SCB rapporterade igår att KPI-inflationen för Sverige blev 0.1% under 2013. Försäkringskassan håller dock inte med, utan sänker sitt prisbasbelopp, som ligger till grund för diverse transfereringar i socialförsäkringarna. Kort sagt får vissa bidragsberoende “kunder” till Försäkringskassan sänkta ersättningar 2014.
Prisbasbeloppet för 2013 var 44 500:- SEK, men sänks nu 0.22% till 44 440:-. Bland annat innebär det att taket i föräldraförsäkringen sänks, liksom maximal ersättning i statlig lönegaranti och diverse saker i skattesystemet, inklusive möjligheten till direktavskrivning i företag. Sänkt prisbasbelopp drabbar dels garantipensionärer, dvs våra pensionärer med lägst pension, och dels högavlönade (=ofta högbelånade) i behov av Försäkringskassan via sänkta ersättningstak.
Även det förhöjda prisbasbeloppet sänktes, från 54 000:- till 53 900:- eller -0.19%. Det påverkar tilläggspensionerna.
De bolånetorskar som fortsätter att yra om att “inflationen amorterar mina skulder” är välkomna att fortsätta yra. Vi befinner oss inte i era föräldrars höginflationssamhälle, med möjlighet att dessutom dra av 85% av räntorna, utan “bara” 30%, utan i ett samhälle som går mot prisdeflation, samtidigt som skulderna skenar när bolånetorskarna gör sitt bästa för att uppfylla Riksbankens inflationsmål, men misslyckas kapitalt. Pengarna stannar i tillgångsklassen bostäder och når inte ut i den reala ekonomin, vilket syns på KPI. Men Riksbanken tackar er för att ni lojalt tar på er dessa skulder, som ni aldrig kommer kunna betala tillbaka.
61 kommentarer
Men inkomstbasbeloppet höjs tyvärr, hade gett bra resultat på pensionsavsättningar om den också sänkts.
Peter Rawet på SVTs Aktuellt (tjuv-)läser uppenbarligen din blog.
Och? Det är det många som gör.
http://mediacreeper.com/site/cornucopia.cornubot.se
Nja, bara det att dina budskap går fram och påverkar. För fem år sen hade Rawet sagt att det är bra att inflationen är noll. Nu är det skräck för zombieekonomi istället.
Men Peter Schiff sa ju redan 2009 att hyperinflationen skulle vara här när som helst, och hans Youtubekanal heter ju till och med "Peter Schiff was right". Jag känner mig lurad.
Tar du Peter Schiff på orden kommer du nog bli besviken fler gånger..
Som jag tolkar Schiff är han framförallt rädd för den stora ökningen av "base money". Nästan en fyrdubbling har skett sedan mitten av 2008 genom QE1-3. Tesen har varit att detta kommer driva upp inflationen mätt som KPI (CPI). Men relationen basemoney – M2 har frikopplats från vad som gällde tidigare vilket gjort extrapoleringen av tidigare data inte visat sig sammanfalla med den faktiska utvecklingen.
Det intressant blir om pengarna som nu fastnat i banksystemet faktiskt hittar ut i den reala ekonomin med samma utväxling som gällde i perioden 2000-2008. Då kan penningängden helt plötsligt femdubblats. Torde lyfta även CPI litegrann och kanske ge Schiff nästan rätt på lite sikt…
Visst, jätteenkelt intuitivt resonemang, mer pengar = högre inflation men uppenbarligen stämmer det inte. Frågan är varför.
Sen kan man hänvisa till den gamla stoppade klockan också, den går ju rätt 2 ggr/dag.
Därutöver – om vi nu har deflation eller nära det, så får man ju se det hela över tid. Om inflationen skulle vara ovanligt hög men inte katastrofal (säg en 10%) nåt enstaka år tycker jag ändå inte han har "rätt" direkt.
@Ocke
Nu är dock "base money" ganska ointressant ur prisbildningsaspekt eftersom du inte kan köpa något ur KPI-korgen med stor del av dessa "pengar". Det är ju den mängd som faktiskt cirkulerar och man kan köpa saker för som är intressant (dvs M1) vilket inte alls har ökat i den takt som du anger.
