Börsonsdagen ser positiv ut i de asiatiska tidszonerna med nya börsrekord i Japan, Sydkorea och Singapore medan kronan stärks. SpaceX börsintrodyuktion sker till en värdering av 1 750 miljarder USD för bolaget som 2025 omsatte 18.7 miljarder eller en värdering med 92x intäkterna, och med en förlust på -4.9 GUSD och du som svensk tvingas köpa skiten via pensionsfonderna.
Stockholmsbörsen steg ordentligt igår med +1.79% för storbolagsindex OMXS30 och +1.51% för OMXSPI. Den svenska kronan stärks rejält till 9:34 SEK mot USD och till 10:85 SEK mot vår gemensamma unionsvaluta euron.
Guldpriset ligger på 1 340:- SEK per gram och oljepriserna stiger till 95 USD per fat för WTI och 97 USD per fat för Brent, men marknaderna verkar i övrigt fullständigt skita i detta.
I USA var börserna i stort sett oförändrade och S&P-500 backade -0.11% medan Nasdaq 100 gick -0.04%. Sämst bland FANANGST gick Google med -2.75% på beskedet att man tar in pengar för att kunna finansiera sina AI-investeringar som inte längre går att betala på bolagets intäkter. Bäst gick AI-eftersläntaren Apple med +2.22%.
Borta i de asiatiska tidszonerna är det mestadels positivt nu under morgonen. Hang Seng backar -1.73% i Hong Kong, men ASX 200 går +0.93% i Austrlian, KOSPI +0.15% i Sydkorea och nytt börsrekord (förstås) trots en svag uppgång, Nikkei 225 +2.96% och nytt börsrekord medan Straits Times går +0.78% i Singapore.
Verkar som de av Persiska Vikens olja beroende asiatiska ekonominerna tar fundamentalistkriget med ro trots att det enligt Ebba Busch är den värsta energikrisen någonsin. Vad vet Busch som marknaden inte vet? Har hon frågat sin låtsaskompis som svarat henne?
SpaceX börsintroduceras för 1 750 miljarder USD (GUSD) eller 92x bolagets intäkter på 18.9 GUSD med en förlust på -4.9 GUSD förra året. Du tvingas som svensk köpa denna extremt övervärderade skit via den statliga pensionens AP-fonder och förmodligen via diverse andra så kallade Globalfonder och andra fonder, då SpaceX ska runda regelverkat och direkt gå in i börsindexen. Det sägs i övrigt vara den största börsintroduktionen i världshistorien.
Hur kan då värderingen vara sådan? Svaret är AI, och att man lurat i marknaden att man ska köra AI-datacenter i rymden, trots de extrema kostnaderna att skjuta upp dessa, med falska motiveringar som gratis kylning och energi. Verkligheten är att rymden är vakuum, dvs isolerar och det är tvärt om ett stort problem att bli av med värme. Därtill skyddar inte Jordens magnetfält längre mot den kosmiska strålningen som snabbt kommer förstöra AI-centrens GPU-chip. Man kan inte i rymden få den typen av processorkraft ens med specialdesignade chip för ändamålet, då prestandan inte går att återskapa med de betydligt grövre chipkonstruktioner som krävs. För att inte tala om energikostnaden att skjuta upp ett enda serverrack, där en AI-serverhall består av tusentals sådana rack.
Men det är bara att fantisera ihop ett pris, runda reglerna och få gå in i index, så tvingas alla köpa skiten ändå.
Så man kan skratta åt det, men dina pensionspengar går in i detta ändå och skyller ifrån sig att “man måste köpa för det ingår i index”. Sedan kommer OpenAI, Anthropic och alla andra totalt övervärderade AI-börsintroduktioner du tvingas köpa via pensionerna.
En ledtråd är att ett normalt bolag ska värderas till 1-2x intäkterna, inte 92x. Det finns inte intäktsströmmar vare sig idag eller i framtiden som kan motsvara värderingarna på AI-bolaget.
Nä, köper man SpaceX har man automatiskt diskvalificerat sig från allt som kallas faktabaserad fundamental analys.
Aktien kommer säkert stiga enormt när hela världens pensionsfonder ska köpa aktien fast den saknar free float i närheten av sin värdering, så de som fått köpa SpaceX tidigare kan sälja av med rejäl vinst till allmänheten via pensionsfonderna.
Du betalar. Smart money skrattar hela vägen till banken. Och världens på pappret rikaste rövhatt blir ännu rikare. På pappret. Vore intressant att se hur rikt Elon Musk skulle vara om SpaceX och Tesla skulle värderas realistiskt till PS-tal på 1 eller 2. I övrigt flyttar nu fd Muskkumpanen och rövhatten och antidemokraten Peter Thiel, som finansierat Vance och Trump, från USA till Argentina, efter att finansierat nedmonteringen av USA:s anseende och demokrati.
Det finns inget i SpaceX rymdfart eller Starlink som motiverar värderingen. Inget.
112 kommentarer
Alla LYSA-kunder tvingas också köpa SpaceX-skiten från och med augusti. Jag kommer att avsluta min familjs LYSA-konton om de inte gör avbön illa kvickt.
Ahhh fanken också
Om du har en investeringsstrategi som du tror ger bättre riskjusterad avkastning än att följa globalt index så är det bara att köra.
Bloggaren själv kör med sin konjunkturcykelmetod men jag vet inte hur den står sig mot att bara köpa en global indexfond med låg förvaltningsavgift.
Nu ska ni inte lyssna på investeringsråd på nätet så se detta som rena tankar och inte rekommendation hur du ska placera:
Jag har tillgång till betald rådgivning genom min pensionslösning.
Vi har diskuterat olika strategier och deras långsiktiga analyser tillsammans med stora pensionsbolag är.
Långsiktiga placeringar i främst aktiemarknaden är det som gäller.
Och med långsiktigt så menar de att man köper enligt mer eller mindre index och låter det ligga.
I “oroliga” tider ändrar de inköpen. De springer inte och placerar om befintliga innehav. Och då handlar det ändå om att istället för att köpa 100% aktier i noterade eller onoterade bolag så är det att man går in i ränteavkastande papper till kanske 5-10%.
