Det är en röd morgon på de asiatiska tidszonernas börser. Oljepriset faller och terminspriserna talar emot en långsiktig bristsituation och kris, samtidigt som marknaden kompenserar för stängningen av Hormuzsundet och inte sitter och skriker om kris utan agerar. Lobbyorganisationen HUI konstaterar att hushållen är försiktiga och håller i sina feta plånböcker på grund av osäkerheten som Operation Epstein Fury orsakat, så Ebba Busch krisuttalanden fungerar utmärkt för att skrämma hushållen. Allt fler bostäder säljs till under utgångspris där nu säljarna sätter allt högre priser.
Stockholmsbörsen fortsatte backa igår helt i enlighet med CNN Fear & Greed som är kvar på fear. OMXS30 gick -1.13% och OMXSPI -1.21%. Kronan försvagas rejält till 9:46 SEK för USD och 10:93 SEK för EUR. Guldpriset faller vidare till 1 280:- SEK per gram och nästan vad det stod på vid årets början.
I USA gick Nasdaq 100 -1.12% coh S&P-500 -0.26%. Sämst inom FANANGST gick Apple med -3.64% på beskeden om bolagets AI-implementation Siri AI i kommande versioner av bolagets operativsystem, följt av Tesla med -3.00%. Bäst gick Google med +0.26% som enda aktie i gruppen som steg. Elon Musk fortsätter att rassa och fascista sig inför börsintroduktionen av Starlink.
I Asien fortsätter börsfallen, undantaget ASXC 200 som går mot strömmen med +0.32%. Hang Seng går -1.29%, maniska KOSPI går -6.52%, Nikkei 225 -2.29% och Straits Times -1.22%. Allt i skrivande stund.
Oljepriset faller och oljeterminerna är i sk backwardation vilket innebär brist i närtid, men inte på sikt. Inget talar alltså för högre oljepriser och värre situation längre fram.
Nordamerikanska WTI faller till 87 USD och Brent till 91 USD trots att Ebba Busch utlyst “värsta energikrisen någonsin”. Höga priser, men inte i närheten av de inflationsjusterade rekordpriserna över 200 USD för WTI.
Tabell för oljepristerminen för WTI nedan:
| Månad | Terminspris USD |
| juli | 88.07 |
| augusti | 86.46 |
| september | 84.64 |
| oktober | 82.79 |
| november | 81.30 |
| december | 79.95 |
| januari | 78.81 |
| februari | 77.92 |
| mars | 77.23 |
| april | 76.70 |
| maj | 76.16 |
| juni | 75.44 |
Marknadens aktörer kan alltså köpa olja för leverans längre fram till avsevärt lägre priser än vi ser idag och har inte lyssnat på Ebba Busch prat om “värsta energikrisen någonsin”. Ta också och titta tillbaka på alla som sagt att “snart är flygbränslet slut” osv och har haft fel. Fascinerande att någon alls lyssnar på de vars varningar inte realiserats. T ex sade IEA att det fanns sex veckors flygbränsle kvar i mitten av april och att flygbränslet skulle vara slut före juni. Ledtråd: Det är juni nu och flygplanen flyger fortfarande. Däremot var marknadens faktiska aktörer som Ving och Apollo samtidigt inte det minsta oroliga till skillnad mot de så kallade experterna hos IEA. Då köper Ving och Apollo bränsle i verkligheten och sitter inte på ett kontor och diar skattepengar, eller som Apollos pressansvarige sade när IEA körde sina skrämseluttalanden:
“Per i dag har vi ingen som helst indikation att våra resor kommer att beröras.”
Så vem ska man lyssna på? Ebba Busch som har haft fel så här långt, eller marknaden som haft rätt? Ungefär som de som fortfarnade lyssnar på de som avfärdade det ryska hotet hela vägen fram till den fullskaliga invasionen mot Ukraina 24:e februari 2022 eller sedan sade “Kyjiv (Kiev) faller ikväll” eller ständigt fortsätter tjata om hur Ukraina förlorar varenda dag.
Varför har alla så kallade experter eller iaf de som media vill citera för att få klickrubriker fel?
- Det fanns ett överskott av oljeproduktion. Den siffran var någonstans 4-6 miljoner fat
- Prismekanismen fungerar. Högre oljepris leder till lägre konsumtion, t ex har flera flygbolag ställt in flighter på grund av att de sålt sina flygbiljetter för billigt. Även en procent minskad konsumtion pga priset leder till en miljon fat lägre förbrukning.
- Delar av oljan från Persiska Viken leds om via pipeline till Röda Havet och Oman. Kapaciteten på Saudis Petroline ner till Röda Havet är ca 7 miljoner fat om dagen och Fujairah-pipelinen till Oman 2 miljoner fat om dagen. Av länderna runt Persiska Vikens (exklusive Iran och Oman själva) ca 20 miljoner fat om dagen går 9 miljoner fat via pipeline och inte via Hormuzsundet.
- Högre oljepris gör att produktion ökas på annat håll. Högre oljepris gör att andra producenter ökar sin oljeproduktion, t ex oljekällor man har under utveckling men ännu inte tagit i drift. Ja, det sker med fördröjning, men det sker, och ju längre tiden går desto fler andra källor tas i drift.
- En andel av oljeproduktionen om 20 miljoner fat i Persiska Viken konsumeras regionalt och lämnar aldrig regionen. Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten och Saudi-Arabien konsumerar själva olja, ca 4-5 miljoner fat om dagen.
