352
Via TT kan vi läsa en notis om att SBAB i en färsk prognos tror på dubblade bolåneräntor till år 2016, med styrräntor på 3.25% mot dagens 1.0% och rörliga bolåneräntor på 5.5%, mot dagens prutade 2.5 – 2.9%.
Kort sagt får BLT:s se fram emot dubblade räntekostnader de närmaste tre åren, om man ska tro SBAB. Det var väl mysigt? Trots allt har ni ju slagit er för bröstet att banken sade att ni minsann både klarade 5, 6 och 8% i ränta. Dvs klarade av att betala ränta till banken.
Den som likt jag föreslog i januari – februari bundit sin ränta på 5 år runt dryga 3% kommer alltså gjort en strålande affär om SBAB har rätt.
Trevligt fredagsmys, alla ni med bostadslån!
62 kommentarer
Är inte bankernas prognoser (gissningar) alltid kraftigt stigande räntor för att få folk att binda sina lån så att de inte kan byta bank och banken får större marginaler?
Dessutom rekommenderar de att man sprider sitt lån på flera bindningstider, 1,3,5 år, osv. Så att man blir fast om man inte kan betala straffen, smart.
@Karl
Varför blir man mer fast när man bara bundit en del av sitt lån?
@Anonym.
Tja, för att det kostar att lösa ett lån i förtid, eller trodde du att det var gratis att binda upp sig?
Men du kanske vet något som jag inte vet, så berätta gärna.
@Anonym
Så länge du har bundna lån kan du inte byta bank utan att betala ränteskillnadsersättning. Att flytta en del av lånen kräver ( om det ens är möjligt ) en ny högre värdering ( = kostar pengar ) och nya pantbrev ( = kostar pengar. )
Bäst ( för banken ) är om de fått dej att binda en del av lånet på 3 år och en annan del av lånet på 5 år. Om du inte tänker dej för så kommer du att sitta fast hos din nuvarande bank i 15 år eftersom det tar så lång tid innan båda dessa bindningstider löper ut vid samma tillfälle.
Så vitt jag vet är kombinationen 3 år och 5 år det som bankerna propagerar allra mest för.
Tack 47… Precis vad jag menade.
@Karl och 47d9…
Och varför skulle man inte då vara fast ifall man bundit hela lånet? Om man bundit en del av lånet på 3år så är den delen av lånet obundet efter 3år.
Ja, det är ju klart att om man binder ett lån på tre år så är det obundet efter tre år, men om du har två lån, ett på 3 år och ett på 5 år. När tror du att det är "billigast" att byta bank? närsomhelst?
@Anonym
nope, så fungerar det tyvärr inte…
om du INTE aktivt väljer en annan bindningstid när lånet ska sättas om så kommer lånet automatiskt att förlängas med samma bindningstid som tidigare.
när ett av de flera bundna lånen ska sättas om så missar många ( de flesta? ) BLT tyvärr att välja en annan bindningstid eller att ändra till ett rörligt lån som kan lösa utan att man måste betala RSE.
om man googlar så hittar man massor av "snyfthistorier" om detta…
http://st.nu/ekonomi/1.996209-banken-forlangde-huslanet-sundsvallspar-missade-sankta-rantor
http://www.familjeliv.se/Forum-4-188/m56762667.html
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/banken-band-rantan-pa-63-procent-i-tre-ar_7052525.svd
@47d9…
Så bankens agerande bygger alltså på att kunden inte kommer verka för att ändra bindningstid? Nåja det är iofs en gammal beprövad metod att förlita sig på att folk slappar med att tillvarata sina intressen.
På kunder som bevakar sina intressen så ligger det dock väl ingen vinst från bankens sida att lånen är bundna på flera tider? Men dessa kunder är kanske i minoritet.
@Karl
Ett alternativ är ju att man flyttar den del som är bundet på 3 år efter 3 år och flyttar resten efter 5 år. Då har ju banken faktiskt bara delvis bundit upp kunden i 5 år istf att helt binda upp kunden i 5 år.
@Anonym
du glömmer att banken har dina pantbrev som säkerhet. räkna inte med att banken släpper dessa med mindre än att du löser ALLA lån…
och även om de mot förmodan gör det så kommer inte din nya bank att att ge dej så bra ränta om deras lån hamnar "ovanför" din gamla banks lån.
