I media har det i dagarna uppmärksammats att Stockholms sjukvård inte räcker till, då landstinget med Filippa Reinfeldt (m) i spetsen, inte bygger ut antalet vårdplatser i den takt som inflyttningen av överbelånade nya Stockholmare sker. I ett Sverige utan ekonomiskt tillväxt per capita sedan alliansregimen tog över 2006, så kan man bara få det bättre om andra får det sämre, och Stockholms allt obefintligare sjukvård är ett tydligt exempel på detta.
 |
| Vårdplatser per 100 000
invånare. Källa: SLL |
Egentligen skulle landstinget behöva höja skatten väsentligt och för länge sedan påbörjat utbyggnaden av befintliga sjukhus, alternativt uppföra ett helt nytt sjukhus. Men när regimen Borg/Reinfeldt öppet deklarerar att de överbelånade svenska hushållen inte ens klarar av att börja amortera sina lån utan att krascha svensk ekonomi, så finns inte heller något utrymme för höjda skatter i landets mest överbelånade region – Stockholmsregionen1..
 |
| Vårdplatser i Stockholms län.
Källa: SLL |
Istället har antalet vårdplatser per 100 000 invånare i Stockholms läns landsting, inklusive de ständigt ökande privata vårdplatserna, minskat. Från 186 platser per 100 000 2006 till som lägst 172 år 2008, varefter ökningen av speciellt privat drivet slutförvar av äldre (geriatrisk vård) lett till en återhämtning till 181 platser per 100 000 år 20102..
Tittar man på vårdplatserna hos sjukhusen Danderyd, Karolinska, Södersjukhuset, S:t Erik, Nortällje, Södertälje och privata S:t Göran, så hade de minskat från 165 per 100 000 invånare år 2006 till 152 år 2010.
Nu är förstås de nyinflyttade sköna hipstersnubbarna och lattemammarna på Söder friska som nötkärnor, men det kan ju vara intressant för dessa att titta på förlossningsvårdplatserna i landstinget.
 |
| Förlossningsvårdplatser per 100 000
invånare. Källa: SLL |
Dessa har minskat från 10.8 per 100 000 invånare under socialistregimen 2006 till 9.8 år 2010. Som värst var platserna nere på 8.3 per 100 000 invånare 2009. Hur illa det är idag vill inte landstinget berätta, utan den statistiken får vi väl se publiceras runt 2014-2015.
 |
| Förlossningsvårdplatser per 100 000
invånare. Källa: SLL |
Nu blir det genast lite jobbigt för Filippa Reinfeldt här. Om hon vinner valet igen 2014, vilket det mesta talar för, då de överbelånade stockholmarna inte har något annat val, så behöver man lägga mer pengar på sjukvården, dvs höja skatten. Eller kanske inte. Lustigt nog har ju antalet personer ökat i Stockholms län, och med det också landstingsdelen av kommunalskatteintäkterna. Fast vart de pengarna tagit vägen får gärna någon förklara. Inte var det till vårdplatser iaf.
Nu är jag förstås inte socialist, och ett byte tillbaka till ett socialistiskt styrt Stockholm lär knappast förbättra situationen, som på inget sätt är ny. Men som alltid så är det styret och inte oppositionen som ska ha kritik. Att krisiera en maktlös opposition är tämligen meningslöst, men kan förstås få en och annan zo(m)bie att må lite bättre.
Vad vi ser är fortsatt hur svenskarna kokas långsamt och redan vid “goda (överbelånade) tider” får se nedskärningar i välfärden. Vänta då till den svenska skuldbubblan och bostadsbubblan spricker på allvar, så ska ni få se på nedskärningar när bankerna ska räddas.
Annat kul fakta: 1990 genomfördes 760 528 vårddagar kirurgisk vård i Stockholms län, 2083 om dagen. 2011 var siffran nere i 462 715, 1267 om dagen. Antalet inskrivna hade dock ökat från 128 335 till 139 489, eller 8.7%. Samtidigt ökade befolkningen i länet med 27.4% 1990 – 2011. Stockholmarna är inte bara vackra och smarta, utan har uppenbarligen blivit mer friska också!
1. Nya bostadsköpare i Stockholm, vilket inkluderar de som nyss flyttat in till regionen, har i snitt 600% i skuldkvot att jämföra med ett medel på 277% hos höginkomsttagare och ett Sverige-medel på 170%, samt den väsentligare medianen på över 300% i landet i stort.
2. Trots att stockholmare inte bara är världens snyggaste, utan också världens smartaste har landstinget inte lyckats ordna fram siffror för vare sig 2011 eller 2012 än.
77 kommentarer
Enligt de (välinformerade) källor jag har är läkare de största divor som finns.
Som en sade för många år sedan, så bytte vi prästerskap, från "svartrockar till vitrockar"…
När var det? Jo, på trettiotalet…
Om man då lugnar ner sig, så kanske man måste börja prioritera hur vården och dess kostnader skall organiseras…
Måste Sverige, med 10 miljoner invånare, ha spetskompetens i alla former av sjukvård?
Är inte det nationell hybris?
Borde man inte, i dessa EWU-tider, kunna fokusera på en sjukvård för folket, istället för, för sjukvården…
Min lilla erfarenhet består av när min äldsta dotter bröt benet. 6 timmar kö på Astrid Lindgren sjukhuset. När jag frågade om det alltid är så lång kö fick jag svaret att idag var det bättre än vanligt… Kollade runt och det hängde 2-3 sköterskor/administratörer som verkade hantera kön eller något annat viktigt som man inte förstår som lekman. Sedan var det nog 2-3 sjuksköterskor när man väl fick komma in i det magiska rummet där man igen ska vänta på ers höghet i vit rock. Visade sig att det var en vit rock som skulle hantera hela stockholms barnaskara en vanlig vardagskväll! Känns som att det vore bättre att ha flera läkare och färre personer som bara servar ers höghet i vit rock.