Summerar man säg 6+7+2+1+4 får man 20 miljoner fat. Lägg till ytterligare ny produktion så ser man att det ingalunda är 20 miljoner fat som saknas på marknaden. Dessutom är inte Hormuzsundet helt stängt hela tiden.
Marknadens aktörer anpassar sig. Man sitter inte på sina arschlen och gör ingenting när något förändras, utan man agerar. För företag handlar det om överlevnad – anpassar man sig inte går man under. Skattepengdiande politiker fungerar på andra vis och om inte annat hägrar ambassadörs- eller landshövdingposten, eller kanske GD utan myndighet på Elefantkyrkogården som pensionsförsäkring.
Oljereserverna i lager, som har förbrukats under tiden, har fyllt sitt avsedda syfte: att agera en buffert medan marknaden och producenter anpassar sig. Bäst för svensk del hade dock varit om Tidölaget inte lånat pengar för att sänka bränsleskatterna, så vi hade fått en bättre anpassning i Sverige. Men med den kommande valförlusten vill man lämna svenska underskott så stora som möjligt så att det blir den kommande socialistregeringens otacksamma uppgift att rensa upp och Tidölaget i opposition kan peka finger på sossarna.
Några som däremot lyssnar på Ebba Busch “värsta energikrisen någonsin” är de svenska hushållen, som blivit osäkra och rädda och håller i sina feta plånböcker. Lobbyorganisationen HUI konstaterar att hushållen är försiktiga och deras analytiker säger:
“Det är inte tomma plånböcker som håller tillbaka konsumtionen just nu, utan hushållens osäkerhet. Kriget i Mellanöstern och höga elpriser har fått konsumenterna att tveka trots att låg inflation, stigande reallöner och finanspolitiska stimulanser har gjort köpkraften historisk stark. Bedömningen är ändå att de positiva krafterna väger tyngst och att konsumtionen tar fart igen under året. Köpkraften är starkare än humöret.”
Detta är också i linje med Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, som sänks av hushållen.
Detta visar på faran att som politiker gå ut och ljuga och skrämmas för att kunna bränna tiotals miljarder på valfläsk som sänkt skatt på fossila bränslen. Folket kan faktiskt lyssna och därmed har Tidölaget skadat svensk ekonomi via Ebba Busch uttalanden.
För övrigt är det inte enda gången som Tidölagets poltiiker går ut och ljuger och skräms, då det är rädsla de raggar sina röster på.
HUI ligger kvar vid sin prognos om 2.3% i BNP-tillväxt i år och 2.5% nästa år.
Allt fler bostäder säljs under annonserat utgångspris uppger den avskydda monopolisten Hemnet. Budgivningarna har därmed generellt minskat och 34% av lägenhetenr och 38% av villor säljs till under utgångspris.
Bostadsmarknaden liknar således allt mer en holländsk auktion, dvs att säljaren lägger ut ett går-det-så-går-det-pris och sänker sig sedan tills någon är beredd att köpa.
Slutsatsen är iaf att begärda priser inte nödvändigtvis är de faktiska priserna, och att det är värt att lägga så kallade skambud.
77 kommentarer
Får erkänna att jag varit lite off sista tiden då jag tillfälligt hoppade tillbaka i mitt gamla skrå och tog uppdraget att sälja ett dotterbolag i koncernen (hade jag mer färskt haft i minne hur mycket skitjobb det är med sånt hade jag hoppat).
Men, “oljeproblemet eller möjligen icke problemet med olja” finner jag intressant. Ref. gårdagens korta diskussion i ekonomitråden så förstår jag att det fanns överproduktion innan av olja. Det stöds av uttalanden från IEA själva och att en lageruppbyggnad skedde som “off-setade” initiala bristen som uppstod vid krigsutbrottet. Men jag kan inte hitta en enda referens till 4-6 miljoner fat olja om dagen annat än att det är en slutsats baserat på nivåuppbyggnad. Var sjutton är den datan, kan någon hjälpa en stackars man här…
Hittade en uppsummering för 2025
https://www.iea.org/reports/oil-market-report-january-2026?utm_content=buffer72279
“Global observed stocks surged by 75.3 mb in November 2025, or 2.5 mb/d, with crude oil accounting for 96% of the increase, mostly onshore. OECD industry stocks were up by 7.3 mb to 2 838 mb, largely in line with the five-year average level. Total observed oil inventories were 433 mb higher than at the start of 2025, increasing by 1.3 mb/d on average. Preliminary data showed global inventories rose further in December, led by builds in products.”
Så 1.3m för 2025, men de kanske ökade produktionen mycket i 2026 före konflikten.
Tackar, ska läsa – intressant!
“Allt fler bostäder säljs under annonserat utgångspris”
Försiktigt goda nyheter.
Bostadsmarknaden har historiskt visat sig vara en av de mest kraftfulla och ofta förbisedda drivkrafterna bakom politisk populism och extremism. “bostadspopulismens teori” tror jag det kallas för inom statsvetenskap och nationalekonomi.
Högerpopulister som Brexit och Trump som skyller bostadsbristen på migration och utlovar krafttag, och väänsterpopulister som den genomkorrupte Pedro Sánchez och svenska V som skyller bostadsbristen på riskkapitalister, AirBnb, och miljardärer, och utlovar kortsiktiga krafttag mot framförallt miljardärer samt långsiktiga krafttag genom avskaffad äganderätt.