( jag har någon gång försökt göra så här och fått blankt nej trots förhållandevis låg belåning… )
@47d942…
Om inget annat så finns det inget som säger att man måste gå på en ny bindningstid på 3 år. Det är ju bara till att binda det på två år och vänta ut det 5år-iga – dvs det bör inte vara så hiskeligt svårt att komma loss från blandade bindningstider.
När det gäller pantbreven så är jag tveksam till ifall banken har rätt att behålla dem som inte längre behövs för att ha säkerhet för sin fordring. Om det alltså är fler pantbrev så kan det ju vara så att man bör kunna få loss något av dessa (isht ifall man anpassat de olika lånens storlek till pantbrevens belopp).
Jag ser alltså inte hur banken låser upp kunden mer med blandade bindningstider än med en bindningstid – om vi nu bortser från folks lathet när det gäller att bevaka/tillvarata sina intressen.
Sen är det ju givetvis så att man får ta ställning till de vilkor som står till buds. Ett faktum som innebär att man faktiskt med bolån har bundit upp sig för att acceptera de räntor som erbjuds i framtiden – en risk som bolånetagare kanske inte alls räknar med.
Wofser – varför tror du att bankerna har högre marginaler på längre bindningstider? En högre ränta är inte samma sak som en högre marginal för banken.
Om man jämför marknadsräntor med förhandlade bolåneräntor så skulle jag säga att banken har lägst marginal på lån bundna på 10 år.
@Anonym
"När det gäller pantbreven…"
Bankerna brukar vilja göra som så att ALLA pantbrev står som säkerhet för ALLA lån men fråga gärna din bank hur de gjort med dina lån.
I mitt fall så har banken utnyttjat samtliga pantbrev ( nästan ett dussin på varierande belopp och med en summa runt 1.000.000 kr ) för ett tämligen litet lån. Trots en belåning omkring 15% kan jag inte låna en enda krona i en annan bank på huset utan att antingen ta ut nya pantbrev eller lösa lånet jag har. Eftersom det inte är bundet så är det inget större problem. Banken har dock ett flertal gånger försökt få mej att binda lånet trots att räntekostnaden bara uppgår till några hundralappar varje månad.
@47d942…
Att banken vill är en sak, men hur är det med deras rätt att ha pantbreven? Det är ju trots allt så att pantbrev som går utöver fordringen inte kan användas av banken. Det enda dessa utgör är alltså hinder från att kunna använda dem som säkerhet för andra lån – jag ställer mig ganska tveksam till att det är det (det hade ju i princip inneburit att de kan hålla på pantbreven ifall du hotar att gå till en annan bank).
@Anonym
Visst kan banken använda pantbrev som går utöver fordringen. Du får väl ta fram dina lånehandlingar och läsa vad som står under pantförskrivning och säkerhet. Läste du igenom innan du skrev under?
"Med en del av lånet bundet kan du i stort sett sluta jämföra listpriser med andra banker – du kan ändå inte byta bank. Även om bara en liten del av lånet är bundet är du inlåst."
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/baksidan-med-bundna-rantor_8415862.svd
En klassiker. SBAB och övriga banker försöker bara skrämma sina kunder att binda sina bolån till en hög ränta. Det är synd om de BLT som går i fällan.
Jag gissar på att 2016 så är listräntan för bolån med räntejustering var tredje månad max 2.5% dvs under 2.3% efter minimirabatt dvs de 0.2% som alla BLT får.
Förnekelse och förhandling?
Jag hoppas ju på bostadskrasch och höjda räntor (eftersom jag vill köpa lägenhet) men SBABs prognoser…
"Riksbanken förväntas höja styrräntan till 1,5 procent i början av nästa år. Men därefter väntas banken slå av på höjningstakten, och SBAB räknar med att styrräntan ligger på 3,25 procent i slutet av 2012 för att sedan nå en nivå kring 4 procent under slutet av 2013. "
SBAB, 24 augusti 2010
http://www.svd.se/naringsliv/sbab-bind-borantan-nu_5179849.svd
Tror iofs det är större chans de får rätt den här gången. Tror dock inte på dubbling, men ökning, inom givna tidshorisonten. Kom ihåg att ett land som Finland fortfarande är i recession, ekonomiska tillväxten långsam än.
