I två artiklar hos Bonnier/DN tryckt på döda träd omtalas syntetisk bensin från skogsavfall som ett möjligt bränsle – en generellt mycket bra idé, då både infrastruktur och fordon för bränslet är allerstädes närvarande. Vad som saknas är förstås politisk vilja, då ingen vill ta den ekonomiska risken att satsa på detta.
Risken med att satsa på syntetisk bensin, biobensin, är förstås mycket låg, då kunderna redan finns i form av alla bensinbilar. Detta i kontrast mot biogas, metanol, DME, vätgas etc. Likt biodiesel kan man stoppa in bränslet i befintliga fordon och infrastruktur, även om just biodiesel inte sägs fungera med alla dieselmotorer. Man kan också tänka sig låginblandning av biobensin, vilket helt tar bort kundrisken.
Snarare är det den politiska risken som spökar, där lagstiftning kan slå fel, t ex att bränslet inte klassas som miljöbränsle. Annars säger Preem att prisskillnaden på sin höjd blir några ören mot fossilbensin.
Enbart Sveaskog säger sig initialt kunna leverera 2 miljoner ton lignin som råvara till syntetisk bensin för Preems raffinaderi i Göteborg, och ersätta energiförlusten i pappersbruken med eldning av grot. En mycket förenklad beräkning och 50%-iga raffineringsförluster kan översättas till ca 2000000000*0.5/(0.77*1000)=1 298 701 kubikmeter bensin. Räknar jag rätt här?
Sverige gjorde 2013 av med 3 584 810 m3 bensin enligt SPBI.
Enbart projektet Sveaskog-Preem skulle kunna göra Sverige till 36% självförsörjande på bensin. Samhället skulle kunna fortsätta fungera alldeles utmärkt, t ex skulle blåljusmyndigheterna och annan samhällskritisk verksamhet kunna få bränsle även både efter peak oil och efter att exportmarknaden för olja i stort sett upphört efter år 2030. Med mindre storlek och lägre förbrukning på bilarna kan rent av en del privatbilism finnas kvar enbart på syntetisk bensin. Dock ligger detta fortfarande i linje med min prognos om 60% minskad biltrafik till efter 2030, som räknar med massivt bruk av biobränslen och minskad bensinförbrukning via teknikutveckling, samt hundratusentals elfordon.
Sveaskog har inte heller de enda kvarvarande pappersbruken i Sverige, så potentialen är egentligen ännu högre.
Dock får vi inte tjuvhålla på naturtillgångar inom ett EU-land, utan denna biobensin måste solidariskt erbjudas alla i EU, i form av EU:s fria inre marknad – den som betalar bäst får bensinen.
Så egentligen löser det ingenting, men är ett steg på vägen. Vi vet inte heller om vi är med i EU, eller om ens EU existerar efter år 2030, men då får vi inte heller solidariskt bjuda på den lilla olja som fortfarande produceras inom EU vid det laget.
Det finns egentligen inga nedsidor alls med projektet, men tydliga och långsiktiga politiska spelregler krävs. Svensk massaindustri är utsatt för hård internationell konkurrens på en i princip krympande marknad och på sikt är det inga problem att hitta annan avsättning för skogsbiprodukterna, som t ex syntetisk bensin.
49 kommentarer
Hur mycket energi går det åt för att skapa biobensin dvs vad blir verkningsgraden? Bara för att något är möjligt är det inte säkert att det är långsiktigt ekonomiskt hållbart. Tex går det med kärnteknik att tillverka guld fast det blir för dyrt (ett extremexempel såklart).
Oavsett guldtillverkning eller syntetbensin; -en mycket angelägen fråga i detta fall. EROI måste man alltid ha i åtanke när man diskuterar processer som i slutändan skall ge ett energiöverskott.
-Ett förslag jag har rent spontant skulle vara att försöka seriekoppla en tänkt syntetbensinindustri med vattenkraften eller något annat fossiloberoende, för att då väga upp den energikostand som kommer att dyka upp för att hålla processen igång. Vi borde då kunna få ett överskott i "andra ändan" för vidare distribution ut i samhället. Detta eliminerar dock inte att vi kommer att ha ett restbehov av energi, och i och med vattenkraften då till stora delar är "upptagen" blir det bara kärnkraft som ett realistiskt alternativ tills vi hittar på någonting annat. Inte för att KK är det ultimata, men som det ser ut nu, enda kompletteringskällan som finns.