Helt otroligt att läkarförbundet fortfarande kan hindra att fler läkare utbildas i Sverige. Fler läkare, lägre löner, bättre service tycker jag vore en inte alltför svår strategi att ta fram om man sitter på landstinget. Kan det vara ett samband med att det är politiker som styr landstinget :-)?
Dock vore det intressant att få litet siffror på var i vården pengarna placeras, jämfört med något grannland…
Administration eller praktisk vård… Specialistlirare eller allmänläkare… extremt dyr utrustning eller billig antibiotika…
Det är ju dock skattepengar…
För Göteborgs del har man ägnat mycket ork åt omorganisationer, fram och tillbaka de sensate årtiondena…
Hur det är i Stockholm vet jag ej…
Nej, detta är nog för mycket att fundera på…
@Thomas; När det gäller landstingsskatten där t.ex vården ingår tycker jag att diskussionen alltid bara handlar om bristande platser och dålig ekonomi MEN aldrig om hur ekonomin ser ut, dvs hur pengarna används och över tiden. Alltför sällan kommer det fram djupare analyser i media. Ta vårdpengen t.ex. Hur räknas den ut? Varför kunde plötsligt patientavgiften till den öppna psykvården nästan dubbleras jmf med den vanliga vården. Är det en slump att det privata Carema tagit tagit över den samma? Här finns en mängd frågor man ställer sig som skattebetalare men där några svar aldrig presenteras av polikerna.
@Thomas:
Förstår jag rätt. Är det förslag att vi avskedar alla läkare?
@xycorr..
Som jag började här ovan, så konstaterade jag att vi bytt från svartrockar till vitrockar…
En konsekvens av vår nya religion, Darwinismen. (Vem tror på ett liv efter döden?)
Så dödsskräcken är då en praktisk effekt av darwinismen.
Som alltid har religionens överstepräster ett gynnsamt läge…. (Inte kan man avskeda läkare då!)
Och, givetvis, så får frälsningen från Döden kosta hur mycket som helst….
(jag raljerar icke utan konstaterar bara hur vi människor agerar…)
@Thomas:
Om läkare bara är divor så skulle det kanske gå lika bra eller bättre om man avskedade dom?
Dvs om du bryter benet så vill du inte ha någon behandling där en läkare är inblandad?
Jo, din iaktagelse är korrekt.
För några år sedan läste jag om några chalmerister som gjort en studie (examensarbete eventuellt) om effektiviteten i vården.
Det största ineffektivitetsproblemet vill jag minnas var att läkare ofta inte kom i tid till operationer eller inte alls dök upp!
Jag vill minnas att man hade en rad enkla förbättringsförlag för vården (förutom att läkarna skulle komma på utsatt tid). Tex att eftervårdskrävande personer (tex gamla) skulle opereras tidigt i veckan så man kunde sköta om dem på kontorstid istället för helgen. osv.
Som alla förstår så försökte sjukvården tysta ner rapporten och förhindra publikationen.
Samma problem har man för övrigt i domstolarna där många rättegångar ställs in pga att den åtalade inte dyker upp. Kunde enkelt lösas genom att införa borgensprincipen.
I båda fallen så är problemet att det saknas incitament för att förbättra något. Konkurrens skulle fungera i vårdfallet. Tyvärr så är politikerna inte intresserade av att konkurrensutsätta vården. Privatiseringar som alliansen förespråkar är inte marknadsekonomi, eftersom besluten forfarande fattas centralt men utförs av privata företag.
Har du länk el namn el dylikt till rapporten?
Om nu inflyttningen av människor till Stockholm sker från avfolkninskommuner, och man antar att dessa nyinflttade stockholmare har jobb, så borde väl skatteintäkterna per automatik öka. Eller ska vi anta att det är bidragstagare som flyttar till Stockholm. I så fall lär inte dessa lattemammor ha råd att blåsa upp bobubblan genom förvärv av en borätt i BLT-reservat som Södermalm eller Hammarby Sjöstad.
Och sedan var det det där med skattepengarna…är det någon som vet var det läcker någonstans eller ska vi gissa?
Om man med Stockholm menar Stockholms län så finns det ca 25 kommuner att bosätta sig i t.ex. Södertälje, en stor mottagare av flyktingar utan arbete. Menar man Stockholm stad bör man vara höginkomsttagare och villig att belåna sig till max (bli bankgödare) för att ha en chans att få tak över huvudet.
@Karl:
Man kan ordna hyresrätt i Stockholm stad genom att tillhöra (S)-nomenklaturan. Det har gått bra för många. Mest känd är dock Göran Persson.
Menar du att Moderat-nomenklaturan i stockholm sover under broarna då xy?
xtra-allt:
Nej, något sådan ser jag inte hur du kan hitta i det jag skrev.
Men jag känner inte till att moderater ska ha så mycket annat val än att betala för sig.
Likadant i alla landsting givetvis. En anekdot ur verkligheten (jag vet att du inte är nåt större fan av anekdoter men i alla fall), min mamma åkte på en hjärtinfarkt i onsdags och hamnade på det lokala universitetssjukhuset.
Tre dagar senare befanns hon vara frisk, i varje fall skickades hon hem.
Givetvis segnade hon ihop samma kväll i hemmet och fick åka tillbaka till samma sjukhus för mer vård.
Det är naturligtvis inte läkares eller den underbemannade personalens fel, och kanske vi inte ens har råd med så kvalificerad sjukvård som vi låtsas att vi har, men säg det då. Rakt av. Utan bedövning.
Det verkar vara en strategi som införts någon gång under de senaste decennierna, att skicka hem folk så fort som möjligt samt inte lägga in folk i onödan. Och det verkar ju helt rimligt. Dock kan det förstås ibland medföra att man skickar hem personer som egentligen borde ha lagts in. Och för att klara sig väl i sjukvårdsapparaten måste man vara så frisk att man kan tala för sin sak och stå på sig.