Däremot rekommenderar de likt bloggaren att man inte ska ligga 100% i aktier när det närmar sig uttag. Men det är en omfördelning för att minska risken och därmed avkastningen. Inte att man inte tror på marknaden.
Men är man 65 och det kommer en dipp på 30% av nån extern händelse kan man inte ta tillbaka det om man samtidigt ska ta ut kapital istället för att tillföra.
Det är riktigt att man inte ska ligga med för mycket risk när man närmar sig uttag, men att gå i pension är inte samma sak som att ta ut pengarna. Normala avtalspensionsplaner har en uttagsplan på 20 år, och om du är frisk vid 65 har du ganska hög sannolikhet att vara i livet även vid 85.
Det betyder att ditt kapital har ytterligare 20 år på sig att öka i värde, och det är så pass lång tid att det inte finns någon anledning att ändra riskprofilen när man närmar sig pension.
Kollar på mina pensioner. Är 65 och har just gått i pension.
Alecta har 40% aktier, 40% räntebärande papper, och 20% alternativa placeringar.
AMF har 47% aktier, 17% fastigheter, 23% räntebärande tillgångar, 13% alternativa placeringar.
AP7 Såfa har 37% räntefond och 67% aktiefond.
En del av dessa viktas om mot mer ränta vid 70 resp 75 års ålder.
Således inget avancerat utan svennebanan-val. Pensionskapitalet har ökat under året trots Trumps härjningar i världsekonomin och pågående utbetalningar. Antar att en del av de alternativa placeringarna är försäkring mot stora nedgångar.
Jag tillhör generellt gänget som köper index och sen sitter still och inte bryr mig desto mer, men i detta fall har de lyckats ändra reglerna så pass mycket för att bli inkluderade i index att det underminerar hela index-idén.
Det som har ändrats är alltså, åtminstone:
Free float på 3% istället för ett minimum på 10%, men de kan ändå bli viktade i indexet till 3X sin float.
Fast track inclusion i Nasdaq100: 15 dagars handel istället för 3 – 12 månader. Ingen tid för en korrekt prisbildning och en aktör med mycket kapital har möjlighet att hålla uppe priset artificiellt tills indexen som trackar nasdaq100 slänger sig in i leken. Plus tjatter om att S&P500 ska slopa vinstkrav för att också kunna köpa in sig i dyngan.
Har du någon källhänvisning? Har Lysa gått ut med att det kommer vara så?
Jag är genuint nyfiken själv.
Hur blir det med hållbara Lysafonden (med tanke på att Groks AI-datahallarna bränner fosilgas som om det inte fanns någon morgondag, och att SpaceX tekniken används militärt, har svårt att se hur den kan få ett hållbarhetsstämpel, men akulle inte vara förvånad om de rundar bestämmelserna kreativt även där)?
Kanske @admin har mer insider info?
Detta är från [email protected], de svarade på min förfrågan om information angående SpaceX. Jag citerar inte artigheterna i början och slutet då de inte tillför något.
“När det gäller SpaceX har vår indexleverantör Solactive nyligen gjort en metodförändring gällande så kallade mega-IPO:er, vilket träder i kraft den 30 juni. För Lysas del innebär detta att SpaceX med största sannolikhet kommer att inkluderas i vårt breda investeringsfokus vid kommande ombalansering i augusti.
Gällande bolagets värdering gör vi som förvaltare av indexfonder inga egna bedömningar av om ett enskilt bolag är över- eller undervärderat. Vår filosofi bygger på att vi följer marknadsvikten. Skulle marknaden värdera bolaget högt så kommer det att speglas i indexet. En stor trygghet är dock att diversifiering handlar om att äga tusentals bolag, så även om SpaceX blir ett stort bolag balanseras den specifika bolagsrisken ut genom att vi äger hela höstacken (i det breda investeringsfokuset ingår ca 7 000 bolag).”
Basically verkar linjen vara att ja, du kommer automagiskt att köpa den största exkrementpåsen i finansmarknadernas historia, men det gör inte så mycket för du äger ju annat också.
Tack för att du delar! Hade tänkt skriva till de också men inte orkat.
Undrar varför Lysa finns, borde ju räcka med en enda indexfond för hela världen.
“Free Float” blir liten! Värderingen på 1 750 miljarder dollar är en ren pappersprodukt. Bara 3–5 % av aktierna säljs på börsen. Elon Musk och insiders behåller resten själva! Så ny aktieägare får absolut noll inflytande! Detta är bra för värderisken för aktiefonderna då de enbart kommer att räkna på free float-värdet, vilket bara är 50–100 miljarder dollar. I en globalfond blir vikten mikroskopisk, kanske 0,07 % till 0,15 %. Vikten i portföljen blir liten, men principen är för jävlig, de har ändrat reglerna för att köpa in sig på ett pris på 92 gånger omsättningen!
Problemet är väl att SpaceX, Anthropic och de andra kommer att dra med sig hela ekonomin i fallet när bubblan spricker.
Ja det här känns inget vidare för pensioner och indexfonder. Själv har jag en ETF som har lika liten del i alla bolag (tror det är 0,12% max), de säljer alltså dyrt och köper billigt. Har inte haft den så länge och vet inte hur det kommer att fungera över tid, men jag upplever det som mindre risk än rena indexfonder iaf. Sen missar man såklart store uppgångar, men får heller inte samma fallhöjd när det går ned. Dit kommer jag att vikta över framtida instättningar. Det finns ett antal sådana här ETF:er, den jag har heter Invesco MSCI World Equal Weight UCITS ETF (Acc) Men ta för tusan inga investeringsråd på internet, lär dig tänka själv, annars är du för korkad för att ha något annat än AP7Såfa. Men då jag passerat “döhalvan” så har jag börjat fundera mer och mer på pension och då börserna är högt värderade kommer jag själv att flytta över lite pensionspengar i taget till korträntefonder. Lycka till alla knösar med tjänstepension 😀
Klart ni ska tjacka SpaceX, vad kan gå fel. Solida finanser (lite hur man vänder kurvan iofs), bra ledning (om man gillar ketaminknaprande Apartheidnassar) och i övrigt en setup som jag tycker verkar ta de små aktieägarna i första åtanke…
Om man vågar gissa om framtiden…
SpaceX IPO den 12:e Juni. Rejs några dagar efter det. Läge att vikta om LYSA-portföljen till 100% räntor den 15:e juni?
