I helgen bodde vi för tredje gången på Crazy Bear i Beaconsfield (uttalas Bäckonsfiild av britterna), men på grund av ny ägare och ombyggnad av köket nådde inte köket upp till tidigare passande more is more-standard och inredningen i de allmänna utrymmena hade tonats ner något. Återstår att se hur det blir ut när nyinvesteringarna är färdiga. Annars uppnår man fyra av fem Cornucopiapoäng, och haverar bara på filmjölken till frukost.
Efter den säkerhetspolitiska fotopromenaden i London mötte jag upp med Lena, som hade seglat på en racingyacht i engelska kanalen, och vi tillbringade kvällen på Crazy Bear inför flyget hem från närliggande Heathrow på måndagsmorgonen. Vi har bott på hotellet två gånger tidigare under 2023 och more is more är väl det som sammanfattar stället, inklusive inredningen.
Var bekväm och tog Chiltern från Marylebone och gick sedan drygt en kilometer från stationen i Beaconsfield.
Kollektivtrafiken i England förblir ett föredöme gällande betalning. Man bara blippar sitt contactless vanliga betalkort, så löser sig allt. Inga appar, inga konstigheter. Optimal taxa debiteras i efterhand, t ex om man uppnår 24-timmarstaxan istället för enskilda resor. Gällde både Chiltern Railways och Londons tunnelbana, verkar rent av som att de slogs samman för totalt 14:20 GBP i kostnad för tunnelbana Embankment – Marylebon och sedan vidare med tåg till Beaconsfield.
En fröjd för turister.
Tänk om det kunde vara så i svensk kollektivtrafik så man slapp ladda ner sjuttioelva appar och registrera nittiosex olika konton för att kunna åka kollektivt i olika kommuner? Blip, klart. Som ständigt jobbresande orkar man i Sverige helt enkelt inte med att ta kollektivtrafiken på ställen man bara besöker en gång. I England, noll problem. Dessutom går det ju kollektivtrafik överallt. Lena åkte från Isle of Wight till Beaconsfield kollektivt utan appar och kontoregistreringar och det kostade typ fyra brittiska pund (eller något).
Enda nackdelen är frånvaro av kvitto vid jobbresor, men jag misstänker att ett mail, tidpunkt och de fyra sista siffrorna på kortet löser den frågan då britterna känner till begreppet kundservice.
Inredning och stil särskilt på hotellrummen är inget för den pryde och platser som stamstället Pigalle eller Dorsia hemma i Göteborg kan kasta sig i väggen och sedan gå ut och skämmas på en bakgata. Inget för den som gillar ljus skandinavisk design (=vi har inte råd med inredning) alltså.
Som sådant är förstås inte hotellet för vem som helst, utan man behöver vara lite mer öppetsinnad. Tänk dejtinghotell som Pigalle eller Steam fast på steroider och med alla kosmetiska skönhetsoperationer samtidigt.
Vändan över Halloween 2023 slutade med explosionen på motorvägen till Heathrow, som är med i Lenas bok Solroseffekten, men det är en annan story.
Hotellrummet blev ingen besvikelse den här gången heller, men hotellet och dess systerhotell har tagits över av nya ägare efter att (förmodligen) grundaren sålt. Hotellet startades trots allt 1993, så det har varit några decennier. Man hade också förlorat hyreskontrakt på delar av hotellet och byggde därför om både kök och anläggning.
Hotellrummet var dock felfritt och servicen även den utan anmärkning.
De tre av fem stjärnorna som sätts på hotellrummet uppfylldes.
Man hade en dusch som inte krävde Mensamedlemskap för att förstå. Övre reglage hanterade takduschen, nedre duschhandtaget och det var tydligt uppmärkt vad som var varmt och vad som var kallt. Hur svårt kan det vara för alla andra hotell att lyckas med detta? Mycket svårt uppenbarligen. Att vattnet till badkaret i sedvanlig ordning för Crazy Bear faller i en stråle instruerade även personalen efter eskorten till rummet.
