Riksbanken lät som väntat sin styrränta reporäntan ligga. Däremot vill man ändra i sitt penningspolitiska styrsystem, inklusive kraftig höja inlåningsräntan, dvs det bankerna får betalt för att sätta in pengar hos Riksbanken.
Reporäntan ligger alltså kvar på krisnivåer om -0.25%. Man låter sin killgissning av sitt eget framtida beteende (“prognos”) ligga kvar med att räntan kommer höjas mot slutet av året eller i början av nästa år. Övriga killgissningar är en uppjustering av gissningen för årets svenska BNP-tillväxt till 1.8% mot tidigare 1.7%, och en sänkning för nästa år från 1.9% till 1.6%.
Samtidigt meddelar man att man vill ändra i sitt penningpolitska styrsystem.
Mest spektakulärt är att man vill höja inlåningsräntan kraftigt. Idag är den reporäntan minus 0.75 procentenheter, dvs -1.0%. Framöver ska den bara vara reporäntan minus 0.10 procentenheter, dvs en höjning av räntan från -1.0% till -0.35% eller 0.65 procentenheter givet samma reporänta. Utlåningsräntan ska dock ligga kvar med +0.75 procentenheter mot reporäntan.
Det innebär i princip att räntan på bankkonton bör höjas när dessa nya regler börjar gälla. Lånekollektivets räntor på skulderna påverkas dock inte, då den påverkas av Riksbankens utlåningsränta. Så länge inlåningsräntan till Riksbanken är negativ bör dock bankkontoräntorna förbli noll, så i praktiken har det liten påverkan vid nuvarande reporänta.
Sedan kan man dock tycka att om det blir bättre ränta på bankkonton, så borde det pressa upp marknadsräntorna på obligationerna och därmed även räntorna på hushållens och företagens skulder.
Man skulle kunna tolka det som att Riksbanken på detta vis vill stimulera sparande genom att bara justera ena sidan av räntespreaden runt reporäntan. Riksbanken menar dock att det inte spelar någon roll för penningpolitiken.
10 kommentarer
Nej. Det är inte särskilt spektakulärt, och din tolkning är felaktig.
Läs mer här.
Viktigast: "De föreslagna förändringarna är inte avsedda att få några penningpolitiska effekter eftersom Riksbanken även framöver kan se till att dagslåneräntan hamnar nära styrräntan."
"Riksbanken överväger att upphöra med de dagliga finjusterande transaktionerna. Samtidigt föreslås att ut- och inlåningsräntorna ändras från dagens styrränta plus/minus 0,75 procentenheter till styrräntan plus/minus 0,10 procentenheter, se Figur 2. Räntekorridoren skulle då bli betydligt smalare än i dag. Det borde medföra att dagslåneräntan blir mindre känslig för hur likviditeten i banksystemet är fördelad mellan bankerna vid slutet av dagen. På så sätt skulle Riksbanken kunna se till att dagslåneräntan även framöver kommer att hamna nära styrräntan."
"Ut- och inlåningen vid slutet av dagen skulle i detta system ske helt automatiskt utan inslag av den manuella hantering som i dag är förknippad med de finjusterande transaktionerna. "
Och ur dagens penningpolitiska rapport:
" I praktiken anpassas räntestyrningssystemet till vad Riksbanken redan gör. Till följd av Riksbankens omfattande köp av svenska statspapper har banksystemet haft och kommer ha ett stort likviditetsöverskott under en överskådlig tid framöver. De penningpolitiska motparterna placerar detta likviditetöverskott antingen i riksbankscertifikat med en veckas löptid till reporäntan eller som inlåning över natten till en ränta 0,10 procentenheter under Riksbankens reporänta.
"
Ja, sista meningen i blogginlägget är: "Riksbanken menar dock att det inte spelar någon roll för penningpolitiken."
Fast du skrev även "Det innebär i princip att räntan på bankkonton bör höjas när dessa nya regler börjar gälla."
Nej, för bankerna har aldrig _placerat_ till inlåningsräntan hos RB. De köper riksbankscertifikat istället.
I princip betyder inte i verkligheten, utan principiellt.
OK, men för att förtydliga då: Dessa förändringar har exakt noll faktiskt påverkan på hushåll och företags räntor och är därför inte "spektakulära".
Yes! JP sopar mattan med Cornu!
Såhär ser jag det:
Minskar spreaden minskar också den kostnaden som bankerna har idag för inlåningen. Vilket i förlängningen bör förbättrar marginalerna för bankerna.
