Det är dags att summera Tidölagets år vid makten, nu när socialisterna tar över igen efter valet i september. Hur har det egentligen gått för Sverige under Tidölaget?
Man kan förstås välja hur många indikatorer man vill för att ge ett betyg till Tidölagets snart fyra år vid makten, men ett axplock får duga. Det väsentliga är att en valrörelse ska bedrivas utifrån verkligheten och inget annat, men tyvärr struntar politiker och väljare i verklighet och går på retorik istället.
Statistik finns ju inte för 2026 än, så vi kör åren 2022 – 2025. Pga pandemin bli det missvisande att välja år 2021, det sista hela året med socialisterna. MSEK är miljoner kronor och GSEK är miljarder kronor. Procentsatser avrundas till tiondelars procentenheter.
SKATTETRYCK OCH NOMINELL BNP
Data: SCB
Normalt är BNP inflationsjusterad, men det finns det oftast irrelevanta begreppet nominell BNP, dvs i faktiska siffror, vilket är väsentligt för några saker – statsskulden som procent av BNP, skattetrycket och försvarsutgifter som procent av BNP.
2022 togs 2 493 416 MSEK in i skatt och nominell BNP var 5 816 415. Skattetrycket var 2022 42.9%
2025 togs 2 696 173 MSEK in i skatt och nominell BNP var 6 653 512. Skattetrycket efter tre år med Tidölaget var 40.5% men skatteintäkterna hade ökat med 14.4%.
Sedan kan man bråka om det är bra med lägre skattetryck och företags och medborgares möjligheter att bestämma själva istället för att staten ska göra det.
STATSSKULD SOM PROCENT AV BNP
Data: Riksgälden, SCB.
Statsskulden 2022 var 1 027 560 MSEK och utifrån ovan nämnda nominella BNP var alltså statsskulden 2022 17.7%.
Statskulden 2025 var 1 243 878 eller stadsskulden var år 2025 18.7% av BNP.
Statsskulden har alltså ökat som de av svensk ekonomi. En anledning till det är upprustningen av försvaret av svensk demokrati och stödet till Ukraina.
MEDELLIVSLÄNGD
Data: SCB
Medellivslängd är en tydlig indikator på välstånd, folkhälsa och sjukvårdens effektivitet.
2022 var medellivslängden för kvinnor 84.73 år och män 81.34 år. 2025 var medellivslängden 85.55 år för kvinnor och 82.52 år för män.
MORD
Data: Socialstyrelsen databas för dödsorsaker Övergrepp av annan person X85-Y09
Tyvärr finns här bara statistik för 2024, så det får duga.
2022 var antalet döda pga övergrepp av annan person 1.13 per 100 000 invånare.
Efter två år med Tidölaget hade detta fallit till 0.80 per 100 000 invånare.
Siffran är oförändrade 0.44/100000 för kvinnor men gick för män från det fyra gånger så höga 1.80 till det tre gånger så höga 1.17.
Wikipedia anger för övrigt 0.93 för Finland, 0.70 för Norge, 0.84 för Danmark, och 2.03 för Island om vi ska titta på våra nordiska broderländer. Ryssland – ett land som framhävs som en förebild av diverse quislingar – har för övrigt 7.82 mord per 100 000 invånare, eller ungefär 10x så högt som Sverige.
SJÄLVMORD
Data: Socialstyrelsen databas för dödsorsaker Avsiktligt självdestruktiv handling X85-Y09
Som en möjlig mätare på psykvården, sociala myndigheter, ungdomars mående och polisens möjligheter till ingripande till förmån för personer som mår illa, så kan man titta på självmord.
2022 var antalet självmord 12.17 per 100 000 invånare och alltså ett mer än 10x så allvarligt problem som politikernas favoritämne mord, och 2024 hade detta backat till 11.64 per 100 000 invånare.
Att våra politiker ständigt tjatar om mord, men skiter i självmorden är intressant. Vill man att folk ska ha det bättre borde fokus vara på mental hälsa och inte kriminalitet.
ARBETSLÖSHET OCH SYSSELSÄTTNING
Data: SCB, SCB, MUCF, Cornuopia?
2022 var arbetslösheten 7.5%. 2025 hade den stigit till 8.8%.