-Är det någon som vet hur länge uranet och grafiten kommer att räcka?
Markus, själva processen satte jag 50% verkningsgrad på. I övrigt är ligninet en restprodukt från annan verksamhet, och kan anses vara "gratis".
@Pingvin
"EROI måste man alltid ha i åtanke när man diskuterar processer som i slutändan skall ge ett energiöverskott."
Nej, egentligen inte. Visst bör man kanske se till att man har en process som får ur nettoenergi (om det är avsikten) – det får anses vara en självklarhet. Även självklart torde vara att verksamheten går runt ekonomiskt osv.
Utöver detta tillför EROI ungefär ingenting alls.
Uranet kan tänkas räcka hundratals år. Jeppen hänvisade även till en artikel om uranfyndigheterna är mycket större ifall man accepterar markant högre uranpris – vilket är fullt acceptabelt med breedreaktorer – då snackar vi tiotusentals år. Vad grafiten skulle behöva räcka till får du gärna utveckla.
Ok, 50% verkningsgrad är riktigt bra, vad väntar man på?
@Markus
Även verkningsgrad är en dimridå. För det första beror den på var man räknar ifrån och var man räknar till, för det andra så tar den inte hänsyn till värdet på resurser som förbrukas och värdet på outputen i processen. Tar man hänsyn till värdena så neutraliserar det dock problematiken med att definiera start- och slutpunkt för beräkningen av verkningsgrad.
@Anonym / radetzki
EROI är ett systemteoretiskt begrepp, så ditt uttalande är totalt irrelevant utan definitionen av systemet. Om vi använder denna bensin för att hugga skog för att göra bensin för att hugga skog, är det inte många jobb som tillkommer.
Jag antar att du istället menar att bensins energidensitet är viktig, och därför är det inte så viktigt med EROI så länge vi har tillgång till andra energikällor med EROI , tex uran som har EROI 22 (72 före risker och uppstädning), och detta är ett sätt att omvandla energin.
Vi kan bygga ut vattenkraften väldigt mycket, där har vi en stabil och synnerligen miljövänlig energikälla.
Om man tolkar kva finns potential för att bygga ut minst 25-50TWh/år vattenkraft till i Sverige. Det motsvarar ungefär energiinnehållet i den bensin vi använder årligen. Å andra sidan är ju verkningsgraden betydligt högre på elfordon, om man tänker sig att alla skulle köra elfordon, så det räcker förmodligen gott och väl för att ersätta alla diesel och bensinbilar, men kanske inte för tyngre fordon.
@Phatcuru
Fina ord som "systemteoretisk" gör inte EROI mer relevant för det. Poängen är att det likväl inte tillför något vettigt.
Det som är viktigt är vad bensinen kostar – däri är allt som verkningsgrad, EROI, råvarukostnader redan inräknat. Att räkna saker som redan är inkluderat i priset är bara trams.
@vinstmaskinen
Ja, till viss mån är det korrekt – jag vet dock inte hur pass stor potential man har där. Men som av en händelse har tydligen "miljörörelsen" lyckats med konststycket att definiera om vattenkraft som icke-förnyelsebar – vilket visar hur meningslöst flum det begreppet är (och mycket andra tankar från "miljörörelsen").
Hur ser du på skogsbruk och biologisk mångfald?
http://www.dn.se/debatt/skogspolitiken-hotar-biologiska-mangfalden/
http://www.stockholmresilience.org/21/research/research-programmes/planetary-boundaries/planetary-boundaries/about-the-research/the-nine-planetary-boundaries.html
Aktivt skogsbruk kan mycket väl kombineras med utveckling av biologisk mångfald. I själva verket är en stor del av de hotade arterna i skogen beroende av störning. Endast en liten del är beroende av stabilitet och orördhet.
