Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).
Börsveckan inleds med fall i Asien, men det ser inte ut att vara någon påverkan på valutorna pga Bidens avhopp som presidentkandidat. Mäklare menar (förstås) att bostadspriserna ska öka i höst om än långsamt, vilket dock är ovanligt positivt då hösten brukar vara negativ.
Stockholmsbörsen backade förra veckan med -2.28% för storbolagsindex OMXS30 och -1.52% för breda OMXSPI.
Den svenska kronan har försvagats, men det märks ingen reaktion på beskedet att president Biden inte ställer upp som presidentkandidat för omval och dollarn kostar 10:67 SEK i skrivande stund, medan euron går på 11:62 SEK. Guldpriset hittas på 825:- SEK per gram och steg högst marginellt även i dollar när handeln öppnade i natt.
Berättelsen för börserna i Asien, dvs vad media skriver, är dock att de backar pga Bidens avhopp, men då borde man sett effekter på valutan utan det handlar snarare om ekonomijournalistikens behov av att hitta förklaringar till allt, även om de är snutna ur näsan.
ASX 200 går -0.68%, Hang Seng +0.82%, KOSPI -1.38%, Nikkei 225 -1.20% och Straits Times -0.04%.
I USA backade också börserna rejät förra veckan. S&P-500 gick -1.97% och Nasdaq 100 -3.98% på veckan. Sämst inom FANANGST gick Nvidia med -8.75% samt Amazon med -5.84%. Samtliga aktier i familjen backade på veckan, även om Spotify steg med +1.70% i fredags.
Mina portföljer hos Lysa både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk). har dock gått +0.53% senaste veckan, vilket inkluderar valutaeffekterna på de mestadels utländska placeringarna. Det hela är dock mätt fredag – fredag och det är oklart om kurserna är uppdaterade för fredagens börsfall.
Mäklarkåren tror inte på några dramatiskt högre bostadspriser under hösten rapporterar Dagens Industri. Mäklarsamfundets VD säger till tidningen:
”Vår känsla när vi pratar med våra medlemmar är att ingen förväntar sig någon extrem dramatik med kraftigt stigande priser. De flesta tror att det kommer gå svagt uppåt som de senaste månaderna.”
Utbudet av bostäder är fortofarande högt och först när det arbetats av menar VD:n att priserna börjar stiga igen. Man menar att det är på väg att börja ske i Stockholms innerstad, men inte i resten av landet på ett tag.
Det är dock normalt att bostadspriserna är svaga till negativa under hösten, så även om det skrivs i artikeln att priserna kommer öka långsamt under hösten, så är det säsongsmässigt positivt. Framför allt sägs det finnas ett uppdämt flyttbehov vilket gör att marknaden kan börja lossna, men priserna kan dämpas av att många vill sälja för att genomföra den där flytten.
I grund och botten verkar tillfrågade mäklare inte veta något, men priserna ska förstås ändå uppåt. De är ju trots allt mäklare. En menar till och med att det är “investeringsläge”, dvs att man ska köpa en bostad som finansiell spekulation med högt belånad hävstång. Där kan man dock konstatera att priserna måste stiga snabbare än räntekostnaderna för att det ska vara lönsamt, t ex mer än 4.5% om året om man har 4.5% i ränta, något förenklat och ojusterat för kontantinsatsen, som dock har en alternativintäkt på säg 10 – 15% om året via börsen.
Till absolut ingens överraskning går nu bankerna ut och tycker att man ska binda räntan och inte ha den rörlig, vilket väl är en helsäker indikation på att räntorna ska falla.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
32 kommentarer
Godmorgon! En strålande morgon. Blev lite investeringshungrig nu efter Biden hoppade av. Ligger tungt inom guld primärt (pappersguld o bolag) vilket har tjänat mig väl men kanske dags att allokera om? Skall fundera.
Oddsen på Trump som president har stigit från 1.54 gånger pengarna till 1.87
Som förväntat har oddsen på Harris som president sjunkit från 4.5 gånger pengarna till 2.25
Demokraternas presidentkandidat väljs 19-22 augusti.
Fastighetsmäklare som talar för stigande priser, banker som tycker man ska binda räntan när alla indikationer är fallande räntor – skönt att vi har de s.k. experterna att luta oss emot…
Det skiljer cirka en procentenhet mellan 3-månaders (cirka 4.5%) och 5-åringen (cirka 3.5%).
