Börsveckan avslutas negativt i Asien och svenska kronan försvagas igen inför väntat börsfall idag. Bank of International Settlements (BIS) har en analys som visar på överinvesteringar i AI värre än tidigare manier och detta kan inom två år leda till en krasch kraftigare än IT-bubblan, kanalmanin eller järnvägsmanin på 1800-talet och 1920-talet hysteri.
Stockholmsbörsen spretade igår med -0.04% för OMXS30 och +0.38% för OMXSPI. Kronan försvagas nu inför väntat börsfall idag och dollarn är tillbaka på 9:66 SEK medan euron hittas på 11:05 SEK. Guldpriset är 1 238:- SEK per gram.
I Europa gick CAC 40 -0.05%, DAX -0.34%, FTSE 100 +0.54% och Euronext +0.28%.
Över andra sidan Atlanten gick S&P-500 -0.51% och tekniktunga Nasdaq 100 -1.62%. Sämst inom ANGSTFANS gick Google ned -4.44% följd som sig bör av SpaceX som fortsätter nedåt med -3.08% och alla som köpt över börsen ligger nu med förlust i aktien som noterar börsrekord nedåt, men de får väl trösta sig med att “innan man sålt har man inte gjort en förlust” i världshistoriens i pengar mätt mest övervärderade bolag.
Bäst bland ANGSTFANS gick Apple med +1.76%.
Borta i öster faller börserna under morgonen och ASX 200 går -0.76%, Hang Seng -2.61%, KOSPI alltid manisk med -6.37% där SK Hynix ska leda nedgången och fortsätter tokrasa även med sydkoreanska mått mätt.
BIS konstaterar att AI-bubblan är den värsta överinvesteringen i världshistorien och att dessa tidigare lett till krascher med följdverkningar på den bredare ekonomin och givet historiken bör detta ske inom två år. Det framkommer i ett sk working paper benämnt The AI Investment Race.
Abstractet lyder:
“The AI build-out ranks among the largest technology-driven investment booms in US history. Its scale, reliance on debt and circular equity ties raise questions about the boom’s sustainability and financial stability. We study a dynamic contest in which firms competing for a few dominant positions over-commit resources. The over-investment leaves the sector exposed to revenue disappointment that could turn boom into bust. The larger the boom, the deeper the eventual bust. The race to commit early through debt and circular financing also makes a bust more likely. Calibrated to balance sheet and deal data, the model points to over-investment of around 1.5 times the efficient level, rising to around three times where demand is less elastic. A network analysis shows that stress in one firm could cascade to others through chains of financia exposures.”
För den som inte orkar läsa så finns det lite bilder på sidan tre, där man ser att överinvesteringarna i AI överstiger takten från USA:s kanalmani på 1830-talet, britternas järnvägsmani från 1840-talet, spekulationsbubblorna under 1920-talet och IT-bubblan.
AI-bubblan har pågått i tre år, och historiskt har krascherna kommit efter fyra (brittisk järnväg) eller fem år (IT-bubblan, kanalbubblan, 1920-talet), så givet att denna gången är det annorlunda och ny ekonomi (dvs inte) så har vi en krasch inom AI inom ett eller två år.
Företagens satsningar överstiger det som är optimalt, ofta med en faktor på 1.5x till 3x, i sina försök att säkra en ledande position och när efterfrågan inte existerar skapas risken för krasch. Finansieringen är också skuldbaserad och cirkulär där man har äganden och investeringar i varandra och öppnar för en systemkollaps även genom en enskild aktörs haveri. Risken är också att detta sprider sig till den allmänna ekonomin och det varnas för att de totala investeringarna når 3 000 miljarder dollar.
Som tidigare nämnt här på bloggen kunde järnvägsinvesteringar och kanalinvesteringar betala av sig över många decennier eller rent av ett sekel, medan AI-investeringarna väntas ha en livslängd på säg tre år innan de måste vara avbetalda och göras om. Sådana intäkter existerar inte ens i bolagens egna prognoser.
Samtidigt innebär en historisk tidshorisont om 4 – 5 år innan kraschen att bubblan kan fortsätta pumpas upp ett tag till, men bubblan är nu värre än tidigare bubblor, och överrstiger kanalhysterins nivå efter fem år, så vi får se om detta kan spricka snabbare.
Likt järnvägar och kanaler finns kvar idag, kommer AI-tekniken finnas kvar i framtiden, men det är inte samma sak som att rådande affärssatsningar och företag är hållbara eller kan motivera de sjuka övervärderingarna.
15 kommentarer
Jag gissar att när AI-bubblan smäller kommer man dreglande titta på fonderade pensioner och kasta in dessa som “solidariska” “tillfälliga” “solidaritetslån” “för att rädda jobben” eller liknande vansinne. Hittills har jag inte sett varför AI överhuvudtaget behövs.
Vedspisen klarar sig bra ändå.
Många av dessa pensioner kommer ju dock redan ha gått upp i rök, i och med att de är investerade i dessa AI-bolag.
Även om vi skulle anta att _alla_ andra bruk av dagens “AI” (flera olika teknologier) än bara mjukvaruutveckling skulle visa sig inte ge någon faktisk förbättring i olika branscher så räcker skillnaden LLMer gör för IT (mjukvara, cybersec, admin) för att motivera att hela branscher ställer om till att arbeta på ett helt nytt sätt.