Tyvärr har debatten polariserats och det enda alternativet miljörörelsen för fram till plantagebruk är totalt moratorium. Förvisso finns det skogsområden som ska lämnas orörda – men det finns också många arter som egentligen bara är beroende av gammal skog eller variation inom viss geografisk närhet. Arter som också har spridningsförmåga. Det finns ingen anledning att dessa ska låsas in på en enskild plätt i ett tynande naturreservat (som oftast är för litet och där vi oftast har för liten kunskap om alla arten behov). De ska istället vandra omkring i takt med att skogar mognar och sedan flytta till nya skogsområden när de mogna skogarna avverkas (eller brinner/faller för storm/insektsangrepp).
Dessutom måste man alltid jämföra med alternativet – vad betyder fortsatt kol- och oljeanvändning, arktisk olja, tjärsand etc för biologiska mångfalden?
Professor Lundmark på SLU har tittat på frågan. Sök bland hans publikationer.
Givetvis bra att man tittar på detta för alla halmstrån kommer behövas. Bättre hade det dock varit att de gjorde diesel. Just nu har vi ett bensinöverskott i Europa som vi lyckkligtvis kan "byta bort" mot diesel med USA.
Diesel görs ju redan ur t ex tallolja och hittas i all diesel hos Preem.
Jag tankar alltid min diesel hos Preem just av anledningen att deras talloljediesel finns där. Ligninet är dock en bredare råvarubas. Sommartid är inblandningen 30%, vintertid 10%. Datumgränser för sommarkvalitet enligt svensk standard är enligt nedan:
• Söder om Dalälven 1 april – 15 oktober • Norr om Dalälven 1 maj – 15 september
Talloljeinblandning påverkar dock hur låg temperatur man vill ut och köra bil i, i synnerhet med dieseldriven tilläggsvärmare.
Man får köpa bensinbil istället, eller finns det liknande utmaning där?
Tycker att dieseln nuförtiden luktar matolja, eller frityrolja. Brukar alltid bli hungrig när jag tankar…
"Dock får vi inte tjuvhålla på naturtillgångar inom ett EU-land, utan denna biobensin måste solidariskt erbjudas alla i EU, i form av EU:s fria inre marknad – den som betalar bäst får bensinen."
Som om inte Preem (ett vinstdrivande företag) skulle göra samma sak även om sådan "bestämmelse" inte fanns? Liknande invändning kan man göra åt exportmarknadsmodellen.
Att man tar ser politiska risken som betydande så innebär detta att man ser detta som något som bara funkar (i begränsad omfattning dessutom) i vår lilla ankdamm. Vore det globalt gångbart så behövde man inte oroa sig för vad ett litet land får för sig att klassa bensinen som.
Dessutom så är ju skatteaspekten ganska förutsägbar – om alla kör med förnyelsebara bränslen så är det ju troligt att man knappast kommer skattesubventionera biltrafiken. Det man kan hoppas på är att slippa de där örena som koldioxidskatten utgör – för vägarna behövs väl finansieras även ifall man kör omkring med biobränsle?
Vilka vi är det du pratar om här? Det är ju inte så att det finns produktionskapcitet för syntetiskt bensin från svartlut som någon vi äger idag. Skulle sånt byggas upp så krävs det utländskt kapital. Och något förslag att göra det i statlig regi finns inte. Möjligen kunde man ifrågasätta om statligt finansierad R&D ska pumpas in i verksamhet som som bäst kommer att ge lite arbetstillfällen på pappersbruken. Fast 2030 är de väl kinesiskt ägda och drivs med kinesisk arbetskraft som inte ens skattar i Sverige.
Svartlut kommer att minska i takt med att pappersbruken försvinner. Något kommer förstås att finnas kvar. Digitalt toapapper lär nog dröja.
Det hade varit bättre om Preem satsade på olja från alunskiffer i Kumla. Då kan dom stå med färdiga anläggningar när Ryssland stoppar leveranserna. Flumnissarna med sitt klimat och sin hållbara utveckling hindrar förstås sådant.
