historia

Regeringen höll en energikrispresskonferens idag med anledning av den påstådda energikrisens effekter på svensk ekonomi. Däremot motsäger oljepriset att vi upplever en stor oljekris då priset inte nått tidigare högsta punkter, givet att man tror att marknaden återspeglar tillgång och efterfrågan på olja i verkligheten.

Som alltid är jag motvalls bara för att det är ointressant att hoppa på kris och panik när alla springer runt och ropar att himlen faller ner, utan mer intressant att titta på faktisk situation. Sedan säger nuläget inget om framtiden. Det kan bli värre, det kan bli bättre.

Om vi accepterar hypotesen att oljepriset sätts på en global marknad, justerat för geografiska skillnader mellan produktionsplats och konsumtionsplats, en globalt utbytbar/fungibel råvara så reflekterar oljepriset faktiskt tillgång och efterfrågan globalt.

Oljepriset ligger just nu på 93 USD för nordamerikanska WTI och 102 för Nordsjöoljan Brent. Tittar man på WTI inflationsjusterat låg priset i maj 1980 på 159 USD, i september 1990 på 98 USD när Kuwaitkriget inleddes, i juni 2008 på 211 USD när det var brist på oljeproduktion, 166 USD vid den underbara arabiska våren maj 2011 och 129 USD i maj 2022 efter Rysslands fullskaliga invasion mot Ukraina.

Oljepriset mätt i dollar är alltså avsevärt lägre idag än vid tidigare oljekriser. Vilket motsäger regeringens och en massa andra experters varningar om att himlen faller ner.

Sedan ur svenskt perspektiv så har ju kronan fortsatt falla så tittar vi på vad kronkursen stod i. Riksbankens historiska växelkurser går tillbaka till 1997, så vi får nöja oss med de senaste.

Som vi ser var oljepriset inflationsjusterat alltså 48% högre för oss svenskar i juni 2008. För övrigt har alltså svenska kronan tappat rejält. Bra med en egen valuta som ständigt gör oss fattigare internationellt. Sedan finns det ett litet metodfel då det är amerikansk inflation som mäts här, men principerna håller.

Finansminister Svantesson (M) säger att det tappats 13 miljoner fat olja per dag, men innan Operation Epstein Fury fanns det ett överskott i produktionen på 4 miljoner fat per dag och möjligheten att leda om olja via pipelines från Persiska Viken ska vara upp till 5 miljoner fat. Återstår då 4 miljoner fat.

Allt sker förstås med fördröjning, men med ett oljepris som på kort tid stigit ca 50% så kommer förstås alla som hållit tillbaka sin utvinning att öka sin produktion. Det kan vara fullt möjligt att detta kan kompensera för fyra miljoner fat. Det finns andra problem, som att en del av transportkapaciteten nu är instängd i Persiska Viken.

Och nej, det gapar inte tomt på bensinmackar. Naturligtvis är det fördröjning i allt. Men Sverige köper noll olja från Persiska Viken och även med fördröjnignar i leverans, raffineringslager, raffinering och sedan bränsledepåernas lager, så kommer vi trots att priset sätts globalt kunna fortsätta få våra leveranser.

Effekterna på svensk ekonomi är snarare sekundär då andra länder kan drabbas och det påverka Sverige.

Men ska det vara den värsta energikrisen så borde oljepriset vara betydligt högre än idag. Faktum är att oljepriset kan dubblas i dollar (och därmed även i svenska kronor) utan att det blir det högsta inflationsjusterade oljepriset någonsin (i dollar – att det då blir rekord i svenska kronor beror på att vi har en slaskvaluta, men vår betydelse för världsekonomin är också försumbar)

Så varför blir det inte så illa och historiskt höga oljekrispriser än så länge?

Kanske för att marknaden handlar upp olja från leverantörer som nu ökar sin produktion och utlovar leveranser? Kanske för att vi har mer förnyelsebar energi och definitivt mer elfordon idag än 2022 och speciellt vid prisrekordet 2008. Kanske för att det finns oljeproduktion att öka snabbt på annat håll och det håller ner priset. Världsekonomin har vuxit mer än oljekonsumtionen och känsligheten har därmed minskat.

Man ska vara medveten om att det finns aktörer som tjänar på att blåsa upp och överdriva läget. Det inkluderar både Iran och USA. Den fundamentalistiska islamistiska regimen i Teheran för att tvinga världen att ta deras sida, Den fundamentalistiska kristna regimen i Vita Huset för att tvinga världen att ta deras sida. Och sedan all klickmedia. Och marknadsaktörer. Och experter som vädrar konsultpengar. Den kommunistiska diktaturen Kina som mer än gärna ser Väst och speciellt USA göra bort sig och väntar i kulisserna på att ta över när USA hamnar på dekis med förlorat förtroende i världen tack vare regimen i Vita Huset.

Det kan bli värre, det kan bli bättre. Tack och lov finns det massa experter som kan se in i framtiden, även om deras fjärrsyn alla visar olika framtider. Jag tillhör inte den skaran och kan inte se in i framtiden utan vet bara att det enda som är säkert är förändring. Men det är inte jordens undergång. Världsekonomin har klarat både Covidpandemin och ett fullskaligt invasionskrig i Europa. Världsekonomin kommer klara detta också även om det kan bli trist en stund.

Logga ut, sluta doomskrolla, andas, gå ut i vårluften och ta det lite lugnt.

Vill man ta med sig något positivt från regeringens presskonferens så lät statsminister Ulf Kristersson som en Miljöpartist som säger att vi måste göra oss fria från beroendet av fossila bränslen. Undrar vad styrpartiet SD tycker om det, då man bara är en riktig man om man kör brännbil och släpper ut fossil CO2.

Presskonferensen var rätt kul, inklusive en del subtil kritik mot regimen i Vita Huset (”omöjligt att förutse […] som ingen har en aning om vad de betyder i längden” mfl), samt att M nu låter som MP, plus att se en regering som är öppna med att ”vi vet inte vad som ska hända” eller ”jag vet inte vad […] Donald Trump tänker”. Det är seriöst att faktiskt säga att man inte vet, speciellt som alla andra påstår sig veta. Helt ärligt blir jag glad av ärligheten i att man säger att man inte kan se in i framtiden, men planerar för olika scenarier och risker. Bra regering i en eventuell kris. Iaf Kristersson och Svantesson. Oppositionen i sin tur vet garanterat vad som händer i framtiden.