Kan Sjävl:
Det du och många andra inte tänker på är att om det blir en bostadskrasch är det något som dragit i gång den. Och detta något påverkar er också. Det blir ingen bostadskrasch om folk är så köpsugna som du är.
Tänk dig själv när du (och eventuell sambo) blir arbetslösa, ni får svårt att få det att gå runt, bara med mat och hyra. Oron för framtiden är maximal, folk i allmänhet är scared shitless, och bankerna lånar inte ut öht till sådana som dig.
Det är alltså då du ska slå till och köpa bostad på något mystiskt sätt. Låter det troligt?
Mja, oavsett vad bostadskraschen utlöses av så kommer effekterna drabba många – inklusive ökad arbetslöshet mm. Därför hoppas jag väl egentligen inte på en jättekrasch, för många kommer få det svårt.
Rent personligen så är det av praktiska skäl jag behöver köpa bostad. Sånt är svårt att styra i enlighet med konjunkturer, tyvärr. Men, jo, jag kommer förmodligen inte gå arbetslös, trots krasch, och jag har tillgångar i andra valutor.
Som vanligt så är det de med minst som kommer drabbas värst. =/
@xycorr:
Ja, varför inte? Personligen sparar jag en stor klumpsumma att investera efter kraschen (när den nu kommer… Ju längre det dröjer, desto större hög pengar kommer jag att ha då) i ett prisvärt boende. Ärligt talat är jag inte speciellt orolig att gå arbetslös som civilingenjör inom mjukvara och teknik. Inte min sambo heller som är högutbildad inom ett yrke som alltid behövs…vård.
Vi kommer att klara oss utmärkt liksom många andra som väntar in kraschen. Det är dock kul att se folk snacka ner nyttan att spara och vänta in det oundvikliga. 🙂
En stor klumpsumma i form av… mynt och sedlar, bankkonto eller annat?
En stor klumpsumma i form av… mynt och sedlar, bankkonto eller annat?
Blandat givetvis, men jag tror helt ärligt inte att det spelar nån roll. De som spar just nu kommer oavsett ligga bra till.
I England har Bank of England precsis uttalat sig om att hålla styräntan på historiskt låga nivåer de närmaste 4 åren.
Vet inte vad det betyder för Sverige, men i London går det inte att köpa bostäder, nuvarande förstagångsköpare beräknas ha fått ihop tillräckligt kapital för topplån vid 35 årsåldern, i övriga landet är det inte lika galet. Har fortfarande svårt att se en politisk situation som får riksbanken att höja räntan till allt för höga nivåer, men alla har haft fel förr….
"August 2013 the MPC provided some explicit guidance regarding the future conduct of monetary policy. The MPC intends at a minimum to maintain the present highly stimulative stance of monetary policy until economic slack has been substantially reduced, provided this does not entail material risks to price stability or financial stability."
Riksbankens reporänta är inte den som styr bankernas ränta till bolånekollektivet. Ser marknaden sjunkande priser på bomraknaden lär räntorna stiga eftersom risken öker vilket leder till att bankerna kommer tvongas betala högre ränta för sin upplåning.
Det är RBs uppdrag att styra markadsräntan (indirekt naturligtvis) till en nivå då KPI ökar med 2% per år. Sen kan de s.k. investerarna tycka vad dom vill om riskerna.
Var hittar du detta uppdrag? Riksbanken har inget uppdrag att styra marknadsräntan (idag är stor del av marknadsräntan utländsk och det går knappast hävda att Riksbanken styr över utländska långivare) utan deras uppdrag är att upprätthålla fast penningvärde samt säkert och effektivt betalningsväsende. Riksbanken styr över sin egna reporänta men de styr inte över de privata bankernas räntor. Dessa räntor sätts utifrån konkurrans och vinstintresse av varje bank. Eftersom de privata bankerna numera lånar in pengar från andra aktörer och inte enbart från Riksbanken så är det villkoren från samtliga aktörer som styr bankernas inlåningsränta.
