Artikeln innehåller annonslänkar för Kjell & Co.
Dags för lite fredagsmys i gubbfabriken. Med åldern är fysisk träning allt viktigare, både för att undvika viktuppgång och för att undvika eller iaf reducera framtida skador och problem. Så med start någonstans runt 40 är det bara att börja träna, och sedan öka ytterligare efter 50, och köra så livet ut tills det inte går längre. Eller senare få göra det på recept som rehab.
Detta är förstås mina allmänbildade uppfattningar och någon fysioterapeut, gymgal eller gymboi, PT eller docent i fysisk hälsa vet förstås bättre.
Grundprincipen är att när man blir äldre börjar kroppen avveckla sig själv, samtidigt som den börjar bygga upp en massa skit som fett. Kort sagt att muskler som inte används bryts ner i allt snabbare takt, samtidigt som man går upp i vikt, och därtill får hjärt- och kärlproblem.
För att motverka detta behöver man förstås äta allt mer hälsosamt med åldern, samt börja konditionsträna för att motverka viktuppgång och stärka hjärta och lungor och sedan börja styrketräna för att bibehålla (för män naturlig testosteronproduktion) musklerna och hindra nedbrytning.
Alternativet är att man blir allt spinkigare, samtidigt som man går upp i vikt och får sämre cirkulationssystem tills man antingen dör i hjärtattack, får stroke av blodpropp eller i bästa fall bara får kroniska knä, höft och ryggproblem när musklerna försvunnit.
På vissa gym (som gymdelen av vår bys gym, den andra delen är funktionsboxen där det tränas hårdare) kan man se många äldre som på recept har fysioterapi för att stärka de muskler vars frånvaro orsakat de där knö, höft eller ryggproblemen. Men den bästa vården är profylaxiskt förebyggande.
Så börja träna medan du är frisk och fortsätt så. Sedan finns det olika skolor huruvida konditionsträning eller muskelträning är viktigast. Eller sannolikt en kombination av bägge.
För testosteronproduktionen ska man träna stora muskelgrupper, dvs lår och rygg, men alla muskler måste tränas för att man inte ska gå sönder till slut.
Ska vi göra det personligt (inklusive öh, men hur mycket lyfter du då, hö-hö) och vara brutalt ärlig började jag löpträna systematiskt och inte sporatidskt runt 41 års ålder, initialt på byns terrängbanans elljusspår en km från gården. Bra att börja med den backträningen får man väl konstatera.
Bra för själen också. Jag kommer specifikt ihåg exakt var på spåret jag befann mig när jag kläckte avgörande scener i Midsommargryning. Jag simtränade också på den tiden – långsam långdistanssimning två km – och där i simbassängen skrev jag det mesta av Stjärnklart i huvudet. I vår tid av ständig skärm är träning ett av få tillfällen där hjärnan får vara ifred och jobba på egen hand.
Vid 50 under pandemin nådde jag min bästa konditionsnivå någonsin, både som ”mycket över” normal VO2 Max för min ålder, men också personbästa på den rätt backiga mil jag brukar springa hemifrån, runt byn, ner till stranden och hem igen. Där någonstans började jag också styrketräna systematiskt och enligt från Lena levererat träningschema. Riktigt kul och initialt snabba gains. Inte som en 16-åring, som i princip bygger muskler av att titta på en skivstång, men bättre än inget.
Ska man dela med sig så var jag uppe på 115 kg 6 RM i marklyft i februari 2022. 100 kg på knäböj, men ärligt talat så var det nog fusk och att jag på det fuskbara knböj inte gick ner hela vägen. Marklyft är bättre, där vet man om man gör en clean rörelse. Ja, kör låga vikter och istället 6-8-10 RM beroende på övning. Det är ingen tävling om vad för maxvikt man kan skada sig på med en reps.
Sedan började den fullskaliga invasionen av Ukraina och ett år följde av 110+ timmars arbete i veckan istället för tidigare 60 – 80 timmar. I princip all vaken tid, med vissa undantag.
Jag minns hur vi reviderade personlig- och företagssäkerhet, samt kontinuitetsplanering och omfall på eget initiativ, och senare även via input från privata entreprenörer samt myndighetspersoner.
Och att jag snabbt insåg att jag inte längre kunde både springa tre gånger i veckan och gå på gymmet tre gånger i veckan. Så löpningen fick ge efter.
Jag lyckades hålla styrketräningen till hösten 2022, men sedan dess har jag upprepade gånger kavlat upp ärmarna och sagt till mig själv att ”nu jävlar ska jag komma igång igen”, men det är få veckor jag lyckas tre gånger i veckan. Arbetsbelastningen 2022 var omöjlig att hålla långsiktigt, och jag är väl nere runt 80 timmar nu. Rysslands jävla krig är ingen sprint uppenbarligen, det är ett maraton och jag jobbar på att komma ner till 60 timmar, men nu är det dags att börja skriva nästa bok.
Så igår gjorde jag bara marklyft 60 kg 10 RM, efter att ännu en gång försökt börja gymma 3x i veckan igen, vilket faktiskt lyckats, men jag är försiktig med marklyften då en muskel på sidan av ryggen gnäller. Inget med skelettet iaf. Jag vet att jag kan lyfta 90 kg och över kroppsvikten fortfarande på typ 4 RM, men ska man komma igång igen ska man inte börja med att skada sig. Bästa sättet att inte komma igång är att lyfta för tungt och få skador, så hellre många reps på låga vikter.
Däremot har jag faktiskt lyckas förbättra mig på militärpress och bänkpress trots kriget, och där jag ligger på personbästa som överstiger februari 2022. Inget märkvärdigt alls – det här är för att må bra långsikigt, inte maxa vikter, så 50 kg 6 RM på bänk och 42.5 kg 6 RM på milpress får duga. Det är iaf över halva min kroppsvikt. Att det kunnat bibehållas beror på att några minuters egna kroppsviktsövningar i en kort paus hemma kan bibehålla styrkan – armhävningar i olika vinklar kan man göra var som helst man har 1×2 meter golv, inklusive på ett katamarandäck i Karibien. Plus en del övningar med gummiband jag försöker ha med mig på resor.
Löpträningen har jag lyckats få lite fart på från maj och framåt, då det är det enklaste att göra på resande fot och vi har varit bortresta nästan konstant i två månader fram till härom veckan, där mina standardskor även är löpardojor så det krävs inget extra i ryggsäckspackningen. Så nu är jag på över medel i VO2 Max enligt Apple för min ålder igen, men inte mycket över. Svårare med styrketräningen. Hotellgym existerar, men ibland är de bara några hantlar för att få ett kryss i facilitetslistan.
Hur ser det då ut med vikten? Allt loggas via en Withings (Nokia) våg (annonslänk) i princip dagligen när vi är hemma sedan 2018 någon gång. Vid bröllopet 2019 vägde jag för övrigt 76 kg i försök att se smal ut på fotona, efter att fortsatt hårdträna löpning även efter Mont Blanc och Kilimanjaro.
Jag har konstant lyckats hålla mig under 25 i BMI och noterar en tydlig säsongspåverkan. På våren går jag ner i vikt och på hösten upp. Kanske är det ljuset, kanske är det att man går ut och rör på sig på våren, och kanske är det att jag sitter och skriver bok september – februari. Vikten varierar ca 2 – 3 kg under året.
Februari 2020 vägde jag 79.3 kg, men det var innan jag började styrketräna. Februari 2021 80.5 kg och ytterligare ett kg via styrketräningen till 81.6 kg i februari 2022 och starten på invasionen.
Februari 2023 var vikten uppe i 83.8 kg. Det var inte muskler. Sedan har det varit en kamp 2024 och 2025, men jag förlorade den 2026 och noterade 84.2 kg då, men är just nu nere under 83 kg. som mest 8 kg tyngre än 2019 alltså. Lyckades iaf promenera upp för Gibraltarklippan med packning och ner igen. Inte Kili direkt, men alltid något.