Ska se om jag kan lägga ut en transkribering för de som inte orkar titta på 45 minuter pressis. Tar en stund på min gamla Macbook Pro M1.

Tillägg: Rå transkribering via MacWhisper och språkmodellen Swedish nedan, ej identifierade olika talare och utan kontrollläsning. Kanske borde använt modellen Parakeet som identifierar olika talare. Verkar inte som MacWhisper stöder att man gör om med annan modell, så ni får vänta 45 minuter isf.Eller okej, hittade en omväg, ska köra om med Paraket. Ni får använda er fantasi så länge..

Tillägg 2: Nu är det transkriberat med Parakeet v3. Speaker 1 är Kristersson, Speaker 2 är Svantesson. Det blir fel senare, trots speaker 12 på slutet är Kristersson. Kvaliteten på transkriberingen är också sämre än Swedish, men ni får gissa vad ”årsington” är för plats och om ”åsäkerhet” avser paddling eller osäkerhet, samt tänka att det kanske står ”en” när det menas ”än” osv.

Speaker 1
Ja, välkomna hit till den här läget genomgången av de ekonomiska konsekvenserna av kriget i Mellanösten. De ekonomiska konsekvensen, vi ser massa säkerhetskonsekvenser också. De tar vi inte här och nu. De tar vi separat. Nu handlar om ekonomi. Det är ett stökig och farlig värld på många olika sätt, börja Ukraina. Det är ju alldeles uppenbart att Ukraina just nu inte förlorar det här kriget. Men de vinner inte det här kriget heller just nu. Vad vi andra gör, vad den fria världen gör för Ukraina kommer att avgöra den saken. Därför är så otroligt glädje att just nu, med deadline klockan 13. Ser ut som att om 90 miljarder euro i lån till Ukraina kommer att gå igenom. Korpär fattar beslut igår. Det är en öppen process fram till klockan 13. Så jag tänker inte ropa hej förrän efter det, men det föraller som att Ungern. Nu har tagit tillbaka sitt veto mot den saken. Mellan östen, förhandlingarna under pågående vapenvida förrefaller ju inte ger några resultat. Det är ju verkligen en dagskkonjun på detta, i bland en tim konjunkt på detta. Det vi vet är att oljepriserna och gaspriserna har stuckit iväg än så länge inte till de allra extremaste nivåerna, som ni vet. Oljepriserna mer än gaspris. Den stora osäkerheten är sjöfartens långsiktiga framtid just nu. Där pågår det dessutom för att du kopplar säkerhet till ekonomi. Diskussioner om vad ett antal länder kan göra efter en pålitlig stabil vapenvila efter stridigheter, vad ett antal länder kan göra för att säkra den fria sjöparten. Ett centralt intresse också för söker. Inte något krixhandlingar. Inget militärt i det avsänet men att säkra fri sjöfart i den delen av världen. I det här läget är det ganska mycket som Sverige inte kan påverka. Vi styr inte över fred eller krig i mellanösten, för att bara säga det uppenbara. I det läget måste vi göra allting rätt här hemma själva. Det finns inget utrymme att chansa eller att hoppas på det bästa i Sverige. Att skydda svenska säkerhetsintressen och att skydda svensk ekonomi det är Elisabeth Santetson mitt absolut första prioritet. Låt mig som intro till Elisabeth Santosson säga tre saker. Elisabeth har just kommit hem från Världsbankens och IMFs årliga vårdmöte i Washington DC. Och har nog bäst i Sverige just nu en global utblick för vad olika länder tycker, tänker och värderar risker och möjligheter av det pågående kriget. Jag skulle vilja att ni får höra hennes bedömningar också. Som komplement till detta åker jag om några timmar till sypern för ett informellt U-toppöte i Larnacka, Sypern. Där kommer energipriserna och störningarna i världshandeln av det absolut dominerande samt. Vi kommer diskutera vad länder får och kan göra, var och en för sig, får i bemärkelsen vad man får tillåtelse att avvika från regelverk för att göra. Vad länder kan göra. I bemärkelsen har de råd att göra det överhuvudtaget. Och så kommer vi diskutera vad EU gemensamt kan göra naturligtvis. Det var det första jag ville säga. Det andra ville säga att den förra briefingen vi hade om det här var den 5 mars, om jag minns rädd. Då kriget rätt nytt och vi beskrev ett antal olika tänkbara scenarier som vi arbetade efter. Där det första scenariet var mycket kortvarliga, mycket begränsade konsekvenser för svensk ekonomin. Nota ben ett av flera scenarier. Nu har vi gått från huvudsenariot begränsad påverkan till scenariot påtaglig påverkan på svensk ekonomin. Elisabeth kommer gå in i detalj med ett antal grafer för nördar om exakt varför vi tycker att det är på det sättet. Fortsättningen kommer att avgöras av två saker. Den är hur långt blir kriget? Ärligt talet, ingen vet just nu, men det är den första saken som avgör. Det andra som avgör är hur varaktiga blir störningarna i transporterlogistik även efter kriget, så om det tog slut idag. Hur lånvarliga följdkonsekvenser kommer vi se. I det sammanhanget vill jag bara säga att vi idag har bjudit in ett stort antal berörda och kunniga aktörer. Märsk, SAS, LRF. Massa olika svenska aktörer för att höra deras detaljerade bild av flöden. och logistikflöden som rör bränsler, flyg och transporter och det möte kommer äga r på måndag. Då får vi med aggregerad bild av hur enskilda aktörer bedömer riskerna. Det tredje skulle jag säga är att vi har redan fattat flera beslut. Det handlar om att sänka bränserskatten till den lägsta tillåtningen. Det är någon kompenserar höjda priser. Inte för att stimulera användning, utan för att begränsa skadeverkan på höjda priser. Vi har också elstödet, både det bakåtblickande och det framåtblickande. Vi har dessutom fattat beslut om att begära undanta för EUs lägsta bränsligbeskattning. Och vi har beredskap för att göra mer om det behövs. Vi har både beredskap och förmåga att göra mer. Vår ekonomi är i ett skick som vi kommer visa, som gör att vi har utrym och muskler att göra saker om det behövs. Vi har nu det lägsta drivmedelspriset i Norden ändå högt naturligtvis. Jag tror inte jag behöver påminna just er om att en rödgrön regering hade inte ens kunnat lägga de förslag vi redan har lagt. Eftersom de inte skulle kunna enas om att sänka beskattningen av bränsle i Sverige. EU kommer igår med förslaget på gemensamt politisk verktygslåda. Förslaget. Det här är kommissionens förslag. Toolbox heter på EU byråkratiskt språk. Det är ett litet konkretion i det som ni vet ni som har läst den här. Det här kommer diskuteras på toppmötet från ikväll. Sverige har ju stoppat försöka att lägga beslag på svenska flaskhalsintäkter. De blir kvar i Sverige. Beslut som fattares förra gången var långt gång en skrivning i den riktningen. Nu vill vi se exakta. Vilka saker kommer besluten? Hur kommer besluten se ut exakt? Nu handlar det om att vi driver ökad flexibilitet i hur vi ska få använda de flaskansintäkterna i Sverige. Där är vi inte hemma än. Det viktigaste budskapet från Bryssel igår var att Europa måste göra sig oberoende av fossil energi från instabila länder. Först göras jorden av fossil energi överhuvudtaget och därefter i första hand från instabila länder och regioner. Det betyder att Europa måste göra massiva investeringar i fossilfria energi. I praktiken en kombination av kärnkraft och förnybart. Och de säger uttryckligen båda sakerna. Det här är en nytt europeiska energiproduktion. Kärnkraft och förnybart i massiv skala i Europa för att göra oss helt oberoende av den fossila energiförsörjningen. Det här borde jag gjort sedan efter 70-talets oljekris. Och vi gjorde det ju Sverige i vårt elsystem nästin till helt. Först av prisjäl, sen av klimatsjäl och nu av säkerhetspolitiska skäl. Vi genomför nu det största kärnkraftsprogrammet sedan 70-talet. Jag behöver inte säga det heller. Inte det heller hade en rögrön regering kunnat göra nu. Allra sist. Vi förberedde nu återgare på tre områden för att dämpa effekterna för hushåll, det vill säga att gå vidare med de förslag som vi har ansökt hos EU-kommissionen. Invänta deras beslut. Om vi får det så. Ä de förberedda om vi inte får det, vilket inte alls är säkert, tittar vi på andra förslag, inklusive elintensiva företag. Det andra är att underrätta för minskad användning på energi. Det här är inga förslag som ligger här och nu, men vi har beredskap för sådana saker. Öka incitamenten för kollektivtrafik till exempel. Andra sätt att spara energi för att minska åtgången om det blir värre. Det tredje att försöka utöka utbudet på energi. Underlättar för vattenkraftproduktion, biogasproduktion och kraftvärme, den sorten saker. Allt det här förbereder vi nu för att kunna agera om det behöver. Allt det säger vi inte för att larma i onöda men det är ett allvarligt läge och Sverige står väl rustat för ett allvarligt läge. Elisabeth, tack för det.