Jo, till viss del handlar det om fel läkare. Vårt urvalsystem gör att de med bäst betyg får de åtråvärda platserna. Och som alla vet är det här inte de mest socialt kompetenta människorna.
Inte heller ser de eller lyssnar på patienterna för det är helt enkelt inte så de förstår sin omvärld.
@MWNN:
Kan det möjligen vara så att din mamma inte följde förhållningsinstruktionerna. Och gjorde sådant som var ansträngande.
Fö har det nog varit så i några decennier att man försöker skicka hem folk ganska snabbt. Ibland samma dag som operation. Inget nytt påfund.
Kallas omsättningshastighet o är visst viktig sägs det.
Så om den här morsan skickats hem tidigare så kanske hon hunnit komma in tre gånger o då räknats som tre . . kunder, OCH dom två hemskickningarna visar på två lyckade fall, utskrivning=lyckat.
@ xycorr:
Mor är 83 år gammal. En lekman som jag tycker det är lite märkligt att man är frisk nog att få åka hem efter 2.5 dag efter en hjärtinfarkt, men givetvis var vårdavdelningen svårt överbelagt. Sist in – först ut?
@Cornu; Sverige ligger bra till enligt bif länk(BNP/capita 5 års BNP2008-2012)
http://armstrongeconomics.com/2013/02/08/9016/
(källhänvisning saknas dock)
Jag jobbar inom hälso & sjukvård privat och gjort så i över 20 år. Jag har hört mängder med berättelser från insatt folk. Undersköterskor och sjuksköterskor får slita ont för underbetalt.
Många läkare däremot glider på gräddfilen. 1 – 2 patienter om dagen. Effektiv patienttid kanske bara 20 % av det hela. Resten till administration. Det kommer inte spela någon roll hur många som utbildar sig och får jobb som läkare om inte effektiviteten höjs.
Vad felet ligger i och om det är byråkratisk administration som är felet. Men jag tror mer på att många läkare slappar på jobbet hos landstinget. På sin långledighet jobbar dom extra hos privata arbetsgivare eller i Norge och tjänar multum. Hur nu det får och kan vara tillåtet.
Jämfört med en långtradarchaffis som måste ha en tillbörlig dygnsvila för att få köra vidare. Läkare kan jobba 3 dygn på raken i tjänst, jour och bakjour. Sen vidare på extrajobb på sin ledighet. Vill du ligga under den sådan som ska skära i din buk?
Läkaryrket är speciellt. Det är ju ett yrke där så att säga utbildningen, inte chefen, styr arbetet. Liksom piloter, arkitekter har de en speciell auktoritet som individer. Eftersom de arbetar med människor som dör, och misstag är oundvikliga i längden, så har en speciell kultur utvecklats kring ansvarsfrågan. Information hålls hemlig för patienten och man kan inte få en second opinion av en annan läkare (om han vet om att man har undersökts av någon kollega) för att de inte vill kritisera varandra. Och dessutom är det landstinget som är arbetsgivare med en okunnig ointresserad högsta ledning (politiker) som liksom i all ägarlös kommunal verksamhet ger cheferna väldigt stor makt.
För att läkaryrket ska fungera effektivt så krävs det tydlig marknadskoppling och det kräver att patienter informeras fullt ut och kan välja vårdgivare samt förstås själv betala för sin vård. Annars kan ju kostnader inte vägas mot resultat, ekonomisk kalkylering och rationella beslut blir då omöjliga, det är byråkratins interna liv som blir styrande, och det är är vi är idag. Läkare som upptäcker att de kan tjäna bra med pengar på att leverera bra resultat ser till att göra så. Nu spelar det ingen roll för deras inkomst huruvida de slöar på kontoret, ägnar sig åt sitt favoritforskningsprojekt eller verkligen botar patienter. Det blir upp till den enskilde läkarens idealism att göra ett bra jobb, och såna känslor brukar försvinna ganska snabbt med åren, särskilt i verksamheter som man upplever ändå är hopplöst felorganiserad.
Det finns en helt övergripande anledning till att det blivit så här. Det är inte äldre befolkning, höga läkarlöner, lägre skatter eller att vi utbildar för få läkare. Det är på grund av vad de nyligen skrev i i the Economist:
”Mass immigration is posing serious problems for the region. For the Nordic countries to be able to afford their welfare states they need to have 80% of their adults in the workforce, but labour-force participation among non-European immigrants is much lower than that. In Sweden only 51% of non-Europeans have a job, compared with over 84% of native Swedes. The Nordic countries need to persuade their citizens that they are getting a good return on their taxes, but mass immigration is creating a class of people who are permanently dependent on the state.”
http://www.economist.com/news/special-report/21570836-immigration-and-growing-inequality-are-making-nordics-less-homogeneous-ins-and
Hur kan du länka till en sådan rasistsida som "the economist"?
Nu får vi snart ett till Cornuinlägg som förklarar hur värdefull invandringen är. Utan att titta något närmare på de olika grupperna. Fast det är kanske bara socialbidragsgrupper som lockas nuförtiden så det är kanske rätt att bunta ihop dom.
Svenskar sitter och myser över hur duktiga dom är, och resten av världen kan inte förstå hur vi kan vara så korkade. Redan nu är stora delar av Sverige inte beboeliga och det blir inte direkt bättre.
Ronny, jag är inte helt säker på att alla ser att du är ironisk.
Massinvadringen kostar åtminstone 1.5-2% av BNP per år, vilket ungefär är lika mycket som sjukvården. Men eftersom en stor del av svenskarna är hjärntvättade av PK-media så får man inte göra sådana jämförelser, det är inte relevant helt enkelt.