Kan konstatera att pga kriget så har det inte blivit så mycket gårdsjobb alls. Fåren är utslaktade*, liksom hönsen, och gården ska säljas då fokus efter 20 år ligger åt annat håll. När jag är på gården gör jag två saker. Jag sitter framför datorn eller jag sitter bakom ratten på bilen. Om jag inte avsiktligt tränar. Eller finputsar trädgården och gårdscentra, då man numera bor i en utställning inför ständigt möjlig visning. Det var stökigare i lägenheten vi hyrde i Almedalen än vi har hemma …
När vi är i övernattningslägenheten löser sig i princip rörelsekraven automatiskt på min Apple Watch om 600 aktiva kalorier, 30 minuter aktiv träning och 12 timmar där jag rör mig minst två minuter per dag. Träningen hamnar ovanpå det. Där går man 500 eller 700 m till affären om man behöver något, åker kollektivtrafik, och behöver man shoppa går man 10-15 minuter till butik (på gården tar det 10 minuter att hämta posten) och handlar direkt där. Trots allt samma priser som online, medan på gården klickar man hem saker på nätet och tar sedan bilen till ombudet och går totalt 50 meter. Köper man online i stan så är ombudet 600 m bort och man går till fots. Finns i princip ingen anledning att ha bil alls i stan faktiskt och det är snarare en fråga om att höja rörelsekraven för de är triviala att nå. Inte konstigt att det vackra folket bor i lägenhet i stan. Enda som är trivialt hemma på gården är ståmålet, men då gäller det att agera när klockan brummar till tio minuter i hel timme.
Oavsett, det är bara att äta bra, träna hårt och dö ändå till slut. Men förhoppningsvis med bra hälsa och mående på vägen.
Eller så skiter man i allt och tar man Ozempic och går sönder med åldern när musklerna och konditionen saknas. Det ska bli intressant att se långtidskonsekvenserna av Ozempicepidemin. Skitbra läkemedel för de som har hälsohotande övervikt och man ser många personer i det publika som fått rejäl hälso- och livskvalitetshöjning mot tidigare vilket är enormt glädjande, men vad gör Ozempic med övrigas hälsa på sikt när man kan skita i att träna och förbli trådsmal istället för att kämpa med vikter och löpning? Själva resan är målet med träningen, inte att bli smal, utan att hålla igång muskler och hjärta – en person med viss övervikt kan alltså vara hälsosammare än ett Ozempicskelett. Ska att man skiter i att träna stora muskelgrupper kompenseras med testosteronsprutor istället och knä- och höftledsoperationer senare, samt därefter framtida exoskelett för att hantera ryggen?
Önskar er alla fortsatt härligt fredagsmys.
*när jag slaktade** min första fullvuxna bagge, vilket väl var runt 2010, så fick jag enorm respekt för bukfett. Det är alltså löst Jelloliknande vitt fett som ligger fritt i buken och går att plocka upp hinkvis och sila mellan fingrarna, inte något insprängt i muskler eller underhud. Man förstår hur fettsugning går till, men samtidigt inte hur kroppen ska bryta ner den skiten som slafsar runt i princip fritt i buken.
**första hemslakten av får var 2007, och jag slutade efter några år hålla räkningen på hur många får och lamm jag har slaktat själv och tillsammans med Lena. Över hundra iaf. Bra teambuilding att köra upp handen genom diafragman på det öppnade djuret, fatta tag och i en rörelse dra ut hjärta, lungor och luftstrupe i ett svep. Efter några gånger får man in den rätta känslan. Men det är över nu. Inget jag kommer sakna, men bra personlig utveckling att ha gjort och jag har nog aldrig fått så stor respekt för livet som när jag slaktat tamdjur jag själv fött upp. Låter förmodligen motsägelsefullt, men man måste nog ha gjort det själv för att förstå.
137 kommentarer
Ozempic avvecklar även muskler om man inte tränar, det är troligtvis ännu viktigare att träna om man tar ozempic.
Japp. Har man hälsosam vikt till att börja med så blir man ett gående skelett.
Det som gäller för män (och kvinnor) när kroppen är färdigutvecklad och då nergången börjar dvs när förtviningen börjar – är att bygga muskler, glöm Vasaloppet och Maraton vilket bara degenererar kroppen – vid sidan av gott utomhusliv så gäller gymet, räcker med 2-3 gånger i veckan, träna sansat och inga stolligheter à la Schwarzenegger – känslan av pump och fasta muskler gör livet lättare att leva.
Och nu ska det börja skriva ut det till hundar och katter också. Sådan herre sådan hund…
Bentätheten varierar med belastningen. Belastning sker genom ”rörelseenergi” (fysisk aktivitet) eller ”lägesenergi” (vikten som skelettet bär upp). Effekten är lika oavsett Ozempic eller vanlig bantning. Men ja, artificiell belastning (träning) är viktigt för att motverka detta, men det gäller alltså all viktnedgång inte bara farmakologisk dito.
Det där är ett felaktigt påstående. Du tappar inte muskler på grund av medicinen, du tappar alltid muskler när du går ner i vikt med eller utan medicin. Studier visar att skillnaden är minimal, sant är dock att du bör styrketräna vid vikt nergång för att minimera förlusten av muskler!
Ozempic och hela den läkemedelsfamiljen är väldigt spännande och har redan börjat att förbättras och förfinas ganska rejält. Eftersom den starkt förebygger diabetes och vad det verkar även hjärt/kärl-problem förutom att reglera aptit och därigenom vikt så är det väl egentligen bara en kostnadsfråga om när den kommer att börja skrivas ut förebyggande. Substansen har från vad jag sett betydligt mindre biverkningar än andra diabetesförebyggande mediciner och om den även kan ersätta blodförtunnande för en del är det ytterligare en jättestor vinst. Dessutom verkar den ha liknande effekt som många antidepressiva läkemedel genom ökat psykologist välbefinnande, men det är mindre utforskat.
Tycker därför inte man ska se det som nödvändigtvis något som bara ska tas av kraftigt överviktiga. Att lösa problemet med muskelförsvagning är nog extremt högprioriterat just nu inom läkemedelsindustrin.
Ozempic i nuvarande form kommer ju bli patentfritt inom några år, och sedan billig generika. Novo Nordisk kämpar nog rejält med att förbättra medicinen och därmed förlänga intäkterna.
Meh, jag läste senast idag om nån techbro som har börjat klona sig själv i syfte att tillverka ersättningsorgan. Så om några decennier kommer han säkert att sälja den tjänsten även till mig. Vilket… jag högst troligt inte kommer att ha råd med… ajdå.
Tror inte de kan tillverka nya hjärnor dock, vilket väl är det största behovet redan idag på många av techbros.
Skulle inte Elons inplantat lösa det? Frågar åt en kompis, ”Raka linjen”*
*Obskyr referens, et.c.
Snyggt, ska nog läsa om den igen, tack för påminnelsen!
Det finns väl en film som handlar om det, typ ’The Island’ eller något.
Romanen ”Never let me go” av engelsk-japanske Nobelpristagaren Sir Kazuo Ishiguro handlar om detta. Rekommenderas starkt.
”nån techbro”
Peter Thiel, antar jag; han är tydligen knäppast av dem alla. Eller åtminstone rikast av de riktiga knäppskallarna och/eller knäppast av de riktigt rika, så han har tillräckligt med stålar att faktsikt (försöka) sätta sina galna idéer i verket — och tillräckligt helkokobänga idéer att slösa stålarna på.
(Och tysk är han också, så man åter får skämmas för att vara det. :-()
Inspiration även inom detta område 😉
Kontinuerlig löpträning i ganska lugnt tempo över flera månaders tid i kombination med styrketräning har gett mig otrolig förmåga att hantera olika livssituationer och kunna prestera bra i jobb och privat men även gett effekter på att sova och vila ”bra”. Sen ska man inte underskatta trädgårdsarbete, skogsarbete eller liknande heller.
Ju mer man jobbar, desto mer behöver man träna för att orka. Eller så är det att ju mer man tränar, desto mer orkar man jobba. Eller både och.
Japp, som i bloggposten, man löser många problem och får många kreativa ideer i joggspåret.
Den bästa träningen är den som blir av.
3 ggr/vecka är bättre än två.
2ggr/vecka är bättre än en.
En gång per vecka är bättre än ingen gång.
Och gör det med vikt/motstånd som är bekvämt som du skriver.
Ja, man skall försöka hålla sin kropp i Trim och träna.
Jag tränar nästan varje dag. – I går till exempel, då tränade jag nästan
😄
Bra tråd!
50 i år och har periodat styrketräning från 15 års ålder, nu är det 3 ggr i veckan, 15-30 reps och 5-6 set.
