Artikeln innehåller annonslänkar för Påmind.
Börserna rusar i Asien och kronan stärks på positiva amerikanska börserna där rapportsäsongen får aktier att rusa. Statliga bolånebanken SBAB sänker sin rörliga bolåneränta och svensk arbetslöshet tog ett ordentligt kliv uppåt i mars rapporterar SCB.
Stockholmsbörsen rusade med +1.52% för breda OMXSPI och +1.39% för storbolagens OMXS30. Som ofta sker vid positiva börser steg svenska kronan när pengar vände tillbaka till Sverige för att köpa aktier och dollarn kostar 10:82 SEK medan euron går på 11:58 SEK. Guldpriset var dock stabilt på 809:- SEK trots starkare krona.
I USA började rapportfesten och NAsdaq 100 gick +1.51% och S&P-500 +1.20%. Inom FANANGST utmärkte sig Spotify som rusade på +11.41% på att man faktiskt gör vinst. Efter stängning rapporterade Tesla under konsensusprognosen, men sägs stigit i den så kallade inofficiella efterhandeln eftersom Elon Musk försökte vifta bort resultatet genom att utlova både nya lågprismodeller och robottaxi samtidigt.
Börsrusningarna fortsätter i Asien även om ASX 200 är oförändrad på -0.01% i skrivande stund. Hang Seng går +2.04%, Nikkei 225 +2.42%, KOSPI +1.87% och Straits Times +0.86%.
Statliga bolånebanken SBAB sänkte sin rörliga bolåneränta med en promilleenhet och listräntan landar därmed på 4.92% och under 5%. Även ett årsräntan sänktes, och då till 4.72%. Räntor på löptider om två år eller längre höjdes dock.
Statsbankens VD säger:
“Att bolåneräntorna både sänks och höjs beror på att vi anpassar priserna till förändringen på räntemarknaden. Korta räntor är på väg ner medan långa räntor blivit dyrare. Det gör att vi kan sänka priserna på bolån med korta bindningstider medan vi justerar upp priset på långa lån.”
Sänkta kortsiktiga räntor visar på att marknaen börjar prisa in en svensk räntesänkning till allmän glädje och gamman för det svenska bolånekollektivet, som ser fram emot att kunna bjuda över varandra i kampen om vem som kan skuldsätta sig mest för en redan existerande bostad.
Sedan är förstås SBAB:s sänkningar sådant som tas från marknadsföringsbudgeten och kanske inte helt motsvarar marknadsutvecklingen. Facit får man vid en sänkning från Riksbanken och om SBAB då sänker lika mycket.
Vill du själv pressa din ränta så kan jag tipsa om Påmind (annonslänk), där du med en identifikation med BankID och några klick kan få erbjudanden om sänkt ränta, billigare bredband, biligare mobiltelefoni. Jag fick på två minuter ett erbjudande om 1680:- SEK billigare mobiltelefoni per år än nuvarande abonnemang hos Telia. Gällande lånen sköter Påmind begäran om amorteringsunderlag med ett klick. Tjänsten är mycket bekväm då arbetsinsatsen för egen del bara är några minuter för registrering (annonslänk). Bra timpenning. Ja, jag har naturligtvis själv testat tjänsten.
SCB:s arbetskraftsundersökning visar på stigande arbetslöshet, som landade på 8.3% säsongsrensat och utjämnat. Faktiskt antal arbetslösa icke säsongsrensat var 525 000 personer eller upp 86 000 och motsvarar ett sk arbetslöshetstal på 9.2% och var en ökning med 1.5 procentenheter. Det är vanligare att kvinnor är arbetslösa med 9.3% mot 9.1% för männen. Men dessa siffror är alltså inte säsongsrensade. 78 000 kvinnor och 69 000 män var långtidsarbetslösa.
Siffrorna är dock baserade på enkäter, och inte anmälda arbetslösa hos Arbetsförmedlingen.