@Ben Dover och Anonym
Den ursprungliga definitionen av inflation är "en ökning av penningmängden". Mer pengar i cirkulation, allt annat lika, driver upp prisnivåerna. Just nu verkar dock inte pengarna som Federal Reserve "trycker", 75 Bn USD i månaden, och köper obligationer för cirkulera vidare utan bankerna parkerar stora delar på Fedkontot och är nöjda med att erhålla ränta. Feds stödköp av obligationer har drivit ned avkastningen på dessa och andra "säkra" tillgångslag, vilket varit avsikten, vilket gjort att pensionsfonder och andra kapitalförvaltare i huvudsak köpt aktier och fastigheter istället. Priserna på dessa tillgångsslag har som bekant stigit rejält på senare tid.
Ovanstående är vad som sker och har skett de senaste åren. Vad det kommer leda till är däremot fritt för envar att försöka förutsäga. Schiff har sin uppfattning klar iaf.
Jag påstår inte att hyperinflation a la Weimartyskland ligger runt knuten men kan se följande inte helt oproblematiska scenario:
1. Konjunkturen kommer faktiskt igång, arbetslösheten minskar och tillväxten tar fart. Bankerna kommer på sig med att ha stora mängder pengar utöver reservkraven som de nu gladeligen lånar ut till privatpersoner och företag, inflationen mätt som KPI börjar stiga lite lagom. Fed slutar stödköpa obligationer helt och funderar på att höja räntan för att stävja inflationen som nu börjat bli väl hög. Då kommer man på sig, det går ju inte att höja räntan då statsskulden har så kort löptid att det tämligen omedelbart skulle göra räntebetalningarna orimligt stora. Inflationen mätt som KPI blir ännu högre..
@Ocke
Vad saker och ting ursprungligen hade för betydelse är ganska ovidkommande.
I övrigt så stämmer det att om pengarna som FED tryckt upp plötsligt kommer ut i cirkulation (med FRB-multipel) så är det ju klart omvälvande – penningmängden (M1) skulle ju skjuta i höjden. Det ter sig ganska orimligt att detta skulle kunna ske utan inverkan på prisbilningen.
Vilka omständigheter som skulle bidra till att pengarna kommer ut i cirkulation kan man ju spekulera i, men man får hoppas att FED ser dessa omständigheter i tid och kan vidta åtgärder (frågan är isf ifall de kan göra något under ordnade former).
@Anonym
Jag tolkar det som att vi har samma uppfattaning vad gäller M0 och att banksystemet genom FRB-multipeln nu (teoretiskt) kan få M1 "att skjuta i höjden".
Det kanske inte kommer att ske men det är i alla fall ett möjligt utfall. Ett utfall som just Peter Schiff tror starkt på. Om han får rätt får framtiden utvisa.
@Ocke
Mängden M0 är av samma anledning lika irrelevant eftersom det inte är den penningmängden som generellt används för att köpa saker och ting utan just M1. Det är för övrigt heller inte så att FED har ökat M0 (jag skulle gissa att den har minskat precis som här) utan det är ju MB som FED ökat kraftigt.
Slarvigt uttryckt av mig. I vissa fall, tex Storbritannien, är MB=M0. Det var det man i USA kallar MB jag syftade på, inte alla mynt och sedlar.
Att MB har ökat har relevans eftersom FRB-systemet KAN (inte nödvändigtvis kommer att) omvandla dessa till krediter med en hög multipel, dvs öka M1 mycket kraftfullt.
Jag förtydligar med en liknelse. Enligt ditt resonemang är kärnkraft helt ofarligt och det finns ingen anledning till oro eftersom det klyvbara materialet mest bara förvaras i en reaktor eller pool i omedelbar anslutning. Det finns dock människor som pekar på att de faktiskt KAN ske missöden och att konsekvenserna i så fall blir rätt omvälvande.
HAr man inte kärnkraftsreaktorer kan det inte ske någon härdsmälta. På samma sätt, har bankerna inte kapital över reservkraven kan de inte skapa krediter. Men just nu har bankerna det.
