Många barnfamiljer misströstar idag över hur dyrt det är med lånen på villan och att de inte tror sig kunna göra samma resa som deras föräldrar och sitta med låga lån på villan vid pensionen och kunna njuta av frukterna. Men de har fel, utan kommer sitta där och tycka att det är ganska chill som pensionärer med utflyttade barn när tiden och inflationens lönehöjningar gjort sitt.
Som förälder i villadrömmen kan man lätt misströsta över de månatliga räkningarna för lånet från banken och hur mycket man får betala för de där 3-4-5-6-7 miljonerna i lån man tog för villadrömmen.
Men det löser sig.
Givet att man har belåning över 50% så är det amortering på 1% om året som gäller. Tungt visserligen, men gör sitt över tiden, även om man var fullbelånad till 85% från början.
Samtidigt har vi reallöneökningar och reala pensionsökningar. Säg att dessa över tid är låga 1%, dvs en procentenhet över målinflationen på 2%. Det innebär i nominella termer 3% högre lön om året.
Redan när barnen flyttat ut säg 20 år efter villaköpet har ekonomin förbättrats avsevärt och då inte bara för att man slipper betala för ungarna längre.
Tre procents löneförhöjningar i 20 år blir 1.03^20=80% högre lön. Samtidigt har man amorterat minst 1% om året ner till 65% belåningsgrad (egentligen mer eftersom man vid över 70% i belåning ska amortera minst 2%).
Skulden och därmed räntorna har alltså minskat till 65/85=74% av ursprunglig kostnad. Samtidigt har lönen alltså ökat 80%. Efter 20 år är alltså räntorna 74/180=41% så tunga som ursprungligen när ni flyttade till villadrömmen under småbarnsåren.
Det är en rejäl ökning av den ekonomiska standarden.
Sedan är det tio år tills pensionen och tills dess blir lånen ännu lättare att bära.
Skulderna är 55/85=65% av de ursprungliga och lönerna har ökat 1.03^30=142%.
Efter 30 år i villan är räntorna därmed 65/242=27% av den ursprungliga belastningen på ekonomin eller nästan tre fjärdedelar är borta. Även om pensionen innebär halverad inkomst så är räntorna bara 54% av ursprunglig belastning, men med de höjda grundavdragen som pensionär och lägre progressiv skatt på lägre inkomster halveras inte nettoinkomsten med halverad pension jämfört med lönen.
För att summera så blir det hela tiden bättre för villaägaren även om det känns som skit just nu. Du kommer alltså via räntan-på-räntan och de inflationsdrivna reallönehöjningarna få en avsevärt bättre boendekonomi på ålderns höst.
Liknande gäller även för den som bor i bostadsrätt, även om föreningens ekonomi blir en parameter som kan stöka till det. De som aldrig får bättre boendekonomi är de som bor i hyresrätt, där hyrorna i princip höjs mer än inflationen år efter år.
Ovanstående förutsätter att du inte gör en jobbkarriär och aldrig befordras till ett mer högavlönat jobb, utan bara köttar på i samma jobb och endast får reallönehöjningarna. Om du tar ett karriärkliv höjs lönen betydligt mer.