Tror jag läste att den kommer in i NASDAQ-index först efter 15 dagar (vilket är långt tidigare än vanligt), men gör gärna din egen research innan du gör stora omkastningar med portföljen.
Jag har ju Lysa just för att slippa agera 😀
Varför vill du vikta om till 100% räntor efter SpaceX IPO?
Sen, vill man slippa agera så bör man ha en global indexfond, de är billigare än Lysa vars poäng är att man enkelt kan vikta mot räntor när man gå mot pensionen. Och så har Lysa en del home bias också, om man gillar det.
För att mer än 2x hela sveriges BNP ska släppas in på en gång, och det verkar skakigt, så då kan man sitta på 100% räntor och “rida ut det”.
Lysa är global index.
Ja jag gillar home bias.
Sverige utgör 0.6% av världens BNP. Hur stor del av det globala indexet kommer SpaceX att utgöra?
Tyvärr tror jag dina försök att tajma marknaden inte är optimalt.
Ok, jag förstår lockelsen men svårigheten är att tajma när man ska gå in igen i aktier för att inte missa återhämtningen efter ev dipp. I regel förlorar man alltid på att försöka vara smartare än marknaden.
Ja Lysa följer globalt index, med nästan dubbelt så hög avgift som de flesta populära globala indexfonder. På en 5-årsperiod verkar de också ha underpresterat med nästan 10% om jag kollat korrekt, jämförde med DNB Global Indeks.
Lite svårt motivera Lysa om man bara bryr sig om avkastning.
Full disclaimer, jag har själv Lysa.
Hmm tyckte det lät mycket med 10% i skillnad och kom på att jag har dribblat med räntor i omgångar vilket antagligen försämrat min avkastning jämfört med index (100% aktier) och inte ska skyllas på Lysa, men det illustrerar min poäng ovan.
N.I.B
Evig diskussion LYSA vs indexfond på ekonomiforum.
Inte konstigt att globalfond gått bättre de senaste åren mtp att LYSA har home bias och även en del small cap. Det är ju mest tech i USA som dragit. Men hur det blir de kommande fem åren vet vi ju inte.
LYSA ombalanserar kontinuerligt mellan ränta/fonder och inom fondkategorierna. Enkelt att justera andelen fonder/ränta. Kanske minskar risken för beteendemisstag. Sen får man avgöra själv om man tycker det är värt det något högre avgiften.
De känner på sig att det är bråttom att få in allt pensionssparande innan kraschen?
Egentligen faller idén att försöka tajma redan på det att lysa, som andra fonder, har en för långsam process att sälja.
Man vet varken vilken dag eller till vilken kurs man säljer.
Möjligt att ETF:er är ett alternativ om man vill sälja snabbt eller med stop-loss?
Hur kommer det sig att statliga pensionsfonder ö.h.t. får investera i startups som Northvolt och bolag med oprövade koncept som SpaceX med sina AI-datacenter i rymden? Vad är det som gör statliga tjänstemän lämpade att agera riskkapitalister med andras pengar?
Det får de egentligen inte. men de kör med “kreativ” tolkning av reglerna, som är till för att förhindra detta, så att de kan runda reglerna, vilket tex hände med Northvolt, där det finns flera högst tvivelaktiga åtgärder som gjorde för att runda reglerna.
Med dagens total avsaknad av tjänstemanna ansvar, så är de högst olämpliga för denna typen av uppdrag. Vi kan ju gång på gång se att statliga tjänstemän är helt olämpliga att inneha poster som inkluderar hantering av pengar, vem minns inte alla IT-upphandlingar där det fanns 1kr/timme konsulter! Konsulter som aldrig kunde avropas, och dessa fanna bara för att på papperet ge ett bättre bud, som i verkligen har betydligt dyrare. Eller hur vi gång på gång hör om alla stora upphandlingar som gör standard produkter hutlöst dyra, så att skolor inte längre hade råd att köpa in blyertspennor, då skolan tvingas betala typ vad en hål låda med pennor normalt kostar för en enda penna. och allt detta inom ramverken som var till för att undvika slöseri med statliga pengar, men instället så lät våra politiker och tjänstemän dessa missbrukas så storföretag/koncerner kan dia skattepengar genom att sälja produkter till ockerpriser till stat/komun/skola via ramavtal, som gjorde väldigt många vanliga produkter mycket dyrare än om man gick och köpte motsvarande produkt på stan i en butik.
Här har vi en stor orsak till att friskolor går med vinst. Inte för att de är mer effektiva utan för att de tillåts använda sunt förnuft.
Generellt är det så med friskolor, privat vård och annat.
De är helt enkelt drivna bättre än den offantliga sektorn
Det finns ju en gigantisk fallstudie hur det går när chefer inte har skin in the game
COOP.
Jämför deras kapitalutveckling med ICA.
COOPs butikchefer kan återgå till att plocka varor på lagret om de kör nått i botten och har väl mer eller mindre livstidsanställning så länge de inte gör nått kriminellt.
Privata verksamheter har en möjlighet som offentliga inte har – de kan handla upp grejor och tjänster från vem de vill utan att tvingas ta in anbud (m a o slösa tid och pengar på att ta fram underlag, sedan utvärdera anbuden, och till sist bli tvungna att anlita någon som magkänslan säger att de inte är något att ha, men anbudet var ju 0.05% bättre).
Så här skriver vår nuvarande regering på regeringen.se för några dagar sedan:
“Det finns fristående skolor med många obehöriga lärare och problem med glädjebetyg. Det finns även exempel där skolpengen har använts till verksamhet som inte har med utbildning att göra. Regeringen anser att det finns inbyggda fel i friskolesystemet som helhet och gör en helrenovering av friskolesystemet genom att ändra incitamenten och drivkrafterna.”
