För två veckor sedan presenterades lagom till det svernska valet resultatet i den globala PISA-mätningen av elevernas prestationer i skolan. Svenska skolan blev #25 bästa i världen och näst bäst i Norden.
Svenska skolan presterade alltså #25 i världen totalt sett i den nya PISA-undersökningen med 471.7 poäng. I Norden var det bara Finland som var bättre med 482.3 poäng. Bäst i världen är skolan i den kinesiska fastlandsdiktaturen, även om man lätt kan misstänka att det sker propagandafusk i kinesiska skolan, #2 är Singapore och #3 är Taiwan.
I matematik är Sverige också #25 bäst, även om Danmark här kommer in på #20 och Finland på #22, så vi är inte näst bäst i Norden.
På läsning ligger vi på plats #22 och är näst bäst i Norden.
I naturvetenskap #24 och är näst bäst i Norden med Finland på #12.
Generellt har alla länders skolors resultat försämrats, med undantag av toppen Kina, som för övrigt av en slump är TikToks skapare. Att i princip alla skolor försämrats visar att det knappast handlar om svenska skolans utformning eller svensk skolpolitik, utan att orsaken förmodligen är extern, som hypotetiskt TikTok och skärmar och skärmtid utanför skolan.
Men alla är förstås experter på svenska skolan och vet precis vad man ska göra, så det behövs inte några nya förklaringar. Det vi vet är att alla skyller på något och inget kommer bli bättre, då man skiter i vad vetenskapen säger och faktiska orsaker, utan istället kommer göra fel saker. Lita på att våra politiker av populistiska skäl kommer göra det som flest skriker om i sociala medier, utan att det finns några som helst belägg för att det är rätt åtgärder.
Men likväl är svenska skolan #25 bäst i världen, och har knappast fuskat sig till platsen via diktatur och manipulerade resultat eller urval av skolor och elever som diktaturens fastlands-Kina.
I övrigt slog bokmässan i Göteborg rekord i besökare och alla förlag jag pratade med rapporterade om rekordförsäljing av böcker i deras montrar. Läskrisen fortsätter alltså och har ju pågått sedan typ 1940-talet eller något, men ändå säljs det mer och mer böcker och intresset för läsandet är alltså på toppnivå. Men i Sverige är det ju alltid kris, oavsett om det beror på jazzmusiken, serietidningar, Beatles, teve, rollspel, dataspel, Internet eller smartphones. Härnäst beror väl krisen på AI om bloggen ska fjärrskåda lite.
74 kommentarer
Man måste härda ut:
https://open.spotify.com/track/0mrn7Usw4yl1uSJwKGjXKI?si=QEFtpcksTkewu21ndPz44w&utm_source=copy-link
fick höra från lärarförbundet att
för 50 år sedan hade lärare löner ungefär i paritet med riksdagsledamöter
idag har lärare bara ca hälften av en riksdagsledamot
undrar vilken av dessa två grupper som har störst betydelse för sveriges framtid?
”If you can read this, thank your teacher.”
(Bumper sticker på en bil i USA för några år sedan. Lärarförbundet skulle kanske fundera på att trycka upp dessa på svenska vilket kanske skulle ge folk en insikt om lärarnas bertydelse…)
Hela 31 procent av svenska elever når inte upp till det som OECD definierar som grundläggande nivå av läsförståelse!!
Och 34 procent misslyckas med att nå den grundläggande kunskapsnivån i matematik.
Man blir ju mörkrädd av att läsa om ovanstående dålig resultat.
”Det är för jävligt i alla fall och var bättre förr”.
Den relevanta frågan är väl hur det brukar vara, inte hur det är.
Ju högre krav man har desto färre kommer klara. Alla har inte samma begåvningsnivåer.
Men är kraven verkligen högre idag? Anekdotisk bevisföring, jag vet, men alla gymnasielärare och universitetsfolk säger samma sak. Eleverna har avsevärt sämre förkunskaper än tidigare och att det har varit så ett rätt bra tag nu.
Med det sagt fanns inte riktigt betyget underkänt på samma sätt förr – under tiden med den femgradiga betygsskalan tänker jag på nu – även om etta var just det. Som jag minns det blev det aldrigt riktigt något problem förrän eleven fick streck.
