Börsuppgångarna fortsätter i de asiatiska tidszonerna under den svenska halvdagen Valborgsmässoafton. Långa räntor är upp i USA och Tesla-aktien tokrusar, men kronan faller till nya årslägsta. DI rapporterar om att bostadspriserna på centrala Stockholm gräddhyllor har börjat stiga, vilket då Stockholm är universums medelpunkt innebär att de ska stiga överallt annars, men att priserna stiger i april är helt normalt säsongsmässigt.
Stockholmsbörsen steg igår mex +0.36% för OMXS30 och +0.77% för OMXSPI. Guldpriset är rätt stabilt på 819:- SEK per gram. Däremot faller kronan till nytt årslägsta för 2024 mot euron, som nu kostar 11:73 SEK, och dollarn tangerar årslägsta på 10:96 SEK per gram. Vi får väl se om dollarn går över 11:- SEK och euron över 12:- SEK redan innan en svensk räntesänkning från Riksbanken.
Som vanligt ska man inte ha sitt kapital där man även har sin lön, arbete och bostad, utan diversifiera bort till andra ekonomier och geografier, så svagare krona är förstås inte något som drabbar läsarnas eventuella kapital bortom bostaden, som inte längre kan bytas mot motsvarande i ett annat land om man jämför priserna internationellt. Du får betydligt mer hus på spanska Solkusten för din svenska bostad när euron står i 9:- SEK än 12:- SEK om det behöver förklaras.
Enda anledningen att investera i svenska aktiemarknad är om man är aktiv i sin förvaltning, då man som svensk har ett informationsövertag via språk, förståelse för lagarna och nyhetsflödet. Investerar man passivt ska man primärt hålla sig till utlandet, men säg 20% mot Sverige får väl anses vara okej.
I USA steg också börserna och S&P-500 gick +0.39%, medan Nasdaq-100 gick +0.47%. Inom FANANGST backade dock flera aktier. Bäst gick Tesla, som rusade med +15.70% som därmed gått upp typ 32% från botten på två dagar.. Sämst gick Google med -2.88%, men Nasdaq 100 gick alltså ändå på plus.
De längsta amerikanska marknadsräntorna vände för övrigt upp och 10+ års löptider är tillbaka på eller nära tidigare årshögsta
Över i de asiatiska tidszonerna stiger samtliga börsindex på bloggens bevakningslista. ASX 200 +0.17%, Hang Seng +0.20%, KOSPI +0.65%, Nikkei 225 +1.12% och Straits Times +0.38%.
Dagens Industri har ett reportage om att det börjat bli hett på lägenhetsvisningar på gräddhyllan Östermalm i Stockholm, och eftersom Östermalm är universums centrum så kommer stigande bostadspriser nu sprida sig till resten av centrala Stockholm, sedan förorterna, sedan de statligt skattebetalande provinserna ute i landet, därefter världen och sedan universum.
Även om vi bortser från att det kanske är en partsinlaga och någon journalist som vill sälja sin lägenhet, så stämmer det säkert. April månad är nämligen en månad då lägenhetspriserna historiskt brukar stiga. Kort sagt en helt normal säsongsvariation när ljust återvänder och det blir sådär mysigt igen.
Det nämns att inflationen faller tillbaka vilket tydligen innebär att folk får mer i plånboken, trots att de höjda priserna alltså består även vid lägre inflation. Det är först vid det förhatliga deflation man får mer i plånboken, men det berör inte Dagens Industri. Att alla nu räknar med räntesänkningar spelar förstås in.
Ett anekdotiskt svar ges också kring vilka som har råd att köpa till dessa priser trots räntor som gör att månadskostnaden är 4x så hög som innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Exemplet är en famlij där de två äldsta av tre barn flyttat ut och man vill sälja villan för att istället köpa en trea på Östermalm. Kort sagt sitter man antagligen tämligen obelånade i en villa köpt i början av 2000-talet, eller rent av på 90-talet, och kan enkelt växla den mot en lägenhet på gräddhyllan, en sk sistabostad.