Arbetslöshet är dock ett problematiskt mått, eftersom t ex studernade räknas som arbetslösa. Sysselsättning, dvs hur många som har ett faktiskt jobb, är ett bättre mått.
2022 var 84.7% i åldern 20 – 65 år sysselsatta i arbete och 2025 hade detta stigit till 85.2%.
Begreppet NEET, dvs faktisk ungdomsarbetslöshet i form av ungdomar 15 – 24 år som varken arbetar eller studerar var 2022 5.5% och 2024 hade NEET stigit till 6.2% och 2025 backat lite till 2025. Fortfarande upp, men det är värt att notera att Sverige har EU:s och EES näst lägsta faktiska ungdomsarbetslöshet.
Att NEET är så lågt jämfört med arbetslösheten beror alltså på att studernade räknas som arbetslösa, men i NEET gör de inte det.
MILITÄRA FÖRSVARSUTGIFTER
Data: Regeringen, SCB
Försvarsutgifterna 2022 var 75 miljarder kroonor och hade till 2025 dubblats till 148 miljarder kronor. Tittar vi på SCB:s siffror för BNP så var försvarsutgifterna 2022 1.3% av BNP medan de 2025 stigit till 2.2%. Eller för övrigt ungefär lika mycket som statsskulden stigit som procent av BNP.
LÖNER
Så hur har löneutvecklingen varit?
Vi kör en liten tabell som avser löner samtliga yrken i samtliga sektorer (privat, statligt, kommun/region):
| 2022 | 2025 | Ändring | |
| Månadslön | 38 300 | 42 900 | 12.0% |
| Medianlön | 34 200 | 38 300 | 12.0% |
| 10:e percentilen | 25 000 | 28 000 | 12.0% |
| 25:e percentilen | 28 700 | 32 000 | 11.4% |
| 75:e percentilen | 42 600 | 48 000 | 12.6% |
| 90:e percentilen | 55 000 | 61 700 | 12.2% |
Här ser vi alltså att de högre lönerna på 75:e percentilen och 90:e percentilen har ökat mer än snittet, men de lägsta lönerna på 10:e percentilen stiger med snittet. Några brutala akillnader är det dock inte. Man ska också komma ihåg att det normala sättet att få högre lön är att bli äldre. Ska ungdomar ha samma lön i början av sin karriär som en person som är 55 år och jobbat i 30 år? Om inte, så kommer det alltid finnas löneskillnader.
Vilket för oss till inflationen. Klen tröst om lönerna stigit när allt blivit dyrare?
INFLATION
Data: SCB
Här tittar vi per december 2022 och december 2025.
KPI var 395.96 i december 2022 och 417.96 i december 2022. Inflationen har alltså varit 5.6%.
Reallöneökningarna har alltså varit 1.120/1.056=6.1%
DEMOKRATIINDEX
Data: Statbase
Hur står det då till med demokratin i Sverige?
Sverige hade år 2024, vilket är senaste redovisade året, 9.39 i The Economists demokratiindex, vilket är plats #3 efter Norges 9.81 och Nya Zeelands 9.61. Det är samma som år 2022, men upp från 9.26 år 2021.
Enligt utomstående bedömare har alltså inte demokratin i Sverige blivit sämre under Tidölaget.
SLUTORD
Man kan förstås titta på fler faktauppgifter, men detta är några punkter. Vad gäller vårdkrisen så orkar inte bloggen titta upp Tidölagets år, men 2022 – 2024 kan man läsa om antalet anställda i vården här. Det har aldrig förr (2024) varit så många anställda i vården som under tidölaget, t ex ökade antalet läakre från 44 506 år 2022 till 50 294 år 2025 och antalet sjukskörterskor från 86 351 till 93 793 trots ständigt tjat om vårdkris. Totalt har antalet anställda inom vård och omsorg ökat från 706 470 till 770 120 eller ca 65 000 personer. Men det är förstås för djävligt i alla fall då svensken aldrig är nöjd om det inte är … för djävligt.
Sedan kommer förstås alla politiska att hävda att det skulle varit bättre eller sämre om vi inte haft Tidölaget, men det vet vi faktiskt inget om.