Samtidigt är sysselsättningsgraden åldern 15 – 74 år, dvs inklusive sysslolösa högstadie- och gymnasieungdomar, 68.3%, med 65.8% för kvinnor och 70.8% för män, och säsongsrensat var sysselsättningen 69.1%. Och nej, det finns ingen som jobbar en timme i veckan för att socialisterna ska få snyggare statistik, den som påstår det är inte arbetsgivare utan lider av stora personliga utmaningar. 97% av alla vuxna sysselsatta jobbar minst 20 timmar i veckan och ingen arbetsgivare orkar med adminkostnaderna för att ha någon jobbande en timme i veckan – det kostar lika mycket i admin att ha en anställd en timme som 40 timmar.
Sysselsättningsgrad är bättre för internationella jämförelser, då vi i Sverige generellt inte har hemmafruar, och arbetskraften därmed är högre, vilket ger högre arbetslöshet i statistiken. Men eftersom allt är elände och sina politiska motståndares fel, så väljer man lämpligen 9.2% icke säsongsjusterad arbetslöshet och säger att Sverige är sämst i EU och att det var bättre förr, istället för att titta på sysselsättningen, där högersajten Ekonomifakta (heter en sajt något med -fakta så vet man att den är politisk, för ingen annan än de som har en politisk agenda måste försöka gömma sig bakom begreppet fakta, jmf sajten Politikfakta) anger Sverige som sjätte bäst i Europa och fjärde bäst i EU.
49 kommentarer
Sysselsättningen är hög och har en stigande trend men arbetslösheten är stabilt hög.
Hur ska vi lösa den höga arbetslösheten som enligt mig (det är bara att titta på sifforna) bara är hur vi räknar.
Minska andelen av befolkningen som söker jobb eller skapa jobb som de sista 8% av befolkningen klarar av och vill ha.
Enkelt 😉
Ja, om man inte räknas till arbetskraften så kan man inte vara arbetslös. Enkelt fixat med statistik således.
Därför är sysselsättning bättre statistik, dit räknas man oavsett.
Jag skall på anställningsintervju idag. Räknas jag som arbetslös då?
(eftersom jag skriver detta 09:18 är jag på arbetet)
Man kan också istället för att skapa jobb se till att de som inte har jobb kan anpassas till de jobb som finns.
Enklaste sättet att “skapa” sådana jobb är att sänka löneskatterna. Då tillkommer de jobb som idag genom de skattekilar som finns kostar mer att utföra än värdet de skapar. Så kallade “enkla jobb” eller “instegsjobb” beroende på hur man vill framställa saken.
Kan tycka att självförsörjningsgrad är ett bättre mått. Men då svär man i kyrkan.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/arbetsmarknad/ovrigt-arbetsmarknad/Definitioner-pa-arbetsmarknaden/
Oavsett hur man mäter är dock Sverige utstående.
Genom a-kassan betalar Sverige människor för att kalla sig arbetslösa. Självklart leder det till att många väljer att kalla sig arbetslösa.
“Sänkta kortsiktiga räntor visar på att marknaen börjar prisa in en svensk räntesänkning till allmän glädje och gamman för det svenska bolånekollektivet, som ser fram emot att kunna bjuda över varandra i kampen om vem som kan skuldsätta sig mest för en redan existerande bostad”
Jag kan inte se ett problem i att skuldsätta sig för en redan existerande bostad. Att däremot köpa en bostad som bara finns som en tanke och ritningar och kanske inte ens bygglov, det är signfikant större risktagande.
Att ta lån till bostad eller liknande objekt som har ett syfte är att låna pengar av sitt framtida jag, där banken tar ränta för att vara mellanhand.
Studielån – skaffa en utbildning
Billån – en bil för att transportera sig
Bostadslån- en bostad som uppfyller ens behov
Det finns ibland andra lösningar än att låna.
Man kan tex börja arbeta direkt på en tjänst som inte kräver någon förberedande utbildning. Man behöver inte ha bil. Man kan ta en Uber, åka kollektivt, cykla/gå.
Och givetvis hyra en bostad.
Att ta lån för en nybyggd bostad skapar värde för samhället i form av fler bostäder och skapar något. Att öka skuldsättningen i samhället utan att skapa något är destruktivt.