Jag måste bara fråga, eftersom "ni" alltid svarar invandring som orsak till alla problem i Sverige. Om nu invandringen kostar 1.5-2% av BNP, så kan ni ju bara sätta den kostnaden mot en annan kostnad, t ex försvaret, sjukvården, skolan, omsorgen, ekonomin, tillväxten, bostadsbubblan etc etc, men ni menar ju att alla problem är invandringens fel. Det går inte riktigt ihop om nu inte invandringen skulle kosta 100% av BNP.
Högst 1.5-2% av våra problem bör ju vara orsakade av invandringen, så ni kan väl bestämma er för vilket av dessa problem som är invandringens fel?
Om nu invandringen kostar 1.5-2% och orsakar alla Sveriges problem, så räcker det alltså med 2% ekonomiskt tillväxt ett enda år, så försvinner alla problem som existerar i Sverige. Annars var felet något annat än invandringen.
Problemen med invandringen är bara symptom på djupare problem: skatte/bidragssamhället och de omfattande statliga förbuden och bestraffningar mot arbete och produktion här i landet. Det har avgjort vilka slags invandrare vi får. Redan i Somalien väljer de som vill arbeta upp sig i väst att åka till New York. De som nöjer sig med att leva på bidrag väljer Sverige. Särskilt som man kan ta med sig sina äldre släktingar och handikappade barn för att säkra deras vård och försörjning.
Bidragssamhället orsakar improduktiva invandrare. Även om bidragen slopades så skulle inte de improduktiva invandrarna bli produktiva. SD:arna är ute efter att lappa och laga socialismen genom att behålla bidragen men införa fler förbud och avskaffade mänskliga rättigheter. Fram till 1914 var hela Europa passfritt och det förekom inga invandringsproblem. Så lösningen är bevisligen inte poliser som frågar: "Papers please!"
Varför? Invandring är en onödig kostnad. Man måste inte ta emot en massa människor som aldrig kommer bli produktiva. Jag har aldrig sagt att det kostar endast 1.5-2%, jag tror den faktiska kostanden är mycket högre. Alltifrån att kompetenta människor väljer att inte åka till Sverige, folk blir allt mer ovilliga att bidra till ett samhälle som har en utveckling dom inte gillar, till brott o dyl. Men man kan förstås inte räkna på det eftersom siffror censureras. Man kan inte heller ifrågasätta det hela, eftersom då är man folkhemskonservativ eller nasse.
Återstår att emigrera. Nu behöver jag inte bry mig längre. Sverige är en slasktratt för allt drägg som vi i dom andra länderna slipper ta hand om.
Det var några år sedan som den rapporten kom ut. 1-2 % av BMP överförs från infödda till utlandsfödda genom den offentliga sektorn per år. Jag uppfattade det som att de räknade lågt, t.ex. att de inte tog med att utlandsfödda använder mer offentliga resurser per person än infödda inom många områden. Men det var några år sedan jag läste den rapporten.
Självklart så beror inte alla våra problem på invandringen, men det är ett mycket stort och växande strukturellt problem som påverkar allt möjligt; kriminalitet, skola, offentliga finanser etc. Egentligen borde man inte skriva invandringen eftersom det bara är invandring från vissa regioner som är ekonomiskt negativ. Tyvärr låter man ju lite rasistisk när man nämner de grupper som verkligen kostar pengar.
Jag uppskattar att de utomeuropeiska invandrarna är ungefär 200 000 i Stockholms landsting av 2 000 000. Varav ungefär hälften ingår i de ålders grupper som kan tänkas arbeta. Men bara hälften av dem arbetar. Så Stockholm landsting har numera 200 000*0.5*0.5=50 000 fler i arbete, men runt 200 000 fler att ge sjukvård till på grund av utomeuropeisk invandring. Då gäller det att resten av befolkningen blir ordentligt mera produktiv för att landstinget ska kunna upprätthålla sin vård utan att höja skatten.
Europeiska invandrare har lägre förvärvsfrekvens men de är inte lika uppenbart skitdåliga för ekonomin.
De viktiga att komma ihåg är att det går snabbare och snabbare i fel riktning. Samtidigt som Sverige har världens dyraste och av EU utsedd till Europas bästa integrationspolitik. Det finns två vägar att gå, minska den problematiska invandringen eller montera ner välfärden.
Befolkningsstatistik för landstinget
http://www.tmr.sll.se/Global/Dokument/Statistik/Befolkningsutveckling/2012_1_s_Befolkningsutvecklingen_2011.pdf
Cornu:
Du accepterar väl bara officiell statistik om jag minns rätt. Och när jag var in på SCB senast (ett ställe som jag antar accepteras som officiellt), så stod där att var femte barn i Sverige var invandrare.
(Dvs födda utomlands eller av två föräldrar födda utomlands om jag inte missminner mig. Barn med en invandrande förälder räknades inte med).
Borde då inte det innebära att ca 20% av Landstingets kostnader som rör barn beror på invandring? Ja, givet att det då inte finns någon skillnad i kostnad beroende på ursprung.
Sedan vet jag inte hur högt upp i åldrarna dessa 20% sträcker sig.
Födda i Stockholm län: 1 162 199
Födda i resten av Sverige: 454 588
Födda utomlands: 474 686 (22,7%)
Ungefär 200 000 utomeuropeer och 275 000 europeer.
Siffror från 2011. Här hemma är vi en från vardera kategori.
xycorr,
I Malmö är det 40% av befolkningen som "saknar svensk anknytning", och en majoritet av skoleleverna. I det ingår förstås en del danskar och polacker, det är ju ett gränsområde. Har aldrig sett så hög polistäthet i Sverige som här. Varje gång man går till en butik ser man poliser. I Stockholm är det däremot sällsynt att se en snut i stan. Man har verkligen storsatsat på Malmö.
Är det inte mer relevant, om man vill undersöka kostnader för ett specifikt utgiftsområde, att mäta mot de pengar som ska spenderas, dvs statens och kommunernas budgetar, istället för mot BNP?
