Börserna går blandat i de asiatiska tidszonerna under tisdagsmorgonen. I en artikel hos DI ger Spiltans Per H Börjesson vettiga investeringsråd i linje med bloggens åsikter, vilket man inte kan säga om övriga tillfrågade. AI-jätten Anthropic ansöker om börsnotering till en värdering av 2 000 miljarder dollar och slår därmed SpaceX som världshistoriens största börsintroduktion. Precis som väntat höjer nu de nya lättade bolånereglerna Tidölaget införde bostadspriserna och utestänger unga när ett tvåpersonershushåll kan låna upp till 60% mer än tidigare, ju högre inkomst desto större ökning medan de med lägst lön inte fått ökat utrymme.

Stockholmsbörsen steg faktiskt igår och storbolagsindex OMXS30 klådde med +1.57% rent av breda OMXSPI som bara gick +1.20%. Vår unionsvaluta euron backar till 11:11 SEK och dollarn kostar 9:95 SEK medan guldpriset stiger till 1 281:- SEK per gram.
I Europa gick CAC 40 +0.83%, DAX +0.9%, Euronext 100 +0.69% och FTSE 100 +0.72%.
De amerikanska börserna steg också och indexet S&P-500 gick +0.70% medan tekniktunga NAsdaq 100 gick +1.09%. Bland techbroligarkernas ANGSTFANS gick Tesla tyvärr bäst med +5.21% och Netflix sämst med -2.96%.
Under tisdagsmorgonen är det nu blandat bland de asiatiska börsindexen. ASX 200 +0.46%, HAng Seng -0.68%. KOSPI +2.87%, Nikkei 225 +1.71% och Straits Times -0.15%.

I en artikel hos Dagens Industri tillfrågas tre så kallade aktieprofiler om hur man ska placera 100 000 kronor och Spiltans Per H Börjesson ger vettiga svar mest i linje med bloggens tankar. De övriga två tycker att man så här nära AI-bubblans topp ska investera 100% i aktier inklusive AI-bubblebolag som Mycronic eller Microsoft.
Börjesson tycker att 30% ska in i en kort räntefond, även om han inte säger Spiltan Räntefond Sverige, då han liksom bloggen oroar sig över AI-bubblan:
”Det går in otroliga investeringar i datacenters och AI, och visst blir man imponerad av tillväxtsiffrorna, men jag är ändå lite nervös för det. Jag är mentalt förberedd på att det kan gå ned ganska kraftigt.”
Tillväxtsiffror, men inga vinster som bekant.
I övrigt föreslår han investmentbolagen Latour, Lundbergs och förstås det egna Spiltan Invest för totalt 30% av placeringarna, 10% i SKF och resterande 30% i en Europafond inriktad mot index eller investmentbolag. Korrekt varnar han för de så kallade globalfonderna:
”Jag tycker det är farligt med globalfonder som har 70 procent exponering mot USA.”
Europeiska investmentbolag uppges vara lågt värderade och ge god riskspridning enligt Börjesson.
Bloggen håller här delvis med och har börjat sätta nytt sparande i ränta, främst Spiltan Räntefond Sverige (bloggen har kommit över Spiltangate 2020 och förlåtit Börjesson, sex års långsinthet räcker) och rent av bankkonton trots de obefintliga räntorna. Hellre utebliven avkastning än stor förlust. Dock är det först i vinter som 40% (inte Börjessons 30%) kommer flyttas över till räntefonder där bankkonto med insättningsgaranti inte är möjligt, som i pensionssparande och vissa kapitalförsäkringar. För övrigt kan man annars enkelt flytta ut pengar från Lysas ISK över till Lysans räntesparande och på så vis få 40/60 fast man är kvar med 100% aktier i Lysa om man inte vill riskera pengar på obligationsmarknaden. Mer om det någon annan gång.
Medhåll gäller även kring att man ska undvika de så kallade globalfonderna med sina 70% i USA, mestadels i AI-bubblan via techjättarna och amerikanska banker, som kommer ta en smäll nu när AI-bubblan lånefinansieras och vi kan vänta en finanskris längre fram.