Elbilar står nu för var sjunde ny bil i Norge. Uppgången i detta föregångsland är 300 %. Finns goda chanser att elbilar blir vanligaste ny bil om några få år när tillverkningsvolymerna sänker kostnaderna. Min uppfattning är att de autonoma fordonen som börjar komma ut på marknaden i Sverige om kanske fem år nästan helt blir eldrivna. Volvo ska tex testa 100 autonoma bilar i Göteborg 2016.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Kreditbubbledriven övergång till elbilar i Norge, där enorma skattesubventioner gör att man får 100 000-tals NOK i bidrag om man köper dyraste Teslan. Norge har ju sin oljefond att ösa ur, men storleken på stöden till rika norrmän som köper Tesla har kritiserats.
Oviktigt vetande: Jag bor nära Skavlan på mitt sommarställe, han är en av de rika norrmännen som kör en Tesla. Var och varannan gång man går förbi hans hus ligger det en förlängningssladd på gräsmattan ut till bilen, den verkar kräva mycket laddning.
Tesla står för var tredje elbil i Norge. Det finns redan billigare bilar och även Tesla har sådana på väg. Gissar att det är utbyggnad av batteritillverkning som är flaskhalsen. Tycker Norge gör rätt för det bidrar till att få elbilar mer accepterade. Om jag inte trivdes så bra här skulle en flytt till Norge vara frestande. Jobbade en kort tid där med ett uppdrag och tyckte även arbetsmiljön var bra.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Vänliga hälsningar
Nanotec
Norge har bara exploaterat lite drygt hälften av sin potentiella vattenkraft, så det borde inte vara något problem för dem att bygga ut lite till och tillverka mer billig ström för sina bilar. Däremot för Sverige kan det bli svårt om vi ska lägga ner kärnkraften som vissa vill. Att importera kolfossilel för att ladda batterier verkar inte heller så smart. Däremot kanske vi kan importera el från Norge om vi betalar bra.
I Norge handlar det mycket om att de har lyft nybilsbeskattningen på dessa bilar.
Kostar en normal bil 600-700papp i Norge är elbilen mycket intressant som alternativ.
Svartlut gratis, ersättas av grot. För mig låter det som en alternativ kostnad som måste in i kalkylen.
Annat kul – http://fistockholm.wordpress.com/kandidater-2014/kandidater-a-e/
Anna Rantala Bonnier är 31 år gammal och bor på Södermalm. Hon är utbildad socionom och har arbetat inom socialt arbete sedan 2006. Hon studerar nu vidare inom socialt arbete och socialpolitik.
Råkar även vara dotter till Åke och Kristina Bonnier, Åke som förövrigt är arvtagaren i Bonnier-imperiet. Kristina pekas ut som den största bidragsgivaren till partiet.
Om biobränslet mot förmodan blir billigare att tillverka än fossilt bränsle tror jag nog att våra kreativa politiker via skatter och avgifter kan se till att ingen utanför Sverige vill köpa bränslet.
Bättre att tillverka diesel eller metanol från biomassan än bensin, där metanolen till en början kan låginblandas i bensinen. Konverteringsverkningsgraden till metanol är högre och diesel har fördelen att energieffektiviteten är högre vid användning. Bensin och diesel kan båda tillverkas med Fischer-Tropsch där egentligen bara val av katalysator och tryck/temperatur skiljer mellan de bägge. Bensin kan också tillverkas från metanol med hjälp av Mobil processen.
Idag tillverkas en syntetisk diesel genom vätebehandling av biooljor, så kallade HVO, Hydrogenated Vegetable Oils. Även om kvaliteten på dessa är likartad FT-diesel så är de kvantiter som kan produceras långt ifrån jämförbara.
Angående hur mycket bensin man skulle kunna få från 2 miljoner ton lignin så får jag det till 833 000 m3:
2*10^9 * 26,5 MJ/kg / 43 MJ/kg = 1,23*10^9 kg
1,23*10^9 kg * 0,5 = 6,2*10^8 kg
6,2*10^8 kg / 740 kg/m3 = 833 000 m3
Dock lär skattelagstiftningen långsiktigt behöva göras om ifall man ska få någon att vilja satsa pengar på detta. Som det ser ut idag så är det skatt på lågiblandade biodrivmedel, och över 5 % så betalas full skatt precis som för bensin. Då blir det svårt även om priset på biomassa fallit på senare år.