Sedan är säsongsvariationen normalt att priserna går ner maj till juli, för att sedan stiga igen i augusti. Vi får se om det blir några reportage om det från Dagens Industri …
73 kommentarer
Det är faktiskt så att med sjunkande räntor, sänkta energipriser, lägre skatter och även världsmarknadspriser på mat kommer vi få mer i plånboken.
Men räntorna kommer inte ner på nollnivå, SVMPC och deras ideologiska vänner i Tyskland kan fortfarande lägga ner livsnödvändig planerbar elproduktion, skatterna sänks förmodligen bara för bloggens inkomstpercentil och maten prissätts internationellt och kronan är som den är…
Mao, det blir lättare, men det blir inte som förr.
Varför skulle inte nollräntor kunna komma tillbaka i närtid? Om inflationen fortsätter att sjunka och lågkonjunkturen består ligger det väl nära tillhands?
2008/2009 gick proppen ur och på knappt ett år sänkte RB räntan från 4.54% till 0.27% Så det finns historisk evidens för beteendet.
Vem vill låna ut utan ersättning menar du?
Riksbanken. Man flödar marknaden med billiga kronor för att rädda byggsektorn. Till på köpet får man att svenskarna inte kan lämna landet när kronan kraschar och då minskar risken för skadliga utländska referenser.
Kom ihåg att det kostar inget för banken att trycka nya pengar, man måste bara hålla koll på utlandsskulden men den är rätt låg för Sveriges del.
Fast nu är ekonomin på väg ur lågkonjunktur, inte på väg in i lågkonjunktur.
Om RB bedömer att det inte behöver göras lär de såklart inte göra det heller.
Precis som bloggaren själv har konstaterat verkar samhället i stort haft god resiliens mot höjda räntor. Ingen massarbetslöshet. Ingen kollapsad bostadsmarknad.
Det vi trodde var ett luftslott visade sig vara en borg?
Dollan snuddar på 11 spänn
Fed lär inte sänka på ett tag
Riksbanken kanske sänker 1 gång till och så hoppar vi till 12 kr för euro,
Rekord i konkurser
Skulder hos kronofogden
Brf behöver höja avgifter
Dyra bostäder kvm nyproduktion är stendött
Rekord långa färdigställda lägenhet
Men vem vet
Trevlig valborg
Hur går det med husletandet?
@Werner, tror inte det blir något hus. Nu verkar alla signaler visa på ökande bostadspriser, men än så länge kan man säkert göra något fynd. För egen del så har värdet redan gått upp trots kraftigt höjda avgifter till BRF:en. När räntesänkningarna trillar in, så lär det bli åka av. 2025 rusar väl priserna.
En kompis byter nu jobb, 65k till 80k. 100% remote. Nice för hen. Så det verkar lossna lite på arbetsmarknaden och har man inte följt med KPI inflationen så har man ju sänkt sin köpkraft rätt rejält. Speciellt om man vill ut och resa.
Sedan när är historik ett bevis för att det kan ske igen?
För att det visar att verktyget finns.
Innan styrräntan var negativ var själva idén att få betalt för att låna helt absurd.
Nu däremot vet vi att styrräntan mycket väl kan vara negativ och att det är ett verktyg som RB kanske använder igen i framtiden om de behöver.
Fick betalt för att låna var väl lite överdrivet, men jag vet att vissa lånade på bostaden till 0% ränta (bankanställda). Vi fick nöja med 0,56% på det rörliga lånet.
@LILLA MY
För svenska staten och dess myndigheter så innebar negativ ränta att riksgälden periodvis kunde få betalt för att låna. 2015 har jag för mig att staten fick 6 miljarder i överskott på det viset.