Fast om vi nu återvänder till Peter Schiff, så har han i princip sagt sedan 2009 att det kommer att inträffa en härdsmälta imorgon.
Trovärdigt?
Nej, det skulle jag inte vilja påstå. P Schiff verkar vara en rätt extrem person och hans far är tydligen 10 resor värre.
Men Schiff hade förvånansvärt rätt angående bostadsbubblan i USA 2007 och marknadsförde den åsikten mycket tydligt trots att de flesta fullständigt avfärdade honom. Efter det har väl det mesta varit mindre träffsäkert. Frågan som kvarstår är dock varför de experter (det stora flertalet) som inte förutsåg bostadskraschen 2007 skulle vara så mycket trovärdigare i dagsläget?
Vad baserar FK sina beräkningar på?
Den nya matematiken? Se tidigare blogginlägg.
Snitt-KPI för 2013 var "deflation", även om helåret slutade på 0.1%
Socialförsäkringsbalken 2 kap 7 §: "Prisbasbeloppet räknas fram genom att bastalet 36 396 multipliceras med det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet avser och prisläget i juni 1997. Det framräknade prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor."
KPI för juni 2013 var alltså något lägre än KPI för juni 2012. Därav sänkningen.
Gronvita2014-01-15 08:39
Det har väl ekonomer alltid gjort. Var det inte någon som häromået fick nobelfiset i ekonomi för att ha gjort en enkel integral med stora dx och på så sätt kunde räkna ut arean under de raka strecken?
Bra namn på Riksbankens pris eftersom det luktar illa, Nobelfiset i ekonomi…
@flute
Tack. Att det var KPI deflation i juni har väldigt lite att göra med FK.
Nu följer inte bopriserna KPI speciellt bra.
KPI är en funktion av många olika parametrar. Tydligen har även försäkringskassan tillgång till dessa siffror!
Det finns en sida där man kan leka med inflationsiffrorna-sloped curve!
http://slopedcurve.com/
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Om vi inte har någon inflation så är det ännu bättre, eftersom mina löneökningar aldrig understigit 2% de senaste åren. Då övergår jag från att yra om att "inflationen betalar mina lån" till "de nominella löneökningarna betalar mina lån". För det är ju egentligen det som är det centrala – att lönerna stiger nominellt men att lånet ligger still nominellt. Då krymper lånet i förhållande till inkomsten. Vad som händer med priserna på kläder och bensin är mindre intressant i det sammanhanget.
Sluta ha lån istället, det är mycket bättre.
@jeppen
För detta ändamål finns ju inkomstbasbelopp vilka väl skall återspegla DEN "inflationen" (som skall betala dina lån).
Det är ju till och med så att den andra inflationen (KPI eller liknande) faktiskt motarbetar avbetalandet av dina lån eftersom detta ju representerar saker som belastar din lön och minskar ditt amorteringsutrymme.
@Anonym: Precis!
@Bendover: Jag föredrar att ha lån. Att inte ha rejäla bostadslån innebär att man är fattig och trångbodd medan man har barn, och sen dör man rik. Jag föredrar att spendera medan jag har barn och dö fattigare.
@jeppen
Med undantag från ifall man är rik och förmögen så innebär inte frånvaron av bostadslån detta. Normalt förutsätter detta att ens förfäder dett rika – vilken "klass" man tillhör beror på hur förfäderna agerat i detta avseende (och möjligheten att rycka upp sig så att ens arvvingar blir förmögna är möjlig för endel).
@jeppen:
Är det inte bättre att vara rik hela livet?
Pang på: Hellre rik och snygg än fattig och ful!
@jeppen
Lustigt resonemang. Att med lån känna sig rik och så man kan spendera med lånade pengar.
Lån är ingenting tillgång. Lån ska betalas tillbaka och kostar dessutom ränta.
Med ditt resonemang så lånar du till bilar, resor, kapitalvaror och ju rikare du blir.
Kanonbra!
Spot on Jeppen. För många är lån enda sättet att kunna bo bra när man har störst behov.
Disksussionen borde handle mer om avarterna av lån än själva existensen av dem.
