Artikeln innehåller annonslänkar för Påmind och uScore.
Som väntat sänkte Riksbanken sin styrränta med 0.25 procentenheter, och säger att man kan tänka sig två sänkningar till i höst om inte inflationen tar fart. Samtidigt är det inte säkert att bankerna hänger på fullt ut, utan kan komma att stoppa en del av sänkningen i egen ficka.
“Penningpolitiken och avtagande utbudsstörningar har bidragit till att inflationen har sjunkit och nu är nära målet. I mars var KPIF-inflationen 2,2 procent, exklusive energipriser var inflationen 2,9 procent. Utfallen var lägre än Riksbankens senaste prognos.
[…]
När inflationen närmar sig målet samtidigt som konjunkturen är svag kan penningpolitiken lättas. Direktionen har därför beslutat att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Om inflationsutsikterna står sig kan styrräntan komma att sänkas ytterligare två gånger under andra halvåret, i linje med prognosen i mars.”
Man konstaterar dock att inflationsutsikterna är osäkra och nämner att kronans växelkurs kan sätta stopp för planerna. Man pratar om gradvisa sänkningar av styrräntan och att penningpolitiken ska präglas av försiktighet. Ska man tolka detta som om man låtsas att man är expert innebär det väl 0.25 procentenheter per sänkning som mest eller högst ytterligare 0.50.
Sedan är Riksbanken notoriskt dåliga på att gissa sitt eget framtida agerande, den sk riksigelkotten, så man ska inte fästa för mycket uppmärksamhet vid dessa uttalanden, som mer ska ses som en lek.
En sänkning på 0.25 procentenheter skulle om bankerna också sänker fullt ut innebära 208:- SEK lägre räntor per miljon i skuld oräknat skatteavdrag. Ett bolån på tre miljoner skulle alltså bli 624:- SEK billigare per månad, eller 437:- SEK efter avdraget. Med totalt tre sänkningar om 0.75 kommer tremiljonerslånet bli 1 872:- SEK billigare per månad före skatteavdrag.
Nu kan bankerna dels delvis redan ha sänkt räntorna då man förväntat sig denna sänkning, och dels välja att stoppa en del av sänkningen i egen ficka.
Oavsett blir bankerna vinnare. Lägre räntor leder till att fler tar lån och större lån, vilket gör att bankerna tjänar mer pengar.
Vill du få erbjudanden om lägre räntor eller andra erbjudanden, t ex billigare försäkringar eller mobiltelefoni kan du anmäla dig till kostnadsfria Påmind (annonslänk) eller uScore (annonslänk).
57 kommentarer
Tänker att tre sänkningar kommer vara rena raketbränslet för svensk ekonomi.
Blir 1000-3000 i månaden mer att spendera på konsumtion för många bolånetagare.
Just pga att så många har rörliga räntor så slår räntesänkningar och räntehöjningar igenom väldigt fort på konsumtionen i Sverige.
Nu bor jag inte i Fjollcity, men hur många har verkligen 6 miljoner i skuld? 6 miljoner i skuld ger c:a 2600 kr i sänkt räntekostnad per månad vid en sänkning på 0,75 procentenheter.
Vid dessa skulder har man väl inkomster som gör att 2600 kr är en droppe i havet.
Det är fler än du tror som har den lånebilden och då främst i storstäderna. Många av dem ligger på marginalen avseende privatekonomin. Sedan är det en helt annan fråga huruvida det är vettigt och rätt prioriterat att ha en sådan skuldsättning.
Jag tänker att han man levt lite på marginalen och helt plötsligt blir ett 3 miljonerslån 1875kr billigare i månaden så kommer man spendera dessa pengar. De kommer alltså ut i ekonomin direkt. Så att räkna bort ränteavdraget kanske inte är så relevant (fast såklart får folk lägre skatteåterbäring). Tror just att pengar varje månad används till konsumtion just då men skatteåterbäring i en klump används till Thailand.
Om man har levt på marginalen går väl extra pengar snarare in på ett buffertkonto och syns alltså inte i ekonomin direkt. Tja, om buffertkontot är en indexfond gör de ju kanske det, förstås.