Fast V har inga förslag om skatt för miljardärer, bara att det ska tillsättas en utredning. Däremot har de skarpa förslag på att villaägare ska betala 4% av sin inkomst i skatt, samt att 45% av svenska folket ska få höjd skatt, ca 75% av de som jobbar, medan de som går på bidrag ska få sänkt skatt.
Merparten av all politisk reklam från V just nu är av karaktären “90 dagar kvar tills vi avsätter regeringen och höjer skatten för miljardärer!”
Om det inte finns något skarpt förslag på skatt för miljardärer så anser jag det bevisat att V är populister.
Verkar som att V försöker bredda sin bas. Alla som tjänar under 50 000 ska få sänkt skatt sa Dadgostar när jag zappade förbi någon slags debatt.
V är tyvärr ekonomiska analfabeter, och begriper i mina ögon ingenting om hur välfärd skapas – eller av vilka.
Ca 5 procent av skattebetalarna (med inkomster över 800k per år) står för ca 26 procent av skatteintäkterna.
ca 40 procent av skattebetalarna (med inkomster under 200k per år) står för under 13 procent av skatteintäkterna.
Enligt mina fördomar tillhör den genomsnittlige V(PK)-väljaren den sistnämnda gruppen, men anser samtidigt att den grupp som bidrar allra mest ska beskattas ännu mer.
V har en fin symmetrisk tabell hur skatten sänks med 2% för de lägsta inkomsterna och höjs med 2% för de högsta. Att summorna inte är lika, då 2% på 20 000:- inte är samma som 2% på 100 000:- råkar man utelämna.
Men det argumentet är väl ett tveeggat svärd? Två procents hit eller dit för någon som redan lever på marginalen kan göra världens skillnad för individen, men är en droppe i havet för samhället i stort. Och omvänt: två procent minus kanske är lite trist för den som lever la dolce vita, men lär inte tvinga fram ett personligt beslut om att ANTINGEN åka på campingsemester ELLER gå till tandläkaren; samtidigt ger det ett mer påtagligt tillskott till det offentliga. Två procent ÄR olika saker i olika sammanhang, absolut. Eller relativt, menar jag.
En rätt förenklad diskussion faktiskt. Ni antar att den som har 100k inte märker av 2% högre skatt nämnvärt utan ganska opåverkad kan offra detta till förmån för den som har 20k.
Är inte verkligheten att den som har 100k också har anpassat sina utgifter efter inkomst och därmed ändå känner av 2% ökning. Det är dessutom så att bland de 100K så är betydligt fler högutbildade eller driver sina egna verksamheter och har lättare att flytta utomlands/flytta sina verksamheter utomlands och vad händer då med den totala skatteintäkterna? För de genomsnittliga 20k inkomstagaren innebär detta då som oftast att de sannolikt inte har någon intäkt alls att beskatta (utom möjligtvid bidrag då).
Alla vet att V:s finanspolitik alltid har varit verklighetsfrånvänd!
Är det så att du tycker att man ska öka skatten för de där 40% som tjänar 16 700 kr/mån eller mindre istället eftersom de bidrar alldeles för lite?
Låter inte som att det är misstaget med symmetrin som LW nämner som du vänder dig emot.
Platt skatt för alla är det mest rättvisa och förutsägbara.
MatsExtrude, vad bor du i för land? I Sverige har inte 40% av löntagarna en bruttoinkomst på 16 700 kr/månaden
Osterbacke:
Cirka 40 procent av skattebetalarna (3,6 av totalt 8,7 miljoner skattebetalare) har inkomster lägre än 199 000 SEK/år.
Jag misstänker dock att en del av dessa 40% utgörs av t.ex. barn/ungdomar med sparande i eget namn (konton som föräldrarna upprättat), och som betalar skatt på det sparandet.
En väldigt stor del av skattebetalarna arbetar ju inte och har lägre inkomster. Av de som arbetar (och därmed ‘tjänar’ som MatsExtrude uttryckte det) tjänar 90% mer än 27000/månad. Barn, arbetslösa, hemmafruar och män, pensionärer så blir siffrorna annorlunda. Men arbetar man (mer än extraknäck tex vid sidan av studier) så tjänar de allra flesta mer än 16700kr/månaden.
Kan förtydliga att mina siffror gäller heltidsinkomster. Ganska många arbetar ju deltid men även med deltid så måste en som ligger precis vid brytpunkten mellan första och andra decilen alltså arbeta mindre än ca 60% för att hamna runt 16700 kr/mån
Osterbacke:
Kulorna ska oavsett vad in varje månad.
Det V(PK) vill är att bestraffa de som redan betalar in allra mest i skatt.
Och det är förstås dumt. Höga marginalskatter är inte bara dåligt för ekonomin i stort utan dessutom i min mening omoraliskt.
Men man bör hålla isär de med låga inkomster och de med låga löner. De senare har betydligt bättre inkomster än förra. Att de som till stordel får sin inkomst betald av någon annan inte skattar så mycket är väl inte så konstigt (dvs studenter, pensionärer, arbetslösa osv).
Jag köper era argument att det är orättvist och omoraliskt att ta ut mer skatt från vissa men inte andra, men hur ska vi annars lösa de kumulativa problemen som uppstår i ett samhälle där rikedom accelererande koncentreras till en allt mindre skara människor över tid, så som det ser ut idag?
En reset vid jämna mellanrum när för mycket makt tillfaller en för liten del av befolkningen? Förhoppningsvis då en laglig och ordnad sådan och inte som de blodiga revolutioner vi sett genom historien.