Doktor Syn,
Nä, för staten äger ju i praktiken alting. Den tar godtyckligt vad den vill av vem som helst och spennderar det hur den vill. Om politiker t.ex. kommer på att bilister borde betala för vård, så blir det så. Det enda relevanta att mäta politiska utgifter mot, är mängden pengar som de kan komma åt att konfiskera. Utan marknadspris, alltså individer som väljer och betalar själva, individer som tar konsekvenserna av sina egna beslut, så förekomemr det f.ö. ingen som helst koippling mellan kostnad och kvalitet. Fördubblade vårdkostnader elder sannolikt till halverad produktionsvolym, för att man kan använda de nya resurserna till sånt som man tycker är roligt i desto större skala. Ingen inom verksamheten har ju anledning att bry sig om resultatet, pengarna kommer ju inte från kunderna, utan von Oben. Kunderna är bara en belastning som man försöker undvika genom att försvåra vårdens tillgänglighet så mycket man kan. Idealet är en vårdapparat helt utan patienter, liksom flera hundra andra myndigheter ju inte servar några kunder på något sätt.
Cornu, jag säger inte att ALLA problem i samhället beror på massinvandringen så det får stå för dig.
Att minska massinvandrigen ner till en mer normal europeisk nivå skulle spara en hel del pengar väldigt enkelt, att investera i t ex sjukvård. Och antagligen skulle Sahlgrenska ej behöva vakter för att skydda personalen från patienterna och deras familjer.
Det kan säkert vara så att saker behöver förändras i Stockholm, särskilt inom förlossningsvården, men kritiker som riktar in sig på antal vårdplatser i stort bör ha två saker i åtanke: Antal vårdplatser hänger ihop med befolkningens hälsa och behov av vård, Stockholmarna hör till landets mest friska befolkning.
Samt: att ju mer avancerad vården blir (och den är avancerad i Stockholm) ju snabbare genomströmning sker genom vårdapparaten. Kort sagt, med mer avancerad vård minskar – generellt – behovet av att ligga inne länge. Effekten är färre vårdplatser, men fler vårdtillfällen. Det är bl.a. därför NKS som kommer att bli ett av världens mest moderna sjukhus "bara" har några hundra vårdplatser (ca 400 om jag minns rätt). Antalet sängar sätts inte som ett godtyckligt politiskt mål, om någon nu trodde det.
/F d landstingstjänsteman
Så det är därför vårdtillfällena ökat med 8.7% och befolkningen med 27.4%? Rejält mycket friskare har ni blivit!
Bara så vi förstår varandra. Om du menar att det kan behövas fler vårdplatser håller jag med dig, det kan vara så. Men du driver din poäng i inlägget genom att exemplifiera med att antalet vårdplatser / 100k invånare är lågt (=dåligt).
Om du nu menar att det, generellt är så, då undrar jag vad du som expert menar är tillräckligt många? Jag är säkert på att HSN-förvaltningen är idel öra om du kan lösa problemet åt dem. Noterar att du inte alls kommenterar det jag skrev om den medicinska utvecklingen och kopplingen till vårddygn/platser.
För övrigt så har länets befolkning blivit mer frisk, du får gärna dubbelkolla, men det är min minnesbild av folkhälsorapporterna. Slutligen tar du upp att den kirurgiska vården har minskat i omfattning – Det är väl bra? Kirurgisk vård är komplikationsbenägen, medför risk vid operation och vårdskador, har bieffekter och kräver ofta rehab. Det är därför modern medicin mer och mer går åt förebyggande vård, behandling med läkemedel och "non intrusive"-ingrepp.
Ta ett studiebesök till ett land i tredje världen om du vill se mer av kirurgi, jag är dock inte så säker på att du skulle vilja bli sjuk där.
Jag är "listad" hos en läkarmottagning på Södermalm, och har så varit i ett tiotal år. Så vitt jag förstår så får mottagningen (egentligen bolaget om äger verksamheten) en skaplig sudd pengar per år redan för att ha mitt namn på en lista. När jag i torsdags ringde för att få tid för undersökning av ett för mig oroande symtom, så fick jag en tid 19 dagar senare…
Först efter samtalet erinrade jag mig att det finns något som kallas "vårdgarantin", och som visst ska garantera en första läkarkontakt inom 7 dagar. Om detta dock inte ett ord från sköterskan som tog samtalet.
Så nu kvarstår frågan vad alla dessa reformer på teman som "val", "frihet" och "garantier" är värda, när man som försvagad och stressad individ möter vinstintressen och trimmade affärsmodeller.
Det känns som om samhället just nu genomför en "moonwalk": skenbar rörelse är framåt, men v e r k l i g rörelse är bakåt.
Skojar du? 19 dagar för kontakt med vårdcentral? Här får man alltid tid samma dag, eller i värsta fall dagen därpå om det handlar om en omfattande undersökning.
I den kranskommun till Stockholm där jag bor prioriterar de efter vad det är för åkomma. Har man t.ex. vädigt ont får man komma samma dag, annars någon dag senare. Fungerar riktigt bra. Och inne i Stockholm finns privata alternativ där man kan få hjälp omgående, bara ett telefonsamtal så har man en tid samma dag.
Ja, prioriteringen är väldigt godtycklig. Det är lite lustigt. För att döma ut straff för brott så finns det en mycket rigorös och transparent procesdur i domstolsväsendet. Men när staten bestämmer vem som ska få eller vägras vård, så är det upp till "hon i receptionen". Hjärta, skalle och barn prioriteras väl generellt i akuten, så det kanske lönar sig att säga att man har lite ont i bröstet också, när man stukat knät…
Precis som med polisen, vill man verkligen att de ska komma så måste man säga i telefon att man tyckte att man såg en PISTOL! Skjutvapen är prioriterade och de lär komma omgående. Sen behöver man ju inte upprepa det i ett formellt polisförhör.
Måste man nödvändigtvis höja skatten?