Cirka 1% har en skuld på över 6 miljoner SEK.
En skuld på 6MSEK innebär en årsinkomst på över en miljon, snarare 1,5MSEK.
Ja, dessutom brukar inte de med inkomst 1,5 mkr vara några fattiglappar på tillgångssidan.
Nja, man kan ha väldigt hög skuldkvot och ändå få lån beviljade. Reglerna säger bara att om du har mer än 4.5 i skuldkvot så ska du amortera 1% extra. Fanns förslag att begränsa skuldkvoten till 600%, eg 6ggr den gemensamma årsinkomsten.
Så har du ett par som gemensamt köper ett hus/lgh så säg Max skuldkvoten på 600% så behöver de en gemensam inkomst på 1mkr för ett lån på 6mkr.
Så då 500kkr var, dvs en månadslön på 41666kr var.
De får då ut 32kkr var efter skatt.
Givet 3% amort och 4.6% ränta så kostar deras lån 37kkr per månad (innan avdrag) så de har i runda slängar 27kkr kvar att leva på för alla andra kostnader.
Hyfsat vanligt scenario för medelklass småbarnsföräldrar som väldigt gärna vill ha hus för sina barn att växa upp i.
De extra tusenlapparna i sänkt ränta blir då 10% extra i användbar inkomst varje månad.
Det är väldigt mycket mer än en droppe i havet.
Sedan är det väl inte så vettigt att belåna sig så mycket, men med en skenande marknad så ser många inte något alternativ.
>Hyfsat vanligt scenario för medelklass småbarnsföräldrar som väldigt gärna vill ha hus för sina barn att växa upp i.
Beror på vad du menar med hyfsat vanligt, men andelen som har skuldkvot på över 450% när de tar bolånet är 5-10% enl. FI, och gissningsvis är antalet avtagande, så de flesta av dessa är nog närmare 450% än 600%. Men visst finns det en del som yoloar på det sättet, historiskt de senaste 30 åren har det ju varit ett vinnande koncept, ja förutom sista året då :-).
Känns skönt att tillhöra the one percent i något!
Givet att pengarna spenderas i Sverige eller på svensktillverkat så ja men i Thailand gör dom mindre nytta…
… inte för Thailand …
Din argumentation är oantastlig i sakfrågan!!!
Ja, exakt därför sänker man räntan för att stimulera ekonomin.
En intressant jämförelse – Tjeckien har sänkt räntan från 7% till 5,25% nu i vår.
https://se.investing.com/economic-calendar/czech-interest-rate-decision-457
Verkar inte ha påverkat kursen så mycket.
https://www.google.com/finance/quote/EUR-CZK?sa=X&ved=2ahUKEwjlq5Pgzv2FAxWSLBAIHby_CC4QmY0JegQIBxAw&window=1Y
Dvs jag tror att kronans försvagning sedan 2021 inte beror på att vi haft för låg ränta – det är andra saker som påverkat.
Vi är lika obskyra som norrmännen (och jag har faktiskt bevis för det):
https://www.avanza.se/index/om-indexet.html/53293/nok-sek
Zooma ut på max från mars 1999.
Nej det är vädligt många som för fram det resonemanget.
Christer Gardell, grundare och vd för aktivistfonden Cevian Capital, har en intressant intervju i Expressen från 2022 om just det:
https://www.expressen.se/nyheter/finansmannen-kronan-ar-en-liten-skitvaluta/
För drygt 10 år sen här på bloggen var jag tydlig med att SEK kommer att bli SEKetas och att det är USD som gäller.
Nu är jag faktiskt mer optimistisk om SEKetas och för resten av året tror jag att får se en liten förstärkning efter utdelningarna/växlingarna är avklarade.
Mera skojigt, Gazprom gjorde en förlust på 73 miljarder sv kronor 2023. Mest beroende på minskad export till Europa.
Jag tycker att RB inte borde gå ut med bedömningar/prognoser om kommande räntesänkningar. Nu hoppas alla att de ska sänka till 3% i år. Nu börjar lånekaoset igen…
Har dessutom fördelen att man slipper ha haft fel.
