Börserna går positivt i de asiatiska tidszonerna på fallande oljepris baserat på de senaste ryktena kring kriget mellan Iran och USA. Svenska soffliggarfonden AP7 sade nej till att investera i rövhatten Elon Musks SpaceX, men inte pga värderingen utan pga bolagsstyrning och mänskliga rättigheter, vilket väcker frågor om kompetens och vad mer för skit AP7 stoppar pensionspengar i. Socialisternas kommande bankskatt kan slå ännu hårdare mot svenska småföretag än bolånekunder när skatten likt moms, bensinskatt, alkoholskatt etc betalas av slutkunderna.
Stockholmsbörsen steg igår med +0.83% för OMXS30 och +0.81% för OMXSPI. Kronan stärks också, som oftast vid börsupgång när kapital söker sig tillbaka till Sverige, och den nordamerikanska unionsvaluta kostar 9:46 SEK och vår egna europeiska unionsvaluta 11:04 SEK. Guldpriset hittas på 1 411:- SEK per gram.
I Europa gick CAC 40 -0.16%, DAX +0.61%, FTSE 100 +0.29% och Euronext 100 +0.07%.
Förenta Staternas börser steg med +0.32% för S&P-500 och +0.64% för Nasdaq 100.
Bland ANGSTFANS gick Netflix bäst med +2.77% följt av Spotifys +2.74%, så streaming går bra. Sämst gick Amazon med -0.39%.
Oljepriset backar till 86 USD för Nordsjöoljan och 80 USD för nordamerikanska oljan, baserat på de senaste ljuden kring kriget Iran – USA. Men som alltid har sådana ljud klent prognosvärde eftersom fundamentalisten i Vita Huset när som helst kan få feeling och göra egentligen vad som helst.
Oavsett så stiger nu börsindexen i Asien. ASX 200 -0.33% dock, men Hang Seng +0.84%, KOSPI +1.41%, Nikkei 225 +0.71% och Straits Times +0.00%.
PPM-soffliggarfonden AP7 Såfa ratade rövhatten Elon Musks SpaceX, men inte på grund av självklarheten värderingen, utan pga att Musk är en rövhatt vilket iofs räddade svenska pensionssparare från att investera i världshistoriens i dollar mest övervärderade bolag någonsin (iaf tills OpenAI eller Anthropic börsnoteras).
I TT:s artikel anges hållbarhetsanalysen som det som gjorde att man inte köpte SpaceX som värderas till 42x årets väntade omsättning och inte som sunda värderingar nere på entalsmultipler.
Bristande bolagsstyrning och bristande hantering av mänskliga rättigheter kring olagligt innehåll som falskgenererad AI-porr och sexualisering av barn på Musk AI Grok och den antisociala mediaplattformen Twitter (numera X).
Bolagsstyringen med Musk som både VD och styrelseordförande gör att man bedömer att ”det inte kommer vara framgångsrikt att föra en dialog med bolaget”.
Gott så.
Men är man en ens någorlunda kompetent förvaltare, så säger man nej utifrån PS-talet på 42x.
Detta väcker frågor vad för annan skit som AP7 stoppar in i sin portfölj. Kommer man köpa OpenAI eller Anthropic som också kommer ha sjuka värderingar, men bättre hantering av mänskliga rättigheter och bolagsstyrning?
Apropå AI-bubblan pratade jag senast igår med en utvecklare som konstaterade att man kör AI numera, och att vederbörande betalade ca 7 000:- SEK per månad för AI-beräkningstokens, men hade räknat ut att den faktiska energikostnaden mm för serverhallen gick på ca 100 000:- SEK per månad. Ska AI-bolagen få kostnadstäckning måste priserna alltså upp 14-15x, och då är de bara knappt lönsamma. En annan utvecklare jag pratade med för två veckor sedan har inte själv skrivit en rad kod i år, men höjt sitt timpris rejält pga den ökade produktiviteten. Men som sagt, även där subventionerad av (amerikanskt) riskkapital som finansierar detta. Eller dina pensionsfonder.
Socialdemokraternas banksksatt riskerar slå ännu hårdare mot svenska företag än mot bolånetagarna när dessa ska betala skatten, konstaterar professor Bo Becker i en intervju hos lobbyorganisationen Svenskt Näringslivs tidning Tidningen Näringslivet.
Han konstaterar likt bloggen att skatten kommer betalas av kunderna och inte av bankernas ägare, och säger:
”När matmomsen sänks så säger man ju inte att man hoppas att Ica och Lidl ska få högre lönsamhet, utan man vill att slutkunderna får lägre matpriser. Samma sak med höjd skatt på alkohol, det görs ju inte för att öka Systembolagets lönsamhet utan för kundernas konsumtion ska påverkas. I de fallen är det slutkunderna som betalar allting. Sänkt skatt gör att det blir billigare för kunderna och höjd skatt gör att det blir dyrare för dem.”
Kan ju tas fler exempel som bensin- och dieselskatten. När den höjs är det inte bensinmackarna som kommer ta den kostnaden, utan det är kunderna.
Professor Becker, som forskar om företagskrediter, konstaterar att utlåningen till företag riskerar minska när kostnaderna blir högre medan bolånekunderna fortfarande behöver bo, och det kommer bli svårare för företag att få krediter för att hantera t ex säsongsvariationer och liknande behov.
Det finns inte heller samma konkurrens på företagskrediter som på bolån, och ingen motsvarighet till statliga bolånebanken SBAB där staten kan välja att betala sin egen skatt till sig själva istället för att låta kunderna ta den.
Socialisterna kommer via Socialdemokraterna införa bankskatten och höja kostnaden för ditt bolån efter valsegern i september.
141 kommentarer
God morgon Lars, hoppas du haft en fin sommar med Wein, Weib und Gesang.
Inga sensationer så här på morgonen.
Europa ser ut att öppna flat och allt fokus är på Nvidias rapport som släpps ikväll efter Wall Streets stängning.
Förväntad rörelse i Nvidia är 5% upp eller ner.
Tack.
Välkommen tillbaka och hoppas att du haft en god semester.
Tack,
Kommer att ligga lågt ett tag till.
Nästan så att jag börjar tro att mindre arbete ger bättre kassaflöde för min egen del.
Välkommen tillbaka. Kassaflödet är korrekt mycket högre vid ferie, sen rullar det stora vemodet in när krediterna skall betalas. Fick ställa in uppgraderingen av HiFi anläggningen, kör dock vidare med mina guldpläterade HDMI kontakter. Nice ljud och bild.
Hört att HDMI Trump Gold Edition höjer upplösningen med flera tusen procent.
Men nackdelen är att bilden blir orange…
Och så luktar de illa..
Alla serverhallar till alla stora amerikanska bolag som finns och planeras vad har dom för elavtal är det rörligt eller fast livstid obegränsat nästan gratis el oavsett vilken regering som sitter Är det svenska skattebetalarna eller svenska elkunder som bjuder på den gåvan
Det är ju faktiskt ett vapen vi har i tullbråken med USA: ”Finaserverhallar Facebook har här i Europa, det skulle väl vara synd om de inte fick ström?”