Jag ser inte så värst många problem med en en större förmögenhetskoncentration så vilka de är får du gärna berätta. Jag kan ju gissa som alla andra men om det finns något underbyggt blir det ett bättre samtal. Jag är inte helt övertygad om att det skulle finnas någon accelererande utveckling åt det hållet heller. Att några väldigt få är väldigt rika stämmer förstås och de kan ha blivit några fler, men om man ser till vilka enorma värden som svenskarna äger så sitter de på ganska lite. Wallenbergsvären är väl typ 370 mdr. Bara villa och brf marknaden ligger väl runt 10 000 mdr (bolånen ligger ju på 5 000 någonting), och pensionssparandet 10 000 mdr. Så de många som äger lite äger tillsammans mycket mycket mer än de väldigt få som äger mycket.
Där till är det alltid vanskligt att räkna på förmögenhet då man ofta kan komma fram till att 30-åriga paret som bor i en toppbelånade brf på södermalm för 10 mkr, har studieskulder, billån etc är ungefär lika förmögen som det som 50 åriga paret med låga löner som bor i hyresrätt, inte har bil och har lite pensionskapital. Trots att de förra lever bättre än de senare och nog kommer ha en bättre livstidsinkomst etc..
Att några få har mycket makt är en annan fråga som inte nödvändigtvis har med förmögenhet att göra.
“Jag ser inte så värst många problem med en en större förmögenhetskoncentration så vilka de är får du gärna berätta.”
Var så god (Googles AI har hjälpt mig här):
Följande områden sammanfattar de största konsekvenserna av koncentrerad rikedom:
1. Demokrati och politiskt inflytande
Oproportionerlig makt: Väldigt rika individer och storföretag kan använda sina ekonomiska resurser för att påverka politiska beslut, lagstiftning och val.
Urholkat förtroende: När allmänheten upplever att politiker lyssnar mer på kapitalstarka särintressen än på väljarna, skapas ett utbrett politiskt utanförskap och minskat förtroende för demokratiska institutioner.
2. Ekonomisk stabilitet och tillväxt
Minskad konsumtion: Låg- och medelinkomsttagare tenderar att konsumera en större andel av sin inkomst än extremt rika, som i stället sparar eller investerar. När kapital koncentreras i toppen minskar den samlade köpkraften hos befolkningen, vilket kan hämma den ekonomiska tillväxten.
Finansiella kriser: Ojämlikhet har historiskt kopplats till perioder av överdriven kreditgivning och spekulationsekonomier som kan leda till marknadskollapser och finansiell instabilitet.
3. Social rörlighet och rättvisa
Ojämlika förutsättningar: Barn från låginkomstfamiljer får ofta sämre tillgång till kvalitativ utbildning, sjukvård och nätverk. Det minskar den sociala rörligheten och skapar en ond cirkel där fattigdom går i arv.
Resursallokering: Talanger och innovationskraft går förlorade när en stor del av befolkningen inte ges möjlighet att utveckla sin fulla potential.
Eftersom din kunskap i ämnet verkar väldigt eftersatt så kan du läsa vidare, och mer fokuserat på Sverige, här: https://oxfam.se/inequality-inc/
Å andra sidan är vore det inte möjligt för de där fem procenten att tjäna så mycket som de gör och därmed betala så mycket skatt som de gör om de inte stod högt upp i en pyramid vars bas består av folk som inte alls betalar lika mycket i skatt.
Som kuriosa bör man även fråga sig varför de får bra betalt. För att de utför ett unikt och värdfullt arbete till gagn för samhället eller för att de råkar vara någons syssling och därmed kunna halka in till ett välbetalt jobb?
V’s käpphäst har väl alltid varit att “de rika” ska beskattas hårdare. Alla försök från min sida att få något slags klarhet i vilka dessa är har dock varit förgäves. Att många på vänstersidan har en något märklig bild av vad som är rikedom står dock klart. Jag minns att en vänsterledare (bör ha varit Ohly eller Sjöstedt) för 10-15 år sen fick frågan och menade att en lön på 35000 i månaden var “en hög lön”. Förvisso var det färre för 10-15 år sen som tjänade 35000 än idag, men någon extremt hög lön var det varken då eller nu.
Det är valår; v, mp, och s vill klämma åt de där peskiga rika:
https://www.tv4.se/artikel/45KWAtSv8KaMNZnITwLqXf/mp-och-v-kraever-miljardaerskatt-men-sagas-av-expert
För mig mest intressant är nog att det är så mycket lättare eller populärare att höja ISK-skatt än att sänka subventionering av låneränta. De två sakerna borde drabba samma samhällsgrupp huvudsakligen. Jag antar att effekten av räntesubvetioneeringen förvinner för privatpersoner genom att bostadspriserna blir högre. Staten förlorar enkelt räknat 61 miljarder per år på ränteavdragen (ChatGPT). Visar väl att det här handlar så mycket om ideologi och narrativ. Aktier är lite fult och tecken på orättvisa men att ha lån är normalt och det är alltid lite synd om de som kämpar med att betala räntorna.
I grunden är jag marknadsfundamentalist etc och inser att de som bygger saker skapar välfärden. Speciellt de som bygger förädlingsvärden.
Mitt problem är att många av dem som bygger saker skall hålla på och bete sig så förbannat.
Exempel: Inte orka ta kommersiellt flyg Stockholm/Åre//Alperna/Mallorca/Nice när det går typ tolv kommersiella avgångar om dagen.