08/09 – då var världsekonomin på väg att krascha totalt, realekonomin sönderkörd p.g.a. av spekulationer och överladdningar i CDO/CDS instrument, likviditeten när noll i marknaden och vi stod faktiskt en stund vid avgrunden och tittade ner och funderade på vad som skulle bli kvar när vi slog i botten…
Kan också vara en desperat mäklarchef som ringt någon journalistpolare på DI som han/hon träffat på en hemmaknarkfest i Djursholm och bett om en positiv artikel då det “är lite tufft just nu”…
Jag skulle inte hålla detta för osannolikt.
Dessutom verkar vissa vara inne på att USA är i en “normal” konjunktur och räntorna är rätt för deras ekonomi och det kanske inte ska sänkas alls i år.
Euroområdet har ju tillväxt och en hög inflation så även där ska man inte räkna med nån sänkning.
Och med det så vette fan om Sverige borde sänka. Det kommer slå så jäkla hårt om vi som bananvaluta fortsätter ligga fel räntemässigt mot våra handelspartners.
Humor när banker nu nästan raljerar om”6 sänkningar 2024!!!” i sina analyser
(Den låga) Lånetillväxten verkar slå hårt mot deras bonusar
@Sebulon, det heter “så vete fan”. “vete” är presens konjunktiv av “veta” och har samma betydelse som “må veta”, alltså “det må fan veta”. Jämför “leve” i “Han leve!”, vilket alltså är samma sak som “Han må leva!”. Presens konjunktiv ska inte blandas ihop med imperfekt konjunktiv, dit ord som “vore”, “finge” och “ginge” hör.
Kallas även optativ. Lagstiftaren har på senare tid bytt från optativ (“dömes”) till indikativ (“döms”), vilket för mig ger det något underliga intrycket att lagarna gått från att vara preskriptiva till att vara deskriptiva.
@Utvandrare: Håller med fullständigt. För mig, som är uppväxt med en dialekt (östgötska) där imperfekt konjunktiv var ett naturligt inslag, så är det milsvid skillnad mellan “om jag finge låna pengar så skulle jag köpa en bondgård” och “om jag fick låna pengar …”.
Så nu när ni rett ut det, stiger eller sjunker bostadspriserna…
@Brasklapp: Det lämnar vi till proffsen att besvara. 🙂
🙂
Härligt, en språkblogg 🙂
Kan man med språket beskriva verkligheten? Ja, men inte helt/fullständigt. Bara delvis. Håller proffsen med mig?
(Därför använder jag bara språket som ett nödvändigt verktyg; varken mer eller mindre.)
https://www.forskning.se/2019/01/14/berit-eller-bertil-spraket-paverkar-var-bild-av-varlden/
Allt detta för ett stavfel där ett t blev två.
På denna blögg brukar vi annars analysera budskapet och inte grammatik. Men ni kanske fått lägga ner språkvetarblåggen? 😝
Personligen är jag mest fundersam kring hur kriget Ryssland och Ukraina utkämpar skall påverka ekonomin. Ser väldigt lite i mina flöden kring detta. Min uppfattning är att krigets inverkan är kraftigt underskattad.
Vi har alltså världens till ytan största land (Ryssland) och Europas till ytan största land (Ukraina) som gör allt för att slå sönder och samman varandra. De är båda i och för sig inte enorma eller speciellt avancerade ekonomier MEN de är båda leverantörer av ”basråvaror”. Enorma mängder olja, gas, vete, solrosfrön, metaller, timmer etc kommer från dessa 2 länder. Input material till rätt så mycket och om dessa flöden stoppar borde det påverka världsekonomin signifikant. Troligen så har de slår sönder infrastruktur mycket mer om ett år och framställning såväl som export av alla ”basråvaror” borde påverkas rejält.
Kan inte påverkan på världsmarknaden bli rätt stor när såväl rysk som ukrainska leverantörskedjor av dessa basråvaror kollapsar? Tänker att allt är tillgång och efterfrågan och försvinner mycket av tillgången (pga kriget) så borde rimligen priserna sticka iväg rejält pga bristsituationer som uppstår. Eller tänker jag helt fel?