Något säger mig att samma lokalpolitiker som gett dessa bolag mer eller mindre gratis el även har skrivit under avtal om investeringsskydd som kompenserar bolagen om man t.ex. höjer elkostnaden genom politiska beslut.
Du menar har amerikanska globala jättar med en legalbudget som motsvarar en hyggligt stor och välmående industrination fintat upp svenska politker på läktaren, kanske så…
De flesta större industrier förhandlar väl om elpriset och har det bundet under många år men detta är ju ett avtal mellan privata företag – det är inget som staten sitter och bjuder på.
Hur det fungerar med nät-avgiften vet jag inte.
Elnätsavgiften är reglerad i Sverige och betyder att elnätsbolag är förhindrade att rabattera den. Eftersom datahallar kräver enormt mycket kraft hamnar avgiften mycket högt. Detta sagt så förkommer givetvis korruption i Sverige och jag sitter inte på facit gällande den.
Även SBAB har meddelat att en bankskatt skulle medföra att de måste se över sina priser. Deras ägarinstruktion är att bedriva affärsmässig verksamhet. Skulle EU godkänna en ändring? Nej…
Anderssons ”byta bank” är debilt trams eftersom skatten gäller varenda bank i riket.
Lustigt nog inte Nordea, för de jagade man ju ut ur landet förra gången S hade makten. Så nu vill S att man ska flytta bolånen dit…
… spelar S det riktigt långa spelet, och vill flytta bolånen till Finland, så att staten sedan inte behöver baila ut dessa kunder vid en kommande bankkrasch?
Om vi utgår från att den föreslagna bankskatten/bolåneskatten kommer följa samma regler som dagens riskskatt för kreditinstitut, så kommer Nordea påverkas i högsta grad då deras svenska filials skulder med råge överstiger gränsvärdet för skatteskyldighet i Sverige. Andra utländska banker med filial i Sverige, t.ex. Santander, kanske eventuellt inte påverkas, men om tillräckligt många kunder flyttar sina lån till dem så kommer även Santander passera gränsvärdet.
Tveksam till att Nordea kommer vilja göra den ändringen, utan de vill ha svenska kunder i sin svenska bank. Speciellt som de naturligtvis inte bara kommer föra vidare kostnaden för bankskatten utan även se till att de får lite marginal. Dvs om skatten ökar deras lånekostnad med 0,1%, så kommer kunderna få betala (minst) 0,11%.
Nu är jag ingen förespråkare för bankskatten men tekniskt sett skulle det väl vara möjligt?
En slags progressiv bankskatt som baseras på vinsten och/eller räntenettot – för visst är det så att vissa banker har högre vinstmarginal/räntenetto?
Räntenettot återspeglar risken. En högriskkund betalar mer än en lågriskare. Om man har progressiv skatt på räntenettot så är det rationella för banken att fasa ut de lite mer riskabla kunderna och få ett lägre genomsnittligt räntenetto.
Resultat: det blir svårare för unga och låginkomsttagare och de med liten kontantinsats att få bolån, medan bankens riskjusterade avkastning bibehålls.
Och därmed får du upplägg där bankerna ser till att dölja sitt faktiska räntenetto. Kanske låna pengar via ett eget utländskt bolag, till en högre ränta?
”Detta väcker frågor vad för annan skit som AP7 stoppar in i sin portfölj. ” – dagens bästa fråga.
Kan lägga till denna på samma tema: https://www.di.se/nyheter/morkt-ar-for-ap-fondernas-onoterade-forlustmaskin/?fbclid=IwY2xjawT7cZRwZG9mBWV4dG4DYWVtAjExAHNydGMGYXBwX2lkEDIyMjAzOTE3ODgyMDA4OTIAAR4TzQ9XKOMBIRUfC0U9GnZpMBtx0fjqawRw3oOdJguRg-sMWsybm79ou3H4ZQ_aem_VLNFGWSidvS5gttSu9I4UQ
Och ändå presterar AP7 i toppen av liknande fonder. De hävdar själva att de presterar bra pga hävstång.
Tar man bort hävstången så har de underpresterat in the long run.
Så det finns inget att vara imponerad av från en förvaltningsperspektiv.
Va fan, måste ni förstöra min lycka här i soffan? Välkommen tillbaka DMC.
Tack Stig, trevligt att du är kvar.
Jag konstaterar krasst att ”min” bank tar 5,85% ränta på ett blancolån (utan säkerhet), och ger 0,05% i ränta på sparkonto. Visserligen bättre än Nordea som ligger på 0,00%.
Någonstans borde det gå att ändra i den ekvationen, visserligen på bekostnad av bankens vinst men det är ju inte direkt så att svenska banker går dåligt i internationell jämförelse idag.
Eller med andra ord: Storbankerna ger provocerande dålig ränta på sina sparkonton.
Vad skulle du själv ta för ränta på ett blancolån för att tycka att det är värt risken?
Fråga Intrum!
De är ju grymma på att värdera krediter…
But whatever do you mean…
Man måste ju gratulera alla analytiker som har haft köp på Intrum genom åren.
Ännu ett exempel på att excel är en farlig produkt i sammanhanget.
Mitt mantra på jobbet är att ”Excel is the last refuge of the incompetent”.
Med tanke på att just detta lån är på någon enstaka % av mina samlade tillgångar i samma bank, dvs risknivå = omätbar, så tror jag faktiskt jag hade kunnat ge några tiondelar över Riksbankens erbjudande.
Men nu var det sparräntan som var poängen. Att som i Nordeas fall ge 0% och kalla det Sparkonto är rent löjligt. Tydligen vill de inte ha in några pengar.
Varför skulle de vilja låna pengar när de kan trycka egna?
Håller minsta praktiskt bekväma behållning på mitt transaktionskonto i en storbank. Överskottet förs snarast över till nischbank (2,4%) eller Avanza f v b aktiemarknaden.
Jag skrev också detta längre ned, men det passar som kommentar här.
Istället för bankskatt så kan man ju se över konkurrensen på inlåningssidan. Ta bort insättargarantin, stärk kontanternas ställning – gör det olagligt för verksamheter med mer än X anställda/Y i omsättning att vägra kontant betalning. “This note is legal tender for all debts, public and private”. Om nångon är skyldig dig något, för en vara el. tjänst, så är det olagligt att neka betalning i kontanter. Kontanterna är ju trots allt de “riktiga” pengarna; bankernas siffror är löften på pengar de inte har. Inför CBDC, elektroniska riksbankspengar med acess till RIX, så att vi alla kan sköta vår privatekonomi, betala räkningar etc med riktiga centralbankspengar. Access till RIX är idag ett exklusivt privilegium förbehållet bankerna. Endast banker kan genomföra betalninar med elektronisk monetär bas. Alltså har de nära monopol på elektroniska betalningar – du är tvungen att låna ut dina pengar till en bank, för att överhuvudtaget kunna sköta din privatekonomi.