Att de beter sig gör en sjukt irriterad och man önskar att beskatta dem som straff. Trots att man vet att många av dem ökar välfärd.
Det säger jag som ingår i de där procenten som bidrar mest. Jag förstår att de som ingår i de procenten som bidrar minst vill lägga rejält med skatter på mig.
De som bidrar mest skjuter sig lite i foten. Men de som inte bidrar kan väl äta kakor.
Högre utbildning som i stort sett varit gratis har ju gett rejäl avkastning för många, men det kanske är för abstrakt att tänka på. Över huvud taget mycket som vi lätt tar för givet, som vi åtnjutit dagligen sen vi föddes – det allra mesta till ringa eller ingen direkt kostnad, finansierat genom skatten.
Hur många är det bland de bygger saker och bidrar till vårt välstånd som faktiskt åker privatjet på semesterresan?
TOMMY R V när det gäller högre utbildning är förvisso själva utbildningen kostnadsfri i Sverige – vilket vi självklart ska vara både glada och stolta över. Men man måste också komma ihåg att den som lägger ett antal år på utbildning därmed också under den tiden inte tjänar pengar som den gjort om samma tid lagts på arbete, och vanligen även skuldsätter sig via studielån för att leva och även bekosta vissa saker som har med utbilningen att göra, som kurslitteratur mm. Jämfört med en person som börjat arbeta direkt efter gymnasiet ligger man med andra ord rejält efter när man träder ut på arbetsmarknaden efter kanske 3-5 års studier.
Ur det perspektivet är det rimligt att utbildning också ger avtryck i inkomst, vilket inte är självklart i alla yrken. De tre klassiska “karriärutbildningarna” civilingenjör, civilekonom och jurist betalar sig i de flesta fall, liksom vissa speciella yrken som läkare. Men för en del andra grupper är det inte lika självklart, exempel brukar bl.a. vara bibliotekarie och vissa vård- och läraryrken. Delvis har detta åtminstone historiskt berott på att det saknats konkurrerande arbetsgivare då det offentliga varit den i stort sett enda arbetsgivaren vilket för iaf en del av dem luckrats upp något på senare år.
Men vill man ha kompetenta och välutbildade människor måste man också kunna betala dem för den ansträngning de lagt ner; ett stimulerande yrke kan förvisso vara en belöning i sig men inte alla är såna idealister att det räcker.
Generellt ser jag saken på samma sätt som du, Berguven. Man behöver inte ens gå in på lyxkonsumtion: Vissa reformer de senaste 20–30 åren har säkert sparat in pengar till statskassan, till gagn för dem som tjänar mest, men det är ovillkorligen så att de som inte betalar lika mycket i skatt ändå drar sitt strå till stacken. De utför arbeten som behöver utföras och inte sällan är till gagn för oss alla. I somliga fall kan man rent av hävda att det arbetet är betydligt viktigare än det många betydligt mer högavlönade sysslar med.
Annorlunda uttryckt finns det visst fog för att hävda att Leif Östlings ställde fel fråga när han utbrast »Vad fan får jag för pengarna?» för som Adam Smith påpekade kan inte allt mätas i pengar. Lite drastiskt kan man säga att den andel av befolkningen som inte bidrar lika mycket via skattesedeln (jämfört med de 5 % som bidrar med 23 %) istället betalar genom försämrade livsvillkor och förutsättningar i vissa avseenden.
PUDAS:
Då tar vi ett lite sossigare miljöexempel om det är antalet utövare som spelar roll:
Om de bara kunde låta bli att bete sig genom att envisas med att åla Mercedes G63 AMG till semestern.
EL_GATO_DEBAJO_A_MESA
Enig. Högt förädlingsvärde belönas med hög lön. Lågt förädlingsvärde ger lägre lön och straffas med kroppsliga förslitningar.
Om vi skall dra tio mille människor över en kam.
@Berguven Det var du som skrev “många av dem” och därmed fastslog att antalet hade relevans 🙂
Jag tror ärligt talat aldrig jag sett någon anlända i privatjet till OSD och och då bor jag ändå i krokarna. Därmed inte sagt att det aldrig hänt, men det kan knappast vara speciellt vanligt. Nån enstaka Mercedes G63 har jag sett på E14, men jag har sett betydligt fler Hilux, Navara, och RAM, som jag förmodar körs av vanliga knegare i de flesta fall.
Får man försynt fråga i vilket sammanhang du upplevt att företagsledare “betett sig”?
PUDAS
Senaste gångerna jag anlänt OSD har det stått privatkärror parkerade (och det var inga Netjets). Vet att det förekommer genom bekanta vars barn brukar få åka med sin kompis.
Ja, antalet spelar roll. De beter sig. Det gör att de som inte kan bete sig tar fram högafflarna trots att de ju bara kan äta kakor.
Jag kan komma med fler exempel på hur de beter sig men räcker det inte med de jag kommit med?
Det var inte Jonair- eller Babcock-kärror du såg då?
Du har f.ö. inte kommit med ett enda konkret exempel, utan det är gissningar och hörsägen. Så ja, gärna ett riktigt exempel tack.
Skilda världar… Jag har aldrig tjänat mer än ca 20 tkr i månaden, kanske något över om jag räknar med inflation. Inte så att jag missunnar någon en högre lön, men med tanke på att min årsbudget inalles ligger på mindre än 100 tkr, är det astronomiska nivåer. 😂
Ursäkta privat fråga, men jag antar att du inte arbetar heltid?