Eluttag vid sängen fanns förstås och toalettpappret uppfyllde kvalitetskraven. Toaletten var dock klädd i sten denna gång och inte som förra gången i läder på golv och väggar.
Någon dörr till toaletten fanns förstås inte – det har det aldrig funnits på Crazy Bear, men uppmuntrar kanske att man i större sällskap hellre hänger i baren än på hotellerummet.
Tursamt nog hade jag klätt mig inkognito, dvs i ljusa kläder, för risken med ett annars svart hotellrum är att man skulle tappa bort sina kläder och aldrig hitta dem igen.
På frukosten klarade man av perfekt löskokt ägg, vilket få hotell gör – inte ens Upper House lyckas alltid med detta, även om Gothia Towers Premium klockade fem stjärnor i höstas. (Upper House ordnade för övrigt filmjölk till mig nästa gång vi bodde på hotellet efter de där två stjärnorna – trots allt det hotell vi bor mest på pga bokmässan).
På grund av ombyggnationen fick man dock inta frukosten i den tillhörande thairestaurangen istället för i baren och vi missade bussen till flyget på Heathrow, förvisso på grund av att frullen lagades specifikt till oss på beställning. Vi hade naivt räknat med en snabb frukostbuffé, men Uber löste det hela och vi hann ändå med flyget.
Att man inte hade filmjölk (eller internationellt vanligare kefir) är ju som det är. Inte ens hemma i Sverige klarar ju hotell av denna ofta skiljare mellan fyrstjärnigt och femstjärnigt.
Enda besvikelsen var matsalen och menyn.
Med ny management hade alla uppstoppade djur inklusive enhörningen tagits bort.
Lite mer nedtonat och inte lika extremt. Smaksak, men tyvärr inte more is more.
Även menyn hade tonats ner rejält till en enkel meny med en handfull förrätter, huvudrätter och efterrätter. Priserna hade också ökat, men det kan man nog skylla på inflationen. Sist var det fånigt prisvärt sett till mängden mat man fick och att 2023 beställa en förrätt gav typ en hel dagsranson kalorier. Den gången beställde jag en gratinerad bolognese toast, vilket jag tänkte skulle vara en halvtoast med lite kött och tomatsås och lite smält ost på.
Det var det inte. Det var en dubbeltoast med riktig köttfärsås och spagetti mellan, tillsammans med smält ost, och allt inbakad i gratinerad ost.
More is more.
Just det. Nämnde jag att det var en rejäl bit coleslaw till dubbeltoasten med sin hela portion köttfärssås och spagetti?
Den gången orkade jag inte äta upp huvudrätten som var typ en 400 grams entrecoté med någon tryffelsås och sötpotatispommes med smält ost. Faktum var att förrätten hade räckt som mat i en hel vecka, men sedan drog vi vidare till Yttre Hebriderna för midsommarblotet där maten lämnade en del att önska.
Men i år var det no more more is more. Till förrätt fick det bli en förvisso perfekt burata med tomater som smälte i munnen.
Och det till rejält högre pris.
Servisen föreslog dock ett utmärkt brittiskt bubbel som var bättre än många champagner – södra Englands kalksten är tillsammans med Engelska Kanalens klimat perfekt för att göra champagne som inte kommer från Champagne, men den totala överdådigheten och more is more uteblev.
Så avgörande frågan är kommer vi tillbaka? Förmodligen, men vi avvaktar till renoveringen är klar och vad den nya menyn har att erbjuda när det nya köket är på plats.
Förhoppningsvis är uppstoppade djur tillbaka igen då också.
Just det. Hotellrummet gick på runt 2000:- SEK. Inte ett pris att klaga på, men söndag-måndag är antagligen lågfart på veckan.
19 kommentarer
Jag reflekterade över bloggens poängsystem senast i helgen, när jag bodde på hotell i kungliga huvudstaden.
Råkat dra duschreglaget åt fel håll och fick en iskall dusch ovanifrån istället för varmt vatten från duschslangen. Jag kommer nog vikta stjärnan för begripliga duschvred högre än filstjärnan i framtiden.
Välkommen i klubben.
