SCB rapporterade om ett stort ras för infaltionen i juni månad. Svenska kronan stärks, även om detta minskade sannolikheten för framtida räntehöjningar från Riksbanken.
 |
| Underliggande prisinlfation (KPIF) januari 2000 till juni 2019 (procent). Data: SCB |
Inflationen, som definierad av KPIF rasade i juni månad från 2.1% till 1.7%. KPI föll också 0.4 procentenheter från 2.2% i maj till 1.8% i juni.
Starkt bidragande var lägre klädpriser (förmodligen sommarreor), lägre pris på el, samt billigare potatis och drivmedel. Resor utomlands steg i pris.
Elpriserna har dock stigit nu i juli, och vi får se om man kan rea klädpriserna ännu mer, eller vad som ska tas till för att fortsätta pressa ner inflationen i juli, eller om de rapporterade höjningarna i partihandelsledet kommer slå igenom i julisiffrorna.
 |
| 5-minuterschart USDSEK. Stor volatilitet runt infaltionsbeskedet. |
Även om kraschande inflation gör det osannolikare att Riksbanken höjer räntan framöver, så stärktes den svenska kronan under dagen, med större rörelser efter 09:30 när inflationssiffrorna släpptes. USD har tappat 0.36% mot kronan och EUR 0.14%. Dock verkar småvalutorna generellt stärkts, så det kanske beror på andra anledningar. GBPSEK är +0.06% och NOKSEK +0.09%, så både pundet och norska respektive svenska kronan rör sig ungefär samma idag.
Så det finns nog en berättelse om varför USD och EUR föll. Men jag kan inte följa allt.
En reflektion kring att inflationen faller trots att svenska kronan rasat. Det visar snarast på minskad aktivitet i svensk ekonomi, och att inbromsningen i konjunkturen är så hård att även kronrasets påverkan på importerad inflation bromsas av detta. Butikerna och tjänsteleverantörerna har helt enkelt inte möjlighet att skicka notan vidare till kunderna, utan absorberar detta på grund av att låg efterfrågan annars driver bort kunder.
9 kommentarer
Extremt väntade siffror, som kom in nästan helt enl allas förväntningar.
Ja, vi får väl se om anekdoterna kring juli-prishöjningarna är confirmation bias eller tecken på en bredare våg av prisökningar. Är skeptisk eftersom vi går mot minskad ekonomisk aktivitet (lågkonjunktur) -> minskat utrymme för högre priser.
Kommande räntesänkningar i Euro-området och USA?
Vad stöder du det påståendet på?
Efter FEd chefens Powells tal igår är marknaden säker på minst en räntesänkning i USA med start denna månad, även ECB lär följa efter med en så kallad accommodative policy, kronan stärks när andra valutors räntor närmar sig svenska botten räntan, allt är relativt som det heter.
Det bästa vore att byta monetärt system och ha marknadsräntor, men om det nu upplevs för avvikande, så kan väl vi iaf. få ett inflationsmål mer likt resten av Europa, dvs KPI-ökning under 2% – inte runt 2%
Vad är det som skulle vara så bra med det?
Riksbanken skulle inte behöva jaga 2,0% utan kunna nöja sig med t.ex. 1,5%. Lägre inflation skulle ge starkare krona och omvandlingstrycket i svensk ekonomi skulle upprätthållas.
I konkurrens med andra valutor bilr det problematiskt om vi tillåter högre inflation.
Sista stycket var intressant, jag skulle precis fråga varför inflationen faller när priserna tidigare började gå upp kraftigt pga. kronfallet.
För en glad amatör massa information som inte passar, borpriserna skall upp när tidiga indikatorer på armageddon-recession börjar blinka osv.
Vi får väl hoppas att Kina kraschar denna gången och absorberar det mesta och att europa klarar sig lite bättre. Sverige står väl synnerligen illa rustat denna gång med kommun och BLT lån i taket men det kanske är priset vi får betala för att vi klarade oss någorlunda ok 2008?
Kan ju vara så att konkursutförsäljningarna pressat ner konsumentpriserna.