Nollpriser för elen och tjat om solkraftens ankkurva – men gul eller orange regnvarning i hela södra Sverige

Ett kraftsystem behöver varje sekund ha balans mellan konsumtion och produktion för att alla ingående komponenter ska hålla – det är den fysikaliska utgångspunkten som ingen kan undkomma.
Den andra utgångspunkten är mer av ett val – ska vi bygga ett samhälle utifrån när väderberoende produktion producerar eller ska vi bygga ett kraftsystem som möter ett allt mer elektrifierat samhälles krav på att elen finns när, där och i den mängd som behövs oavsett väderförhållanden och dessutom till konkurrenskraftiga priser (och där processindustri, datahantering/lagring och mycket annat behöver jämn tillgång till energi och effekt – baseload – den absoluta huvuddelen av årets timmar)?
Beroende på synsätt kommer kraven på kraftsystemet variera.
Sedan kan man förstås vara för ett industrialiserat samhälle men ändå vilja dra systemgränsen vid sin egen tomt. Risken då är bara att det system man förespråkar inte kommer klara uppgiften att möta ett allt mer elektrifierat samhälles krav på att elen finns när, där och i den mängd som behövs oavsett väderförhållanden och dessutom till konkurrenskraftiga priser. För det är en jäkla skillnad på ett kraftsystem som klarar av en periodvis självförsörjning av en villa och att leverera den el och de vätgasvolymer som behövs för att ex möta kemiindustrins behov av fossilfria insatsvaror. I ett system som ska klara det senare så är relationen mellan produktionskurva och efterfrågekurva avgörande för hur mycket ett kraftslag bidrar till systemet. Sedan kan du förstås kombinera olika lösningar för att ändå kunna möta efterfrågekurvan, men det kan förstås bli så att det sammantaget bli dyrare (minns Enron som tidigt insåg att deras fossilgastillgångar skulle bli mycket mer värda som reglerkraft om väderberoende produktion byggdes ut och skapade ett behov av mer reglerkraft – något som de också gjorde).
Det finns rätt många olika modelleringar av hur kostnadseffektiva system byggs och gemensamt är att de landar i runt 1/3 vardera av planerbar, väderberoende och flexibel produktion (det senare inkl flexresurser som energilager, gasturbiner, efterfrågeflex mm, men i Sverige/Norden är vattenkraften den enda flexresurs som kan möta behovet över mer än timmar eller del av dag). Dessa tittar dock inte på om de är tekniskt möjliga, så det kan mycket väl vara så att mer planerbar kraft behövs. Gemensamt för dem är att system med högre andelar väderberoende produktion ger högre systemkostnader (vilket är ett problem iom att vårt välstånd bygger på att vi har lägre energikostnader än konkurrerande länder).
Eftersom mycket sol ffa projekteras i SE4 där effektbalansen är katastrofal efter att stora volymer planerbar kraft lagts ned kommer de inte bidra att lösa det ansträngda läget i södra Sverige. På kort sikt behövs gasturbiner i SE4 och av kostnadsskäl kommer de köras på fossilgas tyvärr. Sol tillsammans med vind och batteri på samma ställe ger bättre capture rate (fler timmar där elpriset är snitt eller högre) men de kommer fortfarande behöva gasturbiner för att kunna leverera den baseload stora delar av industrin behöver och då är det summan av alla ingående delar som tillsammans är det som ska jämföras med andra alternativ. Så att ffa elnätsföretag pekar på att det kommer bli problem och höga kostnader om alla ansökningar realiseras är inte ett tecken på att det är monopoltarmen som rycker utan att de a) faktiskt kollar på den empiri som finns att tillgå och b) har ett systemperspektiv vars systemgräns inte dras vid den egna hustomten (utan att därmed förringa att deras intäktsmodell premierar nätinvesteringar). Notan för ett obalanserat system externaliseras via mer volatila priser och högre elnätsavgifter där kostnaderna för ökade flexbehov och mer nät kommer samtidigt som ökande andelar minuspriser slår mot investeringarna i ny produktion och pristopparna slår mot investeringarna i den nya efterfrågan (den där som ska ersätta de 150 TWh fossil energi som används inom industri och transporter idag).
Den goda nyheten är förstås att om allt detta nya behov uppstår så kan alla som älskar ett specifikt kraftslag lite extra bli glada eftersom allt behövs. Själv är jag rätt mycket mellanmjölk och vill bara ha en balanserat fossilfritt elsystem som är kostnadseffektivt – där må vind, vatten och kärnkraften ha huvudrollerna, men såväl sol som gasturbiner, energilager och viss användarflex kommer finnas i ett sådant system.