Med CBDC (”central bank digital currency”) på plats kan vi göra bankrusning med en knapptryckning, och bankerna tvingas då betala marknadsmässigt för sin kreditrisk. Du kan placera dina pengar säkert på riksbankskontot till centralbanksränta, eller ta risken att förlora dem genom att låna ut dem till marknadsmässig ränta till en kommersiell bank. Då får vi pris-konkurrens på inlåningssidan.
Utöver det faktum att tokenkostnaden inte är i närheten av att täcka energikostnaden hörde jag igår på nytt det som tagits upp av flera personer här: företagen slutar uppgradera modellen, väljer open source eller kinesiskt och kör lokalt.
Törs man gissa att många av de amerikanska AI-jättarna kommer att be om en bailout?
Undrar hur Centerpartiet ska kunna förklara det för sina väljare där småföretagare ses som hörnstenar i partiets politik men där partiet väljer att stötta Socialdemokraterna och Miljöpartiet?🍿
Seså, kom nu inte och förstör politiken genom att kräva att den ska hänga ihop.
Det blir till att kasta upp korten i luften och se hur de grupperar sig när de landar …
Man kan kanske vänta på en förklaring till efter eventuella förhandlingar och överenskommelser?
Fascinerande, det här med programmerare som skapar kod som tydligen är jättebra med Claude och andra verktyg. Samtidigt som andra programmerare är starkt kritiska, visar på hopplös kod och dokumentation som ingen begriper sig på, kod som aldrig kommer gå att underhålla och har massor av buggar som bara väntar på att dyka upp och förstöra något (och vara hopplösa att hitta). Vem har rätt?
Vissa ”moderata” programmerare försvarar sig med att att de absolut läser igenom all kod och bara släpper fram kod som är rimlig och de kan förstå – något som kanske stämmer för ett litet fåtal, men att felsöka kod är (som alla vet) mycket svårare än att skriva den, och förmågan att skriva kod är något som måste underhållas, vilket dessa människor alltså inte längre gör.
Andra säger glatt att de minsann testar koden utförligt … med tester genererade av LLMer. Vissa sådana tester har visat sig vara helt fejkade, även om alla nog inte är det.
Undrar hur användbart det är för utveckling i det långa loppet. Alla som har sett genererad text inom sitt fält förstår ju att det är skräp i finkläder, men de som inte har koll tycker det ser bra ut.
Bubblan sväller alltjämt 🙂
Bägge delarna kan nog vara sanna samtidigt. För vissa typer av problem kommer det du får ut ur t.ex. Claude att vara på samma nivå som om en skapligt van programmerade skrivit koden. Har du dessutom bra testkvalitet i form av fristående tester och andra kvalitetsmått som kan guida dina agenter, så är det i princip lugnt.
Men har du ett komplicerat problem som LLMen inte sett under träning och du inte har ett bra system för test och kvalitetskontroll, då har du problem eller kommer att få problem nedströms. Eftersom LLMen saknar intelligens, så famlar den i blindo och kan kanske med lite tur hitta en lösning som funkar, men då har du i praktiken övergivit möjligheten att underhålla koden om den visar sig vara buggig. (Pga att LLMen famlar i blindo på nytt när den ska försöka fixa problemen…)
Jovisst, enkla script som inte behöver uppdateras, eller fungera helt, kan ju fungera. Har själv sett ett från en kollega, det gör … något, men inte riktigt det som står, och mycket i koden är rent nonsens som aldrig anropas. Men om man inte bryr sig om det är det ju lugnt.
Problemet är att människor inte kommer begränsa användningen till sådana applikationer. Har aldrig fungerat så, kommer aldrig fungera så.
Orden ”… problem som LLMen inte sett under träning …” illustrerar ännu ett problem. LLMer kan bara skapa saker som är sannolika, vilket gör det svårt till omöjligt att skapa nya saker. Vilket är ett problem om världens programmerare ska sluta skriva kod och börja dra i enarmad-bandit-generatorn-som-ibland-ger-okej-resultat-för-vissa-användningsområden och tappa förmågan att skriva ny kod… Ett relaterat problem är de som säger ”visst, de kan inte ersätta en erfaren utvecklare, men de kan göra enkla saker som vi tidigare hade nyexade och praktikanter som gjord” – vips så finns det ingen väg in i branschen för nyexade utvecklare. BRA VA
Att företag har bra system för test och kvalitetskontroll är lika sannolikt som att de har bra system för att skriva koden. Båda kan automatiseras i lika hög grad, och så lär ske eftersom det är ”billigare” (tänk kortsiktigt nu!!).
Merparten av all kod i ett typisk mjukvaruprojekt är icke-kritiskt strunt som är trivialt att utveckla, trivialt att testa, trivialt att förstå, trivialt att dokumentera, men som ändå tar ohemult mycket tid i anspråk. Där ligger största nyttan med en LLM-assistent enligt mig. Den kan ta hand om lejonparten av allt sånt menlöst strunt, och frigöra människans tid till att fokusera på det som faktiskt är kritiskt.
+1
Vore det inte enklare att klippa och klistra in kod från andra projekt, istället för att klistra in kod genererad av en LLM som har slukat de projekten (och en massa annat bös) som kanske eventuellt kan fungera?
Nej. Endast i undantagsfall är det enklare och/eller snabbare att klippa och klistra manuellt från andra projekt.
Efter att ha arbetat med LLM som stöd i mjukvaruutveckling ett tag så är det helt enkelt så att båda åsikterna är sanna.
I stora mogna projekt där det är lätt att se strukturen och kopiera rådande standard sparar Claude enormt mycket tid, och levererar överlag bra kod.
I mindre projekt, eller projekt under uppstart, levererar samma LLMer ofta ren dynga.
Det som man framför allt märker är att intentionen försvinner. Då kod genereras snabbt och lätt försvinner den djupa förståelsen. När man under en granskning ställer den alltid relevanta frågan varför koden ser ut som en gör och vilka beslut som ligger bakom så finns det ibland inget svar. Det gör också att vem som kodat var spelar mindre roll då ingen har någon större koll på koden och varför den ser ut som den gör.
Kort sagt. LLMer ger kvantitet före kvalitet (vilket i många fall är helt ok).
Det många glömmer när det gäller generativ AI är att även där gäller principen SISU, dvs Skit-In-Skit-Ut. Med det menas att det är en kompetens i sig att skriva promptar som ger modellen rätt instruktioner för vad den ska generera. Lämpligtvis har man t.ex. ramverk för kodstandard mm inlänkat implicit i alla promptar och arbetet uppdelat på agenter i flera steg för att dels minska risken för att en enda modell/agent skapar en stor och oöverskådlig kodmassa och dels därmed också göra det enklare att kontrollera och verifiera resultatet.
