Korta svenska marknadsräntor stiger

Föga överraskande stiger de korta svenska marknadsräntorna. Intressant är att flera av dem stigit inför Riksbankens räntehöjning, vilket därmed inte gav så stor effekt igår.

Svenska marknadsräntor senaste månaden. Föränrding på en månad, se infälld graf.

Bland de marknadsräntor som än så länge rapporterats hos Riksbanken (korta statskuldväxlar har inte data för de senaste dagarna) så steg räntorna  i intervallet 2 – 6 månader med runt 0.25 procentenheter under den senaste månaden. Alltså i linje med Riksbankens höjning av styrräntan reporäntan igår.

Intressant är att STIBOR 2 – 6 månader stigit inför räntebeskedet och även om man tog ett litet kliv uppåt under gårdagen, så var det mesta redan inprisat. Marknaden förväntade sig alltså en höjning, och fick rätt.

Det ter sig därmed självklart att inte bara SBAB behöver höja sina bolåneräntor framöver.

En del försöker nu desperat förklara att några hundralappar mer i månaden i räntekostnad inte kommer påverka bostadsmarknaden.

Naturligtvis är detta felaktigt. Lånelöften påverkas. Kostnaden för särskilt förstagångsköpare, som har hög belåning, ökar rejält och dessa har också från början en sämre ekonomi. Bostadsbubblan förutsätter också en tillströmning till pyramidspelet i form av just dessa förstagångsköpare och om de behöver gå ner lite i pris kommer det ge följdeffekter på hela marknaden. 

Däremot ska man inte förvänta sig att priserna faller 17% över en natt, men givet att räntekostnaden skulle vara hälften av boendekostnaden, och räntekostnaden nu stigit cirka 17%, så bör bostadspriserna med viss fördröjning alltså falla 8.5% på gårdagens räntehöjning. Det kan ta något år att nå ut i hela systemet, men trycket nedåt finns där och sprider sig som ringar på vattnet.

Härnäst ska jag börja presentera resultatet från gårdagens bolåneenkät. Det finns stora mängder data, så vad är intressantast att börja med. Jag tänker mig räntan, eftersom den är dagsaktuell med Riksbankens höjning – hur räntan ser ut för olika storlek på lån, olika belåningsgrader, olika inkomstnivåer och i olika delar av landet. Men jag tar gärna synpunkter kring detta innan jag bröjar med arbetet att behandla datat.