Alla människors frihet är det högsta värdet, och att signera bort sin frihet för 30 silverpenningar är naturligtvis både undermåligt och omoraliskt. Så gör bara dåliga människor som inte förstår vad frihet egentligen innebär.
@Nils och Anonym: ni märker ord, men jag antar att ni begriper vad jag menar ändå? Det handlar om levnadsstandard, och om att utjämna den över livet. Jag anser att min och familjens genomsnittliga behovstillfredsställelse över livet skulle bli avsevärt lägre om vi betalade av lån istället för att låta pengarna rulla.
@jeppen
Jo lite kanske – vilka val man KAN göra beror givetvis lite på vilka förutsättningar man har och hur tunga olika val är beror också på vilket cashflow man har. Har man förutsättningarna att kunna betala sitt boende med egen förmögenhet så gissar jag att du håller med mig om att det kan vara en bra ide. Sen när det gäller överamortering så beror det ju på vilken cashflow man har i övrigt och hur långsiktigt man kan/vill planera, jag antar att ni inte har överdrivet stor inkomst i förhållande till familjens storlek (vilket innebär att det kan bli ett flergenerationsprojekt att ta sig ur skuldslaveriet – det jag ville peka på lite är att valet finns där även för folk med mindre marginaler och att det är frågan hur mycket man prioriterar sig själv+familj gentemot kommande generationer)
@Anonym: Dubais emir: "My grandfather rode a camel, my father rode a camel, I drive a Mercedes, my son drives a Land Rover, his son will drive a Land Rover, but his son will ride a camel."
Det finns många varianter på det. Jag tror inte på flergenerationsprojekt. Varje generation behöver incitamenten att utbilda sig och jobba. Lämnar man en förmögenhet så kommer det troligen rinna ut i sanden rätt snart, med betydligt mindre behovstillfredsställelse än om man matchat sitt materiella strävande efter sina egna behov.
Vore jag en storföretagare eller storkapitalist så skulle jag kanske tänka lite annorlunda och försöka få det jag bygger upp att hålla över så många generationer som möjligt – men då handlar det om en finansiell ställning där vanliga bolån är irrelevanta medan livsprojektet är häftigt i sig. Att ackumulera pengar som knegare däremot känns helt ointressant.
Jag ser inte skulder som ett slaveri, utan som en smart finansiell tjänst som hjälper mig att jämna ut min levnadsstandard över livet.
Sänkningen av basbeloppet beror alltså av hedonistiska beräkningar.
Vilken tur att just garantipensionärerna är sådana hedonister.
Men bostadshyrorna går upp mer än KPI?. Hur hänger det ihop?
@RB
Det kanske finns andra varor som går upp mindre än KPI?
Ökade kostnader helt enkelt. KPI beräknar inte hur de faktiska kostnaderna för en hyresvärd påverkas. Det är ett värde som beräknas med "fuzzy math".
Tilla alla er som yrar om att KPI mäter prisnivån i samhället. Glöm det.
Som även Cornu har påpekat tidigare, KPI är ett rent och skärt påhitt som är omviktat, masserat och sönderberäknat så att det inte längre har någon som helst återkoppling till verkligheten. Den har endast ett syfte: Att räkna fram en så låg inflationssiffra som möjligt. Det börjar bli pinsamt.
Försök gärna läsa och förstå SCB beräkningsmanual för KPI… läste den senast för några år sedan på SCB:s hemsida men kan inte hitta den igen. Fanns föresten enbart på engelska och var väl i princip en copy/paste från USA:s beräkningsmodell.
@BackstugeBengt
Jag har efterfrågat innan sakliga belägg för att KPI är riggat eller manipulerat. Hittils har jag bara fått tystndad eller cherrypicking som belägg.
Givetvis så är det oundvikligen så att en sådan indikator är något slags medel, men utöver det så lyser beläggen för att det inte skulle mäta det den utger sig för att mäta.
Kanske är det att kvaliten hos de varor/tjänster som ingår varierar, men isf bör man ju kunna åtminstonde lägga fram fakta som pekar på att så är fallet (utan att behöva ägna sig åt cherrypicking).