Det har ju också visat sig i skolverkets undersökningar att elever på friskolor generellt sett klarar sig sämre på universitet/högskola än andra elever.
Jag har väldigt svårt att förstå varför speciellt moderater, som ju annars är skatteskeptiker tycker det är ok med rent seeking just i offentlig verksamhet och att lägga mina skattepengar i fickan på ett gäng mediokra entreprenörer.
Japp. Och all statistik blir meningslös när man inte rensar för avarter. Problemen med vissa friskolor har varit kända i decennier men inget har gjorts.
Det finns bra friskolor med och det är dessa som borde stå modell vid en renovering av systemet.
Jag är själv kommunalpolitiker och det enkla svaret är att privata aktörer ger en kostnad som är ca 10% lägre för samma tjänst. Det blir pengar när man lägger ihop allt. Skulle det alltså vara bättre att bränna mer pengar på egen regi utan att uppnå bättre resultat? Finns inget som pekar på att egen regi gör högre kvalitet, och flera av de bästa sjukhusen, skolorna mm är privata
Friskolor kan tjäna pengar eftersom det inte är en riktig marknad. Det är en helt absurd ersättningsmodell som var dömd att misslyckas/utnyttjas.
För att få en fungerande marknad behövs en prismekanism och konkurrensutsättning. Tex genom att friskolorna lämnar anbud på ett antal platser och kommunen eller staten utvärderar.
Självklart är det en riktig marknad för den som driver skolan tar all risk. Kommunen betalar per elev så kan de inte locka elever får de inte ihop det. Oftast är det ju föräldrar som väljer skola, så de tenderar att välja skolorna så, ger bäst utbildning. På vilket sätt är inte detta en riktig marknad?
Eftersom ersättningen baseras på kommunens budget saknas prismekanismen och det är därmed inte en riktig marknad. Det får ju massa konstiga effekter, som att om kommunen bygger en ny skola med högre hyra så ska friskolorna ha högre ersättning. Eller om en friskola etablerar sig, vilket kommunen inte kan neka, och tar X antal elever vilket höjer kommunens genomsnittskostnad per elev vilket ger mer till alla friskolor. Helt galet. Eller att kommunen måste erbjuda plats till alla elever, vilket friskolorna då får ersättning för den överkapaciteten, men inte har samma skyldighet.
Det finns en anledning till att t.o.m. moderaterna verkar inne på att ändra i systemet. Om du nu är kommunpolitiker borde du veta det här, bidragen till friskolor är säkert en rätt stor kostnad för din kommun.
Näe, riktigt så enkelt är det inte Sprucetwig. För det första så har ju även friskolor kostnader för skolbyggnader så ditt exempel om att en kommun bygger en ny skola blir väldigt konstigt. Även friskolor flyttar in i nybyggnation ibland. Det är en naturlig del av att driva verksamhet och inget som nödvändigtvis motiverar betydligt högre priser för beställaren. Det stämmer att kommunerna har ansvar för att ordna skolplatser till alla elever men det är i hög grad en riskkostnad, inte en löpande kostnad. Kommunerna har inte en överkapacitet i i from av sysslolösa lärare och tomma lokaler i väntan på att en friskola ska stänga. Det är alltså en risk som man inte betalar för löpande. Det är i grunden ovanligt att friskolor stänger, särskilt om det är brist på skolplatser och skulle det hända plötsligt genom tex en konkurs ser jag inget hinder för kommunen att ta över konkursboet om de vill och driva verksamheten vidare. Dessutom får du det att låta som att kommunala skolor inte kan möta förändringar på något annat sätt än att höja skolpengen. Blir det fler elever (friskola stängs) behövs högre skolpeng, samma sak vid färre elever (friskola öppnar). Så är det förstås inte.
Det finns brister i systemet, men det eviga tjatet om ofantliga vinster för de privata skolorna och enorma kostnader för de kommunala är tröttsamt och ohederligt. Det tas sällan hänsyn till saker som exempelvis att kommuner har tillgång till väldigt billigt kapital jmf med friskolor och att tex just nya lokaler därför blir betydligt billigare.
Det där är ett falskt SD-narrativ. Tjänstemannaansvar finns visst. I min kommun har folk åkt i fängelse för tjänstefel.
Finns massa åtal för tjänstefel.
Nu finns det såklart problem med LOU men det är ju mycket svårare att mygla med upphandlingar tack vare den eftersom allt finns dokumenterat och är överklagningsbart.
Just problemet med dyra basvaror beror ju oftast på att att man vill köpa just den pennan som man alltid köpt, men leverantören har bra pris på en annan penna. Eller att man struntade i frågorna från upphandlarna om input till förfrågningsunderlaget.
Men det är ju enkelt att raljera när man inte är insatt.
Helt rätt, det sker mindre fiffel tackvarde de tydliga reglerna och transparensen. Inte minst som du säger genom att konkurenterna som inte fick anbudet har ett intresse av att se till at det går rätt till. En massa upphandlingar genomförs dagligen med bra utfall. Ibland blir det fel men det finns en anledning till att det står i tidningen då, nämligen att det inte är allt för vanligt.
Går det att förändra LOU till det bättre? Det ser jag inget skäl att tvivla på. Finns det möjligheter att genomföra bättre upphandlingar inom gällande regelverk? Naturligtvis. Men överlag fungerar det hyffsat bra.
Vad mycket strunt från surgalenapa.
Svaret på frågan från Kurt är att det till en början är en väldig skillnad på ett inom en nära framtida börsnoterat bolag med en av världens tio högsta värderingar och ett onoterat svenskt bolag. Placeringsreglerna för fonder generellt, inte bara statliga, har skrivits baserat på antagandet att de förstnämnda bolagen är betydligt säkrare än de senare. Vilket de också historiskt i regel har varit.
1-4 AP fonderna har historiskt haft begränsade möjligheter att investera i onoterade aktier men fick för en handfull år sedan (2019?) utökad möjlighet att investera indirekt i onoterat och andra illikvida placeringar genom bla. delägda onoterade riskkapitalbolag. Det var alltså inte så att reglerna rundades, utan en regelförändring som möjliggjorde investeringarna i Northvolt. Sjätte AP fonden har haft andra regler sedan tidigare. Nu reformeras AP systemet och flera av fonderna avvecklas.