Men om man ska försöka sig på en förklaring utöver att svepande tala om att de rara små barnjäklarna bara använder skärmar nuförtiden (som det helt säkert ligger en hel del i) så måste man kanske också diskutera pedagogiken. Redan på 1990-talet kom det en syn på lärandet som betraktade barn som ännu inte fyllt tvåsiffrigt som varandes små universitetsstudenter. De skulle söka sin egen kunskap, utan att ha någon fast grund att stå på för att kunna värdera den information fick fram. Det måste ha varit enormt svårt för svaga elever och elever som av olika anledningar behövde mer stöttning, men inte särskilt lätt för övriga elever heller.
Jag vet mina föräldrar reagerade på att jag hade mängdlära i lågstadiet. Något jag hade först i universitetet senare.
Samma här, fullständigt idiotiskt. Jag förstod aldrig vad det hade med matematik att göra. Jag ville lära mig räkna. Som tur är flyttade vi och sedan blev det att lära sig multiplikationstabellen och klassisk matematik. Först då började jag gilla ämnet och det har sedan fortsatt ända till högskolan – jag vill nog hävda att det är först på den nivån man förstår vad mängdlära kan användas till.
Det är inte alltid det man under skoltid tror man kommer ha nytta av som man faktiskt behöver. Av de första högskoleårens mattekurser är det inte en- eller flervariabelanalysen som varit viktigast för mig, utan linjäralgebran.
Tom Lehrer, den lysande komikern, musikern och matteläraren, gjorde en trall på ämnet omkring 1964: New Math. Kort, kärnfull, konstant högaktuell. Finns säkert på en skärm nära dig, sökbar med AI.
(Sidoanekdot: I princip all högre matematik går väl ut på att definiera 1 och 0 i ett nypåhittat system så att man sedan kan applicera linjära metoder? Det är som du säger sådana man känner igen.)
Hej Matematik 🥳
Tom Lehrer är en husgud; ”Base eight is just like base ten – if you’re missing two fingers.”
Allt han gjorde placerade han i public domain på ålderns höst, så det är nu fritt att använda.
Hmm, har också undrat vad det där skulle vara bra för. Du menar väl att hålla på att ringa in och para ihop tre äpplen till Sara och fyra äpplen till Nils, så Mamma kan göra paj av … ja hur många äpplen då? Eller vilken typ av mängdlära blev du torterad med?
”men alla gymnasielärare och universitetsfolk säger samma sak”
?
Jag hörde tvärsom ett antal universitetslärare som hävdade att något hade vänt de sista åren och ungarna hade blivit bättre på att läsa och skriva (utöver uppenbar AI-användning).
Men i övrigt är väl standardinvändningen:
Vad borde hända med den genomsnittliga eleven om man ökar andelen som går vidare till gymnasie- och universitetsutbildningar (vi antar lite förenklat att urvalet sker utifrån studiemeriter, inte föräldrarnas inkomst)?
Anekdotisk kontrabevisföring säger dock att det har lärare alltid sagt. Finns texter från både det gamla Babylonien och det gamla Rom som klagar på att eleverna bara blir sämre och sämre.
En annan grej är att man faktiskt nu i svensk skola tar in matematiska begrepp som jag lörde mig i högstadiet redan i mellanstadiet, t.ex. negativa tal. Blev förvånad över det.
I PISA-studien år 2000 var det endast 13 procent av eleverna som hamnade under det som OECD definierar som en grundläggande basnivå av läsförståelse.
Därefter har utvecklingen bara rört sig nedåt.
Ah, du menar under Socialdemokraternas skola? Om nu politiken bestämmer sådant här.
Hur förklarar du att i princip alla länder försämrats?
Vi ska nog akta oss för att raljera specifikt över socialdemokraternas skola. En del av reformerna i skolan kom till under borgerliga regeringar. Och det är nog inte fel att säga att alla ändringar gick i ungefär samma riktning.
Fantastiskt att svensk inrikespolitik påverkar hela världen
Svensk-politiken måste spridas via Minecraft-mjölken, rakt förbi blod-hjärnbarriären in i barnens små löskokta nudelklumpar!