Det finns väl andra alternativ:
1) omfördelning från annan offentlig spendering
2) låta viss typ av behandling skötas privat. T ex hörapparater tror jag finansieras av skattemedel. Men man får idag själv finansiera synfelsbehandling.
3) Avlasta det skattefinansierade genom att flytta över mer typer av behandling till privat sektor. Olika former av efterbehandling t ex.
T ex kan man tänka sig att folk som drar på sig skador i skidbacken borde få betala det själva.
1. Landstinget har i princip bara sjukvården att betala för och kan alltså inte omfördela så värst mycket, iaf inte volymmässigt.
2 och 3 handlar om fortsatt avveckling av välfärden och är helt och fullt logiskt. Som du påtalar betalar man redan för synfel själv, liksom tandfel. Det är ju tämligen logiskt att lägga till självfinansiering av allt fler åkommor. Det var ju på förslag att bilförsäkringarna skulle betala trafikolyckorna, så den trafikkostnaden skulle sluta vara subventionerad via skatten, men det skrotades väl.
Tja moderaterna han med att lägga en 30 procentig skatt på trafikförsäkringen så inte vet jag om man kan kalla det för för en skrotning
Jag tänkte mig väl inte att det behövde vara begränsat till vad Landstingen kan göra på egen hand.
2 och 3 behöver inte handla om en avveckling av välfärden. Vi klarar mer nu än vad vi klarade av förr. Både vad gäller att hålla folk vi liv och transplantera. Och det finns mer mediciner nu som skattebetalarna subventionerar.
Om vi skulle ha välfärden som på 60-talet är det massor med operationer och behandlingar som inte skulle göras.
Jag ser det som en prioritering om vad vi ska finansiera via skattsedeln. Och vad man får betala själv.
Idag får man välja mellan en utlandsresa, några helkvällar på krogen eller att fixa till sina ögon. Det är nog ok för de flesta men en källa till aggression för de som ska ha allt.
Reinfeldt har målat in sig i hörnet. Underbart. För övrigt är detta inte bara ett Stockholmsfenomen. Befolkningen i landet har vuxit relativt kraftigt på kort tid utan att infrastruktur och välfärd har hängt med. Känns som det kommer att bli en riktigt god skitmacka som alla kommer få ta en tugga av när bubblan spricker.
Stockholmsmoderatena med filippa i spetsen rekomenderade bara för något år sedan alla som skulle föda barn att åka på "semester" till tex Mora när det började dra ihop sig, allt för att själva slippa höja skatterna och ordna med platser
Det har också blivit dyrare. På 70-talet kostade ett akutbesök 15 kr. Idag är det 400 kr. Kötiden är längre. Det är bara att extrapolera. Omkring 2050 är sjukhusen ruiner och då kan man kanske gå dit och ta skrot av olika typer.
Stockholm bygger ju ett nytt enormt sjukhus.
http://www.nyakarolinskasolna.se/
Ja, fast gamla karolinska försvinner ju… Och nya har färre vårdplatser.
Undrar varför sjukhus måste vara så gigantiska. Ligger det verkligen en patient i en säng bakom varje fönster i de höga byggnaderna som ser ut som kontorsfastigheter? Huddinge Sjukhus ska ha varit världens största sjukhus när det byggdes, enligt något slags mått. Inte i New York, inte i kommunistiska Moskva, utan i Huddinge. Jag har faktiskt drömt en mardröm om den byggnaden. Även mindre städer som Örebro, Gävle, Eskilstuna har enorma sjukhus. Om man frågar i en reception efter en viss avdelning, så har de ingen aning om i vilken byggnad den ligger i. En del har tydligen helt egna adressystem, som "Sveavägen A" utan siffror, så GPS:en kunde inte hjälpa en dit (kräver ju en siffra som gatunummer). Jag tror att själva storleken bidrar till att gömma en hel massa improduktiv verksamhet, ingen kan ha en överblick över vad som pågår.
52 miljardersprojektet Karolinska. Inte undra på att Stockholms Län har Sveriges högsta landstingsskatt.
Läkarfacket har sedan urminnes tider motsatt sig fler platser på läkarutbildningarna. Låt oss redan idag fördubbla dem. När det gäller specialister kommer det kanske ta tiotalet år innan det slår igenom, men det kommer ändå leda till:
-Lägre löner för läkare dvs råd att anställa fler
-Lätt att rekrytera läkare även till landsbygden
-Färre dyra bemanningsavtal
-Mindre språkförbistring med utländskt rekryterade läkare.
Såvitt jag kan se löser detta "allt". Naturligtvis måste man ha fungerande byggnader och utrustning också, men humankapitalet är nog den svåraste nöten.
@belii:
Du rekommenderar en fördubbling av utbildning av antalet läkare. Är det ok för dig om antalet felbehandlingar ökar och den genomsnittliga kompetensen hos läkare minskar?
Det nämns b la minskat antal vårdplatser som ett problem. Du ser inget behov av fler vårdplatser utan bara ökat antal läkare då?
På många håll är bristen på sjuksköterskor ett större problem än bristen på läkare – Karolinska tvingas hålla uppåt 100 vårdplatser tomma för att det inte finns sköterskor nog att sköta omvårdnaden. Detta "trots" låga löner…
Varför skulle antalet felbehandlingar öka om vi utbildade fler läkare? Antalet felbehandlingar är väl snarare avhängigt av antalet utförda behandlingar?
Kompetensen skulle ju inte heller sjunka avseende utbildning, däremot avseende erfarenhet så klart. Men det finns det ju etablerade sätt att förebygga.
Du får två effekter som sänker kompetensen:
1) Du sänker kraven för att kunna öka intagningen.
2) Du sänker lönen och därmed statusen vilket leder till dugligheten sjunker på de som söker sig till utbildningen.
Man kan göra som du säger men man ska ha klart för sig att det finns för allmänheten oönskade konsekvenser.
Kan inte säga att du har helt fel, men jag tror däremot att du överdriver problemen lite grann. Sätt det i sitt sammanhang.