Nej, du tænker nog rætt. Men du tænker långsiktigt. Det ær dærfør du kænner dig ensam.
Å ena sidan brukar vi underskatta långsiktiga effekter av reala händelser. Å andra sidan har slakten redan pågått i två år så vi borde redan ha sett effekterna.
Klart som lerigt korv-vatten?
Instämmer med @asic, du tänker långsiktigt, därför känner du du dig ensam 😊. Skämt åsido, jag tror du har helt rätt i ditt resonemang, minns när hamnen i Odessa (eller hur det nu stavas, ber om ursäkt om det är fel språk jag använder….) vari blockad och vetetransporterna blockerades. Då steg kurserna på spannmålsbörsen i Chicago och brödet blev dyrare i Sverige. Vad som ofta missas i de (få) mediala diskussionerna om detta är att jordbruksprodukter är kopplade till säsong. Spannmålen skördas på hösten, skördeutfallet sätter priset. Om vädret är dåligt eller hamnen blockeras så påverkas även vi. Dessutom är det väldigt långa ledtider, typ 12 månader mellan skördarna så det är svårt att öka produktionen. Även om redskapen (traktor, tröska etc) går dubbelt så snabbt så blir det inte mer avkastning till skillnad från vanlig industriproduktion. Minns att hungervapnet inte är nytt i historien.
Så ja, @Oraklet, du tänker ganska vettigt, nästan som att du kunde se in i framtiden….
Tyskland satsade allt på rysk naturgas som skulle både värma hemmen, industrin och producera el när det inte blåser.
LNG är betydligt dyrare och tysk industri har därför väldiga utmaningar nu.
Det smittar av sig på hela Europa.
USA däremot håvar in storkovan med sin LNG export.
Intressant teori, kan nog ligga mycket i det.
Vill minnas att BASF har flyttat mycket av sin produktion till fabriken i Louisiana för att få tillgång till säkrare och billigare gas.
Man ska inte glömma att den tyska satsningen på detta började redan under 80-talet då man slöt avtal med Sovjet.
Så det är 40 år man ställt om landet efter en till synes oändlig, säker och billig källa till energi (Så jag vet inte om man ska håna dem så mycket. Hur hade man själv gjort i samma situation)
Så det finns helt enkelt inte kraftgenerering eller överföring som enkelt kan ersätta det system man byggt upp.
Vad gäller kemisk industri så har man ju gasen som en insatsvara och inte bara till energiförsörjnng. Tidigare kom råvarorna från östersjön och gasfält i Europa. Men på grund av Nimbyism har ju Europa jobbat mot att stänga ner sin produktion och istället importera från andra.
Oraklet.
Nu blir det en grov förenkling så du får ta det för vad det är.
Det har faktiskt skrivits massor om krigets inverkan och att det utmynnar i inflation (vilket var en korrekt analys).
Ett exempel bland tusentals (vetepriset). Där ser man tydligt att priset fick en skjuts uppåt i samband med Rysslands invasion av Ukraina.
Som ni märker i brödhyllan har priset sjunkit rejält efter att vetepriset hittat andra distributionskanaler:
https://www.macrotrends.net/2534/wheat-prices-historical-chart-data
Jag misstänker att det blir som jag tidigare skrivit med stagflation under resten av 20-talet. Hårt arbete, medioker levnadsstandard men Sverige går inte under som nation.
Man kan faktiskt leva som på 70-talet med mycket falukorv och begagnade kläder som man köper på Tradera.
Det beror nog på om någon annan marknadsaktör kan svara upp emot behovet
Bortsett från att vi har fallande inflation och förväntat tillväxt på 2-3% både 2025 och 2026 så får du nog rätt.
2-3% tillväxt är verkligen inte något att hänga i julgranen om inte inflationen går ner mot 1% eller så.
Men det är klart att det kommer kännas skönt efter den period vi har bakom oss.