En sak till, Riksbanken har som du mål på KPI på 2%. Idag är den under noll men om bostadsräntorna skulle gå upp så skulle även KPI gå upp. Det skulle alltså ligga i Riksbankens intresse att bostadsräntorna steg sett på KPI, sedan kan BLK tycka vad de vill om räntan.
Marknadsräntan påverkas genom räntekanalen, kreditkanalen, och växelkurskanalen. Det är genom denna som Riksbanken styr inflationen.
Vilken är "denna"? Riksbanken styr inte heller inflationen vilket tydliggörs genom att vi nu har deflation när Riksbanken har mål på 2%. Riksbanken kan påverka inflationen och svenska marknadsräntorna men påverkan på bostadlånens räntor har blivit allt mindre och Sveriges Riksbank klarar inte att stå emot utländska aktörer vilket t.ex. blev mycket tydligt 1992.
Det är bara att inse att Riksbanken och politiker inte kommer kunna kunna rädda BLK från höjda räntor även ifall de skulle vilja det.
PIMCO gör prognosen att FED höjer tidigast 2016. Och dom har både kunskap och erfarenheter vad gäller FEDs ageranden.
Så om vi säger att FED ligger kvar på "0-ränta" tom 2016, då har jag svårt att se att Riksbanken kan avvika alltför mycket.
Så det som skulle hända är i så fall att långa EUR-räntan kryper upp av någon anledning (t ex högre risk) och långa bostadsräntorna därför kryper upp. Men 3 mån räntan borde fortfarande ligga mycket lågt, så BLT:erna ligger väl med 3 mån ränta då och påverkas inte så mycket.
Sist räntorna gick upp över 5% kraschade ekonomin. Nu har det tillkommit många nya BLK så kraschen inträffar förmodligen tidigare än så. En långsamt nedåtgående trappa.
Tråkigt att du Lars låter glad/skadeglad över att folk möjligtvis får det svårt framöver, eller har jag missuppfattat ditt inlägg?
Majoriteten av husägarna har antagligen inte "slagit sig för bröstet" utan det handlar snarare om okunskap.
Jag har medvetet olika metoder för att nå ut till folk i BLT-träsket, för det är ett träsk och många, speciellt barnfamiljer där barnen inte är ansvariga men kommer drabbas. Ett av dem är att provocera på detta vis.
De flesta lyssnar nämligen inte. En del når man genom att provocera. Först hamnar de i förnekelse/försvarsläge, sedan blir de förbannade på mig, sedan börjar de förhandla och till slut går de vidare och kanske faktiskt tar lite ansvar för sin situation.
Jag tar gärna skit, blir gärna hatad och avskydd, bara jag kan rädda något enstaka hushåll från en mycket otrevlig framtida situation. Det är ett litet offer från min sida.
Om man lyfter sig lite i håret kan man se att bloggosfären nu fyller en liknande roll som media under DDR-sverige. Cornu är en av dessa outslitliga oförtröttliga bloggare som skapar verkligheten som vi känner den, och det tackar jag honom för, och alla andra bloggare som ifrågasätter regimernas propagandaorgan. Den nya tiden är nu, och det nya som förmedlar verkligheten är bloggarna.
Du har lyckats.
Banken snackade om möjligt lånelöfte runt 4miljoner.
Efter mycket om och men blev det en kanon fastight med aktiv amortering för under halva den summan.
Fick övertyga banken (bankmanen) om att jag inte tyckte det var en hälsosam nivå att låna så mycket som han ansåg.
När man tecknar banklån så påstår bankerna att alla får gå igenom en sk stresstest så att man klarar av 7% utan problem. Då borde ju inte barnfamiljerna få det svårt, man har ju redan gått med på att klara av höjda räntor när man tecknade lånet. Vad man sedan gör med pengarna är faktiskt ens egna ansvar. Det är ingen rättighet att bo i villa bara för att man är barnfamilj. Man kan sälja av den och flytta till en billig lägenhet i ett invandrartätt område. Just nu finns det 7st bostäder i Göteborgs kommun 4-5rum för under 1 miljon kronor. Två av dom är radhus.
