Börserna ser ut att gå blandat i de asiatiska tidszonerna och det är nytt börsrekord (i Sydkorea förstås) trots att de fundamentalistiska rövhattarna i Vita huset och Teheran har börjat bråka igen i Persiska Viken. Bolagets Studsvik i Nyköping har lämnat in en ansökan om att få bygga två till fyra små mysiga reaktorer (SMR) vid sin anläggning och fd kärnkraftreaktorer norr om Nyköping. Elnätmonopolen har höjt sina priser 26% när inflationen varit 5% och effektavgifterna har använts för smyghöjningar om 10%.
Stockholmsbörsen fortsatte upp igår och när nära börsrekorden från innan Operation Epstein Fury, även om det krävs att fundamentalisterna i Vita Huset och Teheran håller borta fingrarna från avtryckarknapparna lite till. Vilket de verkar ha svårt för då hjärnverksamheten verkar begränsad.
OMXS30 gick +1.48% och OMXSPI +1.49%. USD kostar 9:31 och EUR 10:82 medan guldpriset hittas på 1 355:- SEK.
USA ska öppnat eld mot iranska robotbatterier och båtar som påståtts lägga minor skriver Financial Times, men effekterna på oljepriset är att det stiger ca 1% till 92 respektive 98 USD för WTI samt Brent. Marknaden verkar alltså ta rövhatteriet med ro och bryr sig allt mindre om vad de kristna respektive islamistiska fundamentalisterna hittar på.
I USA steg börserna och nådde nästan börsrekord efter en uppgång på +0.37% för S&P-500 och +0.42% för Nasdaq 100.
FANANGST spretade med Spotify i toppen på +6.11%, vilket fortfarande gör bolaget till den sämsta av broligarkaktierna i år, men nu iaf är bättre än Netflix på 12 månader. Sämst gick spadtillverkaren Nvidia med -1.90%.
Borta i de asiatiska tidszonerna spretar börserna på beskedet om att fundamentalisterna bombat fundamentalisterna och ASX 200 går i skrivande stund -0.33%, Hang Seng +0.30%, KOSPI +2.84% och noterar nytt börsrekord om börsen stänger där, Nikkei 225 -0.17% och Straits Times -0.43%.
Om den värsta energikrisen någonsin föreligger som Ebba “Packet” Busch hävdar, varför är börserna på eller nära börsrekord och oljepriset inflationsjusterat 44% av det högsta någonsin? Curious.
Studsvik (fd konsumnamngivna AB Atomenergi) ansöker om att få bygga mellan två och fyra små mysiga reaktorer (SMR) vid sin anläggning i Studsvik. Reaktorerna ska få en effekt om melaln 600 och 1 400 MW tillsammans skriver Studsvik i sitt pressmeddelande. Detta är i linje med tanken att etablera ny kärnkraft på samma platser som tidigare kärnkraft och i Studsvik har det funnits sex reaktorer genom åren: R0 (1959 – 1972), FR-0 (1964 – 1971), R2 (1960 – 2005), R2-0, TZ (1963) samt KRITZ (1969 – 1980-talet).
AB Atomenergi byggde förstås även R1 i KTH i Stockholm, men man kom så småningom på att det nog fanns mer plats för kärnreaktorer i Studsvik än i centrala Stockholm och flyttade successivt verksameheten. R1 lades ner 1970 och slutrevs ganska nyligen. AB Atomenergi byggde och drev även Ågestaverket i … Ågesta, samt Marviken i … Marviken, som aldrig startades som kärnkraftverk men användes för kul experiment i kärnkraftssäkerhet. Bägge dessa sista finns för övrigt med i min roman Redovisningsavdelning Marviken, där prologen rent av utspelar sig i Ågesta.
En fördel med små mysiga reaktorer kontra traditionella stora kolosser är att det inte blir så mycket effektbortfall när dessa individuellt ska tas ner för service och underhåll. Med upp till fyra SMR på samma plats kan man rimligtvis rotera detta så två eller tre stycken konstant kör medan de andra servas.
Studsvik ska redan tillsammans med sitt dotterbolag Kärnfull läknat in en ansökan om kraftverk på 1 200 – 1 600 MW i Valdermasvik en bit lämgre söderut längs kusten ochs kriver att “[f]Fler ansökningar kan följa i takt med att koncernens projektportfölj mognar“.
Elnätmonopolen har höjt priserna betydligt mer än inflationen och effekttarifferna innebar smyghöjningar på 10% rapporterar Dagens Industri.
De senaste tre åren har priserna för elnäten höjts 26% av monpolen, medan inflationen varit 5%. Senaste året har priserna höjts 8% och inflationstakten är som bekant -0.1% trots världshistoriens värsta energikris enligt Busch.
De bolag som infört effektavgifter har höjt elnätpriserna 10% senste året mot 4% för övriga bolag. Nu avskaffas kravet på effektavgifter, men man kan ju förstå om bolagen inte slår knut på sig själva med att ta bort dem. Prishöjningarna ligger väl kvar ändå.
Nils Holgerssonsgruppens ordförande konstaterar till Dagens Industri:
“[D]et här visar på att vi har en reglering som inte fungerar.”
Exakt ingen är överraskad. Monopol kommer alltid monopola sig och vilken politiker vill förstöra den möjliga pensionskarriären som styrelseledamot i ett större elnätbolag genom att skärpa regleringarna i lagtext, förordningar och tillämpning?