2-3% tillväxt och runt 2% inflation kallades inte stagflation på 90-talet när jag läste nationalekonomi, men tiderna förändras tydligen.
Det kvittar för enligt såssetroll som du är det för jävligt oavsett vad det blir så länge Kristersson är statsminister.
Jag skriver att vi antagligen inte kommer få stagflation och du håller egentligen med men måste ändå argumentera med halmgubbar om “såssetroll” och vad jag anser om Kristersson. Sök hjälp för din fixering.
Stagflationen på 70-talet för de som hade arbete var inte heller särskilt märkbar för lönerna steg ungefär som inflationen. Hittills har vi dock haft 10-20% inflation eller så beroende på om man räknar med boräntor eller ej så den här gången är inflationen högst märkbar.
Vi ligger alltså 20% back och väntar på att lönerna skall komma ikapp. Kanske inte stagflation i den klassiska bemärkelsen men den hör gången känns inflationen.
Sedan om det blir stagnation eller inte beror mycket på hur det går för byggsektorn och det beror mycket på hur räntorna ser ut. Offentliga investeringar kan kamouflera en del men dessa blir jobbiga att finansiera. Läs högfartstågen om någon kommer ihåg dem.
Kanske kan det försämrade säkerhetsläget lösa en del med kraftigt ökat antal anställda inom militären.
Tillväxt är inflationsjusterat. 3% tillväxt och 1% inflation är alltså 4% ökad tillväxt mätt i kronor.
Är det?
Det kanske det är beroende på om man skriver real eller nominell tillväxt.
Two men says they are Jesus…
Bara vi är överens, så säger vi att alla som skriver tillväxt hädanefter avser inflationsjusterad tillväxt, real tillväxt. Jag kan köpa det.
Stagflation lär vi inte få ialla fall. Men det blir inte guld och gröna skogar.
Dags att odla tjocka polisonger och tapetsera väggarna i alla möjliga hemska färg- och mönster-kombinationer nu då!
Glöm inte att man på äkta socialdemokratiskt vis måste ut och demonstrera mot sig själv !
Vi kan börja imorgon!
Fucking hell – det blir flygande jacob och efterrätt päron med after eight…
Förlåt om det låter arrogant och högdraget, men hur svårt har folk i gemen egentligen? Jag fattar att nyskilda i hus har det kämpigt, samt att det är kämpigare för dom som förut hade det kämpigt. Men i övrigt? Från min horisont ser allt ut som vanligt på ett ungefär.
Finns det nåt bra mätetal för detta?
Tycker inte heller det sett speciellt kämpigt ut för folk överlag. Men så lever man förmodligen i en bubbla som inte representerar alla
total standard = your real standard + the apperance of standard
Jo kan ju vara lite pinsamt att den leasade Teslan inte står kvar på uppfarten, utan bara bensinskrället.
VILLAVOLVOVOVVE: … Var blev du av ljuva 70-tal? … Bortsett från att jag aldrig haft det så bra som nu så har jag väl aldrig haft det så bra som på 70-talet … Där stod ett skimmer …
Jag misstänker att du har rätt.
Min egen uppfattning är att grunden till nuvarande oroligheter är att oljans imperium håller på att rasa ihop helt. Vi ser helt enkelt samma mekanismer hända, som när vi gick från 1800-talets kolbaserade teknologi, till 1900-talets oljebaserade ekonomi.
Den övergången ledde till två världskrig, kollapsen av de Ryska, Ottomanska och Brittiska imperierna, och en värld med bilar, motorvägar, flygplan och ett USA som skapade Pax Americana genom FN.
Nu är det dags igen, fast nu kommer övergången ske dubbelt så snabbt och direkt förändra fyra sektorer istället för bara två; transport, energi, mat och produktion.
Därmed tror jag vi kommer ha skakiga år framför oss, men det ljusnar runt 2028-2030 där nånstans, när de sista Oljeschejkerna inte längre kan utöva makt med olja.