Speaker 2
Jag tänker en liten bakgrund till det som jag. Min resa som satsminstadnämnde till årsington förra veckan. Och lite grann vad jag ser att vi befinner oss. Nu har det gått åtta veckor sedan den här konflikten utbröt. Man kan väl lugn säga: det där inte min bild. Det var ett stort svartål. Någon som har gjort någonting med bilderna. De får gärna hjälpa till att ta fram den powerpointen som ligger under. Kanske. Talande. I möten som jag har haft med många kollegor runt om världen på de här vårmötena, så är det väldigt tydligt att det som vi känner här, nämligen att det här är. En konflikt som riskerar att pågå mycket länge, och det är en konflikt som kanske inte har, på tal om att den har pågått i åtta veckor och inte ser någon lösning. Den är komplex och den riskerar bli ännu mer komplex. Alla titta på den här bilden nu så jag tänker att jag ska vänta faktiskt. Inte för att jag bara själv har allkärnglans. Det läcker det precis. Jag ser det. Jag tänker vänta lite. Bilderna komma fram.

Speaker 1
Nu är blandning av bilder.

Speaker 2
Någonting kort innan bilerna kommer upp hella. Kort. För det som inte vet vad Världsbanken är att många är, men Världsbanken och RMF är två stora institutioner som har funnits i 80 år där nästan varenda land i hela världen är medlem. När man åker på vår möten så träffar man också väldigt många representanter från olika delar av världen. Även om det varje land ingår i en valkrätt. På grund av att jag har ett av de två. Den höga uppdragen. Saudiarabens finansminister har ordförenskapet i IMF, och jag har uppdragit i Världsbanken och Valutafonden kommitté. Det gör också att man kommer in på alla mötena och pratar med väldigt många av sina kollegor. Då kan jag väl också säga att det blir tydligt på de här mötena att speciellt lämna runt gulfen målar något annorlunda bild. Ä många andra gör. Vi tenderar många här i Europa att se på konflikten utifrån det amerikanska perspektivet. Och det ska vi absolut göra. Det är något oförbart även det så klart. Men vad påpekade faktum att det här handlar ju också mycket om Israel och Iran. Iran har ju under 47 år arbetat. Arbetat fram och för ta fram detta program som de har. Det tänker inte rage efter så lätt, såklart. Israel vill ju ha självklart säkerhetsgarantier på att det ska ske. Dessutom vill man att då de är. De andra troxigrupperna som stöder Iran i fighten att de ska också lägga ner. Israel har ju sitt perspektiv. Iran och andra sidan har ju agerat. Det tycker jag var väldigt uppenbart när man pratar med sina kollegor runt Gulf. De har agerat betydligt mer resoluta och mycket tuffare än vad någon harväntat sig. När de har upptäckt att. De har en stort påverkan på sundet större än vad många trodde att de kunde ta. När jag talar om min barenska kollega, de har haft 5000 olika anfall från lufttrummet. Såklart att 5000 luftangrepp sedan kriget inledes, till exempel. De har kunnat avvärgat alla mesta, men samtidigt är det så att de har tappat tillgång till både flyg och hand och annat. Det här i området är det här väldigt problematiskt. Det går verkar min väg idag, Hanna. Jag talar från hjärta. Vi släpper vad vill jag. Jag gör till bättre migrat än. Oavsett detta, när man då samtalar med sina kollegor och bara drar ganska enkelt att dra slutsatsen att. Även om det här skulle upphöra inom väldigt kort. Ni kan stänga ner det där för det börjar vi bara störa om det. Om det här skulle avslutas. Väldigt snabbt, och inom bara någon vecka eller så är det fortfarande konsekvenserna av det som har hänt är fortfarande stora. Det som hittills har uppnått. Jag kommer snart in på det. Och det finns ändå anledning att tro att det här kan bli mer utdragligt. Vi hoppas såklart att det inte ska bli det. Men det finns verkligen anledning att tror det. Det är därför som sans sa, vi förberedde för olika typer av. Men hormsöndet fortsätter att vara sänkt och det råder väldigt stor osäkerhet om framtiden. När det gäller energimarknaderna så har priset pått upp och tornat. Nu ligger det idag på 103 dollar per fat. Men de har ökat med 40 procent ungefär sedan kriget bröt ut. Det är självklart en stor andel av världens både Olja och TTFK som går igenom och när utbudet minskar ganska dramatiskt vilket har gjort på 80 veckor. Så får det en enorm påverkan på priser och på den här marknaden såklart. Och sen är det inte bara citationsväkolas som transporteras här, utan det är andra råvaror. Som drabbas. Och den här regionen, de svarar ungefär för 13 procent av den globala exporten av rafinerade byer. Petroumprodukter. Och såklart att nästan alla de produkter går också via det här sundet. Jag tänkte visa en jättefin graf på då det stora. Bortfallet på Olja. Jag kan bara säga några siffror, å. IA, alltså den Internationella Energiorganet, de har ju. Gör en bedömning. I början av april så låg i det här sådana 3,8 miljoner fart per dag. Jämfört på med 20 miljoner fart per dag före krisen. Nu finns det vissa andra rutter som man kan ta, men den totala förlusten