Vad som är det bästa alternativet har jag i vanlig ordning inte en aning om.
Nuvarande marknadsförväntan är att räntan har gått ner 1% till mars nästa år, och ytterligare en halv procent innan slutet av nästa år. Att binda 5 år på 3,5% låter rätt dyrt.
Oj, det var helt okänt för mig. Var hittar du estimaten?
SEB publicerar dem.
https://research.sebgroup.com/macro-ficc/reports/51320
Tack!
Mäklare och bankrådgivare är säljare och vill maximera sin egen vinst alltså föreslå så dyra lösningar som möjligt för kunderna. Så gör tvärtom.
I skrivande stund tjänar bankerna 75 punkter på 3-månaders samt 5-åringen.
Styrräntan är som ni vet 3.75%
5-åriga bostadsobligationen sjönk i förra veckan till 2.75%
Mmm, som det där att olika löptider är toppen för att sprida risken. Det är också svårare att byta då.
Jag gick själv på den en gång.
Man är väldigt olika, själv gillar jag olika löptider med hänsyn till risk.
Ja, för bankerna ingår det i kalkylen att en kund med bundna lån är en kund som inte kan byta bank.
När nu SEB var ute och tyckte att man ska låsa räntan kan man förmoda att SEB tänker höja sina övriga avgifter på banktjänster …
Man är inte livegen hos en bank. Ett bundet lån kan man förvisso inte flytta till en annan bank (utom möjligen till stor kostnad), men man kan öppna konton i en annan bank om man tycker att den banken ger förmånligare villkor för betalnignstjänster, kort, mm.
Det är inte nödvändigtvis så att banken har högre marginaler på lån med längre löptid, eftersom de inte spekulerar i ränteändringar utan istället själva låser upplåningskostnaden. Din ränterabatt gäller oavsett. Den stora vinsten för banken är inlåsningseffekten.
Visst är de säljare, men min erfarenhet är att om man respektfullt tackar nej till säljerbjudandena och förklarar hur man själv vill ha sin ekonomi, så går det att ha seriösa diskussioner med både mäklare och bankrådgivare. It takes 2 tango.
Priserna kommer stiga i Stockholm. Det är en kombination mellan kraftig marknadsreglering och inflation.
Inflationen är dock intressant. För egen del börjar jag väl mer och mer luta åt att huvudidén med att ha ett inflationsmål mestadels är att sno åt sig folks pengar. Visst, stabilitet är bra och det det finns ett visst psykologiskt värde i att lura i folk att tro att de får löneökningar och blir rikare. Men det innebär också att alla personer konsekvent “gör vinst” på sina tillgångar och ska därmed ska beskattas, även om dina tillgångar har precis samma reella värde som innan.
En annan intressant aspekt av inflation är att en innovativ marknad som blir mer effektiv; kännetecknas av prissänkningar (deflation). Ta teknik och IT som exempel. Du får varje år mer och mer värde för dina pengar. Den mobiltelefon du köper idag är bättre än din tio år gamla – du får mer för pengarna. Priset på en stor LCD-TV har sjunkit extremt över tid, där det förr var svindyrt.
Det här borde egentligen hända i hela ekonomin, ju mer teknik, robotisering o.s.v. vi använder och ju mer effektivt vi kan producera saker desto billigare blir det. Och då är frågan. Om centralbankerna vill ha ett par procent inflation, och en innovativ och välfungerande konkurrensutsatt marknad snarare ger prissänkningar, vad händer då med mellanskillnaden? Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: om man nu av psykologiska skäl vill ändra penningmängden från deflation till inflation så hade man ju digitalt kunnat trycka pengar tills dess att man når önskat inflationsmål (2%); och så delar man ut de pengarna ungefär som en aktiesplit på folks bankkonton. Det blir samma sak, men du ser övervärdet i form av nya pengar på ditt bankkonto istället för lägre priser i handeln.
Men det är inte så man gör. Och då undrar man förstås var hamnar pengarna? Man kan förmodligen tolka det som ett slags extra reformutrymme för staten. Man kan bevisligen trycka pengar upp till ett par procents inflation utan att någon klagar. Alternativt så kan man hitta på nya regleringar, ny byråkrati och nya skatter för företagen som successivt sänker effektiviteten på marknaden tills dess att prissänkningar blir prishöjningar och det börjar märkas. Det vill säga man använder “reformutrymmet” som egentligen skulle tillfalla medborgarna till att “investera” i ny byråkrati och nya regleringar.