Kör mer eller mindre ett set tills jag inte orkar mer, vilar och kör igen, låga vikter.
Tex armhävningar, axlarna klarar inte stänger eller hantlar längre, biceps 10 hantel kg brukar bli 25, 20, 15, 15, 10 repetetioner. 😂
Snyggt.
BRA KRUT RUNE!!
Närmar mig 70 med stormsteg! Märker av krämporna i allt högre grad 😪 Joggade regelbundet i yngre år men av orsaker så blev det ett ”tvärstopp” under ca 10 år. Försöker långsamt komma igång igen, men märker att återhämtningen tar väldigt lång tid. Inser att jag även måste lyfta skrot, men det har aldrig tilltalat mig. Skulle behöva en rejäl knuff för att komma igång. Har även insett att man måste öka proteinintaget rejält för att inte tappa muskler. Så det är mycket att tänka på när man blir gubbe, och mycket man fort glömmer…..
Tror att nyckeln för oss (=jag) soffliggare är lagom, d v s lite av kondition och lite av styrkebyggande. Mångsidighet och se till att tillåta rejält med återhämtning. Allt för att minska skaderisk och förslitningar.
När jag kommer till skott vad gäller gym, kommer jag att börja med riktigt låga vikter och sedan öka typ 0,5-1 kg varje vecka. Det tycks vara en metod som är gynnsam för oss åldringar…
Tycker också återhämtningen är det svåraste. 57 år nu.
Ok ska det delas träning så kör jag 3/7 eller variant av får man väl säga med ett helkropps program där jag är ca 30min på gymet, vilket tillsammans med att det är 100m hemifrån gör det rimligt att gå och träna innan man duschar och gör sig i ordning.
https://www.performancelab.com/blogs/fitness/transform-muscle-strength-and-size-with-the-3-7-method
Bara att min äkta hälft iom typ 2 diabetes fick ställa om kost, minskade min vikt 3 kg.
Sen är det där med kondition… förbättringspotential föreligger.
Go helg på er!
Råkade häromveckan av en slump hitta mina mönstringspapper. Kunde där läsa att jag då vägde 57 kg vid en längd om 173 cm. Liten kille alltså. Nu 40 år senare konstaterar jag att vikten är drygt 66 kg. Fortsatt liten kille jämfört med majoriteten sett till både längd, men framförallt vikt.
Inte gjort något särskilt, höll framförallt förr om åren på med enklare löpträning, men endast vid säsong. Idag framförallt promenader, lite cykling men ingen styrka. Vilket jag såklart borde börja med. Svårt motivera mig dessvärre, men frun tjatar.
För är det något jag märkt med stigande ålder så är det att styrkan börjar avta. Men det är det enda, känner mig i övrigt väldigt lätt i stegen, inte ont nånstans.
Utöver bloggarens inlägg kan man nog lägga till genetik, i alla fall om man i unga år vill få en uppfattning om ens egen kroppsliga utveckling. Då ska man kolla hur ens biologiska föräldrar ser ut, det tror jag ger en bra fingervisning om vad man kan vänta sig. Allt annat lika alltså, framförallt allt då vad man stoppar i sig.
Jag vägde 61 kg 184 cm när jag mönstrade. När jag muckade vägde jag 65, så lite gav lumpen iaf.
Man breddar ju på sig även över axlarna som man även efter 30, så viss naturlig viktuppgång fortsätter väl upp till iaf 30-årsåldern utan att det hamnar på fel ställe.
Vid 18-19 och mönstring är de flesta unga män spinkiga som f-n om de inte har tränat, då de kan se ut som värsta gymbois eftersom man har extremt lätt att få gains i tonåren och upp till typ 25.
Nästan exakt samma faktiskt, fast på kortare tjänst än din tror jag (skyttepluton, infanteriet). 180/60 vid inryckning. 65 kg vid utryckningen. Allt muskler
Har för mig att jag läste i något av dina blogginlägg att du fäktade i din ungdom. Bra komplement till löpning och styrketräning. Veteran-fäktningen (med klasser från 40 till 70 år) har vuxit rejält med både EM, VM och en ”veterantour”. Hoppas se dig på pisten till hösten.
Ja, fäktades typ 16-21 år. Försökte ta upp det igen 1998, men fick då bilen stulen i Gårda i Göteborg, så det kom av sig. Glömde sedan kvar min väska på fäktklubben och när jag väl typ ett år senare kom tbx för att hämta mina grejer så hade de förstås städat ut, så där åkte kevlar, hjälm, värjor och rubbet. Tog aldrig tag i det igen efter det.
Lär nog inte bli pist för mig igen. Vann typ sjätte (=sista) gruppen i värja en gång som 18-åring på någon turnering i Göteborg. Coca-Cola Cup hette det minns jag. Vann sex rätt fina Coca-Colaglas i svart, grönt och rött. Har inte kvar dem, gick sönder över tiden.
Är nog inte så snabb nu för tiden, men du vill väl ha mig på pisten så någon kan komma sist …
Jag är äldre än dig och kör florett, så risken är nog liten att vi hamnar i samma poule. Du kommer att krossa 95% av dem som börjat fäkta i vuxen ålder. GFK har blivit en riktigt stor klubb med mycket bra verskamhet. De tar nog emot dig med öppna armar.
De vet nog inte vem jag är, så lite osäkert på om de skulle ta emot mig med öppna armar. Jag var en nobody.
Dom välkomnar alla återvändare att komma och testa.
Fäktade också i fem, sex års tid, men började för sent (på universitetet) och insåg efter några år att det skulle kräva mycket mer tid än jag hade för att bli så pass bra att det verkligen skulle kännas meningsfullt att fortsätta. Eftersom jag dessutom redan var mycket bättre i en annan sport, så tog jag beslutet att lägga av.
Det går fort att skada sig, för två år sen spelade jag paddel och skulle smasha bollen så hände något med axeln som jag fortfarande har problem med, har blivit bättre dock då jag försöker att träna upp den igen med diverse övningar.
Något jag helt saknat i skolan, i tillägg till att tala noll om hur mycket protein man borde äta för att upprätthålla hälsosam muskelatur så har man aldrig talat om innehållet av fettsyror i protein. Att mycket av det protein man får i sig är av låg kvalitet som med DIAAS skalan att mycket av växtprotein har cirka hälften i sig av vad mjölk, kött och ägg har. I USA var väl odlingsindustrin med för att ta fram matrekommendation till barn i skolan där man mest ska trycka i sig kolhydrater som med matpyramiden, jag undrar om något liknande skedde i Sverige eller om vi bara apade efter husse.
Grönsaker = nyttigt. Högvärdigt protein = onyttigt. Det är sen gammalt.
Kom ihåg gamla kostråden om högst ett ägg om dagen. Fånerier. Ägg är den absolut bästa proteinkällan och man kan äta massor med ägg dagligen.
Finns dock ingen anledning att som många gör äta mer protein än kroppen kan ta upp. Det blir onödigt dyra kalorier, bättre då att låta fett eller billiga kolhydrater stå för kalorierna.
Kött, ägg, fisk, mjölkprodukter, grönsaker och frukt blir bra kost. Man kan skippa bröd och annat spannmål, samt förstås socker andra snabba kolhydrater.
Min morsa sa det också för ett par år sen att om jag bara äter ett ägg om dagen så får man i sig nästan alla vitaminer och protein man behöver. Ett ägg är cirka 6 gram protein, mitt rekommenderade dagsintag är 180 gram..
Hon går ju i pension nu också och åjat sig över privatekonomin för det, sen hittade hon nyss 500′ extra som hon hade i gammalt privat pensionssparande i någon bank hon glömt bort.
Ja, hon är emot kärnkraft och röstar på socialdemokraterna.
Ha, dement närstående visade sig ha mycket större tillgångar än vare sig hen eller anhöriga hade koll på i samband med ansökning om boendestöd då Försäkringskassan begärde ut uppgifter från alla banker.Suttit där och gett avkastning i 10+ år. Nåja, pengarna är helt inlåsta och går inte att få loss innan det är dags för arvsskifte. Finns inget sätt att göra dem tillgängliga från bankerna ifråga. Inget problem, då pension+tjänstepension täcker gruppboendet och alla andra kostnader. Det är inte så att den demente har behov av något egentligen. Så länge får bankerna sutta procent i förvaltningsavgift.