Den nödvändiga kompetensen för att skapa bra kod kan alltså sägas ha flyttat upp ett steg på ”metatrappan” men är inte mindre viktig för det.
+1
Ett problem som jag ser är att AI kan komma att ersätta juniora utvecklare, men det är dessa som sedan utvecklas till seniora utvecklare osv. För att skriva bra promptar krävs det att man själva också förstår koden, systemet osv. och det kan sluta med att vi till slut tappar rekryteringsbasen för fördjupad kompetens längre fram.
Eller så kan de juniora istället skaffa sig en helt ny kompetens inom promptning och systemförståelse och det kommer att räcka med det när AI blivit ännu bättre.
Ingen ifrågasätter om miniräknaren räknar fel (fast det finns sådana exempel också) eller känner ett behov av att förstå hur den egentligen fungerar i bakgrunden.
Det kan sluta med att vi betraktar kod på samma sätt.
Fungerar allt som det ska och den klarar alla tester osv. kommer vi kanske i framtiden inte behöva veta exakt hur den fungerar.
Kan bara hålla med om ett utmärkt förtydligande. Jag faller själv inom ramen för etiketten ”senior utvecklare” (även om det ibland är svårt att acceptera vad det implicerar om ens ålder) och upplever just nu en övergång från grafiska dataintegrationsverktyg till Google Cloud och mer kodbaserad utveckling med VSCode, där ett urval av AI-modeller är utmärkta hjälpmedel. MEN det förutsätter också grundläggande förståelse både av hur systemet och datamodellerna är uppbyggda och hur AI-modellerna interagerar med såväl oss utvecklare som kodmassa och datamodell. Det innebär en viss startsträcka men just nu känns det åtminstone positivt då jag precis tagit mig ett par rejäla steg uppför inlärningskurvan…
👍
Man skulle kanske kunna påstå att svårigheten med att programmera aldrig har varit att knacka koden utan den ligger på algoritmnivå. Förstår du problemet så kan du skapa en bra algoritm är själva koden näst intill given och består normalt av ett rätt tråkigt skrivande… som LLM älskar.
Det kommer säkert att bli en hel del system som blir väldigt besvärliga att reda ut längre fram.
Å andra sidan, de som inser begränsningarna och använder AI utifrån det kan undvika det. Usla programmerare har alltid funnits länge, och många företag lärde sig nog en hel del när man började outsourca och använde billiga programmerare utomlands. Instruktionerna måste vara tydliga och allt måste kvalitetskontrolleras.
Problemet är just att för många inbillar sig just att AI alltid gör rätt, det är den stora risken.
Sen är det en enorm skillnad i dag mot för ett, två år sedan när det gäller kvaliteten på det AI genererar. Om ytterligare något år när de där mindre genomtänkta projekten börjar haverera är det inte helt omöjligt att AI faktiskt klarar av att reda ut det.
Nu ska vi inte ägna oss åt det här, men hade varit intressant att ta del av något där du är expert och testat på AI och där du tycker att det blivit skräp tidigare.
Klart att experter förstås är betydligt bättre insatta inom sitt område men jämfört med att försöka Googla efter information för att sätta sig in i något ämne så garanterar jag att en bättre AI modell är överlägsen om man vet hur man ska ställa frågan. Och även experter är ju ofta oense så det någon inte tycker stämmer kan någon annan istället hålla för sant så länge det inte gäller exakta fakta.
AI är förstås långt från perfekt, men utvecklingen går snabbt framåt.
Context is king. AI fungerar relativt bra när man ger den ett specifikt kontext o förhållande till det lilla problemet den skall lösa.
Dela upp större problem i mindre delar och ge tydliga förutsättningar.
Precis, ungefär som man försökt göra även utan AI ganska länge.
Sen märker jag att AI har blivit mycket bättre på att greppa lite större projekt med många delar och filer. Där vill man nog bara använda AI för att hitta fel och föreslå förbättringar och det är där jag tycker att den numera börjar kunna följa flöden och hitta sånt som man faktiskt själv inte ens har tänkt på.
”Sen är det en enorm skillnad i dag mot för ett, två år sedan när det gäller kvaliteten på det AI genererar. Om ytterligare något år …”
EXAKT så lät det ju för ett, två år sedan också. Men grejen med bubblor är väl att de bygger på en förväntan om att det kommer bli ännu bättre i framtiden. Bara vi kan träna modellerna en vända till, det finns ju så mycket mer högkvalitativ data att träna på nu!!
Jag är inte programmerare, men fick ett jobb att reda ut för en dryg månad sedan som hade gjorts med AI. Det var så in i glödheta helvete dåligt. Jag kan helt ärligt säga att utvecklingen de senaste 8–10 åren har gått med snigelfart. Det blir inte bättre, eller rättare sagt, framstegen är så obetydliga att det omöjligt kan vara värt besväret.
Nåja, det här lilla projektet har exakt noll ambitioner kring kodens kvalitet och möjligheten till produktifiering.
Men just vid programmering tycks det ju vara fullt möjligt att spara mycket tid och möda genom AI. Från min kinesiska strutfotbollshorisont känns det generellt som så att AI funkar bra när regelverket är relativt fast och det finns tydliga ramar och mindre bra när tyglarna är fria.
Det kommer framför allt uppstå väldigt många säkerhetsrelaterade problem med AI-kod, speciellt som AI används för att hitta säkerhetshål. Bara att titta på säkerhetsuppdateringarna till windows på sistonde, som blivit oerhört mycket större och åtgärdar flera hål som hittats av AI.
Det är också ett bevis på att AI faktiskt kan slå vanliga programmerare på fingrarna.
Det behövdes AI för att hitta bristerna.
AI kan bearbeta en enorm mängd information på ett sätt som är svårt för oss dödliga.
Definitivt så är det argument för AI, men skall mer ses som ett argument mot att tokrusa blint mot AI.
Jo. Båda argumenten är giltiga!
Dåligt genererad kod med säkerhetsbrister är ett stort problem förstås, sen finns det mycket annat ännu värre elände som kan komma att orsakas av AI.
Det stora problemet är ovana programmerare som använder LLMer att generera kod som de inte skulle kunnat skrivit själva. De fattar helt enkelt inte vad koden dom checkade in har gjort. Så får vi andra städa sen.
Det är en snabbare StackOverflow på det sättet.
AI-genererad kod kan lätt bli kod som kräver mycket CPU-/minnesresurser, om man inte ställer krav på litet resursanvändande.
”att felsöka kod är (som alla vet) mycket svårare än att skriva den”
Att felsöka kod är ju så roligt att det har blivit till ett spel https://x.com/terminaldotshop/status/2091989748822810822
Någon som har lust att testa och recensera spelet för oss?
Det var bara att läsa beskrivningen för att inse att det inte var ett spel som särskilt många kommer att ha lust att testa.
Det är alltså fråga om 187421 rader kod som finns i ett rum i spelet, utskrivet och upptejpat på väggarna – och en av alla dessa kodrader saknar ett semikolon, vilket man ska hitta. Det är inte ens ”riktig” kod vilket framgår av ett inlägg från en misslynt speltestare.
