Börserna går blandat under torsdagsmorgonen i de asiatiska tidszonerna. Svenskarnas sparande ökade under första kvartalet. Den statliga bolånebanken SBAB pekar på osäkerhet kring räntorna, men tror inte på räntehöjning i juni. Förlustbolaget SpaceX börsintroduktion är den största nyemissionen någonsin och ska ta in 75 miljarder USD i ett försök att hävda att över 90% av deras framtida intäkter är från AI vilket visar på en bluff, bubbla och rent av bedrägeri.

Stockholmsbörsen steg ordentligt igår med +1.24% för OMXS30 och +1.34% för OMXSPI. Den svenska kronan stärktes när pengar flödade in till Sverige igen och Texasdollarn ligger nu på 9:34 SEK och vår unionsvaluta euron på 10:85 SEK. Guldpriset faller till 1 360:- SEK per gram.
I USA hängde börsindexen på svenska husse och S&P-500 stängde på +1.08% medan Nasdaq 100 gick +1.66%. Bäst inom FANANGST gick Tesla med +3.25% och sämst gick Spotify med -1.87%.
Borta i de asiatiska tidszonerna är utvecklingen blandad nu under morgonen. ASX 200 +1.42%, Hang Seng -0.47%, Sydkoreas KOSPI är tillbaka på maniska nivåer och går +8.40% och Nikkei 225 försöker hänga på i Tokyo med +3.24%, medan Straits Times backar med -0.26%.

De svenska hushållens likvida sparande ökade under första kvartalet och var netto 66 GSEK rapporterar SCB, upp med 13 GSEK jämfört med första kvartalet förra året. Skulderna ökade med 38 GSEK medan sparandet på bankkonto ökade med 20 GSEK, börsnoterade aktier med 10 GSEK, fonder med 10 GSEK och övrigt med 64 GSEK så totala sparandet brutto var 104 GSEK.
Verkar således inte gå någon nöd på hushållen, även om uppgifterna avser hushållen som socialistiskt kollektiv vilket implicerar att man kan beskatta sparandet och dela ut till de som inte sparar.

SBAB tror inte på räntehöjning nu i juni men ser signaler om osäkerhet enligt deras nya boräntenytt. SBAB:s chefsekonom säger:
“Vi kommer från ett betydligt mer gynnsamt underliggande inflationsläge i Sverige jämfört med i synnerhet USA men också Euroområdet. Det ger en bra grund att stå på om konflikten i Mellanöstern drar ut i tiden och drivmedelspriserna förblir höga under en längre tid.
Våra tidigare prognoser under senvåren har byggt på antagandet att Hormuzsundet öppnar upp till sommaren och så även vår nya prognos. Den alltmer utdragna konflikten gör dock prognosen genuint osäker. Att en majoritet av företagen i tillverkningsindustrin planerar att höja priserna kommande tre månader är ett orosmoln, inte minst med tanke på att prishöjningar i detaljhandeln och tjänstesektorn ofta kommer med viss fördröjning.”
Man tror dock att de bundna bolåneräntorna kommer stiga även om styrräntan inte ändras. Man konstaterar i rapporten att främsta osäkerhten är omvärldsläget:
“För närvarande är det händelser i omvärlden som utgör den mest påtagliga risken. Det handlar om krig och effekten på olje- och energipriser med indirekta effekter på inflation och räntor. Det kan också handla om höjda tullar och andra handelshinder som driver upp priserna och försvagar produktionen. Även hög offentlig skuldsättning och statsfinansiella problem kan leda till generellt sett högre marknadsräntor.”
Översatt till svenska: Donald Trump kan fortsätta få feeling och hitta på vad fan som helst.
Förlustbolaget SpaceX vill ta in 75 GUSD i sin nyemisison vid sin börsintroduktion och menar att 93% av bolagets marknad är AI rapporterar Financial Times. Det ska vara den största börsintroducerande nyemissionen (IPO – independent public offering) i världshistorien, men att köra AI-servrar i rymden är rent bedrägeri, förutom kostnaderna och kylningsproblemen i rymdens isolerande vakuum, så förstör den kosmiska strålningen AI-chippen i servrarna och ger även beräkningsfel innan skadorna inträffar. De chip som idag används i satelliter och annan rymdfart är särskilt framtagna för detta och av annan kvalitet, grovhet och med mycket lägre prestanda än GPU:er från Nvidia om vi uttrycker oss lite snällt.
SpaceX hävdar dock just AI som potentialen i bolaget. Financial Times skriver:
“Still, SpaceX attributed most of its potential to AI, telling investors it was targeting the biggest addressable market “in human history”, with the total opportunity at $28.5tn. The bulk of that figure, $26.5tn, was from AI.”
26.5/28.5=93%.
Men alla kommer hänga på och SpaceX, som ska kallas SPCX, kommer förstås köpas in i index och av alla pensionfonder, inklusive din statliga pension.
Den som rekommenderar SPCX som investering på fundamenta bör som tidigare sagts av bloggen omyndighförklaras och fråntas alla möjligheter att syssla med investeringar, även om indexinkluderingen kommer driva upp bubblan i aktien.
Får väl byta namn på FANANGST framöver. Förslag mottages med ytterligare ett S. ANGSTFANS?
If SpaceX was a good investment, why do they need 75 billion dollars from the public? Curious.