STEFANTYCKARE: Definitionen som sedan länge vanligen används om vad att betrakta som låg eller hög lön rör sig om 60% respektive 160% av medianlönen. … Med andra ord då att för cirka 15 år sedan medianlönen låg vid ungefär 25.000:-/mån och att 35.000:-/mån därmed kunde betraktas som en relativt hög lön.
Sedan så är det ju så att där föreligger en skillnad mellan begreppen lön och förmögenhet men, utan att för den sakens skull ringakta dem det här berör, denna begreppsskillnad måhända inte i dagligt tal framstår som den allra viktigaste för huvuddelen av V´s väljarkår.
Chiefen, det är dags att gå upp på barrikaderna nu! Power to the people!!!
Ohly sade även, i en stor intervju i DN, något i stil med att fotbollsproffs och liknande kategorier borde få låg skatt och höga inkomster. Bröd och skådespel alltså, ett beprövat koncept för att tygla massorna och befästa sin makt.
Oj, det skulle verkligen vara spännande att få källan på det påståendet…
Det går säkert att leta reda på artikeln som publicerades någon gång under Ohlys partiledartid. Det var något slags personligt reportage.
Glöm inte att V (och delar av S) vill införa förmögenhetsskatt “för de rika” vilket tilltalar en stor grupp väljare.
Som vanligt ligger djävulen i detaljerna då en förmögenhetsskatt innebär ett förmögenhetsregister och där kommer sen möjligheten att även beskatta medelklassen längre fram.
Glöm inte heller att förmögenhetsskatt minskar tillgången på hyresbostäder då det är mycket svårare att få kalkylem att gå ihop vilket ökar hyran för de fattiga. Men så långt har de inte tänkt.
Norge är ju ett bra exempel, räknat lite på det och även med 30% handpenning hade jag nog förlorat pengar på att köpa en lägenhet för att hyra ut utan att ens räkna slitage. Enda man tjänar på är att bostaden går upp i värde men det är ju inte säkert heller om man inte tänker 5+ år.
Bra artikel idag med god analys
Ha en fin dag allesammans!
Håller med, mycket intressant idag!
Det är ju väldigt många som pratar om att det kommer bli mycket problematiskt med tillgång på olja då lagren förbrukas nu, så EB kanske inte är helt fel ute. eller?
Verkligheten spelar ingen roll, det Ebba Busch säger är det som gäller. Hon har väl frågats låtsaskompisen.
Låt inte fakta störa din världsbild.
Väldigt många sade “Kyjiv faller ikväll”.
“Det är ju väldigt många som pratar”
Precis så. Därför ska man istället titta på de som gör.
Dvs marknadens aktörer.
Tog 5 minuter på detta så det är förmodligen rätt dålig träffbild men – vad jag kan se så är förväntan på Brent 80-90 USD för 2026 vilket är upp från tidigare prognoser om 60 USD. En signifikant höjning men inte i närheten av tidigare höjningar (inflationsjusterat) som tidigare skrivits här på bloggen. Ska man sammanfatta detta så brukar man prata om “persistent tightness” i sådana sammanhang gällande råvaror.
Volatiliteten är relativt sett hög vilket brukar vara ett osäkerhetstecken, dvs. oljehandlarna tror att det kan snabbt gå upp eller ner men det är i sig inget tecken på att det kommer hända bara att osäkerheten är hög och att sannolikheten för snabba slag är större än i ett normaltillstånd. Oil futures pekar också på en stabilisering och inte mot en period med skenande prisspikar.
Så det är en hyggligt trälig situation men inte en global kollaps kan man väl säga där man kanske kommer se lägre tillväxt, lite högre inflation (inga nya billiga bolån här inte) men högst troligen inte en global recession och en global ekonomisk kollaps, ungefär.
Morgan Stanley pekar på sina tre scenarios för utvecklingen och har i sedvanlig ordning plockat fram hagelbocken för det:
i quick recovery
ii high‑friction environment
iii severe recession‑triggering shock
Där deras prognos ligger mellan i och ii…
Det finns 12 000 elbilar till
Det finns 12 000 elbilar till salu på bytbil, de som har råd att spara pengar och kör regelbundet kan gott köpa en elbil.
Ekonomin går som tåget och inflationen är låg. Månne har skattesänkningen på drivmedel bidragit till detta?
Möjligen håller rädslan för en energikris tillbaka konsumtionen, eller kanske är det AI-bubblan som somliga skrämmer med. Vi lever också med ett krig i vår närhet som riskerar att komma hit. Säkerhetsläget i världen ändras så att EU blir en säkerhetspolitisk stormakt och USA isolerar sig. Av alla faktorer som gör svenskar försiktiga är nog Ebbas gamla uttalande om energikris den minst viktiga.
F.ö. tycker jag att det är bra med svagt fallande fastighetspriser. Det är bra för alla utom de som just nu skall sälja. Om man inte kan räkna med en ständig prisuppgång så minskar incitamentet att spekulera i fastigheter, vilket är bra.
Orelaterat, men kan vara intressant till @admin att Nederländska myndigheter har stoppa ett amerikanskt företag från att köpa ett Nederländsk företag som hanterar deras motsvarighet till BankID
https://www.nytimes.com/2026/06/09/technology/solvinity-kyndryl-blocked-deal-us-europe-rift.html?unlocked_article_code=1.pFA.9oGU.Io8iUN1yGQ9t&smid=nytcore-android-share
Den där har kokat ett tag, är det 100% bestämt nu att affären inte går igenom?