Det skulle säkert vara möjligt att göra något nördigt spel där det är mera realistisk buggrättning, om inte annat är det ju bra att träna.
Ha, ha. Bara knappt 200k rader? Inför Millennieskiftet fixade vi miljontals rader kod i Capgeminis Trans Millenniumfabrik.
Det där var ju en av historiens otacksammaste uppgifter. Massvis med kod fixades, allt gick bra, och reaktionen efteråt var typ ”vafan, det hände ju inget, det där var ju bara nys”.
Ett verktyg vi jobbade med fick vi inga uppdateringar till, men det funkade ändå. Det trumpetade obekymrat ut att vi kommit till år 100. Nånstans under år 102 fick vi uppdatera..
Självklart ska vi beskatta dom som bor bättre än vad dom har råd med, bankskatt ftw.
Ang förvaltning.
Gå in på minpension.se och tryck på intjänat. Välj sen allmänpension. Detta är 18.5 av din bruttolön (upp till 56kSEK/mån sen blir det 0 extra även om avgiften (nu ren skatt) fortsätter).
Av dessa 18.5% är 2.5% din premiepension som du kan placera och 16% är inkomstpension. Dvs avsättning för inkomstpension är ca 6.4x högre än premiepensionen. Titta på ditt intjänade kapital och jämför.
Kommer finnas väldigt många fattigpensionärer i sverige. Notera även att marginalskatten då sociala avgifter betalas men förmånen inte ökar är ca 2/3 så skyhögt över 50% marginalskatt och hälften kvar mantrat.
Vakna nu!
Ja har man inte tjänstepension så blir det inte mycket i plånboken. I de flesta fall så är avsättningen till tjänstepension avsevärt mycket högre när man går över brytpunkten (56kSEK/mån?), för att på så sätt kompensera för att man blir av med den allmäna pensionen för det beloppet.
I vissa fall, t.ex mitt, så tillåter dessutom tjänstepensionen en betydligt högre andel placerade i egenvalda fonder, så det blir betydligt bättre prognos än från den allmänna pensionen. Prognosen placerar mig högt över brytpunkten även efter pensioneringen, så premiepensionen flyttas över till den bättre hälften för att slippa skatta bort 50% av den.
Jo det stämmer men då betalar din arbetsgivare först 31% som inte blir något (sociala avgifter), sen 30% till med 24% skatt innan du tar ut pensionen och betalar inkomstskatt (kanske med marginal skatt på 50%).
Min poäng var mer att om du jämför kvoten premiepension med inkomstpension så kommer din premiepension vara betydligt högre än 1/6.4 av inkomstpensionen. Så förvaltning av dessa 16% är väldigt dålig
Så är det, den statliga löneskatten över 56kSEK är inte bara +20% utan även +18,5%. Men det talas det ganska tyst om..
Ja, det är kompensationen till arbetstagaren. Nästan alla anställda, och i synnerhet högavlönade, har tjänstepension genom kollektivavtal och för dem avsätts 30% av lönen över brytpunkten till tjänstepensionen.
Kostanden för företaget ökar då väldigt mycket efter brytgränsen.
Tycker dessutom väldigt synd om de som tvingas låta staten förvalta dessa 16% (vilket iofs bara går direkt i budgeten och inte förvaltas). Kort och gott kommer du inte kunna leva på din pension om du inte har stora andra avsättningar.
Som redan sagt, om du förlitar dig enbart på statlig pension, då blir det inte fett på äldre dar.
Med det sagt, se till att du jobbar (antingen du är högavlönad eller inte) där de har kollektivavtal, då är du garanterad tjänstepension, antingen bolaget betalat in den eller inte.
Då har du en hygglig pension när du slutar jobba.
Om du är egenföretagare, då måste du själv tänka på och hantera detta.
Är väl två delar.
1) Sjukt mycket pengar som inte alls är avgifter utan rena skatter
2) Detta skapar behov av ytterligare sparande. Viktigt att säkra detta med eller utan kollektivavtal. Kollektivavtal ger detta men det kan bli bättre utan kollektivavtal då man kan förhandla detta bilateralt utan att stötta en massa fackpampar som smörjer sina egna krås.
Ja, det kan bli bättre. Men i många fall blir det även dyrare, då tex collectum tar ut en ganska låg avgift för kollektivavtalad tjänstepension kontra företagsförhandlad tjänstepension. Och då behöver den pensionstjänsten leverera bättre avkastning för att det ska gå jämnt ut.
27AN.
1. Visa vad ditt påstående består av.
2. Ska var och en förhandla om sin egen pensionslösning? Jo tjena!
Det är endast genom att gå samman som arbetare/tjänstemän har kunnat få till hyggliga pensionslösningar för samtliga anställda inom ett kollektivavtal.
Att du sedan missunnar anställd i ett fackförbund lön är ju lite märkligt.
Jag hörde intervjun på radio angående att 7:e AP-fonden avstod från att investera i SpaceX, och gjorde samma reflektion som LW.
Nu dyker en annan fundering upp – kanske den bakomliggande orsaken faktiskt var värderingen, men något regelverk kring hur AP 7 ska investera (”följ index si-och-så”) gjorde att man hade varit tvungen att gå in – men att man räddades av någon paragraf rörande etik.
Då kan man inte officiellt gå ut och säga ”nä, men den värderingen var ju helt hopplös”, utan då blir det de ”mjuka värdena” som anförs. Politik, med andra ord.
Det är naturligtvis en spekulation utan någon djupare kunskap, men tanken roar mig lite. AP 7 har ju ändå gått hyfsat vilket gör att man lätt inbillar sig att det finns några vettiga tankar här och där.
Jolene Jolene Jolene Jolene
Personligen bryr jag inte om SpaceX värdering men som alltid finns det två läger.
De som tror att aktien ska till månen och de som tror att det blir en kraschlandning.
Att AP7 skulle rata SpaceX på grund av företagets värdering tror jag inte på utan de kör på med sin etik och moral vilket gjort att de historiskt har underpresterat exklusive hävstång.
Du har säkert rätt. Jag fick för mig att de hade slagit index även utan hävstången, men jag har inte följt AP 7 särskilt noga. Jag placerar min premiepension själv, så jag har undvikit den.
Som sagt, tanken roade mig.
@Run DMC Vet att du nämnt några aktier som börsnoterade med förvånansvärt hög värdering och sedan uppfyllde/överträffade förväntningar, men kommer du ihåg några exempel där värderingarna var så oerhört långt ifrån de faktiska siffrorna för dagen (så att säga) som faktiskt har lyckats?