beräknar av olieexport överstiger 13 miljoner fart per dag. Det är enorma mängder för varje dag som går så är detta ett bortfall. Det kompenseras än så länge inte av så mycket annat. Länderna runt gulfen jobbar med alternativa vägar och rötter såklart just nu, men de är inte klara och det är inte färdigt. För varje dag som går så blir den här krisen värre. Att sundet öppnar helt centralt såklart för att minimera skadorna på ekonomin. Det kan man inte komma ifrån. När det gäller gaslagen så är det samma där. Gaslagen är ju, även om inte vi som land är särskilt beroende av gas, så är IS elmarknad väldigt integrerad så vi drabbar gaspriserna stigar. så ser vi även där att lagren är betydligt lägre gaslager i Europa nu. Vi får nog vänta oss att det blir högre energipriser i den här vintern. Det är en helt annan nivå på gaslagen just nu. Med allt har sagt, eftersom jag inte har de här bilderna, så har jag kanske gått lite snabbare än. Jag ska säga en sak om början vara. Jag har många kollegor som jag pratar med. Min finansminste kollega är väldigt tydlig att den här krisen, nu sa det här sitt stängtrum, ett möte som jag lede. Men jag säger ändå att hands ingång, det var flera länder. Det här är väl värre och större än Covid. I alla fall på sikt, när det gäller just energidelen av den här krisen. Som statsminstern sa Ullsade att vi hade för några veckor sedan målade upp tre olika scenarier. Det är väldigt tydligt nu att vi är i den påtagliga effekter på vår ekonomi. Då ska man ändå komma ihåg och det tycker jag också är väldigt viktigt. Det kommer att påverka svensk ekonomi, det kommer att påverka europeisk ekonomi, men världens ekonomi. Och när man sitter med alla de här länderna runt ordet, vad det är Mongoliat eller om det är. Sudan, eller Somala, så är det ju tydligt att de fattigaste länderna själva drabbas hårdast. Alla länder som har en energimix som nu beroende av olliga gas, drabbas hårt om man inte. Har egen tillverkning så importerar man olja och gas och plus de som har en hög statt skull drabbas väldigt hårt. Och det är de fattigaste länderna såklart. I Europa är Italien den energimixen de har med en stor mix av både gas och olja och en hög stadsskuld blir väldigt påtagligt för italienerna. Sverige är precis i andra riktningen. Där vi har en mindre direkt påverkan av eftersom vi har annan en energi mix. Det är vi väldigt glada för. Därför klarar vi oss bättre än många, men vi påverkar ju indirekt av priserna, så klart och samtidigt. Vi har en mycket låg stadsguld. Jag kan inte säga det tillräckligt många gånger, tror jag. Det är enorm skillnad när man sitter med sina kollegor. Min franska kollega brottas med en stadsskur på 117 procent. Italien är väl upp på 140. Om man är skulttyng, bygger ett försvar och samtidigt drabbas av detta Italien som ett exempel, det får enorma konsekvenser. Det påverkar självklart oss också indirekt när den europeiska ekonomin kommer att gå trögare. Vi tar nu höjd för de här effekterna. Vi jobbar på flera områden och det är de här åtgärderna också som. Statsminst nämnde allt ifrån tre delar som vi jobbar aktivt med i renskaslighet. Det ena handlar om åtgärder som kan mildra effekterna för svenska hus och företag på olika sätt. Det andra handlar om att. Minska användningen, att hitta sätt att kunna minska användningen av energi. Om det här nu blir utdraget så behöver vi helt enkelt minska användningen. Att underlätta för det. Och det tredje är att öka utbudet av energi. Vi har solovind och vatten. Men speciellt med kraftvärman, men också med vattenkraften att verkligen maxa ur det vi kan för att öka vår egen produktion. Och det är också en väldigt tydlig signal in till Europa. Fler måste alltså producera mer egen hel energi. Tyvärr har inte alla lärt sig läxan efter covid och efter kriget i Ukraina. Utan är fortfarande väldigt beroende. Så det jobbar vi med. Jag ska också säga och det är viktigt. Prognosmakerit just nu är ju inte enkelt för någon. Inte hur många gånger har jag använt ordet oförutsägbart? Det använde jag väldigt ofta även i USA. Jag påpekade också att det amerikanska världens ledare till viss del har ett ganska oförsäbad ledarskap. Vi vet inte vad det här tar vägen. Det kommer med en kostnad för alla. Att göra prognoser, som IMFs-chef, Kristalina Görga sa. Vi kommer att göra oftare, och det kommer också den svenska regeringen. Vi kommer att komma med en ny prognos på mar. Det är svårt att göra prognoser, men utifrån de utfall och de data man har så gör vi det för att komma så nära framtiden som bara möjligt. Men med det sagt så är det svårt att veta exakt utvecklingen. Eftersom det är så mycket oföres barhet. Men man kan räkna med, och det är det som är vår poäng, att vi går in ändå i ett allvarligare läge. Vi är ett allvarligare läge med en utdragen konflikt. Och även om den upphör imorgon så påverkar det svenskt. Europeisk och global ekonomi. Det var ungefär vad jag tänkte säga, till de här fantastiska bilderna som mina medarbetare också har arbetat fram.