Finns det någon bloggläsare som har länken till SCB:s beräkningsmetodik för KPI?
http://www.shadowstats.com/article/no-438-public-comment-on-inflation-measurement
Ovanstående länk gäller USA men tar upp hur man där successivt ändrat KPI-måttet och varför det inte gjort KPI mer representativt.
Anekdotiskt bevis: En Bic MAc meny kostade år 2000 39kr. Med 2% inflation per år skulle det betyda att den idag skulle kosta 39 * 1,02^14 = 51,45kr. Senast jag köpte en, november 2013, betalade jag 63kr vilket motsvarar en årlig prisökning om ca 3,5%. Samtidigt sänktes som bekant restaurangmomsen 2012 vilket positivt särbehandlat just denna bransch.
Sen är det kanske mer intressant att titta på KPIF än KPI då räntan har en positiv feedback-loop vad gäller KPI. Om RB ökar räntan till säg 4% ska du nog se att just måttet KPI blir rätt rejält mycket högre. Kanske i närheten av de eftersträvansvärda 2 procentenheterna. 🙂
Ja, KPI är ju nåt slags viktat medelvärde mellan en massa saker så man kan ju bevisa både det ena och det andra genom att plocka ut extremvärden eller vikta om och så vidare.
Hedonism är ju också i någon mån relevant, faktiskt. Den som inte tror på det kan ju starta en fabrik och bygga ihop fiat 500:or som ni försöker sälja för 150 000 kr/st. För en bil är ju en bil, right?
Den fabriken finns redan Ben Dover.
@Ocke
Ett problem med en konstant varukorg som de nämner är att den inte tar höjd för ändringar i vad folk lägger pengarna på. De nämner 1700-t, fundera på vad den korgen kan ha innehållit och vad priset på dessa varor har för betydelse för dagens befolkning.
KPI skall enligt modellen vara viktad utifrån hur mycket vi lägger på olika saker och blir därför i mitt tycke den vid varje tidpunkt den mest rimliga viktningen – varför skulle man vilja ha någon annan viktning?
@Ben Dover
Jag vill inte helt förkasta KPI, det är intressant som ett nyckeltal bland många andra för att skapa överblick. Givetvis måste man också då och då se över hur KPI beräknas och vad som ingår för att det ska vara representativt. Problemet är att allt för många, Professorer i ekonomi som Lars EO Svensson inkluderade, tolkar KPI som det heliga talet alla penningpolitiska åtgärder ska styras utifrån.
Jag tror ekonomer överlag skulle må bra av några kurser i reglerteknik för få en bättre systemförståelse och inse att mätvärden måste sättas i sitt sammanhang. Jag har själv suttit på en föreläsning i tidigare nämnda ämne där föreläsaren ägnade en hel timme åt att förklara var en stektermometer mäter för något. Om någon nu tror att det är köttemperaturen är det helt fel svar.
@Anonym
Jag tycker länken jag la in tidigare resonerer ganska sunt kring det du nämner avsende varukorg. Nej, den kan inte vara identisk över århundradena men många substitutioner som görs idag är rena kvalitetssänkningar vilket gör att KPI inte återspeglar de kostnader konsumenten möter.
@Kingedward24:
Jo, men nu menade jag en Fiat 500 enligt originalritningarna från 1950-talet. En bil är en bil så den ska minsann gå att sälja för 150 papp! Om man inte tror på hedonism förstås.
@Ocke:
Annat anekdotiskt bevis:
Hade 200 g Nescafé följt KPI-kurvan, så hade en sån påse kostat väl över 150 SEK idag. Nu kostar den typ hälften. Mitt nya Nescaféindex äger lika mkt giltighet som Big Mac index – som f ö inte inrättades för att följa inflationen om jag förstår det rätt utan för att jämföra köpkraften i olika valutor.
Det är nog ganska vanligt i "mjuka" vetenskaper som medicin, ekonomi etc att man blir lite sifferfetischist för att man jagar sätt att illustrera samband och att argumentera för sin sak.
Reglerteknik är väl ofta en ganska krävande disciplin rent matematiskt. Den som vid gymnasieexamen har en god matematisk insikt ser nog sällan sin framtid inom ekonomi-fältet.