Definiera “skapa” 🙂
Jag förstår vad du menar, men vilka värden är beständiga?
Är en utbildning till hålkortstekniker beständig , om man tar studielån för detta?
Utbildning höjer ditt humankapital, för det mesta. Men inte alltid. Är det motiverat att bevilja studielån till utbildningar som ger en lägre livslön , var går gränsen?
Mao, skall all utbildning vara fri?
Genererar “genusmiljöcivilolydnadssamhällskritikstudier” ett värde? Eller bara ökad skuldsättning?
En ny bostad ökar värdet i samhället. Du försöker blanda bort korten genom att snacka om annat.
Menar du strikt balansräkningsmässigt?
Kan man säga att Kina har ökat värdet i samhället med sin byggboom, samma med Spanien som byggde bostäder som ingen behövde.
Jag försöker bara förstå vad du menar med “värde”. Inte blanda bort något.
Att bygga bostäder påverkar såklart BNP.
Att bygga något som ingen behöver ökar inte värdet.
Men fler bostäder ökar värdet i Sverige idag. Eller menar du att vi ökar värdet mer om vi inte bygger en enda ny bostad, men dubblar priserna på befintliga genom att låna en massa pengar.
Man ska låna pengar till sådant som skapar värde. Inte värderingar.
Ok, jag förstår din tolkning av “värde”.
Det är en nyttodefinition.
Har vi behov av fler bostäder (vilket vi iofs inte har om jag skall tolka bloggen korrekt, då bostadsbristen är inte en brist på boyta utan attraktivt prissatta bostäder på rätt ställe) och dessa byggs tillförs det värde.
De är värda något eftersom de behövs.
Men man kan ju låna pengar på något som inte finns, en bostad på ritning?
Uppenbarligen gör man olika bedömningar av vad som är “värde”.
Jag sätter ett “värde” i att Sverige bygger upp ett kapabelt luftvärn exempelvis.
Är det “värde” om Sverige ger bistånd?
Om Sverige avvecklar kärnkraft utan att ersätta den, det måste ju vara negativt värde, värdeförstöring alltså.
Elpriserna har ju gått upp har det visat sig när man rensar för jämförelsestörande poster 🙂
Och där fick vi in elpriset i dagens ekonomiinlägg också.
Eat that, SVMPC suckers.
Vpgrätt fyra..
Definitionen blir väl av fundamentalt värde. Värdet på en befintlig bostad kan såklart öka. Men i situationen bubbla så skapas inget fundamentalt värde. ”Bubble, in an economic context, generally refers to a situation where the price for something—an individual stock, a financial asset, or even an entire sector, market, or asset class—exceeds its fundamental value by a large margin.”
Men när har vi en bubbla, vad är fundamentalt värde. Sånna saker kan man bara se i backspegeln.
Viss del av uppgången i värde på bostäder från 90 tals krisen till 2014 var verklig värdeökning. Sen blev det en bubbla, det ser vi nu när bostadsvärdet inflationsjusterat är tillbaka på ca 2015 nivåer. Vilket innebär att medelpersonen som köpt efter 2015 har förlorat på det om de skulle sälja idag.
Men är fortfarande väldigt oklart vad en lägenhet i Stockholm egentligen är värd. Vad är värde vad är spekulation.
I vilket fall har jag byggt ett hus i Bohuslän. Det känns verkligen som att man skapat värde där. Både monetärt men framförallt värde för familjen.
Ingen lånar pengar för en bostad på pappret. Lånen tar man först när bostaden är färdig för inflytt.
> Vad är värde vad är spekulation.
Det “spekulationsfria värdet” är (ungefär) marknadsvärdet om du i framtiden kommer sälja till samma pris som du köpte för, dvs ingen förväntad prisökning.
Om nuvarande pris räknar in framtida prisökning är det spekulation. Spekulation definieras ungefär “beslut som, allt annat lika, beror på ett högre framtida marknadspris”.
Motsatsen till spekulation kan kanske vara investering; “beslut som kalkylen visar kommer ge större avkastning än kostnaderna”. Typ en fabrik som producerar varor.