Speaker 1
Tack, Elisabeth. Jag hoppas ni har nöta av bilderna. Vi kan försäkra om att ni ska få bilderna i efterhand, istället. Några är rätt sevärda, ska jag säga. Ny prognos som sagt en månad tidigare. Den kommer att början på maj. Därmed öppnar vi frågor.

Speaker 3
Bra, vi börjar med tigda här från mig.

Speaker 4
Hej. Jag har två frågor. Ni pratade om att det är viktigt att minska användningen. Så jag undrar, kommer ni uppmanas svenskarna att låta bilen stå eller kanske jobba mer hemifrån? Vad tänker ni för någonting? Och min andra fråga är om den här konflikten fortsätter att bli utdragen? Ser ni då framför er att det kommer behövas? En bensinrasonering. Är det ett alternativ som ni skissar på?

Speaker 1
Ska du börja?

Speaker 2
En statlig ronering är det som man absolut vill undvika varje läge, givetvis och göra allt vad man kan för det. Det är just därför vi jobbar med åtgärda på andra. Med åtgärder som kan se till att vi inte kommer dit. Både handlar om användningen såklart. Det uppmuntrar exakt vilka åtgärder det kommer vi att återkomma till. Både efter att minska användningen, men också såklart att öka, som jag sa utbudet själva. Och sen samtidigt milda effekterna för svenskarna som i grund och botten har haft många tuffor med höga priser. Exakt vilka. Åtgärder återkommer till. Statlig gransonering är någonting som verkligen är. Man kan inte utreslutna någonting, men det är det som vi verkligen vill undvika att vi ska hamna där.

Speaker 3
Då tar vién bredvid.

Speaker 5
I kommissionen igår. Då sa jag att det här är förmodligen rika läge som 1973 och 2022 årskriser tillsammans. Det också som svenska regeringen anser eller. Jag tänkte att från i man har riktad åtgärder mot hushåll och företag som drabbas mest. Men det här förslaget ni har lämnat att vi ska få en sänkt. drivereskass under miniminivå. Den håller uppe efterfrågan och den riktas brett. Hur motiverar ni?

Speaker 6
Hur tänker ni där?

Speaker 2
Vi kommer att jobba med paket och återkomma i olika delar. När vi skickade in ansökan så visste vi inte vilket håll allt skulle gå åt. Men det är väl osäkert det här läget om EU-kommissionen kommer godkänna just den ansökan för första. För oss handlar det om att mildra effekter för människor. Men vi kommer inte bara en eller två åtjärd, utan det är en helhet här. Hur kan vi minska användningen? Samtidigt som människor inte drabbas allt fort. Sverige är ett land som mer än många andra europeiska länder är beroende av, till exempel bilåck, Varken bustrafiken eller tunnelna finns överallt. Det är en kombination naturligtvis. Men självklart behöver vi jobba med att uppmuntra minska användande av olika. Begränsade energislag. Absolut så. Det håller med att det är den värsta krisen så på mycket, mycket länge.

Speaker 1
Som vi då ändå inte vet konsekvenserna av. Det finns ju alltid efterfrågan på att beskriva det allra värsta. Och vi utesluter inte det, men där är vi inte än. Baraför att vara väldigt transparent. Där är vi inte än. A ropa varje varje dag är meningslöst. Nu är det påtaglig påverkan med betydande oklarhet framåt. EU-kommissionen säger, det är lite EU-kommission språk, timely, targeted och temporary. Det är ju ingen som är mot det naturligtvis. Då måste man bedöma vad det är då timely, targeted och temporary. Temporary är alldeles uppenbart. Vi tycker att target är det är att rikta in sig på de delar där hushållen är som känsligast för sin egen ekonomi. Och inte bryta den ekonomiska uppgången i Sverige. Sen kan EU-konventionen göra annan bedömning. Och del av de här sakerna kräver EU-beslut för att göra det tillåtna. Och det har vi all respekt för.

Speaker 3
Då tar vi till 4 och därefter SVT.

Speaker 7
Statlig ransonering är något ni verkligen vill undvika sig i, men jag tror många som nu planerar sina semester. Vi ska ändå försöka få en bild här av hur allvarligt läget kommer bli de närmsta månaderna, inte minst för hur man ska planera sina sommarmonader. Vad är ert besked egentligen till folk? Är det här ändå en reell möjlighet som man ska vara beredd på kan komma?

Speaker 1
Det går inte att utesluta, men vi planerar inte just nu för någon transionering. Det är det exakta svaret. Men vi är förberedda på att det skulle kunna inträffa. Då kommer vi berätta det väldigt godtid så fort vi får veta en sån sak. Men just nu ser vi inte de konsekvenserna. Men vi vet ännu inte om vi pratar flera veckor eller till och med månader framåt med en olöst konflikt i den regionen. Det tror jag alla förstår, det kan vi inte veta just nu. Att gissa ingen bra idé, utan att förbereda sig för olika alternativ, det är en bra idé.

Speaker 2
Det är åtta veckor sedan som. Det här kriget började. . . Det har hänt väldigt mycket på den tiden, så att säga. Åtta veckor framåt, är precis som Olsa, vi vet inte vad som ligger i kort å. Vi vill ändå bara. Flagga för är att det här kan bli betydelsvärde. Vi ser inte just nu en lösning. Men också precis som Hol säger, vika åtgärder och återkommer vi till. Det är en åtta veckor framåt är en lång tid. Vi sa redan på första pressrämpan att det här beror på varaktigheten av det här kriget. Det beror på intensiteten. Det som jag nämnde tidigare, att Iran slog tillbaka så snabbt och hårt, både mot sina grannländer men också i sundet och stängde mer eller mindre. Att man har upptäckt att man har den möjligheten och förmågan, så är det klart att det, på tal om intensitet och långvarighet, är en viktig faktor. Men man ska vara beredd på att det. Tuffare tider, men. Vi kommer att återkomma i god tid och vi har muskler och stå väldigt stabilt ekonomiska muskler att göra det som krävs för att underlättas för svensk ekonomi och svenskarna.