Frågan är bara hur skakigt det kommer bli, och om det samhälle vi byggt idag är tillräckligt motståndskraftigt. För det här har potentialen att vända upp å ner på världen.
De positiva nyheterna är att demokrati kommer vara en förutsättning framöver för att bibehålla en stark stat, Ryssland har ju bevisat att autokratier har en livslängd på ~30-50 år om de inte går Nordkorearutten och isolerar sig 100% från omvärlden, typ.
Det är just det. Det går nog att ersätta de fossila bränslena med bibehållen levnadsstandard, men frågan är om det är möjligt på den tidsrymd som exempelvis EU:s lagstiftning kräver.
Och som om inte denna lagstiftning är krävande nog finns det en stor opinion i Sverige för att vi skall ha egna mål som går utöver de som sätts av EU.
Till Oraklet, det är en möjlig fördyring under en period. Det första som påverkar priset är oron och efterfrågan, men efter ett tag kommer varor från andra ställen och på längre sikt sker tekniska lösningar, som bygger bort behovet till viss del.
Ett exempel är bristen på balansering el, sedan vänstern plockade bort 3 kärnkraftverk i södra Sverige, men genom ny teknik kan man som privatpersoner hyra ut sin lagrade el från solcellsbatterierna vid förbruknings toppar. Det är inte lösningen, men mildrar effekten.
Vattenfall verkar ha kommit ur många av sina dåliga prissäkringskontrakt och gör en kraftigt ökad vinst första kvartalet 2024. Roligt för dem och för Svantesson/statskassan som för ett omedelbart tillskott på 4 miljarder.
Har bara kollat mycket hastigt. Tydligen bokför man en reavinst vid försäljning av engelsk havsvindkraft, 4,6 miljarder SEK. Fast å andra sidan skrev man ner detta projekt någon gång förra året, med drygt 5 miljarder tror jag.
Så denna reavinst är rent bokföringsteknisk.
Därmed inte sagt att de skulle ha några problem med den underliggande rörelsen.
Intressant artikel från propagandamaskinen https://www.svt.se/nyheter/inrikes/granskning-billigare-att-tanka-men-allt-dyrare-att-ta-bussen
Man menar att det har blivit billigare att tanka trots 31% ökade bensinpriser senaste 10 åren för KPI landar på 32%.
Jag ser fram emot uppföljningsartikeln där SVT visar att folks tillgångar i kronor har stigit med över 31% sedan 2014, annars är det ju bara att andra ting har blivit ännu dyrare för svensken än bara bensin.
Högerprojektet Ekonomifakta, men ändå bra presentation av uppgifter från SCB. Här kan du botanisera om den procentuella fördelningen av hushållens utgifter (HUT) från 1980-2023.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/makroekonomi/Hushallens-ekonomi/Hushallens-konsumtionsutgifter-efter-andamal/
T ex gick 26.3% av utgifterna till bostad 2013 mot 24.8% 2023, transport (gissar att det både är privat bil och kollektivtrafik) var 12.5% 2013 och 12.3% 2023.
Delen av totala utgifter och priset på varan är ju två helt olika saker, säger ju sig självt att om det genomsnittliga hushållet måste lägga x antal tusen extra i månaden på t ex ränta och mat nu måste andra utgifter gå ner relativt. Sen inkluderar väl transport bilpriser, bilskatter och elbilar så blir ju helt fel.
Kollade på Ekonomifakta och där framgick att hushållens disponibla inkomst ökat från 198,5 kkr till 266,4 kkr under perioden 2014 – 2023 dvs 34%.
Därutöver har bränsleförbrukningen på svensk bilflotta generellt minskat ganska kraftigt under denna period. Det är därför uppenbart att bränsleutgifterna per mil minskat under denna period förutom rent nominellt bränslepris per liter vid pump förstås som ju ökat.
Misstänker att du tillhör kategorin som ändå kommer att hävda att det var bättre förr? Är själv en surgubbe född på 50-talet men har svårt för ”det var bättre förr människor”, hoppas jag har fel angående dig!