När bloggaren skriver att det blir kommande regerings uppdrag att rensa upp i soppan med sänkta bränslepriser med mera så får man bara hålla med.
Det blir ju också ett väldigt tydligt valfläsk att sänka bränslepriserna. Dessutom behöver man antagligen höja med ÄN mer än man skulle behövt om man inte hade förbrukat alla reservlager OCH dessutom sänkt priset. Är det nått konsumenter reagerar på så är det just det där med kraftiga och plötsliga höjningar av priser. Vilket i princip är tvunget.
Men. Man kan också tänka om lite. Det är väl mer än en gång som det blivit borgerlig valseger precis i mitten eller början av en lågkonjunktur. Aningen orättvist!
Oavsett vem som vinner valet i höst. Jag hoppas man stoppar lånefesten. Folk är belånade upp över öronen och det gör landet som helhet ömtåligt för ekonomiska ändringar.
Jag ser inte olja som så stort problem för Europa, när det gäller det stängda sundet. Jag ser mer om det blir ett problem med naturgasen. Nu när Europa inte importerar samma mängd från Ryssland längre, gissar jag att den gasen kommer från USA och Persiska viken. Skall vi helt sluta importera från Ryssland 2027, så ska det komma ifrån något annat land. Vi har redan tappat konkurrens i Europa pga höga energikostnader, så det kan påverka ekonomin i stort nästa år.
Asien är dock mer påverkade av oljan än Europa, då de köpte 80% från Persiska viken. Dock ser jag mer som ett problem att konstgödsel och matproduktionen. 30% kommer från Persiska viken. Samma gäller Helium, där Qatar står för 33% av världsmarknaden.
Antar att det är ändamålsenligt att hushållen håller i plånboken med tanke på det osäkra omvärldsläget. Att råvaruekonomier som t ex Norge ser möjligheter i att utvinna olja ur flera havsbundna oljekällor är ju i så fall en följd av eventuellt högre oljepriser. Själv har jag börjat lägga upp höstens och vinterns vedförråd med tanke på att jag är optimist och tror att Sverige kommer att hamna i en kris-/krigssituation när tjälen har lagt sig i backen. Optimist?.. Ja, med tanke på att Sverige kunde ha hamnat i en kris-/krigssituation innan Ukraina hjälpte Europa att stoppa den ryska invasionen. Nu tror jag att Ryssland är såpass desperat att man kommer att testa NATO:s förmåga att solidariskt ställa upp för varandra. När det gäller Starlink, så tror jag att Ukraina:s flexibla och reselienta satellit-förbindelse med internet har betytt väldigt när det gäller ”command and control” vid fronten. Särskilt när inte Ryssland längre kommer i åtnjutande av Starlink. Skulle vara en intressant att göra en samhällsekonomisk analys av vad Starlink har betytt för Ukraina i förhållande till andra bundna och frivilliga insatser. 🤓
Helt nya källor tar 5 – 15 år att starta. Det handlar snarare om sådana där man börjat arbetet, men inte haft så bråttom när oljepriset varit lågt.
Ja, ett antal oljefyndigheter med små eller negativa marginaler som tidigare lagts i malpåse p.g.a låga oljepriser (60-70 $/b) blev i samband med ‘The Epstein Fury’ plötsligt lönsamma och har successivt satts i produktion igen, bl.a har det norska Ekofiskfältet nu åter börjat producera (och det går säkert att hitta fler exempel om man gräver lite, något som journalister idag helt saknar motiv för när det gäller att lägga ut klickbeten så snabbt som möjligt, och då fungerar domedagsprofetior bäst, oavsett verklighetsinnehåll).
Dessutom har de högre oljepriserna också satt igång ny prospektering av olja och gas av fyndigheter som ännu inte utnyttjats, t.ex den norska regeringen har beslutat att 70 nya platser i Barents hav, Norska havet och Nordsjön ska undersökas. Det tar som du hävdar lång tid innan de börjar producera, men är exempel på hur marknaden anpassar sig vid pris och efterfrågeförändringar.
Det där med terminspriserna – kan det vara så att risken att handla med terminer är så hög så att denna upphört på de längre kontrakten och det är därför priset är som det är?
Ungefär samma beteende kan ju ses med räntor med långa löptider – ju längre bindningstid ju högre ränta. Betyder detta att bankerna tror att räntorna kommer sticka iväg kommande år? Nej – men de är inte villiga att ta risken så de höjer räntan (och få väljer längre löptider).
Kan det vara samma sak med terminspriserna? Det erbjuds olja för betydligt lägre pris än det kostar idag men det levereras inte förens om ett år – ingen vågar köpa för priset kan ju gå ner ännu mer?
Högre pris på en råvara brukar signalera brist eller högre risk…
Att hushållen skulle ta Busch på så stort allvar sorteras in under ironi antar jag. Hushållen är brända av räntor, elpriser, inflation och sjunkande kvalité.
Saudi Arabiens pipeline till Röda havet har en kapacitet på 7 miljoner ton men hamnen ligger på mellan 3-4,5 miljoner fat.
Beror på vilka fartyg det är, finns 7 lastplatser och högst om det bara är VLCC fartyg.
Lägre om det är tankers som skall igenom suezkanalen.