För det som slår mig med de stora amerikanska AI-bolagen (en rätt blandad kompott bolag, det medges) är dels det som någon av de skeptiska analytikerna påpekade, nämligen att företrädarna hela tiden bara talar om vad de tror att man kommer att kunna göra i framtiden och aldrig pekar på något de faktiskt gör idag. Dels det som många analytiker pekar på, d.v.s. att man plöjt ner så oerhört mycket pengar redan och planerar att plöja ner ytterligare 4–5 gånger så mycket de närmaste 2–3 åren samtidigt som man inte kan peka på något som ens börjar likna lönsamhet (man sparkar konservburken framför sig i hopp om ett framtida mirakel), alternativt expansion inte framstår som det minsta rimlig. Samtidigt då det som flera här har påpekat: kundernas intresse svalnar rejält när det börjar kosta lite och söker antingen billigare kinesiska, open source-baserade och/eller lokala alternativ samt nöjer sig med modeller som ligger två, tre versioner bakåt.
EL-GATO
Vi var många som garvade åt Facebooks köp av Instagram för 1 miljad USD och tyckte det var dyrt så man ska vara försiktig med åsikter…
Det som har hänt sedan den affären (2012) är att prisbilden är väsentligt högre på för tillfället olönsamma bolag.
Jag har ingen åsikt om Space X värdering och framtid.
AP7 sa det bra, att det brister gällande bolagsstyrning och mänskliga rättigheter.
Rent värderingsmässigt tror jag inte de har någon åsikt om bolaget.
Den här idén om att det ska gå att höja skatter utan att någon drabbas är minst sagt naiv (eller okunnig alternativt bara en bluff).
Det liknar något Trumps idé om tullar. Den ska inte drabba amerikanarna eftersom det är utlänningarna som betalar. Ja, det är fel förstås, men låter slagkraftigt och många går på det.
Lyssnade på någon investerare på DI:s TV-kanal igår (saknar möjlighet att kolla vem) men fokus där var hur bankaktierna skulle gå efter valet om vänstersidan vinner valet. Budskapet var att han inte var oroad över bankernas aktiekurser, eftersom bankerna visat sig duktiga på att föra över kostnader till kund. Vilket nog är sant.
Just kommentaren från Magdalena Andersson om att man skall ”Byta bank” är litet fascinerande då hon varit finansminister och torde vara väl insatt i hur banker resonerar. Att vifta undan högst berättigad tvivel om att bankerna naturligtvis låter sina kunder betala är ett signum för ett parti som sätter makten främst genom att förutsätta att valboskapen är korkad. Å andra sidan, står man ut med att lyssna på ”Ring P1” förstår man att en tillräckligt stor andel uppfyller detta antagande.
Fast om alla banker förde vidare sina ökade kostnader till kunderna så tyckte hon ju även att vi som kunder gå ut på stan och protestera
Smart! Vi kan spara pengar genom att skippa politiker helt och hållet och låta folkviljan yttras genom protester istället 🙂
Byta bank till en annan bank som också får höjd bankskatt..
Sant är att vinstmarginalen för de svenska storbankerna är höga, även internationellt sett. Själva pekar de gärna på att avkastningen på eget kapital är rätt genomsnittlig för börsbolag. Det senare bygger till viss del på att svenska banker, efter finanskrisen, har högre krav än banker i de flesta andra länder på eget kapital.
Ändå borde folk nog byta bank lite oftare. Men det är krångligt tycker (/tror) många som har allt samlat i en storbank (lönekonto, sparkonto, lån, pension).
Bolånen är dock inte generellt dyrare i Sverige än i andra EU-länder mätt i marginal till statslåneräntan. För obundna lån så är marginalen till och med lägre (vilket väl iofs kan förklaras i att det är de som dominerar här, till skillnad mot hur det är i övriga EU).
Det fortsätter gå enligt plan, från di.se nu på förmiddagen.
Svenska banker stoppar betalningar från den ryskägda aluminiumtillverkaren Kubal i Sundsvall efter Skatteverkets beslut att frysa bolagets tillgångar, visar nya handlingar.
Det påverkar bland annat betalningar till anställda och leverantörer.
Myndigheten bedömer att aluminiumtillverkaren i praktiken kontrolleras av den EU-sanktionerade ryske oligarken Oleg Deripaska och att bolagets tillgångar därför ska frysas, enligt EU:s sanktionsregler.
Angående observationen att försvarsfrågor helt saknas i årets valrörelse och att detta skulle förklaras av att alla partier är överens.
Enligt en kommentar från ministern för civilt försvar så har Centerpartiet tydligen sagt att man ”börjat ta fram listor över besparingar och budgetåtgärder för att dra ner på försvarskostnaderna” i en intervju med Altinget.
Det är förmodligen denna intervju som åsyftas: https://www.altinget.se/artikel/c-ratar-beredskapsskatten-v-kommer-med-ganska-tokiga-forslag
Man måste också skilja på mycket pengar till en verksamhet och god kvalitet i verksamheten.
Mycket pengar ≠ god kvalitet!
Detta gäller inom vissa gränser, men i skattefinansierade verksamheter finns det inte sällan för mycket pengar i förhållande till kvaliteten på verksamheten.
Centerpartiet är alltså kompetenta och lämpliga att avgöra vad som är god kvalitet inom försvaret? 🙂
Istället för bankskatt så kan man ju se över konkurrensen på inlåningssidan. Ta bort insättargarantin, stärk kontanternas ställning (gör det olagligt för verksamheter med mer än X anställda/Y i omsättning) att vägra kontant betalning. ”This note is legal tender for all debts, public and private”. Om nångon är skyldig dig något, för en vara el. tjänst, så är det olagligt att neka betalning i kontanter. Kontanterna är ju trots allt de ”riktiga” pengarna; bankernas siffror är löften på pengar de inte har. Inför CBDC, elektroniska riksbankspengar med acess till RIX, så att vi alla kan sköta vår privatekonomi, betala räkningar med centralbankspengar. Access till RIX är idag ett privilegium förbehållet bankerna. Med detta på plats kan vi göra bankrusning med en knapptryckning, och bankerna tvingas då betala marknadsmässigt för sin kreditrisk. Du kan placera dina pengar säkert på riksbankskontot till centralbanksränta, eller ta risken att förlora dem genom att låna ut dem till marknadsmässig ränta till en kommersiell bank. Då får vi pris-konkurrens på inlåningssidan.
Angående pensionspengar så önskar jag att det fanns en stopploss funktion på det sparandet precis som det gör för ETFer. Nu när man börjar närma sig pensionen (nåja, säkert minst 10 år kvar typ) så bör man kanske börja fundera på att flytta över lite pengar från aktier till ränta? Man vill ju inte direkt ha en krash innan man skall börja casha ut. Men det brukar å andra sidan återhämta sig ganska snabbt. Men det är fan oroligare i världen nu än på väldigt många år.
Finns så kallade generationsfonder och AP7 är väl en sådan, där andelen aktier anpassas till din ålder?
Eller byta till en allvädersportfölj med något lägre avkastning men mycket mindre risk.