Man bör försöka se trender och om de är dåliga fundera på hur man motverkar dom vi ska väl inte vara nöjda med att resultat går neråt bara för att det är så för andra. Sen är så klart enstaka åtgärder under en mnadatperiod sällan avgörande för något man lägger 12år på innan man kan avgöra förkunskaper för högskolestudier.
@A36Vargen Spår av ironi…?
@BournAgain Exakt så. Sverige har sin specifika situation (det finns förmodligen ett antal lågt hängande frukter) och att andra länder nu kommer i fatt i nedgången gör inte situationen bättre.
Det kommer för övrigt att bli intressant att följa Australien på sikt nu när de har infört förbud för sociala medier för alla under 16 år.
Ungarna har ju börjat lyssna på LP igen så snart vänder det!
Så är det, peak digitalisering bland barn/ungdomar var 2025.
De äldre har jag dock inget hopp om, de kommer fortsätta doomscrolla…
Unga idag läser mindre och förstår mindre av vad de läser. Att det är en global trend gör väl inte saker bättre?
Uppenbarligen är det inte de unga som driver försäljningen av böcker utan människor i medelåldern och äldre som har ekonomiska medel, tid och hälsan numera. Om dagens unga inte kan läsa idag, vad talar för att de kommer köpa och läsa böcker när de når mogen ålder? Kommer all kurslitteratur ges ut som ljudböcker endast? Jag överdriver givetvis, men trenden ÄR oroande.
Digitaliseringen förklara en del av minskad läsförståelse i PISA testet, då man i mångt och mycket bytt ut fysiska läroböcker mot skärmar.
Det har visat sig att man minns och förstår text sämre när man läser den på en skärm jämfört med på papper.
”Det har visat sig att man minns och förstår text sämre när man läser den på en skärm jämfört med på papper”
Den får du gärna ge en trovärdig källhänvisning till. Det hade jag inte hört talas om tidigare.
Här är en studie, finns mer forskning på ämnet om du är intresserad. Vi vet också att du minns sådant du skriver ner på ett papper bättre än det du skriver ner via ett tangentbord. Tack vare vår öga-hand-hjärna-koordination. Finns studier på det med som går att finna för den intresserade.
https://www.vilarare.se/grundskollararen/forskning/ny-studie-barn-som-laser-pa-skarm-minns-texten-samre/
Om det är så som jag har uppfattat det, utan att ha fördjupa mig i resultaten, att många länder inom OECS får ett sämre resultat så kan man utesluta enkla förklaringar med grund i den svenska skolan.
Många försöker pocka lätta poäng på att det är just det de inte gillar med skolan eller något annat i landet som är orsaken, men så är det troligen inte.
Det är nog troligare att det är utformningen av proven eller hur man lyckas marknadsföra proven som viktiga att satsa på, som förändrat resultaten.
Ett prov som inte upplevs som viktigt av eleven kommer troligen att ge eleven ett sämre resultat än ett prov eleven tycker är viktigt.
Det kanske helt enkelt var mera fokus från lärarhåll för 26 år sedan när det första provet gavs. Då var det något nytt och fräscht som man ville prestera bra på för sin egen, skolans och landet skull medan det idag är en del av vardagen.
OECD ska det ju naturligtvis stå.
Nä, prestationen på provet har ju exakt noll betydelse för de egna betygen.
Men [infoga personligt hatobjekt som orsak].
Ett personligt hatoblekt!
Med en fru som är, eller snarare var, lärare är min input att det ständigt blivit allt mer (upplevd?) administration för lärarna.
Det kanske finns anledningar till att detta behövs, så det behöver inte vara helt negativt med den ökande administrationen. Den kanske hjälper upp andra situationer som hade kunnat göra skolan sämre om administrationen inte ökat (pm den nu har det).
Jag är skeptisk till AI i mångt och mycket, men när det kommer till just admin tror jag att den skulle kunna revolutionerna området så våra poliser, läkare (och sköterskor såklart), lärare och div andra kan återgå till att göra jobbet de faktiskt är bra på och brinner för – och ändå bibehålla den nivån av admin som vi kräver idag.
Nu minns inte jag exakt när man började förfasa sig över Pisa-resultaten, men min minnesbild är att nedgången började tidigare i Sverige – vi var definitivt avsevärt sämre än Finland som länge låg i den absoluta toppen – vilket inte skulle förvåna mig med tanke på hur ofta man rört om i skolgrytan från tidigt 1990-tal och framåt.
