Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).
Börserna inleder veckan positivt i de asiatiska tidszonerna, men kronan faller. Svensk BNP rapporterats backat i mars och konsumenternas detaljhandel minskade. Nordeas chefsekonom fortsätter ränteoffensiven och varnar för besvikelse om framtida sänkta räntor för de som är under 40 och levt hela sitt tidigare bolåneliv med nollräntor.
Stockholmsbörsen steg förra veckan efter fyra veckors nedrekyl och slutade på nytt årshögsta för OMXS30 efter veckans uppgång på +2.22%. OMXSPI gick +1.61%. Den svenska kronan stärktes mot dollarn och försvagades mot euron, inklusive morgonens utveckling till 10:90 SEK för dollarn och 11:69 SEK för euron. Mot euron är nu kronan som svagast för 2024. Guldpriset hittas på 817:- SEK per gram.
I USA steg också börserna och S&P-500 gick på veckan +2.67% mot Nasdaq 100 med +3.99%. Bäst inom FANANGST var Nvidia med +15.14%, men i tät konkurrens med Tesla på +14.44% och Google på +11.59%. Facebook var enda aktien i familjen som backade och gick -7.85%.
Trots allt prat om att USA inte ska sänka räntorna som planerat backade de längsta amerikanska räntorna några tiondelars promille från sina årshögstanivåer.
Mina portföljer hos privat (reklamlänk) och företaget via kapitalförsärking(reklamlänk) gick 0.00% men det är nog som vanligt inte medräknat fredagens uppgångar pga eftersläpningar i fondrapporteringen.
I de asiatiska tidszonerna är det uppåt under morgonen, undantaget Straits Times som i skrivande stund är oförändrad på -0.08%. ASX 200 går +0.77%, HAng Seng +0.95%, KOSPI +1.12% och Nikkei 225 +0.81.
SCB rapporterar att Sveriges BNP backade i mars, som vanligt i reala termer. BNP minskade med 0.3% säsongsrensat på en månad och på hela första kvartalet gick ekonomin back 0.1%, och detta är sämre än förra året, så Riksbanken kan slå sig för bröstet med att fått svensk ekonomi att backa via sina räntehöjningar. Bra jobbat av Riksbanken!
Med fjärde kvaratlet i följd med negativ tillväxt så kan man prata om recession, vilket uppstår redan efter två kvartal med backande BNP.
Detta är dock BNP-indikatorn, som är preliminär.
Passande nog backade även detaljhandeln i mars. Försäljningsvolymen minskade med 0.4% kalenderkorrigerat och säsongsrensat jämfört med februari. Även dagligvaruhandeln, dvs livsmedel, minskade och föll 0.3%. Handeln är dock upp jämfört med mars 2023.
Nordeas chefsekonom fortsätter sin charoffensiv med syfte att få bolånekunderna att binda räntan. Denna gång hos SvD, där chefsekonomen säger:
“Även om styrräntan sänks till 2,50 så är det betydligt dyrare för hushållen att finansiera sig än det var innan Riksbanken började höja räntan. Jag är inte säker på att de har tagit in det än.”
Det menas att de mest skuldsatta hushållen med storstadsbor i åldern 30 – 45 år helt enkelt inte har förstått vad pratet om att räntorna ska sänkas innebär. Nordea tror på sex räntesänkningar oom totalt 1.5 procentenheter, men det ger fortfarande en styrränta på 2.5% och 2.5 procentenheter högre räntor än före den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina.
Bankens prognos på rörliga bolåneräntor är 4.65% i slutet av 2025 mot 5.99% idag. Således vill förstås banken att kunderna ska låsa in sig hos den sämsta svenska storbanken Nordea genom att binda sina lån, då bundna räntor ligger lägre än 4.65%.
Går man dock in på Nordeas listade snitträntor så är det inga 5.99%, utan 4.90% i realiteten. Så med samma skillnad bör snarare bolåneräntan i verkligheten landa på 3.56% eftter sänkningarna och samtliga snitträntor på bundan lån hos Nordea ligger högre än det. Nordea vill alltså både att du ska låsa din ränta för högt och att du ska fastna hos banken i åtminstone två, gärna fem och helst åtta år.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
68 kommentarer
Någon som har några andra tankar om varför svenskt BNP backar?
