Blandade Asienbörser på onsdagsmorgonen – negativa elpriser i eftermiddag – Sveriges BNP upp – oro för amerikansk KPI idag

Det är ett synsätt, men de flesta vägkilometrar, teleledningar, fiberkablar osv är inte bara privat ägda och underhållna utan dessutom byggda och finansierade av företag eller privata organisationer. Då det rör sig om naturliga monopol krävs naturligtvis mer reglering än på andra marknader men att det skulle skötas bättre om politiker ansvarade för det är långt ifrån självklart. Privata bolag ska inte själva kunna expropriera mark men det betyder inte nödvändigtvis att den som gräver, lägger ned och äger kabeln måste vara offentlig.

Jag förstår hur du tänker men dina tre första punkter tycker jag inte talar för offentligt monopol.

Nästan allt samhällskritiskt sköts av det privata och det helt utan problem (mat, det mesta av energin, transporter, kommunikation, betalsystem osv) .Att det är samhällskritiskt räcker inte i sig för att motivera monopol på åkeri, dagligvaruhandel, bredband osv.

Din andra punkt, tycker jag inte heller talar för att politiker ska styra. Många (de flesta?) system och leveranskedjor är otroligt komplexa och svåra att överblicka. Den genomsnittliga konsumenten har lika dålig förståelse för hur elen kommer till uttaget som för hur mjölken till mejeridisken eller bensinen till pumpen. Informationsbrist, risker osv. hanteras i regel bra av professionella mellanhänder.

Långa tidsspann hanteras i regel också bra av markader. Det klagas ofta på “kvartalskapitalism” men man glömmer ofta att de som investerar sina pengar ofta vill få dem tillbaka och att man därför tänker långsiktigt. Å andra sidan har vi politiken där det är någon annans pengar man spekulerar med och där det blir någon annans problem efter fyra år. En konkurs behöver inte heller så stort problem då rälsen/vägen/ledningen ju finns kvar.

Din sista punkt ligger det dock mycket i. Då hamnar vi ju i vissa naturliga monopol exempelvis. Stockholms tunnelbana har nog varit en nyttig samhällsinvestering men den hade nog aldrig byggts om inte staden gjort det. Vinsterna är för spridda och ligger inte nödvändigtvis i driften utan på andra håll. Samma sak gäller förstås mycket annan infrastruktur också.

Ganska ofta så blandar folk ihop den privata enskilda kostnaden med effektivitet när man talar om vad det offentliga ska sköta. Det vi diskuterar är ju inte om exempelvis din eller min kostnad ska tas av kommunen utan om kommunen hade skött det bättre eller billigare. Som tankeexperiment kan man fråga sig själv, förutsatt att fakturan i båda fallen hade hamnat i min brevlåda hade jag föredragit att kommunen upphandlade, kravställde och beställde X eller hade jag föredragit någon privat lösning?

Förskola tycker jag är ett typiskt exempel. Många tycker det är bra att det finns och talar om det som något svenskarna kan vara stolta över. Betydligt färre talar om vad det kostar. I Stockholm subventioneras en förskoleplats för en 3 åring med 180 tkr per år. Om man leker med tanken att varje barnfamilj med två barn i dagisålder erbjudits 360 tkr per år efter skatt (nota bene!) för att lösa barnpassningen så vet jag inte hur många som valt den nuvarande modellen. Och då tillkommer ju dessutom avgiften som familjen betalar direkt till förskolan. Man tycker att systemet är bra för att man inte ser den faktiska kostnaden. Detsamma gäller ju också omvänt, man klagar på höga elnätsavgifter och vill att kommunen ska sköta det istället.

För att börja med förskolan. Jag tror inte du hade varit ensam i det, eller att man hyrt in farmor osv. Du har förstås rätt, det finns fler skäl för förskolan från det offentligas perspektiv. Socialingenjörskonst kan det kallas, att lära barn svenska om de inte har det hemifrån, att förhindra att kvinnor faller bort från arbetsmarknaden, uppmuntra till barnafödande etc. Min poäng var inte för eller emot förskolan utan att den tjänst som många föräldrar anser praktisk uppleves så till stor del för att de inte ser den egentliga kostnaden.

Vad gäller matförsörjningen så är den robusthet du beskriver en effekt tackvarde att den är privat. Hade det funnits ett statligt bageri, ett statligt jordbruksföretag, en statlig importör av konstgödsel osv. så hade det systemet varit mycket skörare. Alla delar av kedjan sammanlagt gör det hela otroligt komplext, men marknaden hanterar den komplexiteten så att det enda kunden behöver göra är att välja typ av bröd i disken. Köerna i sovjet efter olika matvaror fanns inte för skojs skull utan för att systemet inte lyckades hantera komplexiteten i att förse allt som efterfrågades. Men vi verkar ju vara mer eller mindre överens om att de bästa marknaderna är de där slutkonsumenten också själv betalar.

De system som enklast kan motiveras ska skötas av det offentliga är de som är naturliga monopol eller som har spridda/diffusa vinster. Det kan handla om finansiering av järnväg/väg eller för den delen finansiering av skolan. Det därför att vinsterna av att svenskarna kan läsa och räkna hamnar hos många fler än den enskilda personen eller för den delen att exempelvis mark är mer värdefull i en ort med järnväg än vad den varit annars.

Det betyder dock inte att det är effektivast om den som står med grävskopan och lägger rälsen är offentligt anställd eller att läraren måste arbeta för kommunen. Något som är viktigt, komplext och långsiktigt hävdar jag kan hanteras av marknaden minst lika bra som av det offentliga. Det är först när de framtida vinsterna och/eller den löpande finansieringen blir rörig som det finns ett behov för staten att gå in.