Det är ett intressant fenomen i vilket fall med inflation och ganska komplicerat. Och man kan inte undgå känslan av att man blir blåst på ett eller annat sätt. Frågan är bara hur.
Vette fan
Har flertalet vänner som vill byta boende men som “inte kan” för att ingen köper det som de har. Speciellt de som sitter fast i bostadsrätt har det jäkligt svårt nu när avgifterna går upp.
Plötsligt är det ingen som vill ge 6 miljoner för nått med 10.000 i avgift.
“Ingen” vill sälja och förlora pengar för tillfället. Vilket är det som håller uppe priserna man ser.
Även jag tror på försiktigt ökande priser dock. I linje med inflationen 😉
Syns även på Booli där man ser att många objekt legat ute betydligt längre än en månad
Det är väldiga mängder “kommande” där man fiskar efter bud.
Ser inte alls ut som en marknad där vi kommer se några prisuppgångar kommande tid.
Sen kan man ju som fastighetsägare drömma. Men kom igen. Nu ska vi inte vara infantila.
Den delen av valutainflationen som kommer från att skapa nya pengar, vanligtvis indirekt genom bankerna genom lån är egentligen bara en till skatt ja.
Vill inte vara otrevlig men det finns inget som heter valutainflation.
Valutor är och förblir ett nollsummespel.
Säg det till tyskarna på 20-talet.
Säg det till amerikanerna under pandemin.
Om man baserar sin världsbild på det kommunistiska manifestet och som Karl Marx sa att ekonomi är ett nollsummespel så kan man lätt komma fram till din åsikt.
För oss andra finns sammanfattningen nedan.
Vi kanske borde byta arbete du och jag? Du kan ju uppenbarligen mer än mig trots att du inte arbetar inom sektorn.
“Meaning of currency inflation in English.
A situation in which more money becomes available without an increase in production and services, causing prices to rise: The market can experience price inflation without currency inflation, but the market cannot experience currency inflation without price inflation.”
Guldpriset 625 kr känns lågt. Från förra veckan “Guldpriset har skuttat till nu när handeln öppnat efter helgen och attentatet mot ex-presidenten och presidentkandidaten Trump och handlas i skrivande stund på 817:- SEK per gram. Trenden är tydligt uppåt sedan början av juni, trots att kronan stärkts, så det kanske bara handlar om fortsatt trend och inte om en reaktion på attentatet. Tidigare prisrekord i svenska kronor är 842:- SEK per gram och guldpriset är nu upp ca 22% sedan årsskiftet, att jämföra med OMXS30 på +9.79%”
Skrev fel. Det ska förstås vara 825.
Typisk hävstång 6.66 ggr vid belåning 85% innebär att bostadspriserna bara behöver stiga >2.25% för att slå börsens 15% om du sätter kontantinsatsen där.
Och ränteavdraget på 30% gör att bostadspriserna bara behöver stiga 3.15% vid 4.5% ränta på hävstången.
Petitesser i uträkningarna kanske men fördel ägt boende. Som alltid.
Sen kan man ju naturligtvis även köpa hus och hyra ut det, även om det troligen inte låter sig göras till 85% belåning, och utan tidigare förmögenhet.
Absolut. Hyresrätterna lär ligga och ticka hyreshöjningar 4-5% kommande år.
Men det kommer inte ske nån massiv uppgång av bostadspriserna. Folk har inte disponibel inkomst att lägga på de högre räntorna.
Håller med här. Att köpa en borstad som investering innebär både en särskild nytta (en bostad man kan bo i eller hyra ut) samt ytterligare kostnader om den bara står tom (avgifter, värme så det inte fryser etc etc).
Bor man i bostaden får man dra av alternativkostnaden från räntekostnaden. Hyr man ut bostaden får man kvitta förlust från eventuell vinst.
I vilket fall är det oftast en god investering att köpa en bostad och har varit så ca 19 av 24 år sen millenieskiftet (undantaget 2016-2017 [införandet av amorteringskravet] samt 2019-2022 [bublan under förkrigstiden]).