Trots att amerikanska indexet Dow Jones Industrial Average slog rekord igår avslutas veckan negativt i de asiatiskat tidszonerna. SBAB/Booli rapporterar att villapriserna steg i maj men lägenheter stod still, vilket Mäklarstatistiks glidande medelvärdeskvot kommer fram till liknande slutsats. Svensk konsumentprisinflation ökade igen i maj månad med en årstakt på 0.8% och deflationen från april är därmed över. SpaceX övertecknas av småsparare.
Stockholmsbörsen steg marginellt igår med +0.03% för OMXS30 och +0.26% för breda OMXSPI, som alltså rejält överträffade storbolagen. Svenska kronan stärks något till 9:38 SEK för USD och 10:89 SEK för EUR. Guldpriset hittas åp 1 337:- SEK per gram. Japp.
I USA steg S&P-500 med +0.41% men Nasdaq backade -0.53%. Bland FANANGST gick Google bäst med +3.68% och Tesla sämst med -1.24%
Det klassiska konservativa amerikanska indexet Dow Jones Industrial Average slog rekord, men de numera dominerande IT-jättarna är vad som kör marknaderna, så detta drar inte med sig de asiatiska tidzonerna och inte heller Nasdaqs index som är techbolag även om gammel-IT som Apple, Microsoft och Intel ingår i indexet. Och IBM om någon idag hört talas om bolaget …
ASX 200 går -0.71%, Hang Seng +0.41%, KOSPI -4.83% och maniskt som oftast, Nikkei 225 -1.37% och Striats Times -0.19%.
Villapriserna steg i maj rapporterar SBAB/Booli och detta stöds faktiskt av Mäklarstatistik med sina glidande medelvärden. SBAB skriver att villapriserna i Sverige steg +1.4% och då mest i södra Sverige med +3.1% och i Storgöteborg med +1.4%. De var oförändrade i Stockholm. Lägenhetspriserna stod enligt SBAB Booli Housing Price Index stilla med +0.0% och backade med -0.1% i Stockholm och -1.4% i Stormalmö, men steg med +0.3% Storgöteborg.
Mäklarstatistik anger att bostadsrätter steg +0.3% i maj och villor +1.2%, men det företaget levererar en kvot glidande medelvärden där endast en faktor i täljaren är senaste månadens bostadspriser. Men generellt är siffrorna likartade med svaga priser i Stockholm och mycket bättre för villor än lägenheter.
| Bostadsrätter | En månad | Tre månader | Ett år | SEK/m2 |
| Riket | + 0,3% | + 3,3% | + 4,4% | 47 995 |
| Centrala Stockholm | + 0,1% | + 3,0% | + 7,7% | 119 585 |
| Stor-Stockholm | – 0,2% | + 3,8% | + 5,3% | 71 388 |
| Centrala Göteborg | + 2,0% | + 4,3% | + 6,6% | 70 627 |
| Stor-Göteborg | + 0,6% | + 2,0% | + 2,9% | 49 151 |
| Centrala Malmö | – 0,8% | + 1,8% | + 2,1% | 39 712 |
| Stor-Malmö | + 0,7% | + 0,6% | + 0,6% | 36 963 |
| Villor | En månad | Tre månader | Ett år | Medelpris SEK |
| Riket | + 1,2% | + 3,4% | + 2,2% | 4 384 000 |
| Stor-Stockholm | + 0,7% | + 2,1% | + 2,0% | 7 812 000 |
| Stor-Göteborg | + 1,0% | + 1,7% | + 0,9% | 5 807 000 |
| Stor-Malmö | + 0,7% | + 3,4% | + 3,0% | 5 787 000 |
Jämför man SBAB och Mäklarstatistik säger SBAB +2.5% för villor på ett år och Mäklarstatistik +2.2%. För lägenheter är siffrorna +2.5% enligt SBAB och +4.4% enligt Mäklarstatistik.
Högst en kan vara Jesus som sagt och den andre måste ha fel.