Finland har ju rasat rejält i alla ämnen sedan starten så man kan ju undra vad som hänt där.
Ja, precis. Det skulle vara intressant att se om det går att se skillnad med början från att de smarta mobilerna kom (vilket i så fall borde ske med en förskjutning på ca 5–7 år).
Vad specifikt beträffar det svenska läraryrket så är den ökade administrationsbördan något jag också har hört. (Rent generellt, och nu talar jag inte specifikt om Sverige eller läraryrket, är det väl ofta så man genomför besparingar? Man lägger ut allt mer av den administrativa bördan på dem som har att utföra kärnverksamheten.)
Svaret är uppenbart. Ungarna tittar mindre på TV! Och om de tittar så är det inte 4 elefanter.
TV’s inflytande skall inte underskattas. Tag t.ex ”vilse i pannkakan” som med en säsong om 10 avsnitt (summa 2,5 timmar) lyckades få en hel generation att bli MUF:are under 80-talet.
En tes, lika lite värd som många andras:
Låt det vara så att vi kan anse att elever är mer individualistiska idag jämfört med tidigare. Då PISA-testerna inte är betygsgivande för individen så är det idag ingen elev som bryr sig eller satsar på PISA-testerna då de skrivs.
Eleverna gör minsta möjliga insats på testet för att komma snabbt därifrån, så att de då kan plugga på saker som de tjänar på och får bättre betyg genom att plugga på. Tidigare var svenska elever mer kollektiva i sinnet, kanske.
Detta är absolut bara en hitte-på-tes, men lika god som många andras. Men på samma sätt som att läkare säger att det var bättre förr säger många lärare att det var bättre förr, även om i flera fall talar siffrorna emot båda yrkesgrupperna.
Hoppas nu bara inte någon politiker får för sig att lyssna på min tes då den är helt ovetenskapligt underbyggd.
Äsch, insåg just att liknande tes lanserats ovan av Surtrutn. Ursäkta för plagiering…
Jag är nöjd!:)
Din vinkling att eleverna är mera individualistiska nu än tidigare är intressant.
Tror du att det gäller i många länder eller bara Sverige?
Resultatet sjunker ju o många länder, inte bara Sverige.
Jag har ingen aning om orsakerna till att resultaten sjunker i PISA. Kanske behövs Stig Järrel som läraren Caligula (filmen Hets) för att sätta pli på barnen? Kanske mer fokus och mindre distraktion som mobiltelefoner. Experter får analysera och komma med svaren.
Det som är viktigt att komma ihåg och som också redan nämnts, är det i princo är över hela för som det skett försämring, inte bara i Sverige. Alltså en mera allmän orsak.
Nu säger jag troligen emot mig själv, men jag vill lyfta, utan att ha stöd, tanken att PISA troligen mäter på likartat sätt varje gång, medan undervisningen troligen förändrats i takt med att samhällen förändras. Vad är det som ska mätas, vad vill vi egentligen veta?
Jag vill tillskriva min klassföreståndare i gymnasiet ett minne, att vi behöver lära oss en hel del utantill, även om vi kan slå upp det mesta i olika tabeller och böcker, för vi kan inte dra en släpkärra efter oss med uppslagsböcker. Nu kan vi det!!! Vi har hela världens bibliotek med oss i våra mobiler. Vad är det våra ungdomar/ barn behöver lära sig?
Jag minns också när jag på 80-talet jobbade som instruktör på ett kemilab i en ’banan’-republik om hur de nybakade studenterna kunde rabbla periodiska systemet mer eller mindre fram- och baklänges. Jag klarade mig igenom mitt yrkesliv utan den specifika kunskapen!
Däremot tror jag att idag behöver vi lära oss kritiskt tänkande, entreprenörskap och jag vet inte vad och dessa, lite nyare områden tar sin tid från annat tex naturvetenskap och matte. Läsförståelsen har jag dock svårt att komma ifrån.
Jag håller med om att om vi trycker in nya saker som ungdomar måste lära sig så trycks något annat ut. Ungdomar idag är vare sig smartare eller dummare än vi var på min tid. Jag tror också att de är ungefär lika lata.