Avseende de sänkta kraven så tror jag inte de går i botten för att utbildningen utökas till det dubbla. Dessutom så handlar alla utbildningar om att komma ut och utexamineras, inte om att komma in… Däremot kan säkert avhopp under utbildning öka vilket kan öka kostnaden per utbildad läkare en del. Redan idag har vi ju utländska läkare och där kollar vi egentligen inte så mycket på hur de kom in på utbildningen utan mest på att de har en examen från ett vettigt ställe och att de kan språket någorlunda. Kontrollen över intagningsvillkoren har vi därmed egentligen redan tappat.
Ja, lön och status kommer att sänkas. Här gäller ju en balans för det ska ju löna sig att utbilda sig. Jag tror dessutom inte att den som är på jakt efter läkaryrkets status blir en särskilt bra läkare i slutänden. De som vad jag förstår tjänar allra bäst idag är bemannings- och stafettläkare, så om man slapp betala dessa kunde man kanske ha råd att bibehålla eller t o m höja lönen för fast anställda läkare.
När det gäller felbehandlingar tycker jag att du tänker fel. Finge man se till att det fanns ordentlig bemanning och ordentligt med fastanställda läkare, så borde alla dessa stressproblem hos läkare man läser om minska. Att skaffa fler läkare skulle ju då kunna ha en positiv effekt.
Problemen du tar upp är verkliga, men du ser rätt enögt på det hela.
Minskning av antalet vårddagar kirurgisk vård på 22år tror jag till stor del beror på ny teknik som gjort kirurgi snabbare, mindre riskfyllt och minskat sidoeffekterna.
Utvecklingen inom sjukvården har gått fram med stormsteg i årtionden. Olika typer av lab och teknisk utrustning som utvecklats. Tyvärr i samma takt som den utvecklingen skett så har läkarnas kompetens att diagnos via patientens sjukdomsberättels och annat som inte kostar sjukvården någonting försvunnit. Att lyssna på vad patienten säger. Känna, lukta ställa relevanta frågor. Genom en väl gjord anamnes och gratis tester kunde de gamla läkarna förr ställa bra och rätta diagnoser. När bara exempelvis en enkel blindtarmsinflammation måste utredas med dyra undersökningar för att läkarens kompetens har försvunnit gör sjukvården svindyr och dålig.
Min erfarenhet av vården har aldrig varit särskilt god. Vem orkar vänta i 10 timmar i ett väntrum för att konstatera att man har en fraktur i ett finger som ändå inte behöver gipsas. De senaste 10 åren har jag gått till vårdcentralen 2 gånger, den ena gången för att få penicillin när jag hade halsfluss och behövde ett sjukintyg då jag försökte besegra sjukdomen utan penicillin med misslyckades på de fem dagarna man har på sig. Den andra gången var nyligen för att ta reda på vad jag hade för sjukdom då min sambo är höggravid och jag inte ville drabba henne med nåt hemskt.
Däremot är det uppenbart hur havererad vården är när det kommer till min sambo som har en uppsjö av problem pga graviditeten och nu börjar det närma sig förlossning och hon har dödsångest.
under hela resan har hon åkt ambulans till sjukhuset ett flertal gånger pga ymniga blödningar. Hon har drabbats av kristallsjukan, placenta previa, svår hyperemesis, de har även upptäckt blåsljud på hjärtat samt någon form av blödarsjuka.
Det låter ju kanske bra att de faktiskt upptäckt en hel del men…
Sjukvården vill inte skriva ut medicin mot hyperemesis utan då måste man åka till sin barnmorska.
Blödningarna har behandlats genom att man lagt in henne i ett par timmar och tagit betalt för det, man har sedan skrivit ut henne redan samma dag mot hennes vilja, trots att hon svimmat på plats i sjukhusets matsal. Bara för att senare samma dag tvingas åka in och bli inlagd igen och betala en gång till för samma dag.
Blåsljudet har de inte utrett utan det har enbart gett upphov till än mer stress. Likaså med blödarsjukan. Hon slutar helt enkelt inte blöda när hon väl börjar. Har suttit och sett henne blöda genom underkläder, trosskydd, mjukisbyxor så att sjukhusbädden färgas röd för att sedan få höra att nu ska hon åka hem.
Hon har varit inlagd ett flertal gånger och de har aldrig gjort rent droppnålen, än mindre bytt den. Däremot har de spräckt blodådern som droppet sitter i ett flertal gånger.
Nu senast så har hon drabbats av influensan och luftvägsinfektion och behöver penicillin, det ville inte närakuten skriva ut utan att förlossningen godkänt det. Så taxi till förlossningen, konstatera att parveln mår bra och att det är ok med penicillin. Ny tid bokas på näraktuen. Taxi hem. Taxi till närakuten, läkaren vill ändå inte skriva ut penicillin. Samma läkare som tidigare vägrade skriva ut medicin mot hyperemesis. Hem igen utan penicillin undrandes varför vi ens åkte till förlossningen och närakuten.
Så här har våra senaste 5 månader sett ut. Tack sjukvården.
Nu har hon gett upp, ligger hemma med dödsångest och skulle verkligen behöva stöttning och hjälp från vården men blir bara runtskyfflad och har nu gett upp och vägrar ringa dem nåt mer före det är dags.
Men det är väl dit vården vill, tråka ut och jävlas med folk så till den milda grad att ingen orkar kontakta dem ens. Då kan nån överläkare står i TV och berätta att om patienten bara hade hört av sig i tid så hade de kunnat hjälpa när någon dött, fått missfall eller allvarligt skadats.
Samtidigt förstår jag att läkare inte ens vågar skriva ut huvudvärkstabletter. För så fort något går snett så ska de ställas till svars. Någon måste ju ta aaansvar. Jag tycker snarare att man som läkare borde ha en viss ansvarsfrihet i sin yrkesroll så länge man inte begår direkta felaktigehter. men det ligger väl inte i tiden då alla tycker att allt är någon annans fel. I detta fall givetvis läkarens.