Med vilket år som utgångspunkt för Nescafé beräkningarna?
1962-2011 tror jag.
Eftersom garantipensionen är direkt relaterad till KPI och är någon sorts gränsnivå för konsumtionen, så vore en garantipensionärsvarukorg meningsfull att göra inflationsjämförelser med.
Jag tvivlar på att vare sig Donken eller snabbkaffe ingår i garantipensionärernas typkonsumtion.
@viktualiebrodern
Kanske donkans burgare är lättare att tugga när tänderna inte längre funkar?
Tanken är iofs god, men isf skulle man kanske haft en modell där man viktar in varor och tjänster som faktiskt ingår i något slags "existensminimum" – i övrigt så tror jag de flesta hoppas på en ålderdom där de kan konsumera i det mönster de gör idag (att locka med att sitta på hemmet och titta på bingolotto tror jag inte går hem).
@viktualiebrodern:
http://louisekonsumentkoll.se/matens-prisutveckling-under-50-ar/
hushållsost, mjöl, bryggkaffe, knäckebröd och annat som mycket väl kan tänkas ingå i en fattigpensionärs arsenal är mycket billigare än det borde vara enligt den där tabellen.
Sen kan man så klart hävda att ovanstående är cherrypickat – och det kan jag varken säga bu eller bä om egentligen.
Ja, och förresten så var prisstegringarna på matvaror ganska avsevärda fram tills att vi gick med i EU. Undersöker man saken närmare kan man nog faktiskt dra slutsatsen att EU-medlemskapet möjliggjort de låga priserna på diverse matvaror idag.
Varje gång ni skriver ett reflex-hatiskt inlägg om EU svälter en fattigpensionär ihjäl, tänk på det.
Nu har vi fått två separata ekonomier tack vare en lång period av låg ränta:
-tillgångar som kan belånas har hög inflation (Aktier och bostäder)
-tillgångar som inte kan belånas har låg inflation eller även deflation (Konsumtionsvaror och till viss del råvaror)
Lösningen är att lagstadga amorteringstakt på 30 år för nya lån – det gör att när räntan är extremt låg så blir amorteringen istället en avgörande faktor för maximal lånelöfte som bolånetorsken kan få tillgång till.
Så kan man också se på saken men snarare beror det på att kapitalförvaltare och pensionsfonder jagar avkastning. Just nu får de bara det i aktier och fastigheter och följaktligen köper de dessa tillgångsslag och driver samtidigt upp priserna. Det är precis detta Federal reserve har hoppats att åstadkomma genom sina QE program.
Det som gör mig fundersam är uppträdandet av sk "blue chip companies", dvs IBM, Intel, Apple mfl. Senaste åren har de utfärdat stora mängder företagsobligationer för att köpa tillbaka egna aktier. Investera i nya produkter, anläggningar och fabriker eller förvärva företag går bort då det ger för dålig avkastning. M&A i USA ligger på väldigt låga nivåer trots tillgång till i princip oändliga mängder billigt kapital. Att det är mer lönsamt att ägna sig åt finansiellt trixande idag jämfört med att producera riktiga varor och tjänster borgar inte sådär jättegott inför framtiden om man hoppas på tillväxt.
Ja vi har alltså fått två olika ekonomier, en verklig ekonomi där jag och du får lön och konsumerar varor och tjänster, samt en finansiell ekonomi frikopplad från den "verkliga" ekonomin.
Att pengar hela tiden koncentreras till färre aktörer gör inte saken bättre heller, det blir allt svårare för vanligt folk att med egna pengar köpa tillgångar – istället blir de tvungna att acceptera löneslaveri och skuldslaveri för att kunna köpa ett boende.
Jag anser att situationen är ohållbar, extrapolerar man denna trend kommer den stora massan att bli allt fattigare, frustrerad och det kan i slutändan leda till revolution i västvärlden.
En alternativ lösning är att folk börjar byta varor och tjänster i större grad när de saknar pengar, då slipper de dessutom betala skatt. En annan trend är att det skapas fler lokala valutor, vilket gynnar den lokala ekonomin istället för att göda finanssystemet.
http://en.wikipedia.org/wiki/BerkShares
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.