Disponibel inkomst är ju inte heller detsamma som tillgångar minus skulder, om dina tillgångar inte ökar mer än inflationen så blir ju inte saker per automatik billigare bara för att andra saker har blivit ännu dyrare.
Googlat i 10min på mobilen men faktiskt svårt att hitta utveckling på svenskars tillgångar genom åren, kan pröva hemma vid pcn senare ikväll och återkomma.
Har väldigt svårt att se logiken i att prisutvecklingen skall ställas mot utvecklingen av tillgångar minus skulder???
Om din villa dubblar sitt värde kan du alltså tåla ett dubblerat bränslepris?? Eller hur tänker du? Du betalar väl normalt bränslet med din inkomst och inte genom att belåna villan?
Förklara gärna hur du tänker?
För övrigt har medelsvenssons tillgångar minus skulder garanterat ökat mycket mer än 34% de också 2014 -2023. Detta eftersom både börs och bostäder ökat mycket mer.
Bensinen har blivit ”billigare” förutom nominellt även om du av någon vill att den skall ha blivit dyrare.
Har väldigt svårt att se logiken i att prisutvecklingen skall ställas mot utvecklingen av tillgångar minus skulder???
Om din villa dubblar sitt värde kan du alltså tåla ett dubblerat bränslepris?? Eller hur tänker du? Du betalar väl normalt bränslet med din inkomst och inte genom att belåna villan?
Förklara gärna hur du tänker?
För övrigt har medelsvenssons tillgångar minus skulder garanterat ökat mycket mer än 34% de också 2014 -2023. Detta eftersom både börs och bostäder ökat mycket mer.
Bensinen har blivit ”billigare” förutom nominellt även om du av någon vill att den skall ha blivit dyrare.
Musiken vart bättre för.
Förvisso är jag född på 60 talet.
Absolut! Peak musik troligen slutet 60-tal till början 70-tal! Det är undantaget som bekräftar regeln!(;
Ny metastudie indikerar att dina livsval påverkar din förväntade livslängd och inte bara dina gener.
Överlag så tjänar man på att hålla en hälsosam livsstil
https://ebm.bmj.com/content/early/2024/04/16/bmjebm-2023-112583
(jag hittade denna på Omni men då Omni är metanyheter så…)
Världsklass. 30kg övervikt och två pack cigg om dagen förkortar alltså förväntad livsstil, allt annat lika. Det var ju inte direkt oväntat.
Som bloggaren uttryckte det, träna hårt, ät bra, dö ändå.
Tobak och alkohol är så bra på att döda att om du är lite fet är det ok. Så länge du skippar just tobaken och alkoholen.
Som i riktiga studier visat sig farliga i även små mängder.
Problemet är att “riktiga studier” visar allt möjligt, felaktigheter ungefär lika ofta som riktigheter (se replication crisis). Metastudier visar att nykterister dör tidigare än måttliga drinkare.
Källa? Den var intressant
För mig som arbetar i den så uthängda mäklarkåren så kan jag bekräfta artikeln, jag ser i vår statistik hur många fler affärer mina kollegor i Stockholm gör nu, jämfört med för bara en månad sedan. Kan inte säga något om hur priserna går upp eller ned men en ökad aktivitet brukar generellt betyda fler budgivningar och högre slutpriser.
Som spekulant (utanför Stockholm) tycker jag mig se lite mindre pårökta utgångspriser – för dödsbon skulle jag t.om säga lockpriser.
Har du samma bild (om man bortser från att du aldrig skulle använda L-ordet)? Ett fåtal objekt som ligger jättelång tid med helt orealistisk prisförväntning och ny-utlagda där man försöker få igång intresse och ha lite fart på affären (i min fördomsfulla värld= mäklarna har fått säljarna att inse verkligheten).
Det är en ganska bra balans i mina ögon. Affärerna blir av men det är ingen jättestress för köpare eller säljare förutom för några få väldigt attraktiva objekt.