Det är väl så alla pensionsfonder fungerar? Innehavet anpassas efter åldern och förvaltarna börjar vikta om från aktier till räntebärande papper 15–20 år innan och det gäller även om man valt högriskinvesteringar.
Vid 55 års ålder börjar AP7 Såfa vikta om:
https://www.pensionsmyndigheten.se/service/fondtorg/fond/100010
Av alla tiotusentals (?) börsnoterade bolag att välja bland så var AP7 tvungen att släppa en pressrelease över en investering de INTE gjort?
Godhetssignalering….
Ja, notabelt.
Har AP7.
Uppskattar deras pressrelease. Och beslutet i sak.
Angående ”AI-bubbla” så bör man överväga alternativkostnaden om man har fel.
Både som individ, men också som företagare eller representant för staten.
Det kommer aldrig gå tillbaka till hur vi hade det före 2022 när chatgpt släpptes. Personligen är jag mer oroad över de bristande satsningarna på AI i Europa än eventuell bubbla.
Och ja, Elon är en rövhatt med många misslyckanden, men också i hög grad delaktig i riktiga genombrott inom SpaceX och grundande av OpenAI. Starlink, Falcon-9 och LLM är på riktigt revolutionerande teknik.
Vet ej vad som är rimlig värdering, men vad är värdet i starlink med 1 ms latens till att köra frontier modeller?
Prova mata in en bild i chatgpt och analysera den, och inse sedan att detta kan gå att automatisera i 100 Hz var du än befinner dig på jorden. Många system skulle betala mycket för den förmågan.
Så min uppmaning är skilj på sak och person – även en blind rövhatt kan hitta ett frö
Internet gör att man idag kan göra vad man vill var man än befinner sig på jorden.
Inget du säger motiverar värderingarna. Blanda inte ihop teknik med affärsmässighet och värdering.
Jo internet går att nå men inte alltid med tillräckligt låg latens.
Som sagt, kan ej bedöma värderingen så jag pratar bara teknisk förmåga, och där är faktum att starlink nås med ca 1 ms och det motsvarar fiberanslutning inom 300 km. De som använder aws/azure mm vet att det är ganska sällan det finns ett beräkningskluster inom 30 mil, och om man vill använda ai för att styra något live så är latensen kritisk.
Är mycket som återstår och svårt att sia (ännu inga självkörande teslor eller resor till mars) men om det går att servera AI via starlink så kommer det ge en låglatent täckning som är svår att matcha.
Min åsikt är att vi måste satsa på svensk teknik och inte bara hoppas att det går åt skogen för alla rövhattar. Det hoppas jag visserligen men jag förlitar mig inte på det.
Hursomhelst, tack för bloggen och detta kommentarsfält, har läst dagligen i typ 15 år och kommenterar inte allt jag håller med om, oftast bara de enstaka gånger jag tror mig ha en annan synvinkel. 🙂
Starlink blir aldrig snabbare mellan två punkter än fiber. Pga fysik.
Kan nog stämma om du kör fiber till din egen server i garaget.
Men det ligger å andra sidan ganska nära ”aldrig”.
Det florerar en del ofysiska misstag här omkring. Nudge, nudge.
Tänker du dig då att varje satellit består av ett eget AI kluster och att man alltid kommunicerar med den som är närmast ovanför?
Ska den ändå anropa ett datacenter på jorden lär det väl bli ännu värre latens och ska molnet hänga i rymden lär nog kostnaden bli högre än att bygga så pass många datacenter att det alltid finns ett närmare än 300 km. gissar jag.
AI i är dessutom ofta ute på internet för att komplettera med dagsfärsk information.. Ska kanske hela internet förpassas upp i rymden?
Svar till Miffo och Mats nedan:
Många tänker att något i rymden måste vara långt bort, men det är bara 30-40 mil rakt upp till närmaste stabila omloppsbana (tex starlink).
Satelliterna är alltså ofta fysiskt närmare än ett datacenter på jorden, närmaste datacentret kan vara 100-tals mil bort och ännu mer om man är petig med hur ens data hanteras.
Säg att du är amerikan och vill koppla upp till en AI på ett amerikanskt datacenter när du är i hormuz, då är det kanske 1000 mil via nätverk av fiber, men fortfarande bara 40 mil till starlink.
Dessutom går ljus i fiber faktiskt långsammare än ljus i luft (typ 66% av ljusets hastighet istället för nära 100%).
Så det innebär att med starlink har du kontakt inom 2 ms, medan datacentret på land kanske tar 50+ ms. Sen ska beräkningen köras och skickas tillbaka, så starlink kanske ger svar inom 10 ms medan datacentret tar 100+ ms.
10 ms ger 100 hz medan 100+ ms blir sämre än 10 hz.
Detta spelar roll om man vill köra kraftiga AI modeller i realtid för att styra fordon.
Har man en robot parkerad utanför ett datacenter så är ju fiber bättre, men för AI-vision till fordon så är SpaceX konceptet intressant menar jag. Är det värt x triljarder dock? Det har jag ingen åsikt om.
/ai-vision och rymd nörd
Fiber ger typiskt 1-3 ms inom Sverige till datacenter. Satelliterna behöver ”se varandra” för att kunna kommunicera och eftersom horisonten är i vägen behöver signalen gå igenom ett antal satelliters elektronik för att ”studsa” runt jorden. Tvivlar på att latency är en legitim fördel med starlink relativt fiber.
Däremot är det ju praktiskt att kunna vara mobil.
Starlink kommunicerar inte med ljus. Mikrovågor har väl betydligt lägre fart.
@101st Chairborne Jag tvivlar inte ett ögonblick på din entusiasm, men bloggarjäveln är nog den av oss alla som använder Starlink mest och oftast. Att döma av hans erfarenheter har Starlink betydligt högre latens än fiber. Men vi får väl be Råd & Rön göra ett test …
Starlink har en latens på 30-60 ms, då har jag kört Starlink vid behov i några år.
Mikrovågor och ljus är elektromagnetisk strålning med olika frekvenser men de har alla samma hastighet. Typ 300000 km/s i vakum.
Exakt, och idag är starlink ”bara” en router som skickar trafik fram och tillbaka till datacentret på jorden, därav hög latens.
starlinks nästa generation ska vara ett distribuerat datacenter, därav 10 ms inklusive inferens, och alltså intressant för styrning av fordon/robotar om det lyckas.
Ah, du är en muskoman. Antar att du tror på självkörande bilar, robottaxi och humanoida robotar också. Samt kolonisering av Mars.
Tar det som en vinst när bloggaren fick retirera till ad hominem. 😉
Du vill ha en självkörande bil där beräkningarna inte sker i bilen utan i molnet? Ooooohkaasay.
Waymos fjärrstyrning kallar James Stephenson för FSD – Filipino Stuck Dislodger eftersom den sker overseas. Funkar ibland, tydligen. Oklart om alla operatörer har körkort – knappast amerikanskt i alla fall.
Låneräntan är på sätt och vis förhållandevis låg noterade jag igår.