De var väldigt förvånade på Bloomberg i morse över att Riksbanken var så tydlig med att de räknar med 3 sänkningar i år.
Personligen tycker jag det var uppfriskande att Riksbanken var så tydlig.
RB försöker agera förutsägbart för att marknaden skall hålla sig lugn. Därför meddelar de kommande räntesänkningar som de tror sig kunna överblicka.
Om inte RB får använda räntan för att stimulera ekonomin återstår antingen skattesänkningar eller ökade transfereringar. Så tyvärr måste missunsamheten få stå tillbaka för att landet ska komma ur lågkonjunkturen.
Min kommentar var inte menad att vara missunnsam. Har lån, med för dagen ok ränta. Dock försöker jag hålla i pengarna och spara samt amortera.
” Samtidigt är det inte säkert att bankerna hänger på fullt ut, utan kan komma att stoppa en del av sänkningen i egen ficka. ”
Nordea sänkte 25 punkter omedelbart. https://omni.se/a/8qmlpG
Sänkningen hos Nordea (och övriga banker som sänkte direkt vid beskedet) är ju mot deras officiella ränta. Från den ges det ju diverse rabatter och ingen får väl den officiella räntan.
Bästa medicinen mot att inte låta något gå i bankens ficka är att ha en egen ordnad ekonomi (inga kreditkortslån, liten amortering och löneökning) och regelbundet konkurrensutsätta banken. Lämna inga lösa tyglar.
Ja. Men ränterabatten är normalt sett förhandlad långt fram i tiden. Så hade man 4,75 innan har man 4,50 nu.
Det är osannolikt att det blir pengar över, bostadsägare jämför inte sina räntekostnader med gårdagens ränta, utan med den ränta de hade för två år sedan, så bostadsägare ligger -4000 kr, så effekten blr snarare att folk slipper ta av sparpengar till ränta och kan bo kvar. Resultatet blir att inflationen inte drivs på än, och mindre ångest i samhället😁
Dels tror jag att den finns en hedonistisk tillvänjning här. Man har vant sig vid hög ränta nu och även en liten sänkning kommer kännas som en rejäl lättnad.
Men sen framförallt är det psykologiskt viktigt att det pekar ut en riktning. Det värsta är över.
Bingo. Jag tror det här får mer effekt på ekonomin än det borde.
Så vägen ner i styrränta blir nog trög pga inflationsimpulser. Men så länge den är på väg ner är folk glada ändå.
Med tanke på dina dagliga skriverier här, hur tungt belånad är du?
Finn det en korrelation mellan hur tungt belånad man är och hur ofta man skriver? Då är väl bloggaren själv den största bolånetorsken av oss alla!
Nja, jag skriver rätt ofta och har inte alls mycket lån alls.
Sparekonomerna på Twitter gnuggar händerna efter att ha bett till gudarna om denna räntesäknkning i evigheter nu känns det som. Sänkningen på 0,25% gör ju ändå 2000kr/mån på ett normalt bolån på 10MSEK, så jag förstår att dom glädjs.
Ett normalt bolån (vad nu det är) kan väl knappast vara 10 MSEK?
Som jag skrivit ovan är det cirka 1% som har lån på över 6 mkr.
Såg det efter min kommentar, lät högt.
Är du inne det spårt så innebär sänkt ränta mer pengar i statskassan då kostnaden för ränteavdraget minskar.
Det stämmer inte, blir ingen stor vinst för staten, precis som att räntehöjningen inte har grävt stora hål i statens inkomster heller. Staten förlorar likvärdigt med pengar pga sänkt skatt på ISK samt kapitalskatter etc. Tar ut varandra.
Räknar med att utgifterna på ränteavdrag är större än ISKn ändå? Men säg att det är hälften hade det ju varit trevligt att slopa halva avdraget samt avgiften på ISK. Ränteavdraget tar ju mest bara och ökar priset på befintliga bostäder oavsett.
Hur tjänar Påmind pengar iom att den är kostnadsfri?
En snabb googling visade att det är ett skojar företag med affärside att skicka reklam till dig som användare, oftast med erbjudanden som är sämre än dem tjänster man redan har.