Tjänstefel har varit olagligt länge såväl som trolöshet mot huvudman så att lura staten på pengar är och har varit olagligt. Kan dessutom tilläggas att en form av tjänstemannaansvar återinförs i år.
Offentlig upphandling finns det många problem med men så illa som som Surgalenapa beskriver det är det inte. Dåliga upphandlingar finns det gått om, men men katastrofala är undantag och inte regel. Dåliga upphandlingar kommer dessutom till pga inkompetens snarare än att tjänstemän och politiker låter systemen missbrukas.
Som svar på frågan om staten som riskkapitalist så är min åsikt att det generellt är en mindre lyckad idé. Fonderade medel behöver dock förräntas och då har ändå AP systemet funderat relativt väl.
Så du påstår att alltså att allt var helt OK och inga kosntigheter skedde när det gäller AP fonderna och Northvolt, att det är helt normalt att skapa ett eget bolag, som AP fonderna kontrollernar och sedan använda detta för att investera i Northvolt, det är precis så som lagen var tänkt att användas?
Jag har aldrig förstås varför människor som inte vet vad de talar om inte googlar innan de ihärdar.
Det var tydligt att det fick användas så.
Från propositionen (Prop. 2019/20:57 sida 19) “I sammanhanget bör betonas att det inte finns några krav på att ett riskkapitalföretag redan ska vara bildat av andra investerare för att en APfond ska kunna investera i det, utan Första–Fjärde AP-fonderna kan vara med och starta ett sådant. […] Det finns dessutom inget hinder mot att tre AP-fonder tillsammans investerar i ett onoterat riskkapitalföretag. “.
Om jag tycker att det är en bra ordning är en annan fråga, men det var helt klart något som AP fonderna fick göra.
Det handlar nog om lättja, okunnighet och inkompetens i kombination. Upphandlingar kan ju göras enbart på pris eller på prisvärdhet. Försvarsmakter världen över var väl länge värst på detta.
Tyckte jag läste att för att satsa pengar i NV gick man via en mellanhand, ett annat bolag så att man den vägen kunda runda reglerna.
Ja, det finns en bra genomgång om detta i ett antal artiklar hos ledarsidorna;se
Darzyl och HW: Det stämmer att AP fonderna investerade genom ett nyskapat riskkapitalbolag, men det handlade inte om att “runda reglerna” utan var när lagen antogs noterat som en möjlighet för AP-fonderna. Det stod i regeringens proposition som riksdagen antog. Se min kommentar alldeles ovanför Darzyls.
Lagen drevs igenom av regeringen Löfven medpåtryckningar från Mp.
Så å ena sidan lagligt när det skedde, men fult som f-n och risktagande med pensionspengar som borde vara på gränsen till straffbart.
Man kan tycka att lagen är fel, men det var i enlighet med lagen och inte ett oförutsett kryphål som användes för att runda lagen.
Jag kan dock hålla med om att staten kanske inte är den mest lämpade aktören för att driva helägda riskkapitalbolag. Det finns förstås affärer som skulle kunna vara kloka, tex att AP-fonderna hade köpt ut Arlandabanan från A-train eller liknande men generellt håller jag med om att det nog är en dålig idé.
Det känns som att vi trätt in i den stora ekonomiska scam-åldern.
Att hela världens samlade pensionsfonder gick in i Tesla bidrog till det politiska klimatet vi har idag.
Musk är som Jobs en smart affärsman och byggde den religiösa kulten innan han hade en produkt.
Apple-sekten, The cult of Mac som datortidningarna kallade det för i slutet av 80-talet, var en öppen, uttalad, och medveten strategi från Jobs i samband med att Macintosh lanserades. Produkten lanserades alltså samtidigt som kulten byggdes upp som en del av marknadsföringen. Jobs anställde t.o.m. en snubbe vid namn Guy Kawasaki som fick den officiella yrkestiteln “Chief Evangelist” vars jobb det var att med ord, symbolik, och metoder lånade från den religiösa världen sprida ”tron” på Macintosh med passion och glöd. Flera andra bolag har eller har haft haft chief evangelists, men Apple var först. Och det var som sagt inte hemligt på något sätt.
The cult of Elon verkar däremot i stor grad ha vuxit fram helt organiskt bland människor som faktiskt tror på hans snack om att rädda klimatet, befolka andra planeter osv, och på senare tid paradoxalt nog även bland människor som skiter i klimatet och hatar elbilar. Om allt detta är en medveten strategi som i hemlighet orkestrerats av Musk så har han varit väldigt skicklig på att dölja det.
Ja, det är väl snarast så att Musk snabbt fick någon sorts frälsarstatus i.o.m. Tesla (det är i sig en skandal att så många länder började ge subvetioner för lyxkonsumtion istället för att plocka alla de lågt hängande frukterna i andra änden), sedan tycks det mesta ha gått av sig självt. Det sägs att han ska vara en säljare av Guds nåde med ett oerhört välsmort munläder, men det vete fan och allt jag hör och läser om honom får mig att tro att han är en ganska dålig företagsledare – ja, jag vet att folk tycks vara beredda att gå genom eld och vatten för honom – men alla förseningar, alla felslagna prognoser, alla uppenbara lögner, alla galna projekt som baseras på att fysikens lagar ska upphävas (och nu hans uppenbara högerextremism) o.s.v. får mig att undra hur karusellen/cirkusen kan tillåtas fortsätta.
Det är t.ex. helt makalöst att alla exploderande raketer inte leder till ett större ifrågasättande. NASA skulle komma undan med samma sak – då skulle kompetensen och resursslöseriet imedelbart ifrågasättas. Raket-Elon dinglar bara »Vi är på väg till Mars» framför ögonen på folk så tillåts slöseriet fortsätta.
Journalister kan lämpligen fråga svenska fondförvaltare varför de anser sig vetta bättre än danska.
https://www.reuters.com/legal/transactional/danish-pension-fund-excludes-spacex-citing-governance-valuation-2026-05-29/
Ha! Nåt för ap7 iaf att ta efter ( vad de privata globalfonderna gör får stå för dom)
Bra rutet!