Vilket ger en möjlighet att öka prispressen för konsumenten. Vilket leder till lite högre bostadsbubbla
Hm. Bankerna använder sig ju inte av de stående faciliteterna för in- och utlåning, utan de kör på de finjusterade faciliteterna eller köper RB-certifikat. Kanske blir det marginellt bättre likviditet, eftersom man slipper "mecka" med finjusteringar som idag. Det handlar i så fall om någon enstaka räntepunkt (hundradels procent), generöst räknat…
Vi lever sannerligen i ett "new normal" där det helt plötsligt inte är underligt med negativa räntor. Det fanns väl inte ens som begrepp innan det först kom för närdå, 3-4 år sedan. Själva poängen med ränta är ju att man får något för att låna ut något, inte behöver betala för att låna ut något 🙂
Det andra som sticker ut är storleken på lån BLT har idag och kanske framförallt amorteringstiden. Var ju diskussion runt 2008 att medeltiden för full amortering var 600 år eller nåt i Stockholm men det var väl innan amorteringskravet.
Det som egentligen hänt är väl detta,
Vi har "begagnade" bostäder som passas runt i en ring och hela tiden ökar i pris. Nästa köpare accepterar prishöjningen för han vet att han själv kommer kunna sälja vidare med motsvarande ökning.
Genom enträgna kampanjer i media såldes detta in som något positivt, "bli rik av att bo", "bostadsvinnare" osv. osv.
Absolut INGEN ställde sig frågan om denna pool med pengar (eller krediter) inte hade kunnat användas bättre, till exempel om priserna stått still och allt gått in i nybyggen.
(jag tror det för vi verkar ha behov av 650 000 bostäder enligt några nyhetsartiklar nyligen).
eller kanske som företagskrediter i nystartade bolag som väl tyskarna gärna lägger sina pengar på?
Visst är det svårt som gemene BLT att bryta sig ut ur formen men när precis alla ingår i en form av ohelig allians så att ovan är det enda alternativet är ganska risigt. Titta på valfri bostadssite hur många tomter som finns till salu runt stockholm, väldigt få.
Ökningen mellan markpris och pris för avstyckad tomt som är stadsplanerad är astronomisk och det enda som har hänt är att kommunerna stadsplanerat och dragit in VVA. Dom följer knappast gällande lag där dom skall tillhandahålla bostäder (i någon form) i takt med befolkningsökningen.
Egna hem på 30-talet, fantastiskt bra, varför kan man inte göra det idag?
Tomt för en halvmille och välja mellan 10 kataloghus för som minst 1 miljon.
(det skulle krascha bostadsmarknaden…)
Jag tänkte ett tag att man skulle kunna gå ihop 10 personer, köpa en större tomt och bygga sig 10 villor eller kanske flerbostadsus – storskalighet blir billigare.
Lättare sagt än gjort upptäckte jag efter en hel del undersökande.
Det borde ju egentligen vara busenkelt, köp 20 000m2 och låt Älvsbyhus komma in och smälla upp 20 villor för 20%-30% rabatt per villa eller nåt?
Vad skiljer egentligen oss högbelånade BLT från till exempel skuldslavarna i Namibia är vadå?
Dom har fått ta höga lån för marken dom brukar och sen säljer handlaren allt dom behöver till extrema överpriser så dom aldrig går plus. Samma mekanism bara att här är det boprisökningen som används för att hålla alla i evig skuld.
Hade en vän som hade en fin strandtomt i kranskommun och ett torp på den.
Kommunen hade inte stadsplanerat ännu men med septisk tank fungerade det bra, vatten och el fanns och grannen plogade vägen upp till stugan.
Han ville riva torpet och bygga ett hus när han så småningom gifte sig och skaffade ett par barn.
Det slutade med att han en arkitekt fick rita ett hus som tänjde maximalt på storleken på ett fritidshus och torpet fick rivas.
Jag tror han i slutändan spenderade mer på det närmast futuristiska starcraft-fritidshuset än vad han skulle gjort om han låtit älsvbyhus smälla upp en tvåplansvilla för 1.5 miljoner, och då hade han bara 35 kvadrat eller vad det nu var…
Stadsplanering kan vara ett mycket effektivt vapen för att hållar priser uppe på mark eller bostäder för hade han inte varit den han är så hade väl det naturliga varit att köpa en stadsplanerad tomt eller svindyrt begagnat hus som han "fick köpa" 🙂
Hör väl till historien också att kommunen var intresserade av tomten då den låg väldigt fint 🙂