Det måste vara stimulansen som den svaga svenska kronan ger till vår exportindustri.
Eller vänta.
Nu blev det fel.
Exportpolitik anno 1976…
ROTFL
Penningmängden sjunker som följd av det högre ränteläget, och detta bidrar till minskad BNP. Sedan toppen för något år sedan, då sjunker nu penningmängden på ett sätt som inte hänt sedan ww2, kanske någonsin.
Var tar penningmängden vägen då? Vi har ju inflation, eller hur?
Jag kastar bara ut en tanke helt förutsättningslöst.
Befinner vi oss nära ett slags natonalekonomiskt jämviktsläge (ett läge där systemet är i jämvikt, dvs där alla krafter tar ut varandra)? Bara en tanke, som kanske inte håller. Spåna vidare …
Jag har ett par teorier om det. Tidigare, under lågränte-eran, har den stadigt ökande penningmängden INTE orsakat inflation pga två saker. Innan 1995 så rådde en tydligare korrelation mellan penningmängd och inflation. Pensionsreformen 1995 som innebar att mer pengar plötsligt började gå in i långsiktigt sparande, istället för att direkt ta pengar från de som arbetar och ge direkt till pensionärerna, vilket torde vara inflationsdrivande, allt annat lika. Det höjer “money velocity”, pengar cirkulerar snabbare, jämfört om pengarna går in i aktiemarkanden, lagras på hög, eller går in i fastigheter. Som bekant tittar centralbanker inte på tillgångspriser, utan på konsumentpriser. En annan sak som ändrats sedan 1995 är att företag & näringsliv är allt mer konsoliderat, allt mer ägs av allt färre. Idag kan du inte köpa vare sig mjölk eller dasspapper utan att du gör en miljardär någonstans ännu rikare. Alla butiker, bilverkstäder osv osv är nu kedjor som ägs av fonder eller någon miljardär bosatt i Schweiz, typ Biltema. Sådana personer har vad som ekonomer kallar “låg marginell konsumtionsbenägenhet”, dvs de konsumerar inte mer mjölk eller billy-bokhyllor (som ingår i KPI), bara för att de har en miljard till. Dessa personer/organisationer lägger istället pengar på hög och/eller köper på sig ännu mer tillgångar. Under den här lågränte-eran så har det faktum att vi blivit stadigt fattigare “maskerats” av den kraftiga krediexpansionen och bolånebubblan, som fått ekonomin att se bättre ut än vad den är. Sen kom pandemin och kriget i Ukraina. Kriserna möttes av ett massivt pengatryckande av centralbanker, samtidigt som vi fick en kostnadschock pga energi-priser och störningar i leveranskedjor. Man kan ju hävda att energipriserna ligger utanför centralbankernas kontroll och att möta prisökningar som drivs av el- och oljepriset med höjda räntor är en svår kamp. Min kommentar till det är att det går aldrig att helt isolera huruvida prisökningar drivs av en för expansiv penningpolitik (vilket är vad centralbanker kan påverka) och “fundamentala faktorer” som energipriser. Om energipriset stiger så kan det ju då i efterhand sägas ha berott på att penninpolitiken fram till dess, varit för expansiv. Så man kan aldrig helt isolera dessa företeelser. Men hursomhelst så har vi haft högre inflation sista två åren, som sagt drivna av pandemin, energipriset,kriget i Ukraina, faktorer som centralbanken inte råder över, men som de måste agera efter, givet hur deras uppdrag är formulerat. Skall sägas också att inflationen just nu, mätt några månader tillbaka istället för årstakt, är nere där den skall vara, under 2%, men detta alltså vid ett klart högre ränteläge än före 2021.
Intressant. Vad är risken deflation då derivatan på inflationen är kraftigt negativ och systemet har dessutom en fördröjning på 12 månader så ev. räntesänkning kommer försent/verkningslös?