I flera europeiska länder och delar av USA fungerar bostadsmarknaden mer som en traditionell förhandling än som en auktion/budgivning. Blir det mer åt det hållet även här så vore det bara bra.
Den hysteriska situationen som rådde i Stockholm kring 2010-talet med så kallade budstartspriser för att ”få igång budgivningen” är det nog rätt få som saknar.
Elstödet är kul.
Fick 50 kr i område 1 till villan . Kanske dags att tända lamporna? Eller ska jag tacka fjärrvärmen och de varma filtarna?
Imponerande låg förbrukning.
50 kr i SE1 betyder 357 kWh förbrukat på 2 månader eller 178 kWh per månad.
Elpriset i SE1 var runt 95 öre/kWh denna period så dessa 357 kWh kostade dig runt 350 kr och nu får du tillbaka 50 kr så du har bara betalat runt 300 kr.
Nästan samma förbrukning, 362 kWh, men i se3, så en fika ute med 2 dammsugare, 94 kr , 160 kvm hus.
Det många glömmer är att olja används i mycket mer än bränsle .
Det används i byggnader så som tak och grund.
Förpackningar bilar , lastbilar och i princip allting.
Om oljan går upp i pris så tar det med sig allting upp, även om man är brorduktig och använder elbil och solpaneler
Så är det, lätt att glömma. Har för mig att ungefär 60% av oljan går till transport och resten som du säger till allt möjligt…
Och en hel del av dessa transporter påverkar slutpriset på en vara.
Uppskattningsvis (från bakhuvudett) går ungefär 1/3 av jordens fossila energianvändning till varutransporter, 1/3 till persontransporter och 1/3 till produkttillverkning.
Det är nog bara olja och kanske gas som ska ingå i denna fördelning, inte kol.
Jag har uppfattat det som att före och efter blockaden av Hormuzsundet såg/ser det ut ungefär så här räknat i miljoner fat per dygn.
Transportväg / Flöde före kriget / Flöde efter kriget / Maxkapacitet /Outnyttjad kapacitet
Hormuzsundet / 20,0 / 0 – 2,0
Saudi Petroline till Röda havet / 2,5 / 6,5 / 7,0 / 0,5
UAE ADCOP till Indiska oceanen / 1,2 / 1,5 / 1,8 / 0,3
Irak–Turkiet / 0,2 / 0,2 / 0,7 / 0,5
Flödet ut ur regionen, alltså det som inte används lokalt, var 23,9 miljoner fat om dagen.
Idag är flödet ut ur regionen, alltså inte det som används lokalt, 9,2 miljoner fat inkl. en miljon fat som är snittet på det som kanske går ut via Hormuzsundet (så lite snällt räknat).
Idag finns det outnyttjad kapacitet på 1,3 miljoner fat.
Det saknas alltså leverans av 14,2 miljoner fat per dygn och det finns outnyttjad kapacitet på 1,3 miljoner fat som av någon anledning ännu inte används.
Jag har varit lite slarvig att hålla koll på var jag hittat olika uppgifter, men det mesta finns nog i dessa länkar som jag haft öppna nyligen.
https://www.iea.org/about/oil-security-and-emergency-response/strait-of-hormuz
https://hormuzstraitmonitor.com/pipelines/
https://hormuzmonitor.com/strait-of-hormuz-tracker-2026/
https://www.reuters.com/world/middle-east/gulf-oil-producers-scramble-bypass-hormuz-iran-locks-down-strait-2026-03-17/
https://tankerbrief.com/deep-dives/pipeline-politics
https://www.spglobal.com/market-intelligence/en/news-insights/research/2026/03/middle-east-war-disrupts-global-lng-near-term-outlook
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/hormuzsundet-blockerat-en-situation-omojlig-att-hantera
https://www.hhs.se/en/about-us/news/hoi-news/2026/constantin-blome/
https://www.dallasfed.org/research/economics/2026/0320
https://www.reuters.com/sustainability/red-zone-looms-global-oil-supplies-2026-05-22/
https://m.economictimes.com/industry/energy/oil-gas/crude-oil-prices-could-hit-200-per-barrel-if-strait-of-hormuz-remains-closed-report/articleshow/131257625.cms
4. Högre oljepris gör att produktion ökas på annat håll. Högre oljepris gör att andra producenter ökar sin oljeproduktion, t ex oljekällor man har under utveckling men ännu inte tagit i drift. Ja, det sker med fördröjning, men det sker, och ju längre tiden går desto fler andra källor tas i drift.
Världen har tappat ca. 15 % av oljeproduktionen i Hirmuzsundst och tidigare ca. 10 % från Ryssland.
Hur många oljekällor (hur stor produktion) finns det som kan tas i bruk i närtid?
1 – 3 miljoner fat 2026 resp. 2027 kanske, bara en känsla jag fått utifrån det jag läst.
Hur mycket olja och gas kan världen spara utan att det märks så mycket på varuproduktionen?
2 – 4 miljoner fat 2026 resp. 2027 kanske, också det en känsla utifrån det jag läst.
Jag håler med om att det inte är en akut kris i dagsläget, men om konflikterna fortsätter tror jag att påverkan i världen blir kännbar. Det kommer att saknas ett par miljoner fat dagligen även om det tillkommer nya källor och sparandet på det mest onödiga funkar bra.
Etthundrafem riksdaler i elstöd.
Mitt ’Ebba-moment’ 😎
1191 kr. Skickas vidare till Ukraine (förmodligen via Power-Up Ukraine) efter tips av någon kommentator här.