Tyvärr har AI-rejset blivit själva definitionen av en ekokammare, där alla bara lyssnar på de som redan är inne i kammaren. Men hela datacenter-i-rymden-grejen handlar ju tyvärr om att haussa upp intäkterna för SpaceX uppskjutningsverksamhet. Spelar idag ingen roll om det kommer att funka eller inte, så länge hypen kan hållas igång med klassisk Musk-hypning.
Såg en siffra häromdagen på att SpaceX siktar på att skjuta upp typ en miljon satelliter de närmaste åren – jag hoppas innerligen att det bara är en av Musks hallucinationer.
Det finns en risk för att satellituppskjutandet måste ransoneras och megakonstellationernas påfyllnad nödstoppas.
Satelliterna i låga omloppsbanor saktas ner av den tunna atmosfären, bromsas och brinner upp och då hamnar ozonnedbrytande metaller osv i ozonskiktet.
Om ozonskiktet är i fara måste verksamheten avbrytas oavsett vad detta kostar eller hur mycket det stör samhället då det inte bara är ett gulligt problem med mera solskydssmörja och hudcancer utan risk för total ekologisk katastrof med massutrotning och svält när allt måste odlas i växthus.
Det finns alltså ännu en enorm risk i denna värdering utöver att datorhallar i omloppsbana är idioti.
Chansen för att man ska sitt förnuft till fånga chans relativt obefintlig.
Godmorgon Lars!
Bra att du tycks vara tillbaka fullt arbetsför igen.
Har du blivit av med efterverkningarna efter bältrosvaccinationen?
Tänkte precis detsamma, eftersom jag står i begrepp att vaccinera mig.
Ett synnerligen klokt val. Tråkigt att riskera komplikationer som ensidig blindhet eller kognitiv nedsättning (som jag sett). Plus eventuella andra fördelar med vaccinet, där mer forskning är på gång.
Pågick bara ett dygn. På benen igen redan fredag em.
Stämmer med våra och bekantskapskretsens erfarenheter. Oftast inga eller mycket måttliga känningar som snabbt gick över. Den andra sprutan kände jag inte av alls förutom lite ömt vid stickstället.
Så återigen, vaccination mot bältros rekommenderas!
Jag antar att AI-center i rymden kommer att bli vårt sätt att få ner koldioxidhalterna i atmosfären. Tänk vilka mängder kolsyreis som kommer att behöva fraktas upp för kylningen!
(kan innehålla spår av sarkasm)
Sarkasm är, tillsammans med tystnad, bästa sättet att bemöta kacklande fånars kacklofoni.
Så det gjorde du elegant, Jolin.
Ingen har påstått att problemet är enkelt, men AI-kylning är inte en trång sektor i rymden.
Vem vågar utmana den globala (=av USA kontrollerade) ekonomiska ordningen och lansera en indexfond med begränsat p/e för alla ingående investeringar? Antar att den aldrig skulle tillåtas
Men när smällen kommer kommer din pension att halveras för så gick det 2008.
Hur skulle en sådan fond kunna förbjudas? … De borde redan finnas.
Några personer med mörka solglasögon knackar på dörren till ditt kontor och säger att många viktiga människor i Washington är mycket oroade över ditt tilltag.
Tänker på Pojken med guldbyxorna för agenterna dyker upp och föreslår att han byter sina slitna byxor mot ett par alldeles nya.
En sådan fond skulle utmana hela bluffsystemet där vissa blir rika på att sälja av skuren i tid trots att de skapar undergång för massorna.
Typ Peter Carlsson i Northvolt.
Tänk om SpaceX har en affärsidé som kommer fungera, har vi all information eller är det bra värdelöst och alla investerare blir lurade eller kommer de lura oss vanliga?
Det är väl rätt troligt att affärsidén fungerar men inte tillräckligt fantastiskt bra för att motivera värderingen.
SpaceX har en affärside som är otroligt framgångsrik. Att bygga raketer som kan användas många gånger och då sälja dyra satellituppskjutningar som är billiga att producera, en riktig sedelpress. Då byggde de upp en överkapacitet och med den skjuter de upp Starlink för att sälja bredband i alla möjliga nischer där det är lite dyrt. Verkar funka samt visade sig vara militärstrategiskt så verksmaheten får så att säga nedläggningsskydd om den inte funkar.
Men detta räckte inte utan användes som en grundplåt för visionärt pyramidspel till bubbeluppblåsande.
Återanvändbara raketer kan ha inneburit ett (kanske stort?) kliv ner i pris för uppskjutning av satelliter. Det är som sådant imponerande att ha lyckats med.
Men det är givet att det blir den nya “standardkostnaden” för uppskjutningar och idén som sådan är inte en barriär mot konkurrenter.
Tumme pekfinger har kostnaden för att skjuta upp en satellit sjunkit till en tiondel och så säljer man uppskjutningen för halva det tidigare priset för där finns den nu aktiva konkurrensen i form av subventionerade engångsraketer som existerar oavsett lönsamhet pga säkerhetspolitik.
Nu när SpaceX visat att det är tekniskt möjligt håller dussintals företag med och utan statsstöd på att utveckla kopior eller tekniska lösningar som har möjlighet att få lägre driftkostnad än Falcon 9. Så om 5-10-15 år hamnar kostnadssäkningen hos kunderna och lönsamheten slutar vara extrem.
SpaceX satsar allt på ett teknikhopp som skulle kunna ge nästa kostnadssäkning till 1/10 del av dagens kostnad och teknikvägen för riskminimering valdes till storleksmaximering som ger svalare återinträde i atmosfären och marginal för tyngre tekniska lösningar. Och blir det hellyckat kan man åka till Mars vilket var Elons roliga galenskap medan om man når 1/3 del av prestanda men pålitligt är man ändå konkurrenskraftig i 20 år till.