@Sjunkbomben, vet ej. Man brukar ju prata om att priser och i ännu högre grad löner, är “nedåt trögrörliga” (“downwards sticky”) så vi kanske inte behöver oroa oss för deflation. Sen, en liten valuta som SEK, har ju alltid det här med växelkursen, om RB sänker mer än vad marknaden väntar sig så dyker nog valutan direkt, vilket ju leder till inflation om allt importerat i ett slag blir dyrare. SEK verkar inte vara särskilt stark nu, nära botten-rekordnivå mot EUR.
Med tanke på att befolkningens lön har tappar 15%-ish av köpkraften samtidigt som några kostnader skenar (räntor och energi) så har BNP tappat förvånansvärt lite.
Lägg på förändrade beteenden efter pesten (t.ex affärsresor och lunchrestauranger) och landsting i ekonomiskt fri-fall så har vi en cocktail som förgiftat förvånansvärt lite.
Exporten minskar och sannolikt lagerinvesteringar i hopp om att det “vänder snart”…
Volvo kommer med en ny elbil EX30 även i en Cross Country-version så man kan ta sig fram i stadstrafiken. Så det löser sig nog.
Eller ja, EX30 tillverkas i Kina.
Hehe, som kidsen säger “Volvo, elbil – lol”…
LOLVO
Befolkningen har ju minskat pga färre födda, fler döda och ett nettoutflöde av folk ut ur Sverige (viss del av utflykten från Sverige är nog en statistiskt artefakt pga att Skatteverket har bättre koll men uppenbart har vinden vänt i svensk migration ett utflöde istället för ett inflöde av folk). Så BNP per Capita har inte minskat lika mycket.
Men framförallt tror jag BNP minskat pga penningpolitiska åtgärder både från riksbanken men även från regeringen som hållit plånboken nära kroppen väldigt effektivt för att dämpa inflationen.
Allt exakt i enlighet med plan. Ser inga orosmoln pga detta.
Jag kan inte läsa artikeln då den är bakom betalvägg, men rubriken och ingressen är intressant.
https://www.di.se/nyheter/kostnaden-for-ny-karnkraft-skenar/
310 miljarder/reaktor! Om jag räknar rätt så blir räntekostnaden per kWh (3% ränta och 13 TWh produktion) ungefär 70 öre.
Svårt att se att de byggs utan statliga pengar och att de verkligen kommer verka prispressande på elpriserna.
Tanken är inte att bygga en kopia av Hinkely som brukar tas som intäkt för att kärnkraften är dyr.
Vi ser ju hur fördyrningar drabbar alla kraftslag, men proportionerligt mest så på vindkraften som byggt sina kalkyler på extremt låga kalkylräntor.
Materialmässigt är det hugget som stucket, det går åt lika mycket betong och stål.
Förutom då de miljontals ton stål och betong som krävs för vätgaslager för att täcka enstaka dagar av lite vind. Längre perioder krävs andra metoder såsom minskad elförbrukning.
Jag ser helst inte att vi socialiserar kostnaderna och privatiserar vinsterna. Om privata investerare är övertygade om att det går att pressa kostnaderna så kör, men staten skall inte behöva gå in med pengar om de inte får äganderätten. Staten skall stå för stabilt regelverk som garanterar att förutsättningarna för investeringen inte ändras under dess livstid. Fortum, Wallenberg och övriga för gärna bygga, men med sina egna pengar, tack.
Nej, det är naturligtvis dumt att skicka skattepengarna dit. Som vi har gjort med ex stödet till solcellsinstallationer.
Det blir nog stater , i form av statligt ägda energijättar som tar investeringarna. Fortums majoritetsägare är finska staten.
Förutsättningarna kommer såklart ändras eftersom SVMPC pajade svenks kärnkraft genom sina skattehöjningar så de kommer upprepa detta och skylla på marknaden.
Svenska skattepengar borde inte gå till Fortum även om delägs av finska staten.
Jag tror knappast att svenska staten lånar ut pengar till Forum för att bygga kärnkraftverk i Sverige.
Jag vet inte varifrån du har fått detta?
Inget har val skett ännu. Låna ut pengar marknadsmässigt är väl ok, men det pratades tidigare om kreditgarantier och så har vi ju sånt här som inte inger förtroende:
“Det är därför naturligt att staten kommer behöva ta en stor ekonomisk roll vad gäller utbyggnaden. De senaste åren har visat hur dyrt det är att inte bygga kärnkraft, säger finansminister Elisabeth Svantesson.”
