I skuggan av Sveriges upphetsade valrörelse är det lokalval i Berlin nästa helg. Igår demonstrerade man mot de proryska nazisterna i AfD runt om i Tyskland, inklusive med Stjärndemonstrationens sju demonstrationståg i Berlin och beskedet är inga nazister på Berlins gator. Att inte hålla nationellt val till förbundsdagen samtidigt som lokalvalen är en styrka och det vore önskvärt om region- och kommunalval bryts loss och hålls två år förskjutet från riksdagsvalet även i Sverige.

Ett Berlin som aldrig ber om ursäkt för sin existens kryllade av poliser under gårdagen inför Stjärndemonstrationen som ifrån sju riktningar skulle tåga in till Alexanderplats vid paradgatan Unter den Lindens slut, där en gemensam manifestation skulle hållas framför stadshuset Rote Radhaus.

Syftet med demonstrationen, som ska samlat 32 000 människor ska varit att protestera mot högerextremismen och det proryska nazistpartiet AfD, som bland annat finansieras av Elon Musk och öppet söker samarbete med Putindiktaturen. Efter valseger i en tysk förbundsstat är det nu aktuellt att hindra partiet och delstaten att få tillgång till Natos tusensidiga krigsplanering, vilket också är av relevans för svenska valet med tanke på den ryska regimens infiltration av SD:s partiledning och alla upprepade och inte utsparkade Putin-sympatisörer man har i det svenska partiet.



Några protestdemonstrationer mot den svenska högerextremismen och det SD-kramande brunhögern i Sveriges Tidölag har vi inte sett av i Sverige, däremot en demonstation för klimatet. Tydligen är det inte så viktigt att protestera mot högerextremisten, men å andra sidan tävlar ju alla partier om att vara hårdast mot invandrare och mot brottslighet i årets svenska val.

Annars är det valaffischering överallt för lokalvalet nästa helg.

Om någon tror att det är stridigt i svenska valen så är det inget mot Tyskland, där Berlinvalet ogiltligförklarades förra gången och ett nyval hölls 2023, mutanklagelser flyger och det överlag är lite drag.

Lite valaffischering nedan.





AfD har väl inte enormt stöd i Berlin, men utfallet får man se nästa helg.
Jag träffade några svenska expats i Berlin, som konstaterade att AfD:s affischering om håll rent i Berlin är helt felriktad. Ingen i Berlin vill hålla rent. Berlin ska vara smutsigt, autentiskt och grovhugget, och ber inte om tillåtelse eller ursäkt för att se ut hur som helst.
Till slut lyckas jag på en sidogata till Unter den Linden hitta annonsering för AfD, men det tog tid att finna.

Annars är Berlin Berlin. Oputsat, smutsigt, progressivt, kosmopolitiskt, kontinentalt, storstad. I bjärt kontrast mot neurotiska småstaden Stockholm med det vackra folket där alla betalar Stockholmsmomsen och ska se exemplariska ut, nervösa av att bli utdömda, alternativt tydligt signalera sin subkulturgrupp för att kunna känna någon gemenskap med okända man går förbi på gatan. Glömmer man som lantis bort sig och tar jeans och hoodie för en snabb vända till affären tror stockholmarna att man antingen är pundare eller civilpolis.
Men i Berlin ser man gaypar – både kvinnor, män och queer – gå och hålla handen eller pussas öppet. Igen och igen och igen. Det är väldigt sällan man ser någon våga göra det i det enligt oss själva så progressiva, toleranta och frisinnade Sverige. Den som tycker Sverige är progressivt och tolerant har aldrig varit i Berlin, Amsterdam eller Barcelona, och en pryd svensk skulle nog riskera hjärtattack. I Sverige finns det inte gaykvarter, inte ens gaygator, knappt ens gayklubbar längre, möjligen annat än som gästklubb en kväll i veckan.
Samtidigt blandas väldigt slitna människor med subkulturer och en liten del välputsade vackra människor. Alkohol dricks öppet, gärna ur literstora ölflaskor, och folk är öppet fulla dagtid. Marijuana för eget bruk och med egen odling via fröklubbar är tillåtet, och det första som möter författarjäveln när han kliver av kollektivtrafikbussen i södra Neuköln (tänk Sundbyberg i Stockholm) för att byta till tunnelbanan är lukten av braj. Folk går runt uppenbart påtända på gator och skriker, inte olikt Sverige på 1980-talet. En målbild för de svenskar som vill knarka lagligt och tjatar om legalisering.

Och det är skräpigt. Ingen svensk stad är så här smutsig och ingen bryr sig, inte ens i de förmodat gentrifierade delarna.


