Novus ger Folkpartiet samma opinionsstöd som bloggläsarna – stannar i riksdagen

Jag trodde i början att det skulle bli ett jämt val, sedan såg oppositionen ut att vinna stort, och nu ser det ut att bli jämt igen. Om det är för att något särskilt har hänt eller för att folk återvänder till vad de brukar rösta på vet inte jag, men jag gissar på det senare. Jag tycker att det har varit en blek valrörelse utan några nya stora grepp från något håll. Ok, utom C, som faktiskt vågar ha på valaffischerna att stoppa utvisningar. Men Ryssland, Trump, klimatet, AI och många andra viktiga frågor har lyst med sin frånvaro.

Att L skulle gå upp så mycket såg jag inte komma. Kanske en del allmänborgerliga väljare tycker att Mohamsson är piggare än Kristersson. Om det stämmer.

Sorry PERRAG55 04:23 men Torgny Segerstedt var chefredaktör för GHT, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Det är korrekt som bloggaren skrev igår att den folkligare konkurrenten G-P i stort var tyskvänlig under kriget, åtminstone så länge det gick bra för tyskarna. När GHT på 70- eller 80-talet las ner sög G-P upp en del av GHTs skribenter, och hade sedan länge en liberal (läs: old style folkpartistisk) linje på ledarsidan, som sedan ägarna på 2010-talet bytte mot höger, först med Alice Teodorescu vid rodret, och nu med andra. Man kan visst säga att G-P med sin nuvarande ganska SD-vänliga linje återvänt till sina rötter.

Men låt mig få ta upp något helt annat. Som en del av er säkert har hört (det var på Studio 1 i P1 igår) har Open AI publicerat ett bevis för att Navier-Stokes-ekvationen som beskriver vätskors rörelse, t ex hur vatten strömmar, inte alltid har entydiga och glatta lösningar. Med rätt valda initialvillkor påstår Open AI att ekvationen genererar en lösning som efter ändlig tid uppvisar singulariteter, dvs ett uppförande som gör att ekvationen själv är ogiltig. Om detta är möjligt eller inte är ett känt problem sedan mer än 100 år, och listades som ett av sju ’Millenium Problems’ för matematiken inför det nya årtusendet. Ett problem på listan har lösts förut, Poincares förmodan att den tre-dimensionella sfären på ett visst matematiskt sätt är unik och inte har några exotiska kusiner (Perelman 2002 och 2003), andra berömda problem som (fortfarande) finns kvar på listan är Riemannhypotesen i talteori, och om N=NP (eller inte) i datalogi.

Om AI kan överträffa de bästa mänskliga matematikerna så är det förstås extremt viktigt för framtiden, för våra samhällen och för våra liv. Så här är några preliminära tankar om det.

Beviset utfördes under några dagar (Open AI säger 88 timmar) av en stor mängd AI-agenter till en kostnad i beräkningar som en del uppger ha varit flera tiotals miljoner dollar. Det är möjligt att Open AIs agenter delvis snodde ett bevis som satts ihop hos konkurrenten Anthropic och slarvigt nog lämnat spår efter sig någonstans, men det spelar ju ingen roll för oss utomstående. De två konkurrenterna använder (så vitt man vet) liknande metoder.

Beviset har sedan presenterats i ett datorspråk Lean. Jag har inte läst det, och jag vet inte om en människa kan läsa det, det kan mycket väl vara för långt. Det finns en artikel på Open AIs hemsida som presenterar ideerna, och bara den är på 165 sidor (jag har inte läst mer än inledningen). Men poängen med Lean är att bevis formulerade i det språket kan kollas automatiskt med ett datorprogram, en s k ’proof checker’. Man kan vara ganska säker på att Open AI redan gjort det, och att andra håller på att göra det. Så beviset är ganska säkert korrekt, och kommer antagligen snart att accepteras som korrekt. Snart betyder här, tror jag, snarare dagar än veckor eller månader.

Nu är jag (faktiskt) inte helt övertygad om att Open AIs lösning av Navier-Stokes-problemet är en så viktig milstolpe egentligen. Dels är Navier-Stokes bara en modell, verkliga vätskor består av atomer och molekyler, och på tillräckligt små skalor där enskilda atomer och molekyler betyder något så kan inte ekvationer typ Navier-Stokers gälla. Detta har varit välkänt länge, och i den meningen har Navier-Stokes varit det udda fåret bland millenium-problemen. Antagligen (tror jag) har det få stå med pga ekvationens enormt stora betydelse för flygkonstruktion, väderförutsägelse, och många andra praktiska problem. Dels är den lösning som Open AI presenterar, efter vad man kan läsa i texterna, misstänkt lik den som många försökt förut men inte fått att fungera. Det kan vara så att med det angreppssätt som Open AI använt behöver man hålla reda på så många olikheter att de inte ryms i en människas hjärna, eller att det skulle vara vara för träligt att göra det för att någon skulle orka (och ingen skulle idag heller tro på ett så stort och komplicerat men samtidigt elementärt bevis från en människa, om det inte skrevs ner i ett programspråk typ Lean och sedan kollades med dator). Men det känns, efter vad man sett hittills, inte som något egentligt nytänkande (i motsats till exemplvis Perelmans bevis av Poincares förmodan).

Men det är klart att AI kommer att få extremt stor betydelse för programmering, administration, ekonomisk rapportering, upprättande av kontrakt och många andra aktiviteter som har ansetts kräva mänsklig intelligens, och oftast högre utbildning. Givetvis för försvar också.

Jag skulle vilja hävda att den verkliga betydelsen av AI, filosofiskt sett, är ett den avslöjar hur lite av mänskliga aktiviteter faktiskt behöver intelligens. Och då menar jag inte det som bönder, hantverkare, arbetare, sjukvårdspersonal och soldater gör, utan det som administratörer, ekonomer, jurister, chefer och HR-personal har fyllt mycket av sina arbetsdagar med, och gärna under de senaste årtiondena har lagt ut som extrauppgifter på de som utför organisationens eller företagets egentliga arbete.

Jag tror att en stor uppgift framöver är hur man skall använda AI för att befria människor, och inte använda det för att förslava och stänga in dem. Se där en tanke nu på morgonen. När det är tre dagar kvar till valet, där frågor av den digniteten tagit precis noll plats.