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/11/regeringen-lanserar-en-fardplan-for-ny-karnkraft-i-sverige/
Nu var det några år sedan jag kollade ägarbilden, men 2021 ägde Fortum:
22% av Ringhals, 30% av Forsmark och 100% av Oskarshamn.
Av Nordens kärnkraft ägde Fortum 42% och Vattenfall 33%. Största privata ägare var UPM, som ägde ungefär 9%.
Den förtida avvecklingen av kärnkraft har naturligtvis kostat elkunderna enormt mycket pengar.
Stängningen av Ringhals 1 och 2 bedömdes höjt elpriset 20 öre/kWh fram till sommaren 2022, sedan stack såklart priserna iväg, men vi har också sett att små skillnader i förbrukning eller produktion får extremt stor utväxling på elpriset. Det är nog ett lågt estimat med 20öre/kWh.
Så 100TWh (SE3+4) * 4 år *20 öre/kWh är ca 100 mdr i högre elpriser. Lågt räknat.
Tanken var ju såklart att den accelererade avvecklingen skulle drivit på investeringar i vindkraft men inga partier har ju infört incitament för lokalsamhället att acceptera omfattande installationer och MP vill ju “vrida om armen på Försvarmakten” för att de skall accepetera installationer till havs i ekonomisk zon. Det kan man ju fundera på om det är så klokt.
UPM äger delar av finsk vindkraft, de har ju sin Mankalaprincip.
Till skillnad från svenska företagsdirektörer som mest gnäller och inte själva investerar så vill de att någon annan skall investera.
Sedan kan man diskutera kostnaden såklart. Men vi ser ju att alla energislag skenar investeringskostnaderna för vilket är ett problem eftersom fossil energi har en fördel då. Om man inte slår ihjäl den på allvar, fast det klarar inte Tyskland och Frankrikes ekonomier.
R1+R2 producerade inte 100 TWh (snarare 15-20 TWh) per år så du får nog justera din beräkning.
Jag kollade upp lite närmare och du är en tiopotens fel. R1+R2 producerade ungefär 10 TWh årligen.
https://karnkraft.vattenfall.se/ringhals/produktion/produktionshistorik
HEASM66, din kommentar visar på hur du inte förstår energimarknaden. Kanske du skall avstå från att kommentera energipolitik mera utifrån dina vänsterblivna åsikter och läsa på lite?
Det är inte den volymen som försvann utan påverkan på priserna i sin helhet pga produktionsvolym försvann. Det går inte att peka på eventuell NY produktion av vindkraft kanske.
https://energiforsk.se/nyhetsarkiv/storre-elproduktion-hade-kunnat-ge-lagre-elpriser/
Slutsatsen kvarstår alltså. SVMPC valde medvetet att höja elpriserna för flertalet av svenska befolkningen för att tvinga fram nyinvesteringar i vindkraft.
Är det smart, din vänsterapologetiska fåne?
Jag läste din kommentar lite slarvigt, det medges. Det är bara det att du skriver så mycket dynga så ibland skummar man bara ditt dravel och missar lite helt enkelt.
Jag håller med. Vi borde skynda oss att lagstifta om att kostnaderna i privata projekt inte får socialiseras, så att inte det offentliga får för sig att köpa konkursade vindkraftsparker som närmar sig slutet av sin livslängd och därmed kommer medföra stora förluster när marken ska återställas, eller bara stå för fiolerna utan att ens äga vindkraftsparken. Låt markägaren ta den smällen om de upplåtit sin mark utan att kräva fondering av pengar till återställning och kallt räknat med att det offentliga ska betala eventuella springnotor
https://kvartal.se/artiklar/pengarna-borta-med-vinden/
Det är nog svårt att skydda sig mot kriminalitet såsom NMT & Think Pink, men man borde kunna ta idéen från kärnkraften och låta företag i t ex elindustri, avfallshantering och gruvnäring fondera pengar för framtida sanering. För att undvika att de tar springnota genom en lämplig konkurs.
Vindkraftsbolagen måste deponera pengar för att hantera rivningen av utslitna kärnkraftverk efter 25 år. Vi vet om ca 15 år om de räcker för de stora parkerna i Norrland.