Efter att svenska hushållens köpkraft stärktes med -0.1% i inflation i april är nu inflationen tillbaka med +0.8% i årstakt i maj skriver SCB. Riksbankens kalenderbitares enskilda styrmedel KPIF steg från 0.8% till 1.5% i årstakt.
Siffrorna är preliminära och redovisas inte med undergrupper.
Ska man gissa vad de så kallade experterna och riksbanksologerna tycker om det hela så heter det nog att “räntesänkning är nu utesluten” och Ebba Busch kommer förstås skräna om “värsta energikrisen någonsin”.
Financial Times skriver att småspararna (eng retail) står på kö för att köpa det extremt överprissatta SpaceX via nyemissionen i världens förmodligen dyraste nyemission någonsin. Att lura småsparare är en del av rövhatten Elon Musks själva strategi uppger källor till FT. Man vill helt enkelt likt i fallet Tesla starta en religion av aktieägare, som förmodligen kommer tjäna bra på nyemissionen när alla indexfonder sedan tvingas köpa skiten som blåses upp till ännu orimligare värden.
För övrigt så har bubbeluttalandena börjat komma, som att SpaceX ska kunna hundrafaldiga sin omsättning på några år osv, allt för att skapa religionen och fanatiska småsparare som institutionerna kan sälja till.
Angående AI så bevistade jag min fastighetsgranne Lennart Grebelius stiftelse Sätila Foundations middag igår som arrangerades tillsammans med Right Livelyhood Foundation och hade Taiwans tidigare IT-minister och Right Livelyhood-pristagaren Audrey Tang som huvudgäst.
Väldigt många intryck, och huvudtemat var hotet mot demokrati från AI och sociala medier. Förmodligen värt separata artiklar i mängder, men ett medskick från Tang var att “AI är byggda inte för att vilja dig väl, utan för att få dig att betala en prenumeration, eller ännu hellre en ännu dyrare prenumeration”.
I själva verket sade Tang att AI-modeller idag är små nog att köra gratis på den egna datorn, om de inte likt de gigantiska molnmodellerna i sina AI-serverhallar är byggda för att svara på (inte lösa) alla problem för alla kunder. Om du t ex inte behöver bildigenkänning kan du ha en betydligt mindre modell, och Tang (som iofs är ett underbarn och vars IT-kompetens vida överstiger de flestas) menar att det är snabbt och enkelt att finjustera och tilläggsträna enklare open source-modeller för personligt bruk som når åtminstone 80% av precisionen hos de enorma serverhallsmodellerna. Eller mer om det föreligger specifika behov. I princip alla AI-modeller finns idag som OpenSource då det bara är de ledande som Anthropic och ChatGPT som håller på sig, men även de modellerna är inte större än att de får plats på en USB-sticka konstaterade Tang.
Min egen reflektion där efter att ha tittat på detta är att det stämmer, men det saknas enkla konsumentverktyg för att göra specialiserad personlig träning av det Tang kallar PI – personal intelligence – idag. Det behöver kunna göras med lite enkla klick för att det inte ska grävas Tangs begåvningsnivå.
Tang hade också väldigt mycket intressant att säga om hur man i Taiwan har lyckats bryta den polarisering som sociala medier skapar genom att bygga en digital demokratisk konsensuskultur där allmänheten samlas och säger till politikerna vad man vill ha, men först när alla är överens om en konsensuskompromiss. Det hela beskrevs också som lägereldsdemokrati.
Metoden användes för att bekämpa Covid och genom att ta fram ett konsensus om hur man skulle hantera pandemin stängdes inte ens landets ner och desinformation kunde motarbetas.
Lägereldsdemokrati borde med svensk konsensuskultur vara en väg framåt även här, där sociala medier ger mer och mer polarisering. Facebook, Twitter et al är bara till för att du ska fastna i ett beroende och titta på reklamen, inte för att driva mänskligheten framåt. Men politisk krafter vill nog ha polariseringen, då de lever på den.
Skulle ponduspostulera att Tangs bok Plurality – The Future of Collaborative Technology and Democracy kan rekommenderas.
En trevlig tillställning och tack till Lennart Grebelius och Right Livelyhood, samt de övriga 20-talet intressanta gäster.