På tal om sparande tog jag upp med henne för ett par månader sedan att flera av vänsterpartierna säger att de vill höja ISK-avgiften om de vinner valet, hennes svar var ”va, men vänsterpartierna är väl dem som är för lägre skatt?”
Men tillbaka till topic, vet inte siffrorna för Sverige men borta i USA är drygt en fjärdedel av deras totala kaloriintag bara från växtoljor nu, skrämmande. Som jag förstått det fanns nästan inte de flesta hjärtsjukdommar före de började med det på 1900-talet därefter det blivit en av de ledande dödsorsakerna.
Har själv slutat använda allt sånt i egen matlagning (förutom olivolja som inte har samma problem) men du får det ju fortfarande i dig i den mesta chokladen och snabbmaten när du äter det.
Det där med att de vegetabiliska oljorna/ äxtoljorna skulle vara dåliga för oss är en ren myt. Vad det egentligen handlar om är att de alla är mycket billigare än exempelvis olivolja eller smör och därför används i alla former av hel- och halvfabrikat, kakor och godis – fett tillsammans med salt och socker är billiga substitut i alla sådana produkter. Vad det handlar om således är att man därför tenderar att överkonsumera denna typ av matfett. Den är alltså absolut inte dålig i sig.
Ni skulle passa i en paneldebatt med militanta kvinnliga veganer. Jag se det framför mig.
”-Och här i andra hörnan har vi symbolerna för toxisk aggressiv maskulinitet som framför allt baserar sig på att döda djur”…….
Man kan ju klara sig utan kött och få i sig tillräckligt med protein och näring men kosten blir ganska ensidig då med mycket ägg och mejeriprodukter. Veganism blir väldigt tufft om du vill upprätthålla god muskulatur.
Har haft perioder där jag tryckt i mig en stor burk kvarg varje dag plus en del annat men hög konsumtion av kalcium är väl dåligt för dig också.
Träffat vegetarianer som bygger bra, så det går absolut. Veganer vet jag ej hur det ser ut med.
Miro Zalar, den gamle stavhopparen (numera fystränare för Karlskronas hockeylag) har påpekat det att nästan alla som tränar och inte är elitidrottare inte alls behöver så mycket protein som de faktiskt smäller i sig.
Du menar aminosyror antar jag? DIAAS-skalan har väl aldrig haft någon vidare evidens för att den spelar någon större roll vid muskelbyggnad heller. Växtprotein funkar utmärkt bra, möjligen att de som äter strikt vegetariskt behöver öka proteinmängden något om de vill bygga.
Och innan någon tar till sig ännu mer farliga råd – växtbaserade oljor är *precis vad fler borde använda* för att minska kardiovaskulär sjukdom. Undvik fasta fetter som smör.
Olivolja är ju växtbaserad och det påstås ju att Medelhavskost är fantastisk för hälsan.
Alltså lipidforskning visar rätt entydigt att växtbaserade oljor (oliv, raps, soja) alla är kardiovaskulärt protektiva. De mättade fetterna vill man undvika – smör, grädde (och för stora doser rött kött).
Medelhavskost är toppen för nästan allt. Midjeomfång, lipidprofil, insulinkänslighet, blodtryck (systoliskt och diastoliskt), etc.
… smakupplevelse.
Olivolja är mycket nyttigare än andra växtoljor absolut som jag inkluderade i mitt inlägg.
Nej det stämmer inte. Eller vad syftar du till då? Finns ju inte jättemycket forskning med head-to-head-studier på exempelvis olivolja kontra rapsolja och koststudier är notoriskt knepiga av en rad andra metodologiska skäl. Men i de jag sett har de likvärdiga effekter i exempelvis sänkning av LDL. Eller kanske något bättre med rapsolja, faktiskt.
Kontentan för den som vill ta hand om sina kärl(väggar): växtbaserade oljor – bra! Mättade fetter (ofta solida) – inte bra!
En start är således att steka i olivolja istället för smör.
För övrigt är dunkar med olivolja bra preps. Skitmycket kalorier, står sig i rumstemperatur länge. När skiten träffar fläkten har man en matsked olivolja på varje måltid så får man extra kalorier om det är skralt med maten.
Man kan säga att skiftet att steka i olivolja/rapsolja istället för smör är i princip det första rådet man ger kostmässigt efter en hjärtinfarkt.
Tack för det inpasset Keystone!
Det man ska undvika är härdade oljor, något man använder i recepten på livsmedel som man vill ge (väldigt) lång hållbarhet eftersom de oxiderar långsammare än omodifierade fetter (Bullar, kakor, pajer, pommes frites, kycklingnuggets, snabbmat).
En anekdot är att livsmedelsverkets forskning om hälsoeffekter av att äta mättade fetter på 1970-talet gjordes på transfetter eftersom forskningsledarna tyckte att smörfett var för dyrt. Detta gjorde att slutsatserna, att smörfett var något man skulle undvika var felaktiga.
Det där med att de vegetabiliska oljorna/ äxtoljorna skulle vara dåliga för oss är en ren myt. Vad det egentligen handlar om är att de alla är mycket billigare än exempelvis olivolja eller smör och därför används i alla former av hel- och halvfabrikat, kakor och godis – fett tillsammans med salt och socker är billiga substitut i alla sådana produkter. Vad det handlar om således är att man därför tenderar att överkonsumera denna typ av matfett. Den är alltså absolut inte dålig i sig.
Kostråd är så spännande. Med tanke på att all forskning egentligen baserar sig på enkätstudier så är det oerhört svårt att kompensera för osäkerhet i rapporteringen och diverse konkurrerande risker och korrelationer med andra faktorer. Tre exempel:
Stora mängder animaliskt protein (främst rött kött) och mättat fett anses onyttigt och bidra till bäde cancer och hjärt/kärlsjukdomar. Man kan också se ett tydligt samband t.ex. om man jämför olika grupper inom USA. Dock har Frankrike mycket högre kött (och alkohol) konsumtion än USA, men har bättre hälsa på alla dessa områden. Mongoliet har också extremt hög andel mättat fett och rött kött i sin diet, samt väldigt mycket mjölk – som också anses onyttigt – men har trots det betydligt bättre hälsa på områden där man förväntar sig att de ska ha dåliga värden än jämförbara länder som äter mer spannmål och grönsaker. Traditionell kost på Grönland med nästan enbart kött och fett verkar också väldigt hälsosam.
Ett kontraexempel är medelhavskost. I Italien ser man t.ex. ett starkt samband mellan hög konsumtion av pasta och pizza med god hjärt/kärlhälsa, vilket är paradoxalt eftersom detta är framförallt vit mjöl med snabba kolhydrater som i stora studier verkar ha motsatt effekt.
En annan intressant sak är sötningsmedel. Det är relativt tydligt nu att sötningsmedel inte är farliga i sig i de doser man får i sig dem, men populationsstudier visar ett mycket tydligt samband mellan fetma och (högt) sötningsmedelintag. Detta kan väl till stor del förklaras av att överviktiga försöker minska sitt kaloriintag, men det lustiga är att man inte kan se några positiva hälsoeffekter av att t.ex. dricka lightläsk istället för vanlig läsk. Så nej, det är nog inte farligt, men vad är meningen med sötningsmedel istället för naturligt socker om de inte har en positiv effekt på din vikt eller någon annan del av hälsan? Antingen är det en mycket liten del av den totala kosten, eller alternativt så är de tillräckligt aptithöjande för att motverka kalorierna i socker.
Det är alltså komplext det här med kosten…
Jag började med thaiboxning när jag var 42. Nu är jag 47. Jag har aldrig varit i bättre form under hela livet. Jag har bättre kondition och mer styrka än någonsin. Jag kommer fortsätta med den träning så länge det går.
Härligt. Aldrig för sent att börja för hälsans skull.
Ha! Gym och sådant passar inte min petromaskulinitet som jag byggt upp genom att köra muskelbil från Japan.
Men jag har aldrig rökt, helt strukit alkohol (till omgivningens irritation, inget provocerar medelsvenne som att höra att en typisk svenne inte dricker), slutat med stekar, pommes frites och ultrafet mat. Även slutat med såser.