Jag tvivlar på att denna fråga adresserats ordentligt i fartvinden från snurrorna.
Varför skall vindkraftsbolagen deponera pengar för att riva kärnkraftverk?
Låter som en självklarhet. Varför har det inte gjorts redan?
Jag blir dock lite förvirrad, för väldigt många hävdar att vindkraften inte alls får några subventioner, men att slippa fondera pengar till återställning är en subvention i mina ögon.
Låter även som en självklarthet att Rikki menade att vindkraftsbolagen måste deponera pengar för att hantera rivningen av utslitna vindkraftverk. Gott så. Då utgår jag från att inte ett korvöre av skattepengar går till någon rivning och återställning.
För att energisystemet är en helhet 🙂
Och enligt kärnkraftsmotståndarna kommer inte pengarna räcka.
Nej, självklart skrev jag fel. Det skall stå vindkraftsverk såklart.
Jag håller i princip med dig, men hur ska någon kunna lita på att staten denna gång inte ska ändra på förutsättningarna, efter att den gjort det så många gånger tidigare?
Man skulle kunna tänka sig en skiljedomstol som ser till att företaget i fråga kompenseras om staten rycker undan mattan. Det skulle bli många många miljarder om staten plötsligt försämrar villkoren för ett kärnkraftverk. Problemet är bara att det inte skulle stoppa partier som S och MP som inte alls har några betänkligheter när det kommer till kapitalförstöring och att elda skattepengar.
Här är framtiden:
https://second-opinion.se/danska-havsvindkraften-nu-en-fraga-for-marknaden/
Utmaningarna med förnybar energiproduktion är absurda.
Nyfiken fråga från mig som inte är elingenjör: Skulle inte de flesta problem som hög variation i produktionen medför bli betydligt lindrigare om elnätet i huvudsak var likspänning? Ingen frekvens att ta hänsyn till, och DC/DC-omvandlarna som av nödvändighet skulle finnas i stort antal ser till att spänningen är korrekt.
Att bygga om elnätet till DC vore så klart oändligt kostsamt, därav just en nyfiken fråga och inte ett seriöst förslag.
Man använder HVDC till överföring för att det förenklar sammankopplingen av stora nät.
Men problemet är att energimängden, effekten som behövs varierar och då måste produktionen variera i takt med denna såtillvida inte man har en styrbar produktion, alltså lagring av energi.
Det förändras inte av vad man har för system för att överföra energin. HVDC länkarna håller energin några sekunder vilket används för att hantera frekvensstabilisering.
Skulle man överlasta en sådan länk kommer spänningen kollapsa. Det är alltså principiellt inte någon skillnad.
Bara en massa tekniska detaljer som ingenjörerna behöver hantera.
Sol, vind är idag baserat på likströmsgeneratorer, där man omriktar likströmen till växelström innan den matas ut på elnätet. Det sitter liknande typ av växelriktare i vindkraftsparkerna som hos bloggaren.
Nu tolkar jag Papyrus fråga som att man skulle gå över till likspänning i stort, och då hamnar man i ett annat läge. Men precis som hen antyder så skulle kostnaden bli närmast oändligt stor så i praktiken är det inget alternativ idag. För hundra år sedan hade det varit en annan sak, hade man då haft HVDC-teknik för överföring kanske vi aldrig hade haft AC överhuvudtaget idag.
Men fortfarande hade energibalansering varit något som man inte kommer från.
Kort svar: Ja.
HVDC används redan idag främst i sjökabelsammanhang, och just frekvens blir så att säga ett icke-problem med DC-system. Däremot gäller det fortfarande att hålla spänningen på en någorlunda jämn nivå så man behöver kunna effektbalansera ändå, om än inte lika exakt och snabbt.
Växelspänning går däremot enkelt och effektivt att transformera upp/ner så det är främst därför man använder det idag. Egentligen är det en väldigt lång och spännande (!) historia som man t.ex. kan läsa om på Wikipedia:
https://en.wikipedia.org/wiki/War_of_the_currents
Man kan även läsa på Wikipedia om HVDC: https://en.wikipedia.org/wiki/High-voltage_direct_current
Frekvensstabilisering agerar på kort tid.