Ja jag är bitter och förbannad. Fram för privat sjukvård så jag kan ställa krav och välja själv.
Beklagar verkligen, D.L.. Hoppas det går bra ändå! Det är klen tröst, men trots alla jävligheter som kan hända under graviditeten brukar det sluta väl ändå. Hör av dig igen.
Mvh
Tack.
Det här är bara ett axplock. Sen augusti har varje vecka varit fylld med såna här incidenter. Vissa märkligare än andra.
En annan sjuk grej var när tjejen i sängen bredvid hade sin anhöriga på besök. De bad vänligt sjuksköterskan om inte deras dotter kunde få lite mat hon hade inte fått nån sen frukost och var utsvulten. Kl var drygt 18.30 nu.
Sjuksköterskan sa så där sockersött "ja men ojdå, då ska vi ta och ordna det" för att sedan stövla rakt ut ur rummet, gå till sitt skåp, hämta sin matlåda, gå till personalrummet och börja äta och läsa tidningen. Men det är förvisso ingen brist inom sjukvården utan mer på individnivå.
Innan min sambo gick igenom dessa sex månader av helvete trodde jag aldrig att det skulle vara så illa som det faktiskt är.
Vården är korrupt av all toppstyrning och planering. Ingen våga göra något av rädsla för att göra fel. Man ska skyffla patienten till en annan avdelning istället för då slipper min avdelning kostnaden och ansvaret.
Ytterligare en incident. Sambon blev akut nerkörd till specialistmödravården och togs om hand av en mycket trevlig läkare. Han konstaterar att hon behöver dropp då hon som vanligt inte fått i sig någon föda och vården underlåtit att lägga in henne och ge henne dropp.
Varpå följande utspelar sig:
Läkaren: Kan du sätta dropp till patienten i ett av undersökningsrummen som är ledigt
Sköterska: Ska vi verkligen göra det?
Läkaren: Självklart, hon behöver näring och är helt uttorkad.
Sköterska: Men ska vi verkligen göra det hon tillhör ju gynakuten ska inte de göra det?
Läkaren: Ifrågasätter du min medicinska bedömning?
Sköterska: Nej men det är inte vi som ska… *avbryts av läkaren*
Läkaren: Fixa bara det här nu istället
Det är så uppenbart att det är toppstyrt och alla ser till sina ansvarsområden och budgetar och fokuset på patienten är som bortblåst.
Jag är så evinnerligt trött på att hon blir runtskyfflad mellan olika avdelningar och vårdinrättningar.
Jag klarar inte av att ge henne det stödet hon behöver själv. Hennes föräldrar har hjälpt till mer än man kan förvänta sig, hade de inte gjort det hade jag gått under.
Taxinotorna är uppe i över 10 000 kr nu, hade vi inte haft det ok ställt ekonomiskt hade det kunnat bli vår ekonomiska undergång också med tanke på sjukskrivning, vårdnotor och taxiresor.
Kul att det finns några vettiga läkare kvar i allmänvården, personligen har jag privat sjukvårdsförsäkring, för 2000 kr om året får jag träffa specialister direkt vid problem, sist fick jag röntgen (en vanlig en) dan efter besöket. Ringer bara nåt nummer, beskriver mina problem, får tid hos specialist. Kommer nog ha sån försäkring resten av livet nu när jag väl testat på det.
Hos Ålands hälso- och sjukvård finns det 473 vårdplatser varav 32 förlossningsvårdplatser per 100 000 invånare. Fast vi har ju inte Stockholms stordriftsfördelar.
Lite konsigt när man läser ovanstående, när jag I veckan gick till "privatvård" fick jag tid nästa dag… resurserna snedfördeladE?
Det bör väl också satsas på alternativ till sjukhus, det är ju inte speciellt bra när man åker in till sjukhus med smittsamma sjukdomar, det borde väl satsas på hembesök också.
Samtidigt, så har man väl rätt som sjuk att åka till vilken stad som helst.
precis, det blir lite unket bara när man rekomenderas att åka på semester i närheten av Mora lasarett när värkarna börjar komma
Men sjukvård är väl ändå ett särintresse?
//frisk som en nötkärna
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag har väldigt god inblick i förvaltningen av SLL:s sjukvård. Jag skulle vilja påstå att det inte i första hand är någon brist på pengar utan det som behövs är ledarkap. Den viktigaste kvalifikationen för att få ett högbetalt jobb som chefstjänsteman är att man inte fungerar i vården.
Det är inte sant att man inte bygger några nya sjukhus i SLL just nu bygger man Nya Karolinska sjukhuset (NKS), när det är klart ska man enligt planerna stänga det gamla sjukhuset. Ett av problemen är att NKS har färre vårdplatser än befintligt sjukhus…
Sjukvården är i ett väldigt sorgligt tillstånd, Ulf Adelsohn sa att järnvägen varit lekstuga för politiker i årtionden, det är inget mot hur politiken behandlat sjukvården!
Förstatliga! Det kan inte bli värre… (eller?)
När det gäller volymen på sjukvården är antalet vårddagar ointressant det är antalet som gäller. !990 var inte titthålskirurgin etablera, vilken förkortat vårdtiderna kraftigt. Men även de släpar efter gentemot befolkningsökningen. Sedan har D.L. ett intrressant inlägg med scener ur sjukvårdens vardag. Det grundläggande problemet är ju att deär kanske inte att göra fel men frågan får kliniken betalt för åtgärden. Allmänhete skulle bli mer än upprörd om de hade kännedom om Stockholms läns landstings ekonomiska styrning. Ett exempel ur min egen vardagvar när en kollega tog upp en administrativ miss så att vi inte kallade en patient till undersökning för något, som redan var utfört. Det får vi inte betalt för. Sådan har det blivit.