Min kinesiska trad wife lagar i princip mat baserad på grönsaker och så blandar man in lite kött på slutet om man känner för det. Vi dricker vatten i stället för diverse energidrycker, läsk och annat. Och lite mjölk. Dessutom äter vi ägg.
Till detta har jag då en sliten 70-talskåk som ständigt behöver fixas. Idag stod jag på stege några timmar och målade efterföljt av att byta bakbromsar på frugans Volvo. Helsicke vad ok och sadlar kan sitta. Men det gick till slut. Bara man svär tillräckligt mycket ordnar sig allt. Så nu är kroppen mör.
Dessutom har jag installerat två stycken gamla trådbundna robotgräsklippare som jag köpt billigt beg på Tradera. De saknar appar, GPS och sånt där men de klipper faktiskt gräset, vilket är positivt. Dock har jag fått jobba en del med slingan och bygga staket runt en del ställen.
Så det går att lägga in motion i vardagen. Jag tar en lunchpromenad varje dag på jobbet och hemma går jag några kilometer så ofta jag kan.
För en tjock gammal gubbe som jag så kan jag verkligen rekommendera simning. Dels av samma skäl som bloggarjäveln, hjärnan kopplar av efter några 100 meter och man kommer på helt nya saker ”man borde tänkt på tidigare”. Vet inte hur många problem jag löst i basängen.
Dels för att du använder många muskelgrupper utan att du för den skull riskerar skador, som kanske en gammal gubbe som jag skulle få om man fick för sig att börja springa helt plötsligt.
Det känns heller inte att man motionerar, man bara glider fram i vattnet, men när man kliver upp så skakar hela kroppen.
Simning är utmärkt, går att undvika extrema belastningar vilket annars är ett problem med att lyfta vikter eller springa.
Det går alldeles utmärkt att simma sönder axlarna om man crawlar med fel teknik. Så om man skall upp på större volym/belastning rekommenderas något slags kurs; eller grupppsimning där man filmar varandra (om det är ok med simhallen), så att man kan träna bort de värsta stolligheterna.
Det är väldigt vanligt med axelskadande överlägg bland självlärda. Man försöker ”simma smalt” men överdrivet utan att känna det själv och handen sätts i på fel sida mittlinjen, framför den andra axeln, ofta med tummen först. Det ger en slitsam belastning, det är skonsammare att simma brett som en stel bodybuilder.
Tror att de flesta med simning menar vanligt amatörmässigt bröstsim (alltså inte tävlingsbröstsim).
Det tror jag också.
När jag bodde så att jag hade nära till en simhall simmade jag ofta under vinterhalvåret.
Det är effektivare att simma bröstsim med sänkt huvud hela tiden, men man saboterar syresättningen rejält efter ett tag, så jag brukar vinkla upp huvudet för ett andetag lite då och då.
Frisim (”crawl”) klarar jag av men inte lika effektivt som bröstsim. Att vrida huvudet sidledes för att andas förvirrar balansorganen för mig så jag måste tänka på riktningsstabiliteten så att jag inte kommer över i grannbanan.
Numera är det långt till simhall så det blir inte lika mycket simning.
Det är ju mitt aber vad beträffar simning som annars är en utmärkt träningsform. Bröstsim är lite för långrandigt, men samtidigt är jag väl medveten om att min frisimsteknik är suboptimal. Funderar därför som sagt på att köpa en sådär flytväst för löpning i vatten.
61 år. Vandrar i naturen, cyklar, paddlar kajak, vinterbadar, gör mycket i naturen. Bygger på tre fastigheter, jobbar i trädgårdarna. Börjat med kappsegling och är ofta blåslagen och mörbultad efter det. Tycker jag rör mig hyfsat mycket men borde stretcha mer. Gym tycker jag är lite tråkigt så har försökt hemma med YouTube PT. Funderar på att sitta på motionscykeln och skapa AI musik samtidigt eftersom att bara cykla inomhus är trist.
Skulle vilja testa WingFoil då det verkar roligt. Hav, sol, fart. Kan det bli bättre?
Tackar för bra och hälsofrämjande inlägg. Fick bemöta lite rent farlig misinformation i en kommentar ovan. Finns mycket märkligheter som cirkulerar kring kost och träning.
I vården används inte träning endast i det som kallas primärprevention (alltså för att undvika din första hjärtinfarkt) utan är en hörnsten i sekundärpreventionen, det vill säga för att den som fått en hjärtinfarkt inte ska behöva få en till. Träning är en integrerad del i behandling och förebyggande av i princip alla typer av sjukdomstillstånd.
För övrigt en intressant observation från Almedalsveckan är att väldigt många (män) i den högre politiska eliten INTE tränar muskler, vilket syns på att de saknar axlar och bröstkorgar. Värre än jag alltså.
Du får mig osökt att tänka på LO:s Karl-Petter Thorvaldsson.
Alltså de som har en bakgrund i fackföreningsrörelsen har om de är män ett visst pondus. Mycket represenation och möten i övre fackföreningsrörelsen tydligen. Det är ett undantag.
Är det Hoffa som fortfarande står som förebild?
Haha! Jag tror att det kommer ske ett skifte i rekommendationer där vården behöver bli bättre på att lyfta även styrketräning som helt essentiellt för saker som bevarad kognition, balans, kardiovaskulärt med mera. Det har nog varit lite väl mycket prat om konditionsträning. Vilket såklart också är bra. Men det är som sagt under förändring. Tyckte europeiska kardiologsällskapets senaste riktlinjer på ämnet tryckte lite mer på vikten (pun intended!) av styrketräning.
Det är ju rimligt att hela kroppen behöver stimulans, vilket också är bra för kognitionen då olika delar av hjärnan är kopplad till olika delar av kroppen. Typ.
Under pandemin kom jag tyvärr av mig med den träningsform som jag verkligen uppskattade och har tyvärr inte kommit i gång med den sedan dess, inte minst p.g.a. händelser i omvärlden som påverkade min sotuation. Ska försöka ta tag i det. Jag har alltid gillat att springa (och sprang maraton redan i tidiga 20-årsåldern), men sedan några år tillbaka blir det kortare och mer energiska löp (mer av tabatatyp) för att inte fresta på knäna så mycket. Däremot har jag alltid tyckt skrotkyftning är urtråkigt och mycket tidsödande jämfört med annan träning. Men för tiotalet år sedan hittade jag CrossFit och det passade mig som hand i handske för det blev att jag i huvudet tävlade med mig själv och mina träningskompisar som om vore det Superstars, modern femkamp, jaktstart eller stafett på skidor. Det var så förbannat roligt att träna.
Tror Jim Fixx skrev om detta i son första bok hur han mötte en grupp patienter som haft infarkt och som satsade på marathon just för att hålla sig i form.
Fun fact.
När jag var hos en specialistläkare för koll av hjärtat (som visade sig vara fullt friskt) så ställde jag frågan till en av nordens ledande kardiologer.
”Vad är hemligheten för att leva länge”
Han bara direkt
”Titta in i väntrummet när du går. Spana in de som är äldst. Och så ser du om du ser några överviktiga bland dem”
Svaret var såklart nej.
Du kan säkert bli 80 även med övervikt. Men det kommer inte bli mycket över det.
Så tyvärr. Tråkigt som fan men. Gå ner. Och ska du gå ner. Rör dig. Det ger dubbel effekt med viktminskning OCH bättre hjärt och kärlhälsa
Jag jobbar på saken 🙂
(PSA Rökning och sprit är tyvärr ebola för hjärt och kärlhälsa. Och forskning som inte är betald av industrierna visar att ingen mängd är den säkra mängden. Det är betydligt viktigare än motion och vikt att sluta med de lasterna…. Men det vet jag de flesta tycker är alldeles för trist)
Ser man ju också på gruppboendena. Har aldrig sett en tydligt överviktig på gruppboendena. Och typ 80-90% är för övrigt kvinnor. Männen har dött av innan de blev dementa, om det är någon tröst. Trots allt några års skillnad i medellivslängd, även om skillnaden har krympt.
Mormor hade 25 kg övervikt när hon var 50.
Gick ner allt över 5 år och höll sen vikten tills hon dog vid 90
Hennes mående på alla plan förbättrades så mycket att en tillochmed en 10 åring såg det.
Demensen är väl det största genombrottet som är kvar. Nu börjar vi leva så länge att vi som inte haft demens i släkten historiskt ser att de över 90 drabbas av det förr eller senare.