De problem som oplanerbar energiproduktion innebär löses inte med HVDC.
Däremot kommer det behövas BETYDLIGT mera HVDC för att flytta energi. De 80GW balanskraft som uppskattas behövas kommer antingen byggas på plats eller exporteras från främst skandinavisk vattenkraft. De ca 40GW vi har i Norden är väldigt , väldigt eftertraktade i Europa.
Fundera på vad tyska elpriser gör för norrländska industrisatsningar.
DC borde väl även eliminera många förlustkällor, som induktiva och kapacitiva förluster, och “skin effect”, osv? Men just att slippa oroa sig över att hålla frekvensen inom 1% av 50 Hz låter ju som att det borde vara en stor fördel när man har med slumpkraft att göra.
Nej, eftersom det är så att om produktionen minskar så kommer även HVDC länkarna gå ner.
Likström löser inga problem annat än att det är billigare på stora avstånd och det förenklar sammankopplingen. Nog så viktigt eftersom vi behöver integrera elmarknaderna fullständigt om vi går på vind och vätgas.
En gemensam europeisk elmarknad. Inga undantag.
Visst. Om vi bara bygger en reaktor blir nog kostnaden den som DI säger men knappast kostnaden/reaktor om vi bygger flera reaktorer.
Lite som hur vindkraftsverken blivit billigare i takt med att de massproduceras.
Nu ligger det en del kostnader i fördyrande pappersarbete (minst sagt) och och byråkrati, eller snarare okunniga byråkrater somg ör det hela onödigt ? komplicerat.
Senaste norska projekten indikerar vindkraftselpriser på runt 1kr/kWh.
Citat ur DI-artikeln: “Flera andra pågående reaktorbyggen i Europa har också drabbats av stora förseningar och kostnadsökningar (se faktaruta) som gjort att notan i de fallen i nuläget beräknas landa på mellan i storleksordningen 150–310 miljarder kronor per ny reaktor. ”
Allt eftersom tiden går så blir det mer och mer uppenbart hur totalt vansinnigt beslutet att lägga ned fungerande elkraftproduktion (läs kärnkraftsreaktorer) var.
Nu skall det desutom till en förnyad miljöprövning av befintlig vattenkraft. Endast Gud vet hur mycket reglerkapacitet som kommer att gå förlorad. (Även om regeringen har tänkt sig något sorts tak för den saken. Fast vilka anläggningar som måste läggas ned är ett beslut som kommer att avgöras av domstolar och ägare. )
Ungefär 50% av väljarna tycker att det var rimligt och önskvärt att lägga ner fungerande kraftproduktion.
Tror snarare att det handlade om “det var det jäävligaste – det hade jag ingen aaaning om!”
En ny variant av sketchen får kanske handla om kWh istället för mjölk.
https://www.youtube.com/watch?v=QmMqhTwubIY
Det är nog mest småskalig vattenkraft utan reglerkapacitet/dam som hotas. Kan dock vara illa nog.
Det där med växlingskurs och ränteskillnader mellan riksbanken, ECB och Fed kanske inte har så hård koppling.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/makroekonomi/inflation-och-styrrantor/Styrrantor—internationellt/
Perioden 2016 – 2019 så skiljde det ju mer och mer mellan t ex Fed och Riksbankens ränta. Fed höjde och höjde medans Riksbanken låg kvar på sin minusränta.
iaktagelser, tror det blir fler avslut men ser ut som många möts och accepterar utgångspris, eller -5 % under eller ibland 5% över utgångspris och stänger affären, men det är på ” bra objekt” i norrort, med dyra kvm pris, för små lägenheter
är det stendött, vilket jag förstår, folk försöka yta för sina pengar, eller läge, för de som köper hus.
Bästa vore stabila priser och att lönerna får komma i kapp, under ett gäng år, mäklarna vore bara glada att omsättningen kanske kommer igång lite mer,
Men sedan som jag alltid tjatar om kommer många brf höga avgifterna ( eller bör under 2024) som ytterligare kommer tror jag göra det svårt att få 50 tkr kvm i norrort för en lägenhet, för nyproduktion och produktion klart senaste åren
Men vi får vell se, Usa fed lär inte sänka räntan nu iallafall,
Ja marknaden är helt död. Även nu när det borde dragit igång.