Skärmar och datorer/telefoner stör inte bara koncentrationen, vilket jag tycker är synd och vi kanske kan mildra. De har också öppnat en helt ny värld som ungdomarna måste behärska. Det är klart att något av det gamla tar stryk då. Om detta skifte är bra eller dåligt har jag ingen uppfattning om.
De stora skillnaderna i samtliga OECD-länder sedan 2000 är ju just tillgången på internet överallt och allt det har förändrat.
Det behöver ju inte vara orsaken att resultaten inom stora delar an OECD har försämras, men det är en rimlig hypotes.
Jo, men det är väl en rimlig hypotes. Tankesättet »De kan ju googla», idag »De kan ju fråga [infoga valfri AI-motor]» förutsätter att de faktiskt begriper att de inte begriper, vilket ofta kräver vissa baskunskaper som de kanske inte har.
Fast riktigt utför gick det ändå när hårdrocken kom till Sverige. Vi är satans folk!
MVH S.Öholm
Glöm inte det otäcka videovåldet!!
Eller jazzen!
Hesiodos (ca 700 f.Kr.): ”Jag har inga förhoppningar om vårt lands framtid om den ska bero på den lättsinniga ungdom vi ser idag, för sannerligen är alla ungdomar obeskrivligt vårdslösa i sina ord och handlingar.”
Det var inte bättre förr i tiden 🙂
Hesiodos hade rätt!
Misstanken är att det är konstruerat och påhittat runt år1900 vår tideräkning. Man uttryckte sig inte så rent språkligt på 700 f Kr. Men andemeningen i citatet är någorlunda i linje med hur han tänkte, så egentligen både ja och nej. Se för övrigt min kommentar nedan.
Dessutom har man aldrig lyckats hitta källan där det ska ha stått skrivet.
Spelade rollspel på åttiotalet. Det var ju bättre än att hamna i en fundamentalistisk sekt. Man blev ju mördare! ( Att rollspelare generellt är ganska mesiga personer som inte gör mycket väsen av sig är en annan sak)
@A36Vargen Du skriver dina rader på datorn fängelsets bibliotek, va?
Jag blev lite misstänksam på svaret i Google, och konsulterade Claude (där ser man):
Hesiodos har i Verk och dagar klagat över moraliskt förfall och beskrivit människans nedgång genom de fem åldrarna, så idén om att världen blir sämre är inte främmande för honom. Men just den här meningen kan inte beläggas.
Kan nog säga att i min klass på 80-talet var det nog 5-6 av totalt 23 som knappt kunde ta sig genom en Kalle Anka. Men visst var det bättre då. En skillnad var väl att man inte behövde en gymnasieutbildning för att stå i kassan på Ica då.
Fast man behöver ingen gymnasieutbildning för att stå i kassan på ICA idag heller, men utan gymnasieutbildning får man sällan det jobbet idag.
Fast på den tiden fanns det nog lite mer stöd för dem, åtminstone var det så på min skola (återigen anekdotisk bevisföring …).
Fast det var mer krävande att stå i kassan på 80-talet. Man behövde slå in rätt priser och lämna tillbaka rätt mängd växel, annars kunde det bli dyrt. Nu räcker det med att kunna blippa.
Fast butikerna försöker nu fasa ut manuella kassor och ersätta dem med självskanning.
För att få jobb i kassan på ICA känns det uppenbart att man helst ska vara en ung, snygg, helst blond tjej, i alla fall i min stad. Jag säger detta utan några värderingar eller generaliseringar, men det är verkligen slående i de 5-6 livsmedelsbutiker jag handlar i. 90% av personalen som sitter i kassan uppfyller detta, och i annat fall är de äldre som jobbat där väldigt länge.
Vi utesluter dock fortfarande fler än vi ”får” och alla frågor verkar inte heller redovisas för Sverige, antagligen då att vi exkluderar vissa frågeställningar.
Vill minnas det var ett himla liv att vi uteslöt för många förut, blir det samma rabalder denna gång?