RIKKITIKKITAVI 10:48
“Jag har egentligen inga fler argument, men eftersom jag måste ha sista ordet pladdrar jag på”
Jag rekommenderar de som ska studera att gå med i ett politiskt parti. Att sitta i några nämnder ger ganska bra betalt. Jag gjorde så när jag studerade och tillsammans med jobb på alla lov så klarade jag mig med att ta ut 50% studielån.
Kan det vara därför som ett gäng glada studenter kapade (vad det verkar för en utomstående åtminstone) SD här i stan för några veckor sedan, och röstade in andra kandidater till valbara poster istället för valberedningens? Säkrad inkomst under studietiden.
Jag tog ett vanligt hederligt kneg några timmar under kvällar och helger och klarade mig på 0% studielån trots att jag var ledig flera veckor under sommaren.
Jag jobbade extra på McDonalds och tog max lån. Investerade i roligheter och minns ofta tillbaka till den bästa tiden i livet. 😁
Ja jag vet, man glömmer allt det jobbiga över tid… 🤣
Jag jobbade som lastbilschaufför och körde ut hemleveranser av möbler och vitvaror till privatpersoner utanför kontorstid. Förutom att det gav bra pröjs så var det även bra motion att kånka soffor och tvättmaskiner i smala trappor.
Jobba? När man är ung? Varför levde ni inte bara på utdelningen från aktiekapitalet under studietiden?
“Qu’ils mangent de la brioche”
Jag jobbade som salpetersjudare, höll på att spränga mig i luften och blev direkt fiende med 2/3 av Sveriges lantbrukare.
Jag jobbade som salpetersj*dare, höll på att spränga mig själv i luften och blev direkt fiende med 2/3 av Sveriges lantbrukare.
Kul tema, själv tog jag fullt lån, läste två parallella utbildningar på s.k. “elituniversitet” (nåväl…) och hade därefter under nästan 22 år snorhögavlönade jobb som jag till sist tröttnade, eller egentligen rätt fort tröttnade, på men det var så bra betalat så jag valde att bita ihop för att investera i min framtid…
Åker man runt nu på våren och kollar på de gröna näringarna talas det nästan enbart slaviska språk. Det är ngt som inte stämmer när vi samtidigt har över 8% arbetslöshet och stigande.
Det är fortfarande för enkelt att säga nej till ett arbete.
Eller så duger inte svenskar till jobben, för de saknar kompetens och pannben.
I Tyskland står (vit) Sparris-säsongen för dörren. Alla Tyskar får något konstigt i blicken när de ser nyskördad vit sparris. Vägarna är fulla av skyltar typ “Spargel” 200M rechts” och torgstånden är fulla av folk som glädjestrålande bär iväg med lådor fulla med läckerheten.
Debatten är samma som här: Det grymtas om att för få tyskar verkar intresserade av att tjäna pengar under plockningssäsongen.
Det har att göra med att
1) De som pratar de slaviska språken arbetar hårt och för låga löner
2) De som inte har arbete förlorar för mycket för att arbeta till dessa löner och är nog inte beredda att arbeta så hårt
Många studenter hade tidigare arbeten i de gröna näringarna på sommaren.
Hur många har plockat jordgubbar? Räck upp en hand. Yorkshiremen får inte vara med.
Vi gick upp så tidigt att vi inte ens hade hunnit gå och lägga oss för att jordgubbarna skulle vara nattsvala och lätta att plocka och inte mosas. Jag var 14 år. Cyklade ut till jordgubbslandet varje dag. Lyckan var när en polare med moped körde, då kunde man tolka.
Jag jobbade som flyttgubbe men var då lite äldre. Jättetufft jobb men bra betalt.
Jag städade byggarbetsplatser på industrier. Riva armeringsformar, dra ut spik ur armeringsbrädor, sopa 2000 m2 rent från skräp och damm osv.
Tror arbetsmiljöregler och fackliga certifieringskrav idag gör det omöjligt för någon under 18 och utan X veckors utbildning får utföra sådan uppgifter idag, men detta var 1986-1989.