Speaker 1
Och där finns ju också koppling, som jag sa till att en möjlig insats för att hålla fri navigation eller fri sjöfart. Det vill säga risken att några länder skulle bestämma sig för att börja ta ut tull och börja ta ut. Alltså prissätta transporterna, den risken skulle få enorma konsekvenser.

Speaker 7
Men om det nu är så offörutsägbart, hur kan ni då veta att ni kommer kunna svara och lämna ett besked i god tid?

Speaker 1
Alltid är relativt. Det är att redovisa exakt vad vi vet just nu. Men också redovisa vad vi skulle kunna göra och att vi har muskler att göra saker ting. Alltid sen är det ingen som vet exakt vart den kommer att ta vägen. Det tror jag att människor.

Speaker 2
Vi följer ju både gaslager och följer den här utvecklingen dag för dag. Både vad det gäller priserna och tillgång såklart. Det förändrar sig också. Särskilt om det växer fram nya rutter här de närmaste veckorna och månaderna. Det är oförösbart ledarskap och stor osäkhet. Men då får man förbereda sig med så många åtgärder man kan och sen får man sätta in det som krävs just när det krävs. Särnet.

Speaker 8
Jag och jag fortsätter på samma tema. Om ni nu inte kan presentera några åtgärder för minskad energianvändning för hushållen idag. Hur ser tidsplanen ut framåt? Och sen undrar jag även, givet det läget som är idag, skulle ni våga boka flygresor för en utlandssemester idag?

Speaker 1
Man ska nu undvika att ge privata reseråd tror jag för sommarsemest. Alla förstår ju att risken att det blir högre priser är alldeles uppenbar. Jag såg att Lufthansa hade ställt in någon sa 20 000 enskilda fligter. Någon gav det goda råd att boka åtminstone ett bolag som har många olika tänkbara alternativ i Sinker. i sitt utbud. Jag tänker inte ge några sådana råd, men att det här kan påverka, inte minst flygtrafiken det är alldeles uppenbart.

Speaker 2
Man måste också kom ihåg att det budget som vi har lagt är mångt och mycket också milda effekter för hushåll. Halvade matmransen 1 april. Den tyckte vi kom lägligt och timely innan. Det var väldigt lägligt i det här läget. Det handlar också om att vi befinner oss i en lågkonjur. Vi har sett att konsumtion har ökat i 6 kvartal. Vi vill att det ska fortsätta så att vi får fart på. Men det här är uppenbart så att det som händer nu i mellanöst kan påverkas mer dramatiskt. Vår egen ekonomi. V är fortfarande. Står mer stabilt än de flesta länder och har möjlighet att göra saker. Men självart kan det påverka oss. Det är inte så att vi inte jobbar. Vi jobbar med åtgärder och flera har alltså gälla. Till exempel den 11 april. Att vi sänkte arbetsgivargifterna för unga. Det påverkar baggerier och kafé och hotell just nu. Det är oroliga för att inte människor ska våga satsa ännu mer på grund av krisen. Det är ett sätt att möta både hushåll och företag i den här krisen. Vi kommer att komma tillbaka med åtgärder. Det vi beskeder för idag är att det ser ut att bli betydligt mer lånvarligt. Vi hade en scenario press träff för ganska länge sedan nu och det var läge att följa upp den och visa att vi har en plan och jobbar steg för steg.

Speaker 8
Men svaret på den första frågan är då alltså att det finns ingen tidsplan i nuläget.

Speaker 2
Alltså den frågan är ju, precis som jag har sagt. Jag förstår nästan inte frågan om jag ska vända tillbaka. Jag har precis sagt så här. Det är ett oförsäjbart världsledarskap just nu. Helt oförösbart ska jag vilja påstå. Man hade inte räknat med att idran skulle slå tillbaks, men vi vet inte vad som händer i närmaste tiden. Att vi skulle säga exakt vilka veckor vi skulle göra olika saker, det vore ju. Då skulle vi inte ens komma till våra pressräffar tycker jag. Vi följer läget. Vi förberedar åtgärder i olika steg. Det kan man känna så trygg med som svensk att vi har statsfinans i världsklass. Vi har muskler och kantor. Vi kommer att agera. Vi har agerat. Renö budgetan nu, vår ändringsbudgeten, med el och gasstödet till sänta drimedel. Och en förstärk elbildsprämiet. Så jo, vi agerar dag för dag.

Speaker 1
Men om du berättar till planen för kriget så ska vi berätta till planen för åtgärderna.

Speaker 3
Så tar vi gatomblet och därefter det i.

Speaker 9
Ni kommer ju få kritik från oppositionen ganska omedelbart om att ni inte agerar. Frågan på frågan: varför är det inte läget redan nu komma med rekommendationer om att. Sänka sin användning av tydliga rekommendationer till befolkningen.

Speaker 1
Alltså, oppositionen sitter och efterlyser plan. Framförallt plan på saker de själva inte skulle kunna göra, alltså inte i regsen, det är inte seriöst. Jag tror att om man. Om man menar rekommendationen, använd inte bilen i onödan, då tror jag de flesta har förstått den rekommendationen redan med de priserna som vi har sett nu. Det är klart att ingen i störsamrådet nöjas åker när priserna är uppever 20 kronor igen. Självklart är det så. Vi försöker hjälpa huset att det inte ska gröpa ur resten av hushållsekonomin efter tuffa inflationsår. Det är en väldigt tydlig plan. Den planen gäller just nu. Sen är vi beredda att göra mer om det här blir varaktiga. Det är som man jobbar seriöst. Man killgissar inte ur en massa åtgärder bara för att det ska låta dramatiskt. Utan följer utvecklingen och vi undersyker att vi har muskler och resurser att göra saker om det behövs. Det tycker vi det seriösa sättet.

Speaker 9
Men det har ju varnats för en kommande brist på bränsla i veckor och månade snart. Den kommer ju enligt expertisen att komma för eller senare. Varför är inte redan nu läget att gå in och ge rekommendationer till befolkningen om hur man ska minska sin ar? Användning av sitt beroende.

