3:12 – varför ta ut utdelning med full skatt istället för lön?

Trots svenska sk 3:12-reglerna för att hindra att egna företagare tar ut utdelning istället för lön, så finns det anledningar att ta ut lön som just utdelning trots att den beskattas som lön.

3:12-reglerna innebär att man högst får ta ut knappt 170 000 kronor som utdelning ur ett fåmansaktiebolag, om man inte drar upp utdelningsutrymmet genom en högre lönesumma. Betalar man tillräckligt med löner får man ta ut mer i utdelning är tanken. Oftast kräver detta i praktiken anställda för att vara lönsamt, då egen lön i så fall passerar långt bortom statlig skatt och värnskatt för att alls ge ökat utdelningsutrymme.

Det finns dock anledningar att ta ut den egna lönen som utdelning ändå, och det beror på att utdelningen inte räknas som en kostnad, vilket alltså drar upp vinsten i bolaget och med det möjligheten till periodiseringsfond och med de obeskattade reserver.

Generellt bör man som egen företagare med aktiebolag inte ta ut mer än ca 38 000:- SEK i månadslön. Högre lön än så ger inte ökade sociala förmåner (a-kassa, sjukförsäkringens SGI etc) och inte heller några pensionspoäng. Ur pensionsperspektiv är det bättre att sätta lön över 38 000:- SEK på en tjänstepension.

Arbetsgivaravgifterna ovanpå lönen över ca 38 000:- SEK är alltså bortkastad skatt man inte får ut något försäkringsvärde på.

För att få ett utökat utdelningsutrymme över schablonen på knappt 170 000:- SEK om året måste man upp till ca 50 000:- SEK i månaden i löner. Det finns alltså ett intervall där det är onödigt att ta ut lön och det är mellan 38 000:- och 50 000:- SEK per månad.

Aktiebolagets vinst drabbas av 22% vinstskatt. Tar man ut mer än löneutrymmets utdelning och redan ligger på ca 38 000:- SEK i lön beskattas utdelningen som lön, dvs med marginalskatt om ca 60% totalt. Dock belastas inte denna utdelning av arbetsgivaravgifter, som är 31.42% (?).

Tar man ut lön på marginalen beskattas 100 000:- SEK med (100000 – 100000/1.3142)+(100000/1.3142*0.6)=69 563:- SEK och du får alltså ut 30 437:- SEK i näven. Tar man ut utdelning utan löneutrymme beskattas 100 000:- SEK med 100000-100000*0.78*0.4=68800:- SEK och du får ut marginellt mer med 31 200:- SEK i näven.

Beskattningen är alltså i stort sett kostnadsneutral, med en liten fördel för utdelning.

Däremot räknas alltså inte utdelning som en kostnad och man får en möjlighet att avsätta 25% av vinsten till sk obeskattade reserver att ta ut längre fram. Av 100 000:- SEK i vinst får man alltså sätta av 25 000:- SEK utan skatt, även om den inte kan tas ut.

För företaget som vill expandera eller företagaren som obeskattat vill buffra upp intäkter för framtida bruk så motiverar periodiseringsfonden att ta ut utdelning istället för lön, åtminstone om lönen annars hade hamnat i intervallet 38 000 – 50 000:- SEK och alltså inte påverkat utdelningsutrymmet positivt.

Periodiseringsfonden är dock belagd med en schablonbeskattning (“ränta”) att betala till staten för uteblivna intäkter, men med dagens ränteläge är den att betrakta som obefintlig. En risk med uppskjuten beskattning är förstås att skatterna höjs i framtiden och/eller att 3:12-reglerna försämras ytterligare. Så periodisering är inte självklart.

En kort sammanfattning av den egna företagarens beskattning på marginalen: För att få ut 100 000 kronor efter skatt behöver man göra en vinst på 320 512:- SEK. Släng på 25% i moms så måste kunden betala ganska exakt 400 000:- SEK (400 640:- SEK). Minst 75% av det kunden betalar går alltså i skatter för den egna företagaren, oräknat omkostnader.

Alla belopp eller procentsatser är cirkabelopp för att jag är lat och inte orkar kolla upp exakta gränser. Du som är egenföretagare har givetvis exakt koll och om inte annat har din redovisningsassistent det.