Mitt sparande på PPM, tjänstepensionen och mitt privata sparande på ISK snittar över 20 % hittills i år.
Det kan ju ändra sig. 🙁
Jag vet inte om det är en så klok idé att låta SBAB konkurrera med nära gratisränta på bolån.
Vad händer då med banksystemet?
Ungefär samma fel som att Stockholms stad vill öppna en kommunal lunchrestaurang.
https://www.mitti.se/nyheter/planen-oppna-kommunal-restaurang-pa-sodermalm-6.3.380725.6a0798bb9d
Stat och kommun ska inte inte konkurrera med näringslivet om det inte finns särskild anledning, som att tex. sälja billiga luncher till de som har väldigt ont om pengar eller för att ge arbete åt personer som har svårt att passa in på arbetsmarknaden.
Men den statligt ägda hamburgerkedjan Clock finns väl redan? Eller har de lagt ned? 🙂
Saknar deras cheeseburgare.
Den var klass 😎
Med svensk inlagd gurka.
Borgmästaren i New York kan ha en avvikande uppfattning. Fråga honom.
Observation kring AI
De som inte har egna modeller/hallar och därmed måste betala för sina tokens har stora prisökningar mot kund
Jag har slagit i taket flera månader i rad med Perplexity Pro och kör nu Claude rakt av. Det ä uppenbart att Clause subventionerar enormt mycket jämfört med Perplexity
Även hört att tjänster som Lovable är mångdubbelt dyrare nu om du har komplexa uppdrag. Och därför jobbar man med egna modeller.
Men det här är bara samma sak som jag sagt förr. Att ersätta en ekonomiassistent kostade när man räknade på det hela ungefär 200.000 i rena driftkostander av LLMen.
Det är få ekonomiassistenter som är så dyra.
MEN. Om du har en funktion det är brist på. Exv duktiga kod-apor. Då kan ju LLMen avhjälpa en flaskhals. Där alternativkostnaden de fakto motsvarar att man har produktion som nu blir av
Men borde det då rimligen inte gå att få ner AI-kostnaden för ekonomiassistans genom att köra egen modell i egen serverhall? Eller är det mer komplext än kodapans jobb?
https://www.svd.se/a/JORjxb/230-000-kom-men-svd-var-inte-dar
Jag tyckte för övrigt det här var intressant. Och det visar ju vad jag tycker är stora frågan med svensk media.
När man värderar nyhetsbevakningen ”kan man inte ta hänsyn till läsarna”. Nej. Istället låter man journalisternas egna intressen styra så många gånger.
Och jag tycker det är ok på Bloggen som ändå är Lars. Men när man ändå försöker vara en ”nyhetsredatktion” så signalmarkerar man ändå vad man skickar resurser till. Och vad man köper in två paragrafer från TT för.
Inte sett en svensk artikel om det än så får bli norsk
https://e24.no/internasjonal-oekonomi/i/5pOx11/prisveksten-i-usa-laa-paa-3-7-prosent-i-juli-ifoelge-sentralbankens-favorittmaal
”
Prisveksten i USA var 3,7 prosent på årsbasis i juli, ifølge ferske PCE-tall.
Det er det samme som måneden før, og et hakk høyere enn analytikerforventningen om 3,6 prosent, ifølge Bloomberg.
Kjerneinflasjonen, som ser bort fra mat- og energipriser, holdt seg som ventet stabil på 3,3 prosent.”
”Det heller mot at renten fortsatt får ligge i ro på neste Fed-møte i midten av september, men både i forkant og etterkant av dagens inflasjonstall priser markedet inn rundt 40 prosent for heving allerede om tre uker.”
”Parallelt med inflasjonstallene har det kommet en ny oppdatering på den økonomiske veksten.
USAs bruttonasjonalprodukt (BNP) vokste med 1,5 prosent i andre kvartal.
Det er på linje tidligere anslag for den økonomiske veksten, og i tråd med analytikerens estimater.
Veksten var svakere enn i første kvartal, da BNP økte med 2,1 prosent.”
Inflation högre än tillväxt och en centralbank som har svårt för att både höja och sänka räntan. Stagflation någon?
Passa dig för svensk och framförallt norsk finansmedia.
Dagens uppdatering av real (även real på svenska) gross domestic visar fortsatt tillväxt:
https://fred.stlouisfed.org/series/GDPC1
Forskat lite på varför AP7 inte anger värderingen officiellt. Som en passiv indexförvaltare har AP7 ett regelverk som gör att de i grunden inte får tacka nej till aktier bara för att förvaltarna tycker att de är övervärderade eller ”för dyra”. Deras uppdrag är att följa marknaden. Kan det vara anledningen?
Kanske kliar det i fingrarna att sluta vara passiv?
Gott så – men då bör man byta uppdrag. Eller ”samvete”.
Regler ska skydda mot missbruk, ju.
Det där har du fått helt om bakfoten. AP7 är en aktivt förvaltad fond, det framgår mycket tydligt av deras fondbestämelser.
Dvs problemet du framför finns inte eftersom det inte är vare sig en indexfond eller ens en passivt förvaltad fond.
Stor positiva nyhetet från schackvärlden. I juli i år satte EU upp FIDE:s, världschackförbundets, generalsekreterare/president, ryssen Arkadij Dvorkovitj, på sanktionslistan. Detta tvingade honom att lämna över tömmarna till sin vice den indiske ex-världsmästaren Vishy Anand. Dvorkovitj hade tänkt sig att ställa upp till omval nu i höst, men det blir alltså ingenting med det nu. Idag kom ytterligare en ny god nyhet, Vishy Anand tog initiativet till att neka Ryssland deltagande i höstens OS i Samarkand (det var annars tänkt att ryssarna skulle få delta).
Är det sånt som kallas herroffer?
(Hittar ut själv till ruta ett)
Hmm… kanske var otydlig. Lars säger att de inte anger den vansinniga värderingen som skäl till att de avstår att köpa och reglerna säger att det de inte får avstå av just den anledningen.
Kan alldeles för lite om reglementena för indexförvaltning, men enkelt uttryckt borde den väl bara mekaniskt följa värderingen på de papper som ligger i index? Utan några andra hänsyn, således – såvida inte uttryckligen tillåtet; det finns ju ”etiska” fonder som inte placerar i tobak, krut osv. Men SpaceX torde inte omfattas av den typen undantag.
Andra former av förvaltning har såklart andra regler – här pratar vi om just index, eller hur. Du och jag kan placera av hjärtans lust, men AP-fonderna är en sorts offentlig myndigheter och ska vara bundna till oväld. Som jag ser det.
Det där har du fått helt om bakfoten. AP7 är en aktivt förvaltad fond, det framgår mycket tydligt av deras fondbestämelser.
Dvs problemet du framför finns inte eftersom det inte är vare sig en indexfond eller ens en passivt förvaltad fond.
Tack för klargörandet. Då finns det alltså regler. Frågan blir vilka – men den går till andra.