AI-jätten Anthropic ansöker om börsnotering och har lämnat in ett prospekt på 240 000 ord och över 300 sidor rapporterar Financial Times. Värderingen när man nu ska försöka dra in pengar från allmänheten i AI-bubblans sista fas läggs på 2 000 miljarder USD (GUSD) och blir den största börsintroduktionen i världshistorien. Man har åtagit sig otroliga 800 GUSD i datacenterinvesteringar, varför nu det ska värderas till 2 000 miljarder, när datacentren dessutom blir omoderna redan efter några år. Intäkterna ska vara 33 GUSD på nio månader. Investeringarna i datakraft är 2.5 USD per 1 USD i intäkt under första kvartalet.
Blir säkert kul. Dina pensionsfonder kommer kasta sig över detta, och aktien kommer säkert in i massa index. Och Globalfonder. Gratulerar.

Tidölagets nya bolåneregler bedöms som väntat ha dragit upp bostadspriserna och utestänger låginkomsttagare inklusive unga när höginkomsttagare kan låna upp till 59% mer pengar med de nya reglerna. Detta framgår i en artikel hos Dagens Nyheter.
Ingen är förstås förvånad.
En ensamstående med ett barn och en lön på 25 000:- SEK per månad kan fortfarande bara låna 933 000:- SEK med de nya reglerna, medan en ensamstående med ett barn och en lön på 55 000 kan öka sina lån rån 2 267 000:- sEK till 3 600 000:- SEK eller 59%.
Om man inte har barn kan singelhushåll eller parhushåll med 25 000:- SEK vardera i lön öka sina lån med 10% medan höginkomsttagare med 55 000+ i lön kan öka dem med 59%. Låginkomsttagarfamiljer med två barn kan inte öka alls, men höginkomsttagarfamiljer kan öka med 59%.
Det typiska ungdomshushållet med en singel och 25 000:- SEK i lön kan höja sina belåning från 1 350 000:- SEK till 1 491 000:- SEK eller 10% och med 35 000:- SEK i lön kan man höja med 11%. Höginkomsttagaren kan dock höja lånen med 59% och de unga som reformen skulle gynna får alltså svårare i konkurrensen på bostadsmarknaden.
Resultatet har blivit att bostadspriserna stigit skriver DN och allra mest i attraktiva lägen som centrala Stockholm där det slagits nytt prisrekord med i snitt 124 000:- SEK per m2 för en lägenhet i september.
Resultatet blir alltså större skulder, ökad segregation och svårare för unga att skaffa en egenägd bostad. Bra jobbat, Tidölaget. Fast det kanske var meningen. Tidölaget älskar ju segregation, så de har något att gnälla över.
5 kommentarer
60000 anställda erbjuds kompensation om de säger upp sig på Microsoft. Detta motsvarar ungefär 25 % av alla anställda. Tror att de flesta av de amerikanska IT-jättarna håller på att minska personalstyrkan rejält. Mycket pga att de behöver spara för att finansiera datahallarna.
Har börjat se samma tendenser som när lågkonjunkturen slog till runt 2009.
Just i min anekdot var det hydraulpumpar till truckar som det blev evig brist på. De stora drakarna CAT o Volvo etc, beställde allyod fler pumpar än vad de behövde, men just då gick allt på högtryck, så det blev aldrig överskott på pumpar.
Då uppstod förseningar av leveranser och blev sen ett hamsterhjul, för ingen kunde leverera grejer, i ökad takt, för det fanns inte truckar nog att hantera.
Försvarsindustrin har de senaste 30 år haft tiden på sin sida, och en försening med några år har inte gjort något. Nu därimot är det inte ontime, utan pretime.
Samma i övriga komponentdelar, framförallt småkretsar och halvledsre. Påminner om covid-tiderna där man kunde haft avtal om priser, antal och när. Mot att leverantören kubde säga, ni kan få det här för 600k istället för 100k, o h vänta en månad extra. När man började bjäbba om avtal etc fick man svaret, ska ni ha grejerna eller inte?
Samma tendenser nu igen.
Komponentbrist som tecken på ekonomisk överhettning? Jag hänger inte helt med på vad din slutsats är att detta visar, men vill gärna höra mer om hur du tänker.
Börjesson är en försiktig herre. Men helt vettig har jag ansett han vara ända sen jag läste hans skrift så här blir du miljonär i hängmattan. Jag själv är våghalsigare än vad han är men när jag rekommenderar till ungdomar så är det Börjesson jag hänvisar till.
Vad kan man förvänta av en kort räntefond?
Prognos ISK-skatt 2027 1,242 % + avgift.
Jämfört med 3 mån bundet 3 % x 0,7 = 2,1 % ränta.