Som jag skrev ovan, rökning är det ingen som ifrågasätter, men sluta med alkohol så tror folk du är alkis. Inte socialt accepterat i stora grupper. Men jag som passerat 60 och har en tendens att lägga på mig måste titta på samtliga lågt hängande frukter.
Vet att dricker jag alkohol blir det 0.5 – 1.5 kg viktuppgång dagen efter pga att kroppen binder vätska. Går ur på några dagar, men dricker man regelbundet är det nog lätt 1.5 – 2 kg högre kroppsvikt allt annat lika, förvisso mest vatten.
När jag dricker alkohol brukar jag bli lycklig, snygg och populär. Dagen efter har effekten försvunnit. Men jag ger inte upp och hoppas på en mer varaktig effekt.
För att inte tala om att alkohol tar mycket mer när man blir äldre. Jag har börjat köra varannan alkoholfri öl/lättöl på fest. Funkar utmärkt.
Ja, alla de undersökningar som visar att måttligt alkoholintag skulle vara bättre för hälsan beror i allmänhet på att kontrollgruppen innehåller personer som av en eller annan anledning inte längre får eller bör dricka alkohol (d.v.s. nyktra alkoholister, personer med diverse hälsobesvär o.s.v.). Alla sådana personer har så klart omsorgsfullt uteslutits ur alkoholhruppen vid screeningen.
Man 205cm 78kg BMI 18,3. Har varit underviktig med lågt kropsfett hela mitt liv, 61 år gammal. Spelade basket som ung. Röker inte, dricker inte alkohol. Springer ca 6km 3 gångar i veckan, äter mycket potatis, ris, pasta osv. men har svårt att gå upp i vikt.
Man kan nog pondus(ha!)postulera att din löpning tar hand om kalorierna. Börja lyft skrot så kan du nog få gains och öka i vikt. Annars bygger du bara fettvävnad om du ska gå upp.
Vad jag läst i ovetenskapliga pressen är att vid 60+ (eller ngt) ska man öka proteinintaget för att rädda musklerna. Potatis, pasta etc, är inte mycket protein.
Skulle nog säga att en dietist utan problem kan lägga på dig mycket vikt om du upplever att du inte kan.
Genom att springa 18 km i veckan tar du i praktiken en dags fasta i veckan.
Är 58 och klarar 10 chinups och 40 armhävningar. Tränar 1 minut per dag. 30 armhävningar eller 8 chinups. Sen dag 7 100 squats med viktväst, vilket tar 4 minuter. Så 10 minuter per vecka. Sen så skulle man ju kunna köra 3×6 pullups i stället och kanske 3x25mqrmhävningar. Då är det ändå bara några minuter per dag. Sen så cykelpendlar jag 3 ggr per vecka. Det är grymt bra då jag har 20 minuter enkel sträcka. Långsamt till jobbet och lite snabbare hem. De dagar jag inte cyklependlar går jag en runda eller kör lite MTB.
Härligt med något som fungerar så bra för dig. Och imponerande chins.
@LW oväntat och mycket intressant fredags mys.
Motion är även bra inför och under tiden man får krävande behandlingar som tex dialys och cytostatika, om man orkar. Tex så kör dialys patienter ett träningspass direkt på morgonen innan dialysen på sjukhuset där jag jobbar på.
Det forskas även på kostens påverkan vid t ex ledgångsreumatism. Bla Chalmers och Göteborgs universitet har en gjort nutritions studie på människor med ledgångsreumatism.
Är själv drygt 50, gick över från långdistans löpning till styrketräning när jag var 40. Gick snabbt att lägga på sig några kilo när jag minskade löpningen från 4-5 pass i veckan till 1 i veckan. Fokuserar på ”stora övningar” tex marklyft, chins mm.
Det viktigaste tänker jag är att hitta en motionsform som man tycker är roligt och orkar hålla på med över tid.
Fint att se att så många lyckas.
Någon som har tips om man hjärtligt avskyr gym och allt som kan associeras till skolgymnastik eller att springa och aldrig har upplevt att träning i någon mening skulle vara lustfyllt för kroppen? Extra vidrigt är att träna i grupp. Provade även 4+ danskurser som ung med hopp om att det även kan vara socialt bra men nope.
Det som håller undan totalt förfall är att simma en del, en det trädgårdsarbete, lite promenerande, lite cyklande, lite byggande och att vi har en trappa i hemmet.
Enda perioden med bra positiv trend var när jag hyrde ut byggnadsställningar i hyfsad skala men firman var för liten, fick det inte att växa och det är inget bra ensamarbete och så behövde jag göra annat, men jag har 10+ ton prylar kvar som jag ibland sorterar och flyttar runt.
Hemmaträning med kroppsvikt? Enkelt att komma igång med och inga redskap behövs. I appen bloggaren använder finns det gott om kroppsviktsövningar. Även färdig träningsprogram för alla nivåer.
*träningsappen bloggaren använder Strenghtlog heter den om jag inte ser helt fel.
Ett tips som funkat någotsånär är att ha en kettlebell (en slags rund hantel) stående i vardagsrummet. När den tittat på mig tillräckligt länge vinner den och jag måste lyfta upp den på olika sätt i några minuter. Ingen ungdom längre men det ger löjligt mycket effekt för lite arbete tycker jag. Tyvärr är det ibland jag som vinner stirrstriden så ibland blir den stående i veckor.
Jag kör hemmaträning, mycket med kroppsvikt, men framför allt håller jag passen korta och intensiva. Typ en halvtimme per gång.
Underskatta inte vardagsmotion, cykla, gå, ta trapporna. Låt bilen stå still några extra gånger. Funkar bra för de flesta. Kampsport är i grupp såklart men ändå individuellt, provat det?
All träning som blir av är bra träning. All träning man blir trött av är ännu bättre träning.
Själv sprang jag mycket i mina yngre dar, men satte upp regeln att sluta springa tävlingar vid 55 och sluta springa vid 65.
Varför? Att träna för tävlingar betydde för mig maximal satsning. Sprang 18 mil i veckan. Har klarat mig utan att dra på mig skador. Att sluta springa vid 65 har med brosket att göra. I alla leder sitter det brosk. Det nöts vid användning, men byggs upp igen. Det är bara det att uppbyggnaden går långsammare när man blir äldre. Och det är när man nöter igenom som det gör ont. I ett löpsteg belastas kroppen med 3 ggr kroppsvikten vid fotisättningen. Stöten tas upp i foten, ankeln (pronation), knäet (svikt), höften (svikt), mage-rygg.
Dessutom såg jag alltför många ”marathon-vrak”. Minns särskilt en som startade klubben Vi Som Springer Hellre Än Bra som till slut hoppade runt på kryckor. Lovade min fru att sluta innan jag blev patetisk.
Idag tränar jag 3 ggr i veckan på gym. Armar, axelleden, mage, rygg. Avslutar med 6 minuter i trappmaskinen strax under mjölksyratröskeln (148) med sista minuten på maxpuls (152). Tja, det har gått utför med gubben, numera 75 år. Går en daglig promenad i rask takt cirka 1,5 timme.
Att jag koncentrerar mig mycket på axelleden har att göra med risken för fall när man är äldre.
Kan inte säga att jag saknar löpningen, även om det var en härlig känsla att köra på kilometer efter kilometer i bra fart och liksom behöva sträcka i vristen för att nå ned till marken ;-)).
Men var och en bör försöka hitta sin egen idrott. Som min inte alltid snälle coach en gång ropade till en joggare: ”Går du eller springer du?”
Synd bara att fysisk träning är så djävulskt tråkig sysselsättning.
Du får köpa ett Wii och sporta på det sättet. Se till att du frå upp pulsen och blir svettig.
Inspirerande att läsa om allt bra träningen för med sig!
Får se var det slutar för min del. Hade 2:a i gymnastik (ja, jag är uråldrig och fick betyg med den femgradiga skalan) vilket för de ungdomar och yngre medelålders som inte vet betyder kassast möjliga betyg utan att bli underkänd.
Hatar träning och den enda träningsform som tilltalar mig är att cykla, främst för att jag inte upplever det som träning utan som ett meditativt sätt att transportera mig vilket är väldigt behagligt. Så om jag inte får till tillräckligt med struktur och/eller självdisciplin m.a.p träningen kommer nog cykling ute i det fria vara det enda fysiska jag gör som förlänger mitt liv.