I Stockholm län så finns det 38 objekt 4-5 rum för under 1 miljon. Och då finns det nyproduktion i det. Egentligen borde man sortera bort det som ligger runt Norrtälje (men orkar inte). Tyresö, Södertälje, Åkersberga, Huddinge, Vällingby, Västerhaninge och Märsta finns det rymliga bostäder för 1 miljon eller mindre. Om man köper i Norrtälje så har man råd med en riktigt tjusig bil också.
7% är inga problem, värre är det med sjadeglada 40-talister som bor i sina inflationsamorterade stugor ute i skärgården och pekar finger åt unga som tvingas till kollektivt boende eller lån för de som vill ha barn..
Då är jag mer förstående över ditt inlägg. Även jag kan bli arg och irriterad över denna lånetid vi lever i. T ex chyslers senaste bilreklam. Det framgår inte någonstans vad bilarna kostar, det enda som framhäva med stor text är vad bilarna kostar att äga i månaden.
mvh John från mobilen
Det finns inget inflationstryck i ekonomin, så varför skulle räntan höjas? Vi har massarbetslöshet, lönedumpande invandring, lönedumpande frihandel och snart en kraschad bobubbla.
Och omvärlden (väst) har samma situation.
Det här handlar bara om månglande från bankerna.
Nu är jag inte någon expert på räntor, men är det inte så att just nu så är det centralbankerna som har någorlunda kontroll över ränteläget via styrräntor och framförallt via sedelpressar
Men är det inte så att detta bara fungerar så länge "marknaden" har förtroende för centralbankerna (att de kan betala tollbara det de lånar när de ställer ut skuldväxlar i form av statsobligationer)
Ett mått på vilket förtroende "marknaden" har för en viss centralbank är väl statsobligationsräntan?
När förtroendet minskar så drar denna iväg uppåt – och då blir det väl dyrare för det landet att låna upp till sin statsskuld?
För ett par år sedan sa man väl att PIIGS hade problem för deras upplåningsränta låg på 7%
Om markanden tappar förtroendet för ett lands förmåga att lösa sina utställda statsobligationer så att statsobligationsräntan drar iväg uppåt, till t ex 5% – då spelar det väl ingen roll om det landets centalbank sänker sin styrränta till 1%?
Och apropå kommentaren ovan om BOE som knyter sin styrränta till arbetslösheten – det är väl bara ett ganska lamt försök att höja förtroendet för Engelska statsobligationer nu när deras långa statsobligationsränta börjar komma upp närmare 3% ?
@Gustav
Ditt resonemang faller på sig själv. Om det skulle vara som du skrev så hade ju ALLA euro-länder haft samma problem med att låna upp till sin statsskuld. Orsaken till PIIGS-ländernas problem bör nog letas efter i PIIGS länderna och inte hos ECB.
Knappast ett oberoende uttalande eller?
Troligare är att SBAB har klappat igen före vi får se dubbla boräntor.
"They're running on fumes" så att säga och enda chansen de har för att finnas kvar som bank i dess nuvarande form även 2016 är att låsa upp så många av sina kunder i långa bindningstider.
Har vi ingen whistleblower i bland kommentatorerna som kan avslöja hur illa SBABs framtidsutsikter egentligen är?
@happft
Har du något belägg för att SBAB "running on fumes"? I så fall borde du kanske inte behöva efterlysa någon whistleblower för att få stöd för din gissning.
Glöm inte att SBAB är helstatligt och det kan finnas politiskt intresse i att SBAB fortlever.
Enligt bokslutsrapporten för 2012 så steg vinsten och med staten som ägare lär det inte finnas någon risk för att SBAB skulle klappa igen.
Det man skriver om är Riksbanken räntebana (http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/). Där tycker RB att allt kommer vända spikrakt upp i stort sett omedelbart. Vilket är ren politik.
Riksbankens reporänta är i stort sett samma sak som ECBs marginalränta (+/- 0.6 procentenheter) och ECB kan inte höja räntan förrän skuldproblemen är lösta vilket tar tid. Japan har hållit på sedan 1996 utan något slut i sikte.
Reporänta är inte samma sak som bostadränta. När risken med bostadräntor stiger (vid t.ex. fallande marknadsvärde eller ökad arbetslöshet) kommer bankerna att höja räntorna oavsett hur reporäntan utvecklas.