Det som är den stora skillnaden nu jämfört med tidigare mätningar är att även elever som kommer från socioekonomiskt starka områden sjunker i resultaten. Tidigare var det elever från socioekonomiskt svaga områden som hade det svårt, nu är alla lika dåliga. Att det är en global trend är väl extra oroande, men samtidigt inte så konstigt. Vi är alla ihopkopplade genom samma orsaker till förfallet. Jag tror vi alla vet vad det beror på, lärarna vet i alla fall och jag tror många politiker hade vunnit på att, typ, fråga en lärare?
Orsakerna kan man ju diskutera, och jag personligen tror att de är många. Hur man ska få resultaten att bli bättre är en annan fråga, men som med mycket annat finns varken den politiska viljan eller kunskapen så resultaten lär väl fortsätta i samma stil framöver.
Om vi får en ny regering snart så kommer säkert ett nytt betygssystem att lösa alla skolans problem (OBS: ironi).
Vad var det för fel med stora och lilla A?
Eleverna lärde sig alfabetet ivf.
Är vi inte tillbaks i det redan?
Mycket snack om att skärmar skulle vara förödande för barnens inlärning och läsförståelse…
Enligt mina egna empiriska studier, utförda på mina två barn, så är t.ex. deras engelskakunskaper avsevärt mycket högre än vad mina var i samma ålder.
Sen kanske jag kan ha åsikter om huruvida det är bra undervisning att låta barnen titta på tv-program i skolan eller inte som en del av undervisningen, men skärmar är en del av deras liv och kommer antagligen bli i ännu större utsträckning än det någonsin varit för mig… Fanns säkert de som tyckte att jag borde använt skrivtavla i skolan istället för skrivbok t.ex….
Skärmar och internet, var man än befinner sig är, vad jag kan komma på den enda skillnaden i samtliga OECD-länder sedan den första PISA-mätningen år 2000.
Barn och unga får säkert en massa kunskap den vägen, men kanske inte den kunskap som samhället och skolan önskar att de får eller sådan kunskap som mäts i PISA.
Min gissning är att skärmarna tar uppmärksamhet från skolarbetet, både i och utanför skolan.
Språkinlärning går betydligt lättare ju mer man exponeras för språket och så länge hjärnan är plastisk (det vill säga innan man når vuxen ålder) multipliceras effekten. Det är därför barnen lär sig tala ett nytt språk bättre och mer korrekt (oftast helt felfritt) än sina föräldrar när de flyttar till ett annat land.
Men om du lät dina barn utföra samma skoluppgifter i andra ämnen på både engelska och svenska är sannolikheten stor att deras resultat påverkas negativt av det kraftigt ökade skärmanvändandet. Man har vunnit lite på ett par karuseller, men förlorat mycket på många gungor.
Trenden bland barnen är att användningen av sociala medier är sjunkande (från en mycket hög nivå).
Hustrun som varit i skolvärlden i ett antal decenier berättar om en stor ökning av barn med speciella behov. Från diverse bokstavs kombinationer till, kommer aldrig kunna tillgodogöra sig något men befinner ändå i vanlig klass. Beskriver en oigenkänlig värld på randen till kaos visavi ens egen skolgång. Något i vattnet?
Elever skjutsas med skoltaxi kors o tvärs i stan för 800kr resan, belastar skolans budget, pengar som kunde används bättre. Malmös budget hushålning i ett nötskal. Höstterminen slutar med full dag den 22 december. Knaprar på somarlovet från båda hållen, Malmö hatar sina lärare o lägger på än mer admin ovanpå detta.
Skolan ägnar sig mycket åt individualisering och anpassning för både det ena och det andra. Bokstavskombinationer har dessutom tillkommit. Allt detta utan att finaniseringen följt med gör att systemet knakar väsentligt. Tyvärr är yrket ett kall av många så det går att lasta ner lärarna med 6 parallella kurser på gymnasiet utan att något egentligt händer. Med skolan som en lokal kommunal angelägenhet kan man inte heller garantera likhet över riket.
Kommunaliseringen av skolan var inte bra.
Ren skär illvilja från Göran den onde.
Att göra kommunaljon av lärarkåren höjde inte dess status.
Det är väl snarare så att villigheten att ta hänsyn till speciella behov har ökat radikalt. Jag tror inga seriösa forskare tror på en faktisk ökning. Om man inte får pengar från en som heter Kennedy och är rädd för vaccin…