Så 26,5 respektive 43 är energiinnehållet i lignin respektive bensin per kg?
Lignin är en "stor" och stabil molekyl med ett högt syreinnehåll, bensin består av mycket mindre molekyler utan syreinnehåll.
Först måste ligninet sönderdelas/hydrolyseras/depolymeriseras så att man erhåller mindre molekyler och oftast då alkoholer som fenoler och bensylalkoholer. Detta görs oftast vid flera hundra grader vilket kräver energi, samt till utbyten som ligger långt ifrån 100%.
Sedan måste syreinnehållet i dessa alkoholer minskas via en reduktiv process, ofta med vätgas som reduktionsmedel. Återigen krävs det höga temperaturer och utbyten som ej är 100%.
Så om siffran 0,5 är tänkt att omfatta energiåtgång för processerna och utbytesförluster så är den nog alldeles för hög. Jag vågar dock inte gissa på en mer realistisk siffra men rent generellt så bör bilar drivas av el och kemikalier tillverkas av "gröna" råvaror när man betänker vilka volymer som är inblandade.
Så nej, Cornus beräkning stämmer nog inte.
Efter reduktionen så lär det krävas ett steg där man renar upp sin crude mha av destillation för att skilja lågkokande från högkokande. Att destillera kräver mycket energi, men man får väl elda delar av bioavfallet.
0,5 är mer eller mindre mitt i prick för bensinproduktion från biomassa. Enligt en finländsk studie av en 300 MW förgasningsanläggning så beräknade man att 49,6 till 57,4% av biomassan blir bensin (bensin + gasol om man är petig) med förgasning till syntesgas, metanolproduktion och konvertering av metanol till bensin. Med Fischer-Tropsch (diesel) så var resultatet 50,6-57,1 %, med DME 56,1-66 %, och med metanol 57,4-66,7%. Totalverkningsgraden för bränsle, fjärrvärme och eventuell elproduktion ligger runt 75-80% för samtliga.
Dessa siffror visar också varför dieselproduktion eller metanolproduktion är att föredra framför bensinproduktion; även om bensin och diesel når likvärdiga siffror så har diesel fördel i form av högre energieffektivitet vid användning. Ytterligare en fördel är att bensin producerad med Mobil-processen enbart har ett oktantal på ca 92 RON medans diesel tillverkat med FT har ett cetantal på upp till 70. Detta innebär att FT diesel kan blandas för att uppgradera kvaliteten hos billigare raffinaderiprodukter vilka annars hade fått säljas som eldningsolja. Bensinen måste däremot blandas med något oktantalshöjande för att erhålla tillräcklig kvalitet.
Så, antagandet om en konverteringsverkningsgrad om 50% stämmer väldigt bra med vad man kan förvänta sig av en sådan här anläggning. Det enda fel som finns i Cornus beräkning är att han missat ligninets lägre energiinnehåll.
Tack. Har du en referens till den finländska studien? Vilken biomassa är det som avses i studien, är det rent lignin?
Enligt artikeln i DN så stämmer Cornus beräkningar, mellan tummen och pekfingret, de ligger snarare i underkant.
Men jag är skeptisk om man har rent lignin som utgångsmaterial.
Hursomhelst så är detta mycket intressant.
Läs Fossilfrihet på väg istället – där finns referenser till alla relevanta studier fram till 2013.
Utbytet är detsamma även för de bättre konventionella biodrivmedlen – etanol, FAME och biogas, så det finns ingen anledning att snöa in på bara ligninet. Självklart ska vi använda både kärnan och halmen på alla överskottsåkrar som bara ligger
Hoppas Carl Bildt inte blir långvarig, då vår stora oljeleverantör Ryssland inte lär gynna Sverige så länge usa-lakejen Bildt får hålla låda.
Nej, det är ju mycket bättre att ha en fegis till utrikesminister som inte vågar stå upp mot diktaturen Ryssland när dom invaderar andra europeiska länder. Bra där!
Japp. kombinerar du sedan med en toriumpanna(LFTR) så har du mycket av processvärmen gratis.