Det är rätt patetiskt när svenska politiker pratar om hur illa det är i Sverige. Sverige är rent, lugnt, välputsat och även Stockholm är en småstad med ego som en storstad, förmodligen för att stockholmarna inte har råd att besöka andra städer då deras pengar går till bolåneräntorna. Särskilt inte utanför turiststråken och se hur det ser ut i verkligheten.

Man är tacksam över den svenska rökfriheten. Överallt ligger det fimpar som inte städas upp. I alla fall inte med den svenska frekvensen på städningen av det offentliga rummet.

Men Berlin är Berlin. Framåt kvällen ökar inslagen av folk som är klubbklädda och Neukölns barer är överfulla så folk spiller ut på borden ute på trånga trottoarer, som skulle orsaka svenska trafikkontors tjänstemän hjärtattacker.


Klubbandet börjar väl tidigast 01, helst 02-03, gärna 04, och klubbarna stänger tolv. På dagen alltså. Söndagen.

Regleringen är lite friare än i Sverige kan man säga, och baserar sig tydligen på överenskommelser med lokala fastighetsägare och boende. Eller sägs göra det enligt expats. På en del barer går det till och med att beställa något att äta, men det är dumt att chansa, så ät först.

Dock vore det önskvärt om vi i Sverige ändrade grundlagen och vallagarna så vi inte håller region- och kommunalval samtidigt som riksdagsvalet.
Riksdagsvalet överskuggar allting, och gör det mycket mer demokratiska lokala självbestämmandet till en sekundär fråga. Lokal- och regionalpolitiken förtjänar att få komma fram, och sättet att uppnå detta är att inte ha val samtidigt som till riksdagen. Att bryta loss lokalpolitiken från rikspolitiken i valen skulle också underlätta för lokala partier när man inte bara slentrianröstar som i riksdagsvalet, utan att sätta sig in i vem som ligger med vem i kommunalpolitiken, vilket kan vara helt andra konstellationer än i riksdagen.

Något för svenska politiker att ta tag i för att utveckla och förbättra svensk demokrati.
Och den som klagar över Sverige åker lämpligen till en riktig europeisk storstad och går runt hörnet från turiststråken. Sverige är topplistat på punkt efter punkt som världens bästa land. Politiker som säger annorlunda går helt enkelt inte att ta på allvar.

Valvakeartikel här på bloggen kommer 20:00 ikväll när valurnorna stängt.
6 kommentarer
Åh, Neukölln, alldeles för länge sen.
Älskar Berlin!
Jag blev helt konfys över den inledande bilden och började omedelbart hallucinera om currywurst mit sauerkraut!
Appropå Berlin:
”Ein Tag wie Gold” (Max Raabe)
Berlin är verkligen högt och lågt. En favorit sedan 1978, långt före murens fall när den ena delen av staden där vi bodde på vandrarhem fortfarande kallades Västberlin.
Några tunnelbanelinjer passerade muren under marken men endast västerlänningar fick åka eller passera utan särskilda specialtillstånd. K-pistbeväpnade militärer patrullerade dessa stationer på östsidan och man avtvingades att växla in några få D-mark till lika många östtyska mark som man sedan hade fullt sjå att göra av med.
En lunch kostade en mark vid Alexanderplats och resten av den inlösta summan användes för att investera i ett litet bordskruvstäd som fortfarande fungerar hemma i verkstan. Skönt att åka tillbaks till Västberlin sedan med samma tunnelbana och redovisa för östtyskarna kvittona för att man gjort av med pengarna. Inga östtyska mark fick föras till väst.
Jazzklubb i Schöneberg på kvällarna eller bira på Münchener Hofbräuhaus (HB) i hörnet Budapester Straße och Hardenberg Straße. Att man bara var sjutton när man beställde öl sket ölmadamerna högaktingsfullt i. Tyvärr gick HB i kånken nåt ett eller ett par decennier senare.
Men Kaiser-Wihelm-Gedächtniskirche står fortfarande kvar tvärs över gatan och så sent som 2023 kunde man dyka in i den ”nybyggda” delen av kyrkan och njuta av både sakral och profan körmusik gratis i det vackra ljuset från de moderna målade fönstren.
Ser fram emot Hanna Hjertas nästa nattklubbsbesök i Berlin!
Men, alltså, ”Die Linke”–antifascistiskt? Partiet som grundades av Oskar Lafontaine (finansminister under Putinisten Schröder) och gick samman med östtyska kommunistpartiet PDS?
Nå ja, valaffischer behöver ju inte vara sanningsenliga, de kan ju funka som underhållning också.
Jag är tveksam till delade valdagar. Har sett hur det ser ut i Danmark, där valen ligger omlott. Visst finns det fördelar (mer fokus), men också nackdelar (lägre valdeltagande, vilket ökar risken för infiltration och påverkan).