(Motionscykel…? Över min döda kropp! Tro mig, jag kommer dö av tristess innan träningspasset är över, så mördande tråkigt är det att cykla på motionscykel!)
Jag fick höra att man i publiken på Göteborgsvarvet ägnade sig åt att bjuda löparna på champagne. På något vrickat sätt får det mig lite sugen på att springa Göteborgsvarvet, inte minst för att det är totalt fel anledning att springa loppet (särskilt för mig som i princip är nykterist). Det lär väl inte bli verklighet, inte minst för att min familj kommer lyckas tala förstånd med mig och få mig att avstå…
Underkänd fanns inte på den femgradiga betygsskalan.
”Streck.”
(Sen kommentar här, så det är kanske osannolikt att CRConrad läser den. men here goes anyway).
Streck betydde väl ”inget betyg” snarare än underkänd? I praktiken ungefär samma sak, kanske.
Man slutar alltid där man började på en motionscykel, men så var det även när jag motionscyklade på en riktig cykel. Jag började alltid hemma och slutade alltid hemma. 😉
Håller med bloggaren om några av de bästa idéerna kommit när jag gjort nåt fysiskt aktivt om så bara på rutin utan att egentligen tänka på något klipp en stor gräsmatta.
Sen en annan sak som är positivt för kroppen, när man ler triggas hjärnan till att skicka ut sk lyckohormoner (bloggaren behöver inte alls ta åt sig)
Har löptränat sedan jag var 35, och tränat sporadisk styrketräning, men rampade upp med cykling, styrketräning och golf när jag gick i pension vid 62 för 3 år sedan. Konditionen för löpning går verkligen ner snabbt med åren, medan styrka går att träna bra fortfarande. Däremot, kör jag ingen maxvikt på någonting längre, utan kör 3×10 på allt, och justerar vikten så att jag precis orkar. Vill inte skada mig, för det tar för lång tid att läka med åldern.
Har en fitbit aktivitetsklocka som håller reda på träningen. I genomsnitt har jag legat på drygt två timmar per dag de senaste åren, och förbrukar ca 3200 kcal per dygn. Då behöver man inte hålla igen på vad man äter. Men jag börjar få ont lite här och där, så jag varierar träningen för att låta de delar som protesterar mest vila emellanåt. Är på väg till Polen för att spela golf en vecka, och har vilat hela kroppen i två resdagar. Golfhöften och golfknät behövde verkligen det, kunde springa utan smärta uppför hotelltrapporna ikväll istället för att åka hiss.
Nuförtiden börjar jag varje morgon med ett stretchingpass för att mjuka upp leder, muskler och ligament som annars börjar klaga och stelna till.
Många kanske fnyser åt golf, med att stå på rangen och pumpa 100 bollar med drivern +200 meter är ett rejält träningspass, ungefär som ett löppass pulsmässigt. Belastningen ligger på ca 70 kilo i varje sving, och det känns rejält i ryggen dagen efter. Det är kanske därför man rekommenderar att träna marklyft för golfare. Att sedan gå en mil och skjuta en golfvagn och springa och leta bollar i fyra timmar är väldigt bra lågintensiv konditionsträning. Pulsen ligger på ca 100 i genomsnitt, vilket räknas som träning för mig som har vilopuls 55 enligt fitbit. Är 187cm, 83 kg, och har nästan magrutor, bara ett tunt lager fett som reserv för sämre tider. Hoppas kunna hålla på så här i många år till.
18 hål, lunch sen 18 till med bärbag är utmärkt träning.
Målsättningen med livet är ju trots allt att dö frisk.
Och med sinnena i behåll.
Satt bredvid bägge mina föräldrar när de dog, bägge blev 83 och nåt jag är oerhört tacksam över är att bägge var helt klara i tanken hela vägen fram till slutet.
Mina föräldrar är 86 och 92 och fortfarande klara i knoppen. De går på vattengympa en gång i veckan, så det är kanske det som är grejen. Och håller på med korsord och sudoku.
Min pappa rörde en hel del på sig. Bägge läste mycket, mamma socialt engagerad inom bla kyrkan och pappa spelade en hel del schack och bridge.
Det gäller att inte bara träna kroppen utan även hålla igång hjärnan och det sociala livet.
Inte för att det garanterar nåt men det hjälper.
Snart pensionär och tränar nästan varje dag i veckan, betydligt mer än de senaste tjugo åren.
Mer träning än de flesta av mina manliga kollegor.
Planerar 100 årsfesten 😃
Jag kom igång igen med träning i tidiga 40-åren. Småbarn, jobb och allmän lättja hade gjort att det inte blev mycket mer än en och annan promenad. Vid dryga 40 hade mina gamla problem med ländryggen förvärrats till den grad att jag på morgonens ståupp-möten i teamet brukade få sätta mig efter 2-3 minuter. Dessutom hade mina dittills ”osårbara” axlar börjat värka tillsammans med nacken. Vaknade inte sällan med ryggont också.
Tack vare en nära kollega kom jag igång och började köra kortare gympass på lunchen några gånger i veckan. Jag har alltid svarat bra på träning och trots den föga imponerande frekvensen i tid räknat (men jag kör däremot alltid intensivt) började jag snart märka klara förbättringar. Efter något år de subjektiva besvären minskat med 85-90% Fantastiskt!
Jag har aldrig gillat löpning nåt vidare, men går däremot gärna långpromenader. Så det har blivit min övriga träning till de 1-2 gympassen i veckan, som också brukar innehålla lite pulsträning på löpband eller crosstrainer. Dessutom går jag snabbt, om än lite långsammare när jag har partnern som sällskap pga hennes astmabesvär.
Finns ingen större systematik i min träning förutom denna: Jag tar inga pauser. Pauser i träningsprogrammet är den största fienden till regelbunden, hälsobefrämjande träning. De flesta av oss kommer så lätt av oss om vi t ex vilar över julveckorna. Absolut veckominimum för mig ska vara typ ett intensivt gympass på 40-45 minuter och två promenader (minst en i snabbt tempo) på minst 50 minuter. Vilket nästan aldrig är något problem att få in. På det viset blir träningen en integrerad, naturlig del av livet som man aldrig egentligen reflekterar över. Det är något som ska in bara. Och så försöker man få bättre veckor också. Samt aktiva semestrar.
För att inte äventyra kontinuiteten tror jag för oss lite äldre (+50 med liter marginal) att man ska vara restriktiv med sån träning som ökar risken för olika typer av skador, inte minst på en lite äldre kropp. Löpning, innebandy, squash/badminton är roligt tycker många av oss. Men som gjort för att råka ut för grejer som åtminstone håller en borta från träningen i några veckor. Och då kan det lätt bli att man sitter där i soffan igen och känner motståndet mot att dra på sig träningskläderna.
En sak som jag har funderat på att göra ett längre tag är att köpa en sån där löparväst för simbassängsbruk. Det är kul att springa tycker jag – simning är förvisso en alldeles utmärkt träningsform, men lite för långrandigt med bröstsim och jag är lite för gammal för öva upp mitt frisim – och att utöva löpning i bassäng med vattnets större motstånd dessutom vara bra kroppen i allmänhet.
Har märkt samma sak vad gäller smärta i leder. Pajade axlarna lite när jag höll på med alldeles för tung bänkpress i min ungdom. Nuförtiden behöver jag belasta med träning åtminstone 2 ggr i veckan för att hålla smärtan på en låg nivå och bra rörlighet. Även andra leder och ligament som krånglar blir ofta bättre av träning. Exempelvis kan man träna bort mus/tennis/golfarmbåge rätt snabbt med lite tyngre belastning och negativa reps, även om det gör svinont först (även 1177 rekommenderar träning för sånt).
Född 1945 blev jag inspirerad av Arne Tammers annonser och gjorde i slutet av 50-talet armhävningar med benlyft i trappan hemma, sedan har det inte blivit träning förrän senare år när jag började med armhävningar mot fåtöljarmstöd, uppe i 40 st. Mot golv blir för jobbigt. Varit 184cm, nu 181 och håller vikten mellan 80 och 83 sedan många år, aldrig över 84. Bra med våg som visar skillnad mot gårdagens vikt och kurva över senaste dagarna, denna feedback är nog oslagbar metod för att hålla vikten. Slutade äta kött 1976, GU kurserna i Humanekologi 74-75 var en av anledningarna. Sedan länge är räkor enda ickevegetariska maten (bor i Göteborg:), olivolja och grönsaker på morgonmackan. Köpte höjbart skrivbord 2014 och sitter i stort sett bara när vi äter. Powernap 15 minuter varje eftermiddag sedan jag 1988 hörde Lars Erik Uneståls tips på radion, sedan är jag pigg till midnatt. Tacksam för bra Västgöta-gener!