Så stor är nyttan, redan med dagens modeller. Vi skulle t.o.m kunna stanna utvecklingen av nya modeller och enbart använda de som finns släppta med öppna fria licenser i många år och det skulle ändå stämma.
Fast nyttan motiveras inte av kostnaderna, och intäkterna motiverar inte värderingarna. En tekniks användbarhet gör inte investeringar automatiskt lönsamma.
Nej absolut inte – det håller jag helt med om. Cloud-AI företagen har ingen chans att få den RoI de lovat investerarna. I en post-bubble värld så kommer vi se betydligt färre modeller tränas, över längre tid (= billigare), som sedan säljs på licens att köras i datorhallar inne hos företag etc.
Ok, en flaska märkeschampagne byte ut mot tio flaskor hemklrt vitt vin kört genom SodaStream? Och det är en förbättring? Och med AI får du hundra flaskor fulskumpa.
Varför har nya elbilar så många problem med mjukvaran? Jo, för att de har så mycket komplex mjukvara med låg kvalitet.
Att AI ger mer mjukvara snabbare betyder inte att slutprodukten blir bättre. Ta det här med fysiska knappar i bilen som nu är högsta mode igen. Problemet var aldrig fysiska eller softknappar utan att stylingfolket tilläts designa en “ren” yta där dessa knappar normalt var dolda.
Hade man haft modet att kräva att softknapparna för fönsterhissar, speglar och klimat alltid skulle vara synligt i ett reserverat område hade klagomålen aldrig uppstått. Eller så kunde man använt en separat display för detta. Men man gjorde ett fundamentalt felaktigt val och det hade inte AI fixat.
Ta alla autocorrect som numera blivit sämre pga AI. Eller ordbajseriet som AI vräker ur sig. På jobbet börjar detta nu bli ett seriöst problem. Anställda så kallade ingenjörer tänker inte själva utan matar in något i AI och skickar resultatet.
Inget ont i AI men mänskligheten är inte redo för denna teknik. Det borde krävas vapenlicens för att få använda AI.
Du klarar dig utan vedspis också och bilen, flygplanen, internet, kylskåpet, tvättmaskinen, telefonen etc.
“Det började med en skakning på nedre däck”
SpaceX fick avbryta en uppskjutning i natt då delar av raketen inte ville vara med och leka.
När AI och SpaceX skiter sig kommer väl propagandamegafonerna att yla i falsett.
” Nu spelar fartygorkestern upp på däck”
Och så lockas du med diverse rabatter, precis som breffar efter en krasch har hyresfria månader
“I baren fick man ett gratis glas champagne”
SpaceX värdering har inget med rymdverksamheten att göra, utan är bara en AI-bubbla.
Delar av samma bolag, har du köpt aktier i SpaceX är du delägare även i rymdäventyret.
Nu var det här i natt en lite detalj, men har osäkerhet börjat krypa in i aktien kan det räcka med små saker för att trigga neråt i en allt annat än sunt värderad aktie och aktiemarknaden är långt ifrån alltid logisk.
Vi bör alltså få ryssland på knä snabbt som f-n!
Vilket långsiktigt är en bättre investering än AI. (?)
AI är i vissa fall fantastiskt.
Det intressanta är: Vad skulle det kosta om pan prissatte det korrekt, och skulle användarna vara villiga att betala det?
Ja just prisfrågan är något som verkligen är uppe i luften. Känns som speciellt Antropic testar nu hur mycket man kan ta betalt för sin senaste modell Fable och har fått förlänga testet i alla fall med en vecka då användarna inte använt den i tillräckligt stor grad. Med andra ord så gör gamla modellerna det mesta tillräckligt bra för att fortsätta använda de istället för att betala mer. Förmodligen är det en mycket liten del av alla användare som verkligen behöver (och är beredda att betala betydligt mer) Fable jämfört med äldre modeller.
Sen kommer nästa stora fråga, när den totala kostnaden för att köpa tokens från de stora AI-bolagen ökar kraftigt så finns alltid alternativet för företag att köpa egen hårdvara och köra modellerna lokalt. Där kan man snacka om att tjäna in en investering snabbt jämfört med att köpa tokens. Speciellt när 2-3 år gammal hårdvara från alla AI-datacenter kommer ut på marknaden och fortfarande fungerar utmärkt för modeller som inte är bleeding edge och troligen har ett mycket bra pris i förhållande till prestanda då alla AI-datacenter samtidigt kommer börja skifta ut hårdvara.
Det är definitivt något konstigt med AI och börsvärderingar. Jag kan förstå argumentet, även om jag betvivlar den magnitud som påstås, att AI kommer att göra industrin oerhört mycket mera effektiv när människor ersätts med robotar varför mervärdet som företag skapar kommer att förskjutas från arbetare mot ägare när arbetarna knappt behövs längre.
Om detta nu är sant, varför är det då bara AI-bolagen som stiger på börsen? Varför ökar inte värdet på Alfa Laval och Volvo?
Detta påminner mig om IT-bubblan, när den framtida produktivitetsökning som man med rätta antog att internet skulle medföra, värderingsmässigt koncentrerades till Framfab, Icon Medialab och liknande luftslott, när det egentligen var Volvo och Alfa Laval som borde ökat i värde och som sedan under lång tid faktiskt gick upp i värde.