Jobbade en kort tid som hjälpreda till flyttgubbe. Dåligt betalt. För ung för att förhandla lön på ett bra sätt. Det vill säga en dålig förhandlare 🙂
Plocka blåbär. Då börjar det vara Monty Python-sketchnivå på hur hårt arbete man kan ha. Inte för inte som thailändare är i särklass bäst på det. Men det är busenkelt, alla som inte har diskbråck eller långt gången artros kan göra det. Behöver bara gå med böjd rygg och svinga omkring med plockaren så snor man ihop upp till 30 k/månad netto om man är idog.
De som är för lata för blåbär kan plocka hjortron och lingon istället, det är lättare.
Planterat granplantor.
Kompisen cyklade några mil och slet manuellt på en torvtäkt.
Hur stor andel av de arbetslösa passar på ett bygge?
Ur vissa synvinklar är det betydligt hårdare selektionskrav till ett byggjobb än till en VD-stol.
Alla arbetslösa klarar inte dessa arbeten men en stor del gör det. Flera av jobben kräver inga förkunskaper men en hel del arbetsvilja. Man tjänar ofta mycket bra om man jobbar hårt.
Arbetsvilja föds man inte med, det lär man sig och det är bra för samhället om fler gör det.
Jag har flera anekdoter hur unga starka och arbetsföra tackar nej till jobb inom de gröna näringarna enbart av bekvämlighetsskäl och istället låter samhället försörja dem. Anekdoterna passar sig inte att berätta dock, man blir för upprörd.
Vi var några som hade ett företag för ca. 15 år sedan. Vi sökte fler anställda och fick många skickade från arbetsförmedlingen. Verkligen var dock att ingen av dem ville ha ett jobb de ville bara kunna visa att de sökt ett jobb så att de kunde få fortsatt understöd.
Det finns inget land där den egna befolkningen plockar sina jordgubbar, de som kan tänka sig plocka jordgubbar flyttar alltid till ett land som det betalas bättre i, de svenska ungdomar som skulle kunna plocka jordgubbar åker till Norge och skalar bananer eller rensar fisk, att sedan baltiska, polska eller ukrainska lantarbetare skulle vara billigare än en myt, har de lägre timpris blir det flera timmar i stället, men man kan lita på att korna blir mjölkade på morgonen och det inte Vabas
Insiktsfullt.
Att ha gått en utbildning betyder bara att man gått en utbildning. Det säger inget om hur man sedan kan hantera vapen, eller avser att hantera vapen man får tillgång till.
Känner några personer som tagit examen, bara för att få tillgång till karbiner (tex AR15) dom aldrig haft för avsikt att jaga med. Karbiner som är rent av olämpliga i jakten.
Lyckligtvis så är det bara en vapenfetish bakom dessa köp. “Bra att ha om valfri LW realiserar sig”, är motivet snarare än att dom behöver skydda sig idag.
“Valfri LW roman realsiserar sig” -skulle det stå.
“Valfri LW roman realsiserar sig” -skulle det stå.
Du säger det som om det skulle vara något dåligt.
Visst är sysselsättningsgrad ett intressant mått. Fast även om vi har hög sysselsättningsgrad så tyder det på ett mått av dysfunktionalitet i samhället om en stor del av dem som vill jobba inte hittar ett sätt att försörja sig genom arbete.
Har tänkt skriva detta länge men varit för lat.
I alla västerländska samhällen är ca 10-15% av befolkningen vid varje given tidpunkt inte anställningsbar.
Detta hanterades i Sverige tidigare genom förtidspension.
Efter uppstramning av villkoren för förtidspension hamnade dessa individer istället hos arbetsförmedlingen där de går från program till program tills de når pensionsåldern. Att erkänna att dessa individer finns är ett första steg mot en lösning av problemet, att identifiera dessa individer och ge dem en anständig livslång försörjning är lösningen på problemet.
https://youtu.be/P2mxdrTP-os?t=356 (se gärna hela videon, den är intressant)