Kul att följa teknikutvecklingen men dämpat av galenskapen, det hade varit så mycket trevligare om vi instället för AI bubbla och fascism hade fått en Elon som sålt Tesla för att finansiera en forskningsexpedition till Mars och åkt dit med enkel biljett och blivit odödlig så länge mänskligheten eller våra efterföljare finns som den första marsianen begraven på mars.
Jag tror att du missar en viktig detalj: fram tills nu har SpaceX fungerat genom att dia skattepengar och tigga investeringskapital. Kommer jag inte ihåg detaljerna, men ekonomiprofessor Patrick Boyle gick igenom bolaget inför börsnoteringen och knappt ens Starlink var bärkraftigt (och framför allt inte tillväxtprognosen). SpaceX är det inte, det vill säga att nu när bolaget ska börsnoteras och kulorna ska in måste priset för raketuppskjutningarna höjas.
USA kan vara nöjt med skattepengadiandet, det har till skillnad från Boeing levererats fungerande tjänster till Nasa och det vart både ny ekonomisk aktivitet som är internationellt konkurrenskraftig och en ny strategisk resurs i Starlink.
Men jo de bränner en sabla massa pengar på att forcera Spaceship på “bredden”. Jag underskattade detta.
Ja, så sett har så klart NASA fått billigare uppskjutningar och slipper hantera kritik för raketer, men det tycks röra sig om dopad konkurrenskraft, så det blir intressant att se vad som händer nu, inklusive potentiella nya konkurrenter.
Sedan är Musks egen politiska hållning liksom USA:s nuvarande regim också ett konkret hot mot Starlink (och förmodligen en osäkerhetsfaktor för överskådlig tid även om de skulle röstas bort eftersom vi nu sett att galningarna aldrig är mer än fyra år bort från Vita huset). Jag kan svårligen tänka mig att särskilt många andra försvarsmakter, vilka gissningsvis torde vara den största potentiella kundkretsen (vanligt folk har i mycket hög utsträckning tillgång till vanligt bredband eller mobilt internet till en lägre kostnad och generellt sett begränsat behov av lösningar som Starlink) är beredda att lägga sina ägg i den korgen med tanke på utvecklingen sedan januari 2025. Att USA sägs ha killswitches för F-35 exempelvis var trots allt ett rätt litet problem för köparländerna så länge USA betedde sig normalt. Så är det inte längre och sak samma då med Starlink – vi har ju sett vad som hänt både för Ukraina och Ryssland när Starlink släckts ner för dem.
Det är väldigt kallt i rymden, det är dock väldigt sällan man stöter på de där enstaka kalla atomerna i vakuumet.
Förutsätter inte det att man befinner sig i skugga av någonting? Vid exponering av solljus blir det väl rätt hett istället?
Mm.
Meh, bygg datacentren ute vid Kuiperbältet så får du inte så mycket värmestrålning från solen.
Jo precis. Tanken måste vara att man befinner sig i nån slags solsynkron bana och att stora solpaneler försätter elektroniken i “evig skugga”. Men likväl får man en massa värme som ska ledas bort på något sätt. Jag har för mig att på ISS jobbar man med en typ av flänsar och värmeväxling. Hur som helst är det nog stökigt att få ihop ekvationen och det är mycket “skrot” som ska skickas upp.
Sätt dig i skuggan så blir det svalare. MYCKET svalare.
Man tycker att det borde finnas åtminstone någon journalist med baskunskaper i fysik och möjlighet att ställa frågan hur kylning i rymdens vakuum korrelerar med att de bästa termosflaskorna är vakuumisolerade.
Varför är termosflaskor försilvrade?
Ja jisses, är det inte covid så är det Putin, Trump och snart en AI-krasch
Hur känns det att skrika att kejsaren är naken? När ingen lyssnar menar jag…
Förstår inte att kylning ska vara ett problem i rymden. Kylning via konvektion fungerar naturligtvis inte men svartkroppsstrålning med en temperatur strax över 100C borde vara tillräckligt för att stråla bort det som solfångare tar emot. Elektroniken behöver befinna sig i gas eller vätska, en värmepump omvandlar till temperatur som en radiator strålar ut.
Värre med kosmisk strålning och underhåll. Det finns dessutom en minsta teoretisk energimängd som går åt för att accelerera massa till omloppsbana.
… och vad händer med temperaturen när solen lyser på en satellit? Ni vet den där “gratis energin”?
Blir det månne varmt..?
Det blir så varmt tills jämnvikt infaller sig. Skulle jag tro.
För jämnvikt, tillförd energi == bortförd energi.
Strålning, strömning, ledning. Så strålning_in == strålning_out. De andra är typ noll.
Nä, kylningen är väl inget tekniskt problem, det är helt klart görbart.
Men grejen är att det hela måste göras billigare än i datacenter på jorden för att vara meningsfullt och det verkar helt orimligt.
Så syftet är nog aktiekurspump.
Värmeutstrålning från en “svart kropp” är proportionell mot FJÄRDE POTENSEN av temperaturen (eller differensen) så med enkelt exempel (400K – 4K) ^4 eller ungefär en faktor 25 miljarder. Även beroende på material och utformning förstås. 125C är nog en rimlig arbetstemperatur för datachips. Kylning är inget principiellt problem, “bara” praktiskt.
I rymden är det inga markpriser, glest med grannar som klagar och inte samma trängsel om el heller. Solen skiner. En viss grad av kosmisk bitrot kan nog accepteras med redundans.
Sen hänger det ju på om Starship funkar som tänkt, men provskottet med v.3 gick rätt bra.
Aktiemarknaden är (bör vara) framåtblickande.
Inget av det här sagda är häpnadsväckande nyheter. Men den som vill blunda ser illa.
Räkna inte bara med värmeutvecklingen i chipen utan instrålningen från solen.
Totalen.
Solenergi in – nyttigt arbete – kylning ut. Summa noll.
Med de processorer som behövs för att driva datacenter i rymden så alstras det en hel del värme så att svartkroppsstrålning skulle räcka för att ha en fungerande arbetstemperatur är jag tveksam till.
Vad menas med “du som svensk tvingas köpa Space-X”?
Hur tvingas man? Vilka pensionsfonder är det som inte går att välja bort?
Premiepension är valbart.
