Valet inte sluträknat än – fortfarande 176 vs 173 mandat – UPPDATERAT: 175 vs 174

Erik, jag tror på att du har koll på detta så jag skriver mera för övrig publik.

Kärnkraftens största problem är inte tekniska svårigheter utan att anläggningarna är kapitalintensiva och kräver välövad kvalificerad arbetskraft för att byggas så finansieringskostnaden blir stor men anläggningarna kan sedan användas under många generationer. Det är tvärt emot det som är lättast att finansiera och genomföra i dagens marknadsekonomi med korta planeringshorisonter så vi har svårt att bygga den typen av anläggningar i dagens ekonomi. Det finns liknande problem med att öppna nya gruvor, bygga järnvägslinjer och byggande av andra storskaliga processindustrier.

Historiskt och i nutid har kärnkraftverken kunnat bli billiga när man har seriebyggt dem, som i Sverige på mestadels 1970 talet, Frankrike mestadels 1980 talet, därefter Japan och nu har Koreaner och Kineser bra rull på byggandet. Men billiga är fortfarande amorterade på typ 20 år förutom om elpiset exploderar och misslyckade projekt som OL3 i Finland blir lönsamma även med medräknade förseningskostnader för leverantören.

Bygger man en ensam kärnreaktor av en ny typ blir den garanterat en ekonomisk katastrof då man inte kan dela konstruktions och lärokostnader på flera. Seriebyggandet av kärnkraftverk i Sverige började med ett praktfiasko Marviken 1 som aldrig togs i drift men mycket av leverantörerna och arbetskraften fortsatte direkt till Oskarshamn 1 som då fick en flygande start och sedan gick man från bygge till bygge och återmatade erfarenheterna.

Det jag räknar med är att erfarenheterna från EPR projekten har höjt den europeiska förmågan i hantverk, rutiner, komponentproduktion osv så vi så att säga är halvvägs till att återta den förmåga vi hade för 30 år sedan. Fransmännen fortsätter och har förenklat EPR till EPR2 som f.ö. är ett av alternativen för O4 och O5, men bygger Fortum så mycket hoppas jag att de även räknar hem ett par av sina pumpkraftverk utifall förhoppningen om flexibel elkonsumtion inte infrias så de inte behöver varva ner på nätterna.

Det som är närmast att börja byggas i sverige är Rolls Royce stora SMR, den är modulär med de största moduler som fortfarande är lätta att transportera men är lika stor som Oskarshamn 1. Det skall byggas tre stycken i följd i Ringhals vilket är tillräckligt för att börja få seriebyggande effekter när arbetskraften gör samma sak igen nästa år. Det finns flera projekt i Europa så modulfabrikerna har bättre underlag än bara de tre svenska. Det blir förstås ännu bättre om man fortsätter bygga dem, det är en bra storlek för en ny rad i Barsebäck och den är lagom för baltstater.

Skall jag vara kritisk till RR SMR så är den även om den är stor för att vara SMR blir det ännu lägre driftkostnader per kWh för stora reaktorer som (modulära) AP1000 eller EPR2 eller ABWR, de ger 2-3 gånger så mycket ström med tumme-pekfinger lika många men större komponenter och samma personal. Men det gäller bara om även de seriebyggs.
Och större komponenter är inte så enkelt, det är global brist på verkstadskapacitet för stora delar till reaktortankar, turbinaxlar osv. RR SMR har valt en storlek där det redan finns industrier i Uk och europa och det är lättare att bygga ut. Och som mindre reaktor och projekt blir allt lite lättare att hantera.

Så skall jag summera detta är kärnkraften mycket riktigt beroende av att stater riggar ekonomin så den kan byggas rationellt. Och detta är så stort och har sådana följder att det behöver fungera på nationell och europeisk nivå om nyttan skall kunna blomma ut till det som är tekniskt och ekonomiskt möjligt när det har börjat rulla.

Och kärnkraften kommer inte att ge billig el, den kan dock ge näranpå obegränsade mängder av medeldyr el så man kan undvika dyr el. Billig el finns f.ö. bara när någon har byggt väldigt mycket och konkursat eller typ kinesiska staten skänker utrustning eller elen är billig men kostnaden för den döljs i nätavgiften.

Just det där att man kan seriebygga mycket när man har seribyggandet i igång är del av mitt beredskapstänkande där det viktiga är att ha resurser för att kunna hantera stora kriser om t.ex. klimatet svänger abrupt eller det blir krig mellan Kina och USA. När andra tänker kris och drömmer om öppna hjärtan drömmer jag om vattenförsörjning osv som aldrig tar slut. Om man är direkt utsatt för krig är det elnätet i sig som är det känsligaste, störst katastrofrisk vid angrepp finns vad jag vet inom vattenkraften och frysa ihjäl om värme och el bryts i storstäder.