Fyller 74 strax. fram till för sisådaär 10år sedan undvek jag gymmet. Höll mig däremot i hyfsad form och gjorde många vildmarksexpeditioner. Började i tonåren i svenska fjällen men sedan blev det Himalaya, Alperna (bland annat den klassiska Haute Route mellan Chamonix och Zermatt), Arctic Canoe Race 56 mil paddling mellan Kilpisjärvi nära Treriksröset och Torneå/Haparanda längs gränsälvarna. Veckolånga paddelturer i norra Kanada upp till ishavet. Korsade Grönlands inlandsis 700 km och mycket annat tok. På ålderns höst har jag tonat ner expeditionerna och nöjer mig med dagsturer som att gå upp på Taffelberget och Lions head i Kapstaden, långa vandringar i brant terräng på Island och på hemmaplan stavgång runt Brunnsviken. Sedan tio år kör jag dock 5-6 ggr på gymmet. Men rädd som jag är för Alzheimer (min farfar fick det) tränar jag också hjärnan. Jag kör minst 3-4 Wordelaktiga pussel dagligen. Jag gör Aftonbladets Ordsvans och DNs Dagens 4 dagligen. Jag har kört den klassiska Nerdlegame varje dag nu i nästan ett år. Det är ett matematiskt Wordelaktigt spel där man ska ta fram en ekvation. Bygger på logiskt tänkande och i någon mån huvudräkning. Försöker äta nyttigt, lyckas inte alltid och tyvärr är jag väl lite för förtjust i att dricka öl på uteserveringar när solen skiner. Jobbar aktivt som konsult fortfarande med uppdrag i flera EU-länder, Norge och faktiskt Ukraiana där jag just håller på att avsluta ett stort jobb med att analysera förutsättningarna för något vi är duktiga på i Sverige. Har också investeringar i några mindre företag där jag sköter administrationen och är bollplank till entreprenörer.
Gott att höra och inspirerande.
Medelålders och lättkränkt man även här… Jag tror skillnad mot många andra här är att jag fortfarande har småbarn (3 st)
Försöker gymma tre gånger i veckan (mark, bänk och knäböj) ändå trots risken att göra frugan skitsur pga hon får dra exrra lass med odågorna och risken att hamna i 4-5 dagar med invalidiserande träningsvärk*
* Hälsoråd: ta det lugnt med ”standing calf raise ” första gången ni provar. 3×15 med 50kg vikt kan kännas OK där och då… 😉
Ha, träningsvärk i vaderna eller triceps är värsta träningsvärken. Småmuskler man sällan hårdbelastar naturligt, men jäklar vad den träningsvärken känns.
Körde just 10+12 60 kg tåhäv som sekundärövning på förr-förra passet …
Slutade springa pga av gubbvad. Dvs när jag sprungit några km kunde det bara smälla till i vaden och jag fick halta hem och kunde inte springa på ett par månader. Beror förstås på att elasticiteten minskar med åldern. Styrketräna vaden går däremot bra om jag inte kör för tunga vikter när jag tränar dom.
En annan sån är hip adduction. Den medför en jävulsk träningsvärk första gångerna.
Men jag vill hävda att både den och tåhäv har hjälpt mig rejält med stabilitet och teknik för knäböj.
Vardagsmotion skall inte underskattas. Bodde i sex-våningshus i många år. När man körde smartklocka sågs en rejäl pulstopp varje gång man struntade i hissen.
Men det krävdes disciplin och påhittade regler för att undvika hissen – som bekant får man bara ta hissen om den redan står på nedre plan OCH man har två matkassar i händerna, eller om man duschat på gymmet och är på gränsen till eftersvett Eller om det är mer än 30 grader eller….
40 års frånvaro från gymmet åtgärdades förra året. En trasig hälsena gjorde fortsatt löpning tung och jag såg behovet av att jobba med styrkan givet att pensionsåldern närmade sig.
Men, jag tar det inte försiktigt!
Jag börjar tungt och ökar vikten och minskar repetitionerna. Kör fyra basövningar – marklyft, benpress (varierar stång och liggande), stående rodd och bänkpress. Försöker köra var tredje eller ibland varannan dag.
Resultatet? Klart starkare, den tidigare rygg- och axelvärken har försvunnit och jag har kul. Trots övervikt närmar jag mig dubbla kroppsvikten i mark och har som nästa mål att klara 400 kg totalt i styrkelyftsgrenarna.
Konditionen ska stärkas med cykling när sommaren är över.
Många talar om att överleva men få talar om att leva.
Det som är eftersträvansvärt är väl ett långt liv OCH med hälsan bevarad under det livet. Och hjärnfunktionen intakt.
Som snart 50-årig HMV:are så tar jag seriöst på träning. Dvs styrketräning. Konditionsträning får man i vardagen utan större ansträngning om man pressar på lite under hundpromenader eller på väg hem från jobbet. Målet är 200 gympass om året o då ska varje pass vara all in där man alltid försöker prestera bättre än förra gången. Nu när jag konsekvent gjort så i minst fem år blir det allt svårare men det går. Mina tips: Skaffa en app typ StrengthLog så man kan bokföra träningen. Skit i alla andra på gymmet som ser helt osvettiga ut o bara kör övningar som ngn dopad influencer tipsar om. Kör simpla övningar som pullups, knäböj, bänkpress osv. Själv kör jag oftast bara två set per övning. Ett riktigt tungt med 5-8 reps o sen ett till med 10-15. Alltid nästintill fail. Men det är ngt man måste komma fram till själv vad som passar o hur man återhämtar sig.
Tillägg: Ska man köra fyra dagar i veckan passar överkropp resp underkropp per pass så man får två ggr i veckan per muskelgrupp. Kör man två/tre i veckan är kanske full body mer lämpligt. Min diss mot konditionsträning kanske grundar sig i att jag är naturligt smal o alltid haft bra kondition
Rörelseglädjen försvann i skolgymnastiken, där vi som inte hade bollsinne effektivt valdes bort och förpassades till soporna. Jag får fortfarande ångest av gympasalar och handbollsmål.
Ägnade fritiden i stallet och med det följde hårt kroppsarbete i och med skötsel av hästar och allt som hör till. Blev en livsstil.
Numera har jag tagit revansch på bolljävlarna och har blivit golfmissbrukare. Lågintensiv träning 4-5 timmar per runda. 4-6 rundor per vecka april-sept. Gott om frisk luft, social samvaro och trevliga samtal i bollen. MAn kan ju faktiskt spela ihop med helt okända människor vilket alltid är lika trevligt.
Så jag slår ett slag för golfen, jag!
Till vintern blir det gym med lämpligt program.
Röker inte, dricker inte alkohol (provocerande för vissa, som nån skrev här ovan, man ska alltid förklara varför? jag brukar kontra med en motfråga- varför Dricker du?).
Säkert inte efterfrågad info, men när det gäller marklyft har jag (nästan) helt bytt ut det mot knäböj och rumänska/raka marklyft för minskad skaderisk. Inte värt risken för trasig muskel i rygg och påföljande stort bortfall av träningstid.
Man, 53 år, 185cm, 81kg, 12% fett. +10 kg gain på fem år.
Kämpa på!
Vikten håller man lättast genom att inte äta för mycket. Räkna på hur mycket energi man gör av med på fysträning och jämför med hur mycket man inte tar in genom att avstå från småätande. Alkohol innehåller mycket energi också.
Kroppen omvandlar energi som inte används till något som kan lagras i kroppen och därmed öka vikten.
Jag väger ”lite” för mycket, men det finns något som heter trivselvikt också. Jag besöker ett gym två gånger i veckan dock, där jag mest kör olika former av styrketräning för att inte tappa alltför mycket muskelmassa.
”fredagsmys i gubbfabriken”
Fredagsfys före fredagsmys. 🙂