Speaker 1
Priseffekten är ganska tydlig. När saker och ting stiger i pris så brukar människor också minska sin användning av det för det kostar mycket pengar. När flygbränser stiger i pris blir flygresorna dyrare. Då kommer fler frågorsätta sin resa. Allt det här fungerar. Kommer vi komma till en punkt där vi har internationell resonering? Där är vi inte just nu. Om vi kommer dit då är det ett annat läge, men där är vi inte just nu. Nu försöker vi parera konsekvenserna så gott det går, och så inväntar vi mer precis information om hur långvarit det här blir, exakt hur stora störningarna blir. Så här gör ju alla länder just nu naturligtvis. Sen har olika länder olika möjligheter att agera. Elisabeth nämnde Italien. Om vi ligger nere i vänstra, det nedre vänstra hörnet, låg stadsskuld och lågt beroende totalt sett av olle och gas. så ligger Italien i det högre högra hörnet, det vill säga hög stadsskuld och väldigt stort beroende. Deras påverkan är stor, deras statsfinansiella möjlighet att göra något åt det är mycket små. De trängs mycket, mycket hårdare. Det här säger vi inte för att bagatisera problemet att vi kan agera om det behövs. Men vi agerar inte med statens resurser och skattebetalnas pengar för att vi vet att det är nödvändigt naturligtvis.

Speaker 3
Dagens industri och därefter expressen.

Speaker 10
Om att tittar lite mer långsiktigt då, hur ser ni på de långsiktiga effekterna av kriget och risken för att vi får permanent högre fraktpriser och återkommande störningar i sjöfarten? Till exempel vid Hormåsundet även när kriget över. Det är min första fråga. Den andra är om man tittar politiskt, vad kan bli svaret på det här kriget? Vilka lärdomar kommer få. Är det så att vi kommer börja leta mer olja och gas på andra håll i världen eller kommer man snabba på arbetet att göra oss oberoende av fossila bränslen?

Speaker 1
Om du tar det första och vågar glänta på det som kan komma i en prognos i småningom så tar jag det andra.

Speaker 2
Tänker på tillväxtprognosen. Det är absolut svårt prognostiad, som jag sa. Och vi kommer jobba med extra, extränsatt pronos här i maj. Och vi kommer att fortsätta göra det. Det kommer många länder att göra. Men att det här påverkar vi redan. Skrivit ner tillväxtpråsa av något. Det kommer säkert bli så länge fram. Jag vet att det var en del som försöker få det att låta som att vi att vi. Att vi inte ska leva upp till våra egna nivåer. Men grunden är att alla länder i Europa kommer behöva skriva ner sina applås. Jag tror inte att det är några länder som inte kommer att göra det. Sen vet vi inte om det här nu skulle vara så. Det här slutar imorgon. Vi hoppas på den är goda tanken. Så kommer inte sundet vara helt öppet för helt. Förns kanske slutet på juni, och bedömningen runt gulfen. Men det är inte så många av gulflärna som tror ens på det. Det är klart att det för effekter varje dag som inte är full fart och full. Full frakt där som det såg ut i februari innan kriget såklart att det påverkar ju utbud efterfrågan av pris. Det är ju helt uppenbart så. Energipriserna stort påverkar. Det kryper sig in såklart också i svensk ekonomi. Även om vi kan drabbas mindre än andra så påverkar det självklart. ekonomin framöver. Där är det ändå så att läget är ändå i grund och botten. Vi har goda förutsättningar att klara det. Många svenska hushåll har haft det väldigt tufft i de här åren, men det är också många nu som har ett sparande efter de här åren. Jag ser ändå att tillväxten kommer ju. Kanske inte blir exakt det som prognosticerat i budgetpropositionen, men den kommer ändå att vara bättre än jämförbart med många länder i EU.

Speaker 1
En andra fråga är viktig. På kort sikt är det inget tvekar om att länder försöker omdirigera sig till andra leverantörer också av det fossila. Det finns ju andra länder. Det gör inte det fossila bättre av klimatskäl, men det gör det fossila mindre känsligt för. Gal turbulens. Så det kommer hända på kort sikt naturligtvis. På lång sikt så finns det bara ett svar, det är ju kommissionen på nu. Europeiskt energioberoende. Det är svaret. Då kan man inte lägga ner all kraft bara för att bygga ut nätet om inte byggs produktionskapacitet. Så stabil produktionskapacitet. Tänker man bort gas och olja på längre sikt, då är det kärnkraft och vattenkraft för de länder som har det. Som är de stabila baskrafterna. Därför är det en stor förändring som håller på ske nu. Kärnkraftsalliansen växer. EU-koppionen har tagit på alla sina röda linjer mot kärnkraft. Och sen ju mer sånt vi har desto mer värderberoende kraft. Europa skulle kunna bli och det är en ironi att vi så här många år efter oljekrisen nu påverkas, även i Sverige påverkas av gaspriser. Gaspriserna för elproduktion påverkar i södra Sverige. Det är väl en djup ironi. Den är idé vi självförvållad genom våra egna beslut i lägger ner kärnkraft och de refererar vi nu.

Speaker 3
Expressen och därefter svenska dagbladet?

Speaker 11
Hej, jag har två frågor. Först till finansministern. Värre och större en covid på sikt om energi när du får höra på mötet. Håller du med om den bedömningen? Och sen en fråga till statsministern. Många känner av kostnadskisen. Samtidigt har det köpt in kuddar till sagiskappar över 30 000. Konsulten har lagt arbetstimar på att bland annat köpa en brödspade. Är det ett rimligt sätt att spendera skatbetalarnas pengar eller kan du förstå det?

Speaker 1
Ska du börja?

Speaker 2
Svaret på frågan är att det här var en av mina kollegor som uttryckte i gulfen. Pågår det här under längre tid, så är det här jämför med Covid och både den energikris, men också de här problemen vi hade med leveranskedor och frakter. Då kan det bli större problem. Det var bara en återgivning. Jag bara konstaterar att man inte bara se den här krisen genom den amerikanska administrationens glasag och försöka göra det. Även om det är väldigt svårt ibland, för man inte vet exakt hur de tänker som sagt. Men det finns ju också andra perspektiv som jag nämnde både det iranska och det israeliska är såklart att man har helt olika. Målbilder för vad som nu händer. Därför kan det dra ut på tiden och därför kan det också bli värre på sikt än kod när det gäller vissa effekter. Men det var inte jag utan var min kollega som uttryckte. De lända som ligger väldigt nära rön och som är utsatta både för angrepp, men också drabbas väldigt hårt av att sundet är stängda flygplatserna. Som det bombade förstöra, såklart att för dem är det här dramatiskt, väldigt dramatiskt.

