Det kommer nog dröja innan jag tar buss med Västtrafik igen. Inte bara har man i 3/3 fall den senaste tiden misslyckats med anslutningsbussar då man dragit in direktbussarna till byn, utan sist körde även en uppenbarligen påverkad chaufför oss till Sisjön istället för Landvetter så vi då missade sista bussen hem. När New Public Management via Västtrafik har olika bussbolag, som har Västtrafik som kund och inte resenären, så skiter man förstås i resenärerna och “jag kör bara bussen” som chauffören sade efter vändan till Sisjön.

Juni har varit en upptagen månad. Den 18:e juni var det förrelease av min nya bok Jägarhjärta i Stockholm. Den 19:e kom vi hem och det var min födelsedag, så vi tänkte gå till fantastiska finkrogen Human i Göteborg, och hann i stort sett bara byta kläder hemma innan det var dags för buss in till stan igen. Vi behövde hem direkt på kvällen och valde därför buss, istället för det tillförlitliga alternativet bil + hotellövernattning. Dagen därpå den 20:e var det ju midsommarafton med sociala åtaganden som krävde förberedelser, plus att vi inte varit hemma på några dagar. Den 21:a var det privat bokrelease på midsommardagen och den 22:a packade vi för Almedalsveckan. Sedan var det direkt bokrelase på lördagen i Göteborg och sedan på söndagen norr om Lund. Samtidigt måste jag förstås blogga samtliga dagar, inklusive om Ukraina med löpande uppdateringar. En något intensivare period av de normala sjudagars arbetsveckorna således, med mycket resor.
Således har jag inte haft tid att fylla i den omfattande, tidskrävande och detaljerade resegarantiformuläret hos Värsttragik, där man på minuten ska ange exakt hur bussarna var tänkta att gå och hur de sedan gick, och en massa andra uppgifter. Faktum var att jag inte ens hunnit blogga om detta trots att det gått nästan en månad, men ett extremt otrevligt bemötande av en av Västtrafiks busschaufförer i sociala medier motiverade mig att ta tag i att iaf blogga. Busschauffören tycker att man ska ta en tidigare buss om man vill hinna (dvs åka 1-2 timmar tidigare) och att det inte är busschaufförernas eller Västtrafiks ansvar att resenärerna kommer fram. Chauffören anklagade mig dessutom för att ljuga, så här har vi en artikel.
När jag hämtade ut nya elbilen så åkte anslutningsbussen Röd Express (nu X6) iväg samtidigt som buss 330 kom in till Landvetter Resecentrum. Den gången hade jag pga de dåliga tiderna bussarna går en halvtimmes marginal till den inbokade tiden, så det löste sig.
När vi sedan skulle åka till Human för min födelsedag så gick visserligen mot all förväntan bussen i tid, men när vi anlände till Landvetter Resecentrum så dök inte X6 upp alls till vår och många andra väntade resenärers … irritation. Då det var en finkrog med förberedd avsmaksningsmeny och bokad tid, så fick vi helt enkelt ta en Uber.


Middagen på Human var förstås helt fantastiskt, och nöjda med en liten paus i bokrelease- och Almedalsstressen begav vi oss med spårvagn till ett öde Stenpiren för att hoppa på X6 där.




X6 dök upp och vi trodde vi skulle åka hem.
Det skulle vi inte.
Vi skulle till Sisjön visade det sig.
Västtrafiks kundtjänst var stängt så det gick inte heller att kontakta Västtrafik (som om de skulle brytt sig, det är ju ett annat bolag som kör bussen) och busschauffören lyssnade inte på resenärernas skrik när vi passerade mot efter mot på väg söderut efter att inte kört in på riksväg 40.
Lackarebäcksmotet, Mölndalsmotet passerade förbi. Istället för att fortsätta mot förmodligen drogernas Amsterdam söderut svängde bussen dock in på Söderleden vid Åbromotet, men använde inte motet för att vända, utan körde sedan förbi Åbymotet och även Fässbergsmotet. Först vi Sisjön svängde chauffören av och började köra tillbaka och vi började få hopp om att det inte handlade om en kidnappning.