Tjänstepension är valbart.
Allmän pension finns inte investerat, utan är bara en skuldsiffra i en databas.
AP-fonderna är allmän pension. Krymper de sänker man pensionen.
Att höja pensionsåldern är väl en annan “möjlighet”. För oss som jobbar då, de som redan är pensionärer drabbas kanske med sänkt pension. Sånt kan jag inte, måste snart börja öppna det där oranga kuvertet.
HW, jag förstår ju att du hör till dem som envist tvivlar.
Försök ändå ta till dig argumenten som presenteras.
Är varma chips ett problem, eller inte? Håll dig till en linje.
Ja, solceller blir varma i solen – och ger el. Som värmer även chipsen, samtidigt som de arbetar. Värmen leds bort (via finurligt rörmokeri?) till radiatorer på skuggsidan där det är KALLT. Nära absolut noll grader. De strålar ut värmen i form av IR till hela världsalltet, som inte lär märka nånting.
Går säkert att räkna på för den som kan. (Jag är inte rymdingenjör!)
Allt arbete genererar värmeförluster.
Blir energinettot inte noll och jämvikt så lär hela rasket brinna opp illa kvickt.
Ingen har påstått att detta är enkelt – bara att det är möjligt. Vi får väl se.
Självklart är det möjligt, knappt ens svårt att flytta upp AI-datacenter i rymden.
Det som är svårt och troligen omöjligt inom min livstid är att göra det billigare än på jorden.
Vissa räknar på att rymdalternativets kostnader kan förbättras x storleksordningar inom y år så att det blir konkurrenskraftigt men glömmer att samma sak även kan gälla för jordalternativet.
Strategiskt placerad mark kan vara astronomiskt dyr i Amerikat.
Exempel: Den planerade snabbtågsbanan i Californien. Har varit under byggnad i decennier, kostat många hundratals miljarder dollar och hittills uppnått en banlängd på någon enstaka kilometer, över en viadukt. Varför? Markägarna! NIMBY! Advokatindustrin! Pork!
Men det är klart, närmare polerna kanske – skaplig kylning, glest befolkat … fast sen var det ju el och tele. Hmm.
(Mitt inlägg hamnade fel, skulle ju ha varit svar till HW 20:22)
Definiera strategiskt placerad mark. Vad beträffar avstånd, underhåll, latens o.s.v. är det förmodligen mycket lättare att placera enorma datacenter ute i ödemarken (de folkliga protesterna beror i huvudsak på att de tenderar att förläggas i nära anslutning till samhällen och förbrukar ”deras” el) än i rymden – det är ju lite mer av en apparat att åka upp och byta komponenter, även om det i mil räknat skulle råka vara närmare (och för att undvika kollisioner med rymdskrot behöver de väl ligga jämförelsevis rätt långt ut).
Strategiskt? Där du vill bygga något och grannen kan bråka.
Ett av de stora datacenterbyggena placerades helt nära statsgränsen i Tennessee, så att expansionen hamnade i grannstaten på andra sidan floden. Energibehovet tillgodoses med Megapack-batterier och gasturbiner. Men det var ändå inte friktionsfritt tror jag.
Ingen planerar väl att skutta upp i omloppsbana för att byta ut radiorör.
Detaljerna låter jag experterna lösa, jag ville bara påpeka hur ovidkommande och ogrundade en del populära invändningar är. Ändå märkvärdigt immuna mot sakskäl. (Kanske hänger ihop?)
Grannen? USA har ju enorma ytor där det inte bor någon överhuvudtaget. Problemet är att kraftförsörjningen i dagsläget ofta (inte alltid) påverkar de samhällen som serverhallarna byggs i.
Det är rätt lätt att avfärda kritik som ”detaljer”, men det är väl just detaljerna som gör att man inte har så många serverhallar i omloppsbana ännu. Det var någon analytiker som talade om felfrekvensen på grafikprocessorerna (orsakad av hyperskalningsmiljön) och jag blev förvånad över hur hög den var och då talar vi om komponenter som har en livslängd för ändamålet på 3 till 5 år och för vissa tillämpningar så lite som 1–2 år. Skulle detta vara väsentligen annorlunda ute i rymden?
Nej. Det främsta skälet till den nuvarande bristen på serverhallar i omloppsbana är att det inte går att kasta dit dem. Än. Prototyp 3 av Starship, som behövs för ändamålet, har för bara någon vecka sedan lyckats nå nästan rätt höjd och demonstrerat distributionsfunktionen med attrapper. Men sen ska de ju funka också.
Jensens senaste apparat har dock varit där uppe ett tag nu, och jag har inte sett att den är sönder? Det är bara en, på prov.
Tanken är inte heller att servrarna ska stampa och gå i decennier, utan när (inte om) en pajar får den retirera, bromsas, brinna opp och bytas mot nya.
Exakt vilka chips som ska befolka dessa servrar och vad de kan är okänt för mig, men Elon har pratat om AI6, 7 eller 8 (nästa som sätts i bilar är AI5 (nu är den senaste AI4). Utvecklas i samprojektet Terafab där spaden har satts i backen för första etappen, Fablab.
Här nere på marken behövs det bl a kraft, kylning (som vi varit inne på) och tele. Inte minst byggbar mark. Allt i begränsad tillgång. Samt apparatskötare, som du nämner.
Vad har du för exempel där det inte blir elbrist?
Det fans väl en anledning till att Apollo-programmet använde vatten som fick avdunsta i vakuum för att kyla elektroniken.
Cutting edge tech för 60 år sen.
Även i en annan skala, och engångs för ett par dygn.
Var sätter fysikens lagar gränserna, är frågan.
Inte: Vilka tänkbara problem kan vi hitta på så att allt blir omöjligt?
Från di.se låst artikel
Harish Krishnaswamy har den 29 maj sålt 1,39 miljoner aktier i teknikföretaget Sivers Semiconductors där han är chef för affärsområdet Wireless.
Sivers-aktien har stått för ett rejält rally under året. Sedan nyår är aktien upp med över 2.100 procent.
Om man håller sig innanför Van Allen-bältena så är kosmisk strålning inte ett stort problem.