Ny rysk kärnvapenrobot är ren psyops – ändrar ingenting

Som ett led i psykologisk krigföring och för att skrämma fram eftergifter och acceptans för Kremls invasioner och annekteringar av grannland har den ryska regimen i dagarna låtit offentliggöra en hypotetisk ny interkontinental kärnvapenrobot (ICBM). Diverse mediakällor i väst hänger på med den ena överdrivna skräckartikeln efter den andra. Nej, en “Satan-2” kan inte utplåna vare sig Texas eller Frankrike. Spela inte med i rysk skrämselpropaganda. Kom ihåg att “fredsrörelsen” under kalla kriget och alla dess odlade myter kring kärnvapen finansierades av Sovjetunionen med avsikt att sätta skräck i världens demokratier. Det samma verkar ske nu – ett Ryssland med ett åldrande och antagligen åtminstone delvis ej fungerande kärnvapen försöker skrämma västs befolkning till eftergifter. Tillägg: Texten har redigerats. Skrevs ursprungligen på en iPad under researchresa till Georgien, och paddan har “rättstavat” en del ord rätt spektakulärt.

Kärnvapen är långt svagare än vad “fredsrörelsen” tutat i folk under 70- och 80-talet. Detoneras de med luftbrisader är de dessutom ganska rena. Bränslet är till för att förbrännas och inte för att ge radioaktivt nedfall, medan ett kärnkraftshaveri inte är meningen att det ska ske och därmed är mycket smutsigare. Strålningseffekterna av en luftbrisad är primärt omedelbara. Man kan dö av akut strålsjuka om man exponeras för explosionen.

Markbrisader, som orsakar en hel del radioaktivt nedfall, sätts bara in mot hårdgjorda mål, inte mot mjuka mål som t ex flygbaser.

Rysslands ICBM – Satan, Topol-M, Bulava och Yars har olika laddningar på 500 kiloton, 800 kiloton eller 100 kiloton. Som exempel krävs det antagligen 6 – 10 st 800 kiloton för att “jämna Stockholm med marken”. En 800 kt över det kärnvapenmål som ligger närmast Stockholm, FRA på Lovön, gör att rutorna skallrar på Södermalm. Kanske krossas runt Hornstull. Det blir även mycket dålig stämning i Bromma, men i övrigt blir skadorna begränsade på Stockholm.

Rysslands gamla Satan-robotar är gamla. Det är idag högst tveksamt om samtliga fungerar, då det var ett bra tag sedan man såg testskott med dem. Däremot har nyare robotar, som t ex Yars eller Bulava avfyrats.

Kreml har låtit offentliggöra att man nu ska ta fram en “Satan-2”, som ersätter de gamla robotarna. 

Detta ger ingen ökad sprängkraft. 800 kiloton per stridsspets med max tio stridsspetsar (sannolikt färre, då man avser att även lasta skenmål för att lura USA:s teoretiska robotförsvar) kan inte utplåna “hela Texas” eller “hela Frankrike”. Tio stridsspetsar kan utplåna Paris, givet att man inte “bara” har 100 kilotons laddningar.

Forna tiders massiva laddningar på flera megaton är alla skrotade nu. De som fanns i 4-8 megatonklassen var till för att detoneras i atmosfären över Europa och USA, för att orsaka massiva EMP-vågor. 

Övriga kraftiga bomber på 1-4 megaton var så kraftiga på grund av usel precision. 

Idag är de kraftigaste stridspetsarna i 1.0 – 1.2 megatonklassen. Dessa hittas på kryssningsrobotar och inte på ICBM.

Med modern precision behöver man knappast ens 800 kiloton. När man idag kan flyga in en kryssningsrobot inom fyra meter från ett bergrums ingång behöver man inte speciellt starka laddningar. De massiva laddningarna från förr behövdes för att släppa bomber från hög höjd, som skulle träffa inom 500 meter från ett hårdgjort mål, och falla långsamt med fallskärm så bombflyget hann undan.

Oavsett så är de “hemska ryska kärnvapnen” en berättelse som Kreml alltså avsiktligt släppt. Detta för att intimidera västs befolkning till eftergifter och acceptans av Kremldiktaturens invasioner och annekteringar av grannländers territorium.

Så skaffa kunskaper istället för att gå på propagandan. Verkligheten är att ingen vet hur ett kärnvapenkrig skulle se ut. För vi har aldrig haft ett. Att det nödvändigtvis handlar om ömsesidig utplåning är högst tveksamt, som förra vinterns brittiska krigsspel i BBC visade.

I slutändan ändrar inte Satan-2 någonting. Samma förmåga finns redan idag, enda skillnaden är att de nya robotarna kanske faktiskt fungerar när de inom 10 år i teorin finns skarpt.