Väl vid Delsjömotet klev en stackars arbetarsnubbe på och använde ett språk med rikt ordförråd om att han nu så här precis innan löning med slut på pengar missat sista anslutningsbussen hem, varpå chauffören hasplade ur sig “jag kör bara bussen”.
Polisen hade vid telefonsamtal inga bilar att skicka för att stoppa färden och utföra nykterhets- och drogkontroll, och det var minst sagt nervöst på motorvägen i 100 km/h då bussens framfart var instabil med viss svårighet att hålla sig i filen.
Till slut nådde vi med livet i behåll ett öde Landvetter Resecentrum över en halvtimme försenade och hade missat sista bussen hem. Bland eporna på parkeringen framför ICA fick vi ordnat en Uber iaf, vilket var tur. Inte alltid taxichaufförer accepterar körningar ut på landet, då de inte får en returkörning – har varit på Landvetter Flygplats och chaufförerna har vägrat då de vill in till Göteborg, så det är bil och parkering som gäller. Billigare också att parkera än ta taxi.
Ja, vi har foton på busschauffören, men publicerar dem inte av integritetsskäl.
Nu hade vi råd med Uber och ska väl med tanke på vad middagen på Human kostade inte klaga, men alla har inte möjligheten att ligga ute med pengar, även om de sedan kanske faktiskt har tiden att göra anmälan om reseersättning till Värsttragik, om man orkar leta upp exakta nummer på bussar och exakta tider man skulle varit här eller där och alla andra krav på vad som måste fyllas i när man blivit kidnappad till Sisön. Att komma hem extra sent hjälpte inte med arbetsbelastningen dock.
Nu är ju de flesta av bloggens 150 000 – 200 000 dagliga läsare inte boende i Göteborgsområdet, så jag bifogar en karta nedan så ni får lite förståelse för denna felkörning. Blått är hur det skulle köras, rött var hur det kördes.

Någon möjlighet för oss att tagit en två timmar tidigare buss fanns inte, då vi satt på restaurang och firade min födelsedag när föregående buss gick. Ja, på kvällen går bussarna bara varannan timme hem till byn.
Nu lär det dröja innan jag sätter mig på en buss från Västtrafik igen särskilt inte nattetid när trafikledning inte går att nå och polisen inte har bilar för nykterhets- och drogkontroll, men tyvärr måste jag betala för skiten ändå, då man är skattepengdiare som till ungefär 50% finansieras av alla via skattesedeln och inte via resenärernas biljetter.
Det ter sig dock säkrare, både trafikmässigt och tidsmässigt att ta en Uber, även om det går på en tusenlapp hela vägen hem kvällstid. Uberchaufförerna bryr sig iaf om sina kunder, då de får individuella betyg etc. Västtrafiks i sociala medier extremt otrevliga busschaufförer är en annan sak. Finns säkert trevliga busschaufförer också, som har vett att låta Västtrafiks 50 stycken kommunikatörer hantera kundernas klagomål istället.
Västtrafik har i bloggens tidigare 3-4 undersökningar om hur kollektivtrafiken är i Sveriges olika regioner alltid hamnat sist. Det är sen gammalt. Senast jag körde undersökningen var nog 2019 (här 2015, här 2013), men det är nog dags för en ny sådan enkät.
I övrigt kostar det ju numera 444:- SEK för två vuxna att ta bussen tur och retur till Göteborg hemifrån, upp 8.8% från 408:- SEK 2021. För en barnfamilj blir det månadens hela nöjesbudget att ta bussen. Täcker en bra bit av en Uber, men elbilen är förstås billigast inklusive parkering över natten, även om kalkylen spricker på hotellkostnaden. Men man kommer iaf fram och hem igen när man tar bilen, även om Göteborg inte vill ha kunder till sina butiker och restauranger som tar bil och gör sitt bästa för att få oss att åka någon annanstans. Prognosen från 2019 att Göteborg är en skitstad som bör undvikas de närmaste 10 – 15 åren håller fortfarande.
Jag bryr mig inte om att kontakta Västtrafik. De skiter i resenärerna ändå och kommer nog bara hänvisa till sina resevillkor och svära sig fria, eller så vill de ha extra betalt för förmånen att få en extra lång resa via Sisjön. Men förr eller senare kommer en buss hamna i diket i 100 km/h på motorvägen – särskilt som man kör stadsbussar i landsvägstrafik så kunderna skakar sönder – vet inte om chaufförerna tappat alla tänder av vibrationerna än? Även då får väl passagerarna skylla sig själva för att de valde Västtrafik.
New Public Management kommer fortsätta där billigaste bussbolaget får köra bussen, man skiter i resenärerna och samordnar ingen trafik så vi på landet får 1-2 timmar extra på någon gudsförgäten plats när anslutningsbussar missas. Man får vad man betalar för vid lägsta anbud. Och så säger Västtrafik internt att folk på landet inte är intresserade av att åka buss …
Och ja, när vi tar tåget tar vi bilen till tåget. Det går inte att ta Västtrafik och tro att man kommer fram på en viss tid och likt Västtrafik väntar inte tåget på resenärerna. Enklast är dock flyget, vi kan vara vid gate 30 minuter efter vi stänger dörren hemma om man har fast track. Fast ska vi ta kollektivtrafik till flygplatsen 16 km bort tar det en timme och 16 minuter (om anslutningsbussarna klaffar, vilket de inte gör), plus 15 minuter gångtid till busshållplatsen hemma, och då har man inte ens checkat in.







