Gjorde samma reflektion, kul att inte vara ensam. Duschreglage från badrumsuniversitetens absoluta forskningsfront är mer regel än undantag. Många gånger verkar ambitionen vara att reglera temperatur, flöde och utlopp (kran, handdusch eller regnmakare) med en enda spak.
SL är “contactless” med vanliga betalkort. Helt appfritt. Är ni fler resenärer, rabatter etc kan du använda SL-appen.
Dålig information om det.
Det är även mycket dålig information om att man måste registrera sitt kort för reducerat pris om man råkar vara pensionär. Och på tal om att åka i hele landet, de korta sträckorna i Stockholm och Göteborg är ofta dyrare än den långa mellan städerna.
De debiterar dock enbart engångsresor. Hade ju varit rimligt att debitera för åtminstone dygns-/veckokort om man nådde upp så att det blir billigare. Enda anledningen att inte göra det är ju att lura folk på pengar. Man kan t.o.m. justera debiteringen i efterhand om man reste så att det lönade sig med månadskort. Men, precis som att man inte kan låna ut sitt kort om man har det i appen så har de missat vem de egentligen finns till för och det där som kallas kundfokus och service.
Man kan däremot begära ut kvitto smidigt på hemsidan om man rest med betalkort, men det är antagligen för att de enligt lag är tvingade att ordna det.
Samma sak i Skåne på stadsbussar (var först i Sverige med det). I Östergötland finns det inom hela kollektivtrafiken inkl. tågen. Även i Blekinge i städerna. Men håller med om att det inte marknadsförs särskilt hårt.
Ja fungerar även med kreditkort som Amex. När jag var i Kyiv förra sommaren så försökte jag köpa biljett i en automat för tunnelbanan. En otroligt vänlig babuscha som kunde noll engelska ledde mig fram till en av spärrarna där man bara kunde blippa visa/amex och åka.
Det här är ju vad som kommer hända, att man bara blippar, oavsett om det är Stockholm, London eller Kyiv. Det är enklast för resenären. Sedan får backend räkna ut rabatter beroende på resemönster.
Jag slutade åka med SL när de krånglade till det med kort som skulle laddas med pengar. Remsorna som man stämplade i spärren kunde man ju titta på och se hur mycket pengar som var kvar.
Jag jobbade i Kista och det var bekvämt att ta tunnelbanan in till Stockholm när jag hade ett ärende dit, men jag upptäckte snart att det var minst lika bekvämt att ta bilen. Parkering fanns det gott om i stan.
Ah, ett reportage i min smak!
Inget dåligt hotell med imponerande inredning. Det går inte riktigt att se på bilderna men det ser ut som en “walk in” dusch på rummet och inte badkar/dusch kombo? 2000 kr/natt för det hotellet är riktigt bra. Jag noterar eluttagen vid sängen, både USB och de knepiga UK pluggen.
Ingen frukostbuffé? Det behöver inte vara dåligt och på mindre hotell är det ingen självklarhet. För mig personligen är äggröra och krispig bacon det viktigaste. Britterna har dock som jag ser det en annan syn på vad som är bra bacon.
Kippers! En engelsk frukost får inte vara utan kippers.
Engelsmännens (och förmodligen hela Storbritanniens) korv som ibland serveras till frukost är jag dock gärna utan.
Lär mig inte engelska. Det uttalas beeekonfields.
Trodde jag med, men inte enligt britterna.
IPA /ˈbɛkənzfiːld/ eller BEK-ənz-feeld.
Men att tala om den brittiska dialekten är ju som att prata om den svenska dialekten.
Fan vad kul att se detta reportage! Minns väl hebridernablotet. Blev sugen då. Tyvärr är jag en prokrastinerare…..
Besökte Beaconsfield förra året och inmundigade mat och dryck på puben The Royal Standard of England, https://www.theoldestpub.com. Mysigt ställe och inspelningsplats åt bland annat Hot Fuzz, Midsomer Murders om man nu uppskattar sånt.
Om man registrerar sig hos Transport for London så finns där kvittounderlag för jobbresor med kontaktlöst kreditkort och det går bra att registrera sig efter resan.