Jag tycker mig ha bra koll på Roslagen och även sjötomterna är ner 30% från toppen 2021. Då kunde du få betala 8 miljoner för ett hus i skogen vid en sjö. Nu går liknande objekt knappt för 5,5. Vilket visserligen var priset 2019.
Framförallt har det rasat på de där husen “där man kan jobba hemma och få ett mysigt liv” nu när 99% av alla bolag kör max två dagar hemifrån.
Pratade med en förvaltare av hyresfastigheter och de tar ut 10.000 för en nybyggd två i kranskommun till sthlm. Han var inne på att nästan alla hyresrätter behöver komma upp i de nivåerna om de ska hålla normal standard. ALLT har skenat i pris för dem. I villa får man ju smällen direkt medans Bostadsrätt och hyresrätt nu kommer få tuffa på med 5% ökningar eller standardsänkningar.
11:70 för euron…
När kommer den tillbaka till jämviktskursen 9:25 ?
Ja, jag vet att ”jämviktskursen” var en amatörmässig uträkning som inte har stöd just i någonting mer än kostnadsnivå och produktivitet. Alltså den riktiga ekonomin. Medan kursen på kronan sätts av hur mycket investerare är beredda att betala för den.
På den positiva sidan ser det ut för mig som att utländska investerare sedan en tid nettoköper svenska aktier, det borde med tiden ge utslag. Rent logiskt borde även industriell kapacitet placeras i Sverige då kostnaderna är låga, och på så sätt öka investeringarna och kapitalinflödet.
Men lite matt blir man, kronan har trendat nedåt nu i tio år, de flesta småvalutor har varit iskalla, se norska kronan exv, så det måste nödvändigtvis finnas något annat som jag inte riktigt begriper som sätter press.
För övrigt skulle jag påstå att alla med stora bolån kommer ha besvikelse om framtida räntor.
Oavsett ålder. Iaf bland alla jag pratat med.
Just nu är majoriteten i förnekelsefasen. “men räntan kommer gå ner va…. snälla….. snääääälaaaaaaaa 🥺”
Vi är ett land där många har förköpt sig
Är det någon som verkligen tycker/tänker/säger såhär?
Jag hör ingenting annat än ”Ja nollräntor kommer vi då aldrig tillbaka till” *Skrock* i vilket socialt sammanhang räntorna än diskuterats i. Med vilken åldersgrupp som helst.
Känns som en envis myt att folk, inklusive de yngre generationerna, förväntade sig eviga nollräntor.
Men visst att man förväntar sig lägre räntor än idag. Det är fullt rimligt.
Vi har tidigare konstaterat att Sebulon Starfighter tycks ha en umgängeskrets som är sarskilt utsatt för räntehöjningarna.
Minns inga exakta siffror men tänk yttersta decentilen på kurvan. Boende i radhus som betalar 40.000 kr/månaden i ränta.
Finns därför säkert många i hens umgängeskrets som uttrycker sig så.
Jovars, det finns en hel del som förköpt sig i den åldersgruppen men även äldre. Att äldre gjort det är dock mer anmärkningsvärt eftersom dessa borde minnas tiden när räntor generellt var stabilt högre…
Min ränteanalys fortsätter vara att vi bör vara på en boränta (för den som har 4,6 idag) på 3,0 när landet går dåligt och 4,5% när landet går bra.
Med en jämviktsränta nåstanns runt 4% i normalfallet.
Men säg inte det på Phaest. Då blir du inte inbjuden mer.
Jag lider med de tex ensamstående som får svårt att flytta isär, eller klara två barn själva pga att de inte kanske haft så mycket val och nu sitter med jätte höga kostnader lån
Men man glömmer att 3 miljoner ( tror jag bor även i hyresrätt och även dessa handlar och konsumerar i samhället som gynnar jobb
Med högre hyror ( och jag förstår man måste höja) så minskar köpkraften även där,
Vi får hoppas på en fin sommar så många som inte har råd kan njuta på svenska stranden med en egen flaska vin så barnen får en bra sommar ändå
“Ensamstående som får svårt att flytta isär”?