Speaker 1
Jag och min familj som du vet ålagd att bo på Sagerska i Stockholm. Fastlighetsverket har själv beskrivit i en kommentar här om dagen. Exakt hur det går till. Det är de som fattar beslut om allgingen. De som fattar besluten om vad som ska köpas in. Det är de som organiserar sitt eget arbete med anställda eller med konsulter. Jag delar absolut uppfattning att allt det de gör ska vara rimligt och kostnadseffektivt. Men de frågorna måste stävas till chefen för fastighetsverket.

Speaker 6
Om vi nu har gått från. Kan det bli värre måste man tänka kring ett ännu värre scenario. Är det nästan profetisk, den här bilden som inte skulle dyka upp på det här svarta hålet där allting bara strömmar ner. Finns det någon änden på hur lilla det kan bli?

Speaker 1
Innan du sagar: det är så inte i det värsta scenariet.

Speaker 12
Det är påtagligt.

Speaker 1
Det här är noga med orden. Det har gått från begränsat till påtaglig. Vi kan tänka oss väsentligt mycket värre scenarier än det vi har beskrivit nu. De finns också med och syns på bilderna som ni kommer få.

Speaker 2
Det var svaret på frågan. Det är påtagliga effekter. Vi närmater ju såklart om det här fortsätter flera veckor igen fortsättningsvis till det allra värsta scenariet.

Speaker 6
Finns det någonting som i sig? Vilka skäl finns det att det inte kommer bli det här, för Sveriges del: det värsta?

Speaker 2
Jag tänker att. Som jag har sagt, man får hoppas på det bästa och planera för det värsta. Eftersom det är många parter som är inblandade i det här kriget. Och vi har inte så stor inverkan just på utfallet. Men uppenbarligen så att även om allt som jag sa skulle vara. Alla avtal är på plats till morgon och allt det en lång och härlig vapenbilila som är årtal framöver. Så drabbas Sverige och andra länder av. De energipriser redan är höga och kommer att vara högre ett tag framöver. Till exempel gaslagen, som jag sa, får vi räkna med. Europeiska gaslager finns mindre nu än vad det brukar göra i de lagarna. Det kommer alltså att leda till en. Allt annat lika en högre energipriser vint.

Speaker 1
Marknaden är ganska bra på att prisa in det som redan har skett. Men marknaden har väldigt svårt att prisa in den politiska oförsäbarheten. Den tror jag frustrerar Elisabeth som mina kollegor allra mest att det är så omöjligt att förutse olika geopolitiska drag, kommentarer. Hot, löften som får förväntanskonsekvenser men som ingen har en aning om vad de betyder i längden. Det är svårt för oss att prognostisera vilka beslut som fattas i Iran, Israel eller i Washington. Det är svårt för marknaden att dra slutsatser också. Så det är det som skapar den här osäkerheten.

Speaker 3
Da en fråga här framme.

Speaker 13
Elisabeth Santson, du pratade om att just åförutsägbarheten är det stora problemet. Det vore det bra för svenska hushåll om du ska avbrut kriget?

Speaker 2
Det vore bra för svenska hushål om. Kriget är ju en fråga absolut. Men utmaningen är ju att även om vad USA gör, så om de drar sig ur kriget betyder inte att det kommer att vara. Att det kommer att vara ett fantastiskt läge i parke på Holmosund eller området. Det är smajpo. Jag har väntat på här länge. Jag har stor respekt för att Israel vill förstöra varenda. Det är också en orsak till att det här kan bli utdrag. Iran efter 47 år som har byggt upp detta ett ekonomiska kostnader för folket att göra det. Varför skulle de backa för lätt. Jag vet inte exakt vad Sennatan Jao eller Donald Trump tänker. Men det finns många saker i kort. Det är det som är min poäng.

Speaker 14
Det är goda skäl, till att den svenska husningen kan få stå ut med det här tag till.

Speaker 2
Med goda skäl, ska jag inte uttrycka dig. Jag tror att många redan förstår och ser att efter åtta veckor, utan att det egentligen har hänt så väldigt mycket. Då var det ganska ryckigt. När jag var i Washington fick jag träffa en DNKorda där och fick frågan. . Då hade det just kommit ut att det var vapenvila. Vad säger du? Jag sa nog ungefär så att det var fantastiskt, men får se hur länge håller. Det var inte många timmar. Så hade det ändrat. Jag har framförat också i. Ett inte alls stort rum med ett antal finansminister och rikspanchefer runt om. Till också den amerikanska finansmin satt väldigt nära mig och sökte. Generellt är det så att det oförsäbda ledarskapet just nu kostar. Som föransvis i Sverige kommer det med en kostnad, men vi drabbas med inte värst. De fattiga länna drabbas all hårdast. Det är ett problem. Så är det ju alltid med krig och krig kan borde vara rätt och fel av andra orsaker, men det vi ser just nu kommer med kostnader som är inkluderat det som hände hela förra våren med ett tullkrig. Det var som pongboll fram och tillbaka. När många svenskar blir väldigt oroliga håll tillbaka sin konsumation. Så klar det kommer med en kostnad för både svenska hushåll och andra europeiska världens hushåll.

Speaker 1
När kriget bröt ut var det ju många som sa vi, bekräfte också det, att det fanns lätt att förstå förhoppningarna om ett friare, fredligare, mer demokratiskt Iran. Av tusen goda skäl för iranska folkor men också för allt elände som Iran skapar i andra länder. Det är otroligt lätt att förstå förhoppningarna. Vi var också många som sa att det kan också få rakt motsatta konsekvenser. Kaot i situation i regionen, stora följdeffekter, ett krig med offöresagara konsekvenser, påverkan på olle och gaspriser. Allt detta log i kort. Nu ser vi mycket mer av det senare än det förra.

Speaker 3
Tack. Då bryter där och gå på enskilda finansministern stannar kvar.

Speaker 12
Och glöm inte bilderna, sen ska jag säga. De är servärda. De har gjort reklam för de tre gånger. Tack för i dag. Jag tar igön. Tack.