Om det är risken för konkurs i friskolor som man oroar sig för finns det bättre sätt att hantera den än genom att ge kommunen monopol på undervisning och att bara låta underskotten betalas av skattebetalarna.

En annan typ av sektorer som det offentliga med fördel ansvarar för är de där makt (kan) utövas så som försvar och rättsväsende.

Men i övrigt är det inte alls lika enkelt och “uppenbara fördelar” med det ena systemet framför det andra växer inte på träd. Jag skulle exempelvis hävda att det tvärt om är väldigt svårt att hitta avreglerade marknader som är dysfunktionella. De marknader som är dysfunktionella är ofta väldigt reglerade och har i regel stor offentlig inblandning. Vad som är hönan och ägget kan dock diskuteras.

När det gäller elnätet är ju det ett naturligt monopol men vinsten är samtidigt tydlig och det är konsumenten som betalar. Det bör därför finnas något som skyddar konsumenten mot oskäliga priser men det är inte självklart att det ska byggas/driftas/ägas offentligt. Man ska ju komma ihåg att det finns alternativavkastning på det kapital som staten hypotetiskt investerar i elnät och att det offentliga inte har samma incitament till kostnadseffektivitet. Det är mycket tänkbart att det över tid är billigare med ett privat elnät än ett offentligt.

@Elbow Jag tror vi eventuellt kan ha missförstått varandra? Jag tror i regel att det är effektivare med marknadslösning snarare än offentlig. Jag kan dock mycket väl tänka mig att det finns exempel på motsatsen. Dessutom kan det ju som antytts ovan ibland finnas andra kvaliteter än de rent ekonomiska som gör att det är att föredra att ha det i offentlig drift. Så som totalförsvar. Det finns också många gråzoner där det finns goda argument åt båda hållen. Exempelvis om myndigheter ska hyra kontor på den fria marknaden eller om staten ska äga en massa kontor för myndigheter. Det finns goda argument åt båda hållen.

Dessutom så upplever jag att argumenten för hur klokt det är med offentligt ägande/drift i olika projekt kommer först i efterhand när man vet hur det gick. Utbyggnaden av Arlandabanan tas ofta som exempel på infrastruktur som det vore bra om staten ägde. Det är ju lätt att säga nu när vi vet att det blev en vinstaffär. Att den gjorde förlust de första 10 åren och kanske inte ens hade blivit byggd utan privatkapital nämns inte. Det är som bekant enkelt att plocka vinnare i efterhand men väldigt svårt innan.

Jag tycker inte att jag gett uttryck för någon fanatism utan har tillexempel just ovan givit ett exempel på när offentlig drift skulle kunna vara klokt (kontor för myndigheter).

Men det gäller att hålla isär äpplen och päron. Att en offentlig myndighet väljer att köpa in en tjänst, i det här fallet fängelser i USA, är inte ett exempel på hur en avreglerad marknad fungerar. Det är en offentlig upphandling av en offentlig aktör. Jag vet inte mycket om fängelser i USA men en resultatet av upphandling är aldrig bättre än upphandlingen. Hursom, att en offentlig aktör genomför en dålig upphandling tycker jag inte kan tas som ett exempel på att marknaden inte fungerar utan, om något, att det offentliga har svårt att genomföra

Sedan kan jag generellt säga att jag inte tycker att man ska lägga allt för stort förtroende i vad som är att beskriva som underhållning. Det gäller oavsett om man lyssnar på Joe Rogan eller John Oliver. De båda, och många fler med dem, är i min mening ett av skälen till att det politiska samtalet i USA helt spårat ur. Vinklad propaganda på varje sida av alla frågor från aktörer som inte ens gör anspråk på att vara korrekta eller rättvisande då de gömmer sig bakom att det är underhållning de producerar. Jag säger inte att allt de säger är lögn men jag säger att deras inslag knappast är resultatet av en förutsättningslös vilja att förstå och förklara.

Just järnväg är väl ett av de exempel som jag löpande ovan nämnt som något som kan vara rimligt att staten äger. Men när det gäller järnväg i USA ska man jag ha med sig att de i huvudsak har byggts, ägts och underhållits av privata förtag sedan 1800-talet. Det är med andra ord ett utmärkt exempel på något som skötts av marknaden som är samhällsviktigt och långsiktigt.

Visst finns det eftersatt underhåll i USA men det är ju inte unikt för dem. I Sverige ägs så gott som all viktig järnväg av staten sedan ungefär 100 år och vi är uppe i två urspårningar i år bara på malmbanan med miljardförluster till följd.

Dessutom tror jag det är ganska en ganska vanlig åsikt bland de som studerat frågan närmare många stora misstag gjordes efter att järnvägen på nordöstkusten förstatligandes på 70-talet. Förstatligandet ledde ju dock till att staten insåg att exempelvis prisregleringen för järnvägstransporter höll på att döda hela industrin, vilket i sin tur ledde till avreglering och att den amerikanska järnvägsmarknaden blev lönsam igen. Vilket var bra för både miljö och ekonomi då en väldigt hög andel av godstransporterna i USA går på räls istället för på lastbil.

Tack för länken och tack för en trevlig diskussion! Om jag får fråga, du svarade så snabbt efter mina svar så jag undrar om du har någon funktion som ger dig en notis när någon svarar på dina kommentarer här?

Själv kan jag lägga ned alldeles för mycket tid på att diskutera med främlingar här på bloggen när det är lugnt på jobbet men det kräver att jag går in och manuellt kollar om någon svarat.

Trevlig kväll!