Nån här som vet hur man tänkt göra med tillverkningen av natriumsulfid som idag tillverkas i härden i sodapannan under syreunderskott?
Antar att ni som skriver om detta vet vad jag menar.
Vet inte, men berätta gärna vad man använder dinatriumsulfid till och hur mycket som behövs.
Grönlut (natriumsulfid, natriumkarbonat, natriumsulfat) produceras i förgasaren istället för i sodapannan. Dvs återvinningen av kokkemikalier för kemiska massabruk sker precis som idag, men eftersom värmeproduktionen minskar (då detta tas ut som bränsle) så måste detta bortfall delvis ersättas på annat sätt.
Det är bra att vi behöver mindre papper och därför kanske kan göra en del syntetisk bensin av skogen. Men behovet av papper och trä kommer inte minska ett dugg om u-ländernas befolkning skall få det bättre. Syntetiskt bensin från skog kan inte lösa världens energiproblem och än mindre samtidigt ge världsbefolkningen så mycket papper och trä som den behöver för att få det bra. Vill man motverka klimatförändringar är det också bättre att göra böcker, möbler och träbyggnader av skogen.
Så syntetisk bensin kan hamna i ungefär samma problem som etanolen, där frågan blev om man skall odla mat för människor eller bränsle för bilar.
Bra där att du tänker på människorna i tredje världen och verkligen känner med dem och är bekymrad. Men tyvärr måste jag meddela dig att vi nog inte kan hjälpa dem i det här fallet. Svensk skog räcker bara till svenskt bränsle. Ett faktum du nog får förlika dig med.
Fast du fattar tydligen inte att det är den globala marknaden som avgör vad som produceras. Fattiga kommer inte ha mycket att säga till om, men om rika och halvrika är beredda att betala mycket för svenskt trä och papper så får vi nog leta energi någon annanstans. Jag ville påtala att det inte bara är energi som är en bristresurs. Det är lättare att få fram gigantiska mängder energi än att få fram gigantiska mängder skog.
Gör man bränsle av skogen i Sverige sker sannolikt motsvarande i alla andra länder med skog och då kan du räkna med allvarlig brist på trä och papper. Så när man räknar på bio-energins potentialer måste man subtrahera markens andra väsentliga användningsområden.
med tanke på att hälften av all mat som produceras slängs innan den når tallriken kanske det finns plats för båda..
Vid tillverkning av kemisk massa så ingår inte ligninet i slutprodukten, utan det separeras och eldas upp. Då eldningen av lignin frigör mer värme än vad processbehovet är så sitter man i praktiken på ett överskott av lignin som kan användas till bränsleproduktion. Så om man ökar pappersproduktionen så får man också mer lignin över för att producera bränsle.
Någon konflikt med produktion av träråvaror finns inte heller. För produktion av biobränslen så använder man aldrig biomassa som har tillräcklig kvalitet för att kunna utgöra sågade träprodukter. Sådan råvara har alltför högt pris för att intressera biobränsleproducenter. Biobränsleproducenter köper istället de restprodukter som uppkommer i denna produktion.
Angående etanolen så är det argument du framför helt och hållet en missuppfattning. Det finns i själva verket inte någon brist på jordbruksmark som gör att man måste välja mellan att producera mat eller bränsle. Att man överhuvudtaget började intressera sig av etanolproduktion beror tvärtom på ett överskott av jordbruksprodukter såsom majs och säd – bönderna hade helt enkelt svårt att sälja allt de producerade pga. produktivitetsökningen inom jordbruket de senaste decennierna. Den diskussion som pågick för ett antal år sedan angående etanolens påverkan på matproduktionen handlade snarare om den påverkan etanolsubventionerna hade på matpriserna för köpsvaga konsumenter. I efterhand så har man dock konstaterat att denna påverkan är minimal och att det huvudsakligen är andra faktorer som låg bakom de då mycket höga matpriserna.
Det låter bra Edis. Jag har tyvärr inte kunnat läsa DN-artikeln. Här en SvD-artikel om att ligninet kan användas till annat än bilbränsle:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ny-metod-kan-gora-tradet-mer-vardefullt_3858370.svd