Det är så lite att det spelar ingen roll.
Vad är det som är så lite? Om det är räntebetalningarna som BLK gör du menar så håller jag med.
Prognoser ska man ta på allvar. Så SBAB tror alltså att vi går mot en stark högkonjunktur?
lågkonjunktur = låg ränta för att stimulera ekonomin, högkonjunktur = hög ränta för att kyla av ekonomin.
Alla som tror på högre räntor tror alltså på lägre arbetslöshet, högre GDP och boomande ekonomi där hjulen snurrar på högvarv.
Om det vore så enkelt, hur kommer det sig att vi t.ex. mellan 1990-1994 hade en genomsnittlig BNP-tillväxt på strax över 0% och räntor på en bit över 10% (över 15% under flera månader)? När vi sedan uppvisade hög BNP under t.ex. 2011 så hade vi räntor under 5%. Borde det inte vara tvärt om? Eller är det så att bostadsräntor inte styr konjunkturen?
1990 var kronan knuten mot en valutakorg. 1991 band idioterna kronan till ECU. 1992 lät man kronan sjunka eftersom detta ledde till en helt galen marginalränta på 500% efter mindre än två år. Den skenbart höga BNPn under 2011 berodde på dippen 2010 (eftersom man jämför 12 månader bakåt). Så ja, det finns många variabler som påverkar. Men KPI är -0.15%, tillväxten 1.42% och räntan 0.5% över ECB. Senast i maj avgick vice Riksbankschefen på grund av att han ansåg räntan var för högt satt. Jag är skeptisk.
Tror du att det talar för att räntan kommer att sänkas eller ligga kvar när en förespråkare för sänkt ränta och nollränta (gratis pengar) lämnat direktionen? Höjda boräntor skulle leda till höjd KPI. Reporäntan som sätts av Riksbanken är inte den samma som bolåneräntan. Det är egentligen inte mycket som talar för sänkt bolåneränta. Blir det djupare lågkonjunktur lär fler bli arbetslösa och fler få problem med räntebetalningar till bolån. Detta ökar risken för bankerna och det kommer tas ut på räntan. Skulle vi få högkonjunktur kommer kapitalplacerare vilja ha höjd avkastning på sitt kapital. Detta kommer höja räntan på bolån.
Vi har exceptionellt låg ränta nu. Räntan har historiskt legat på 3-4 gånger dagens ränta. En fördubbling på ett par tre års sikt skulle fortfarande betyda låg ränta. 5 gånger dagens ränta skulle betyda hög ränta men inte exceptionellt hög…
Tumregeln är att högre räntor leder till lägre KPI på två års sikt (har aldrig kontrollräknat dock).
http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Hur-paverkar-penningpolitiken-inflationen/
Nu blandar du ihop bolåneräntor och reporänta igen. Höjd bolåneräntor leder t.ex. direkt till höjd KPI, inte sänkt KPI. När vi hade över 10% i bolåneränta under 1994-1995 fick vi ett par år senare (kring 1996) högre BNP än vad vi har idag. För ett par år sedan låg bolåneräntan på under 5%.
Bolåneräntan påverkar helt enkelt inte KPI på det sätt som försöker göra gällandes. Höjd bolåneränta skulle höja KPI som sagt, inte sänka den.
Jag blandar ihop det för att det är i princip samma sak på den korta sidan. Tittar man på 1982 – idag så finns det en negativ korrelation på -0.07 på 24 månader mellan KPIF och 3 månadersväxeln. Korrelationen till KPI är 0.44 (vilket är mindre intressant). Se http://elato.se/imgdump/infl_vs_rate.png
Jämför man 2 årig bostadsobligation med stats så följer dessa varandra inom 0.06 – 0.77 procentenheter med 95% sannolikhet 1994 – idag.
Vi erbjuder nu lån till både privatpersoner och företags [email protected]% ränta till berörda personer som är i akut behov av lån för att lösa sina finansiella behov. Vi erbjuder även sysselsättning och jobb referenser till personer som söker jobb och sysselsättning möjlighet. Ansök nu [email protected]