Jag har använt dom och har inte upplevt skojerbjudanden, tvärtom elavtal med spotpris, rabatt på spottpriset och ingen månadsavgift i 12 månader.
Däremot är det inte så friktionsfritt att jämföra och byta avtal som de ger sken av.
Kanske ett smart drag av riksbanken för att ”prova” marknaden och se vad som händer med valutan och import priserna och invänta de andra
Pratade med en Ica handlare 75 % av alla livsmedel importeras sa han styrt av euro
Trots sänkning får de bra betyg från mig för min tro är att usa avvaktar och valutan blir skärp och att man kommer skjuta fram höjningarna i Sverige
Men vi får se
Riksbanken är väl bara olja på vågorna. Men hur börjar vi agera på läget som folk? Hur vi spenderar de 1000-3000 i månaden är ju helt oväsentligt jämfört långsiktiga planer. Jag tror ju vi står i ett skifte där folk ser vad normal räntebana är, om de nu missat det tidigare. Och vad en sjunkande krona är, om de nu missar det. Men paniken har inte uppstått så Riksbanken har verkligen gjort sitt jobb.
Sen är frågan vad räntesänkningar kostar.
Jag kan inte påstå att jag är speciellt påläst. Men som jag fattat det så tyder det mesta på att en för låg realränta leder till försämrad produktivitetsutveckling. I alla fall i I-länder. Precis som en för hög realränta självklart stryper alla produktivitetshöjande investeringar.
Det är inte lätt att säga vilken nivå som är lagom men kostnaden för en alltför låg ränta känns bortglömd i debatten. Det syntes rätt tydligt som sjunkande produktivitet i Sverige under de extrema lågränteåren (fast, i det fallet kan man diskutera vad som är hönan och vad som är ägget).
Tanken är väl i princip att produktivitetsökningen sjunker när räntan blir så låg att (överdriver):
Privatpersoner bor sig rika istället för att arbeta sig rika.
Drivna företagare spekulerade istället för att bygga “riktiga” företag. De flesta nya miljardärer under perioden tillkom via fastighetsspekulation. Men det har även varit lite “IT-bubbla 2” när pengarna har hällts över förhoppningsbolag med ganska oförstående attityder till kassaflöden och annat skräp.
Det är ju produktivitetsökningen som skapar mer välstånd. Oavsett om man vill fördela den via skatten eller något annat utsugningssystem. Så en lagom räntas betydelse skall inte underskattas.
Jag föreslår att RB sätter en fast ränta på 2% och håller den där för all framtid. Marknaden gillar ju förutsägbarhet, och låna blir alltid lagom dyrt. Win-win!
Slår sänkningen igenom direkt på statslåneräntan, och därmed på ISK-skatten?
Det är statslåneräntan den 30 november plus en procentenhet som utgör underlag för nästa års skatt på ISK.
Skatten på ISK ändras inte under året.
Det slog mig just att jag har ett relativt färskt billån där räntan är STIBOR 30 + 1,5%. Har dock ingen koll på hur den räntan sätts, men jag antar den också borde sjunka med ca 0,25% nu. Någon som har koll på hur den räntan funkar…?
Å med runt 8% inflation i två år förlorar den som tjänar 25 kkr efter skatt 2.000 kr i månaden så det är ju skönt då att vi får 1.300 kr mindre i räntekostnad på tremiljonerslånet med tre sänkningar. Jippi! #FanAvRäntepolitikenNot
Efter första året förloras 2.000 kr, efter andra året närmare 4.000 kr. Men 1.300 kr mindre i räntekostnad slår förstås allt! Halleluja!
Genom riksbankens sänkning så kommer gemene man få högre kostnader (Södermalm undantaget, givetvis).
Det man betalar för varor och tjänster kommer öka, då priserna i USD/EUR kommer öka.
Woohoo! Det är superbra! För alla på Södermalm! Woohoo!
Det som kanske är oroande är att reallönerna har haft dålig utveckling. Speciellt om man ser dem i € eller US $. BNP/capita har knappt ökat de sista åren. Men: Har det varit kris? Ja. Är det alltid någon form av kris? Ja, det är det. Så det är bara att leva med och utnyttja för att tjäna mer pengar.