“Try getting a reservation at Dorsia now you fucking stupid bastard!” – Patrick Bateman, “American Psycho”
Göteborgska lyxhotellet och restaurangen Dorsia har helt lagt om sitt koncept för restaurangen och det är uppenbart att man nu siktar inte bara mot att bli stjärnkrog, utan mot två stjärnor från Guide Michelin.
Dags att sätta sig till bords |
Uppskattar du inte denna typen av mat och dryck så är inte heller detta blogginlägg avsett för dig. För dig finns alltid trevliga ställen som Bishops eller O’Learys, eller din lokala pizzeria. Personligen uppskattar jag exempelvis en promenad och besök till vår lokala bykrog när tid finnes och öppettiderna kvällstid sammanfaller med detta. Eller varför inte avslappnade, billiga och fantastiska Bar la lune med sitt själförtroende, som dock var fullbokat för kvällen.
Dorsia har med sin nästan pornografiska inredning sedan starten varit Göteborg Dyraste Hotell (TM), i en prisklass med t ex fantastiska Upper House (kanske det bästa hotell jag bott på, och det rätt många gånger pga bokmässan mm) fast utan att spavistelse ingår. Man har haft höga ambitioner även på sin restaurang, men kanske inte riktigt nått hela vägen fram.
Sedan finns det en viss frihet i att någon inrättning vågar gå bort från det skandinaviskt avskalade och verkligen vågar överlasta synintrycken utan att skämmas över det.
Fast i dagarna har det hänt något och man har nylanserat hela restasurangkonceptet. En del ser kriser som coronakrisen som ett problem, andra ser det som en möjlighet att skärpa upp sitt erbjudande medan det är låg efterfrågan.
Nyckelpersonal som kökschef och restaurangchef har rekryterats från bland annat avsomnade Fäviken och Operakällaren, och man erbjuder nu enbart två olika avsmakningsmenyer (plus möjligheten att beställa extra störkaviar och ostvagn till detta), samt som ambassadör säljer man även premiumchampagnen Krug på glas. Det senare förvisso inte nytt för Dorsia, men sätter känslan.
Krug i champagnehinken |
En riktlinje för normala avsmakningsmenyer på svenska finkrogar är tusen kronor per skalle och sedan tusen kronor för ett vinpaket. Dorsia har dubblat priset till cirka 2000 för maten och sedan lika mycket för vinpaketet om man inte väljer den dubbelt så dyra Grand Cru-varianten. Alltså från 4000:- per gäst och uppåt. Det är fortfarande inte på Frantzén-nivå, där prislappen utan dryck börjar på 4000:- för den trestjärniga krogen i Stockholm. Samtidigt kan man komma betydligt billigare undan på göteborgska finkrogar och personliga favoriter som Somm eller Pietros sagolika hål i väggen La Cucina Italiana.
Ett mindre rum på Dorsia kostar det dubbla mot ett större med soffgrupp och utsikt på Pigalle |
Ska man sedan bo på hotellet så landar en middag och övernattning för två, följt av kanske den bästa hotellfrukosten i världen (möjligen näst frukosten på Upper House), så kostar en middag och övernattning som en utlandssemester, dvs från 12 000:- kronor och uppåt för ett par. Kanske inte något för den där första Tinder-dejten. Då är nog förvisso fortfarande porriga Hotell Pigalle med Atelier och Amuse lämpligare och billigare, och man ser och hör där också ofta just färska dejter, särskilt på Amuse, om än en av Göteborgs tre dyraste hotell (fast under pandemin med rejält slaktade priser).
Men Dorsia leverar faktiskt också utifrån prisnivån.
Bloggaren har varit på Frantzéns, som dock ärligt talat inte lämnade så starka minnen, vilket El Celler de Can Roca i Girona i Katalonien gjorde som en av världens tre högst rankade restauranger. Göteborgska stjärnkrogar som SK och Koka är bra, men står sig ärligt talat inte heller mot det Dorsia nu levererar. Vad som hänt med Thörnströms under pandemin är lite oklart.
Typisk konst att diskutera på Dorsia |
Trots allt verkar Dorsia halverat antalet bord för att få stjärnkrogens rymlighet, samtidigt som man verkar dubblat personalen och unga välklädda artiga män står med händerna korsade framför magen, redo att blixtsnabbt stå för service. Få gånger man varit på restuarang där man inte ens märker att de fyller på vattenglasen.
Matsalen. Notera ung välklädd man redo att leverera service. |
Anrättningarna utgår från lyxklassiker som störkaviar, anklever, hummer, anka och liknande, men med en nyskapande touch som faktiskt levererar över förväntan.
Ny vinkling på störkaviar på rysk stör uppfödd i Nederländerna, här med kokosnöt och fikonblad |
I slutändan känns det inte ens dyrt, utan rent av prisvärt, vilket är lite sjukt att säga med tanke på just priset.
Aptitretare till fördrinken |
Upplevelsen har också på typisk pluralstjärnkrogmanér lagts upp så att man intar aptitretare och fördrinkar, middag och kaffe på olika platser, och att mat skärs upp eller presenteras innan tillagning vid bordet.
Presentation av den anka med tillbehör, som senare ska bli en av kvällens huvudrätter |
Det råder ingen tvekan om att Dorsia nu siktar på flera stjärnor hos Guide Michelin, givet att Wuhan-pesten tillåter att lyxkrogguiden reser och kommer på besök för att ge sitt omdöme.
Och då har Dorsia bara varit igång med det nya konceptet i en dryg vecka. När man får trimmat in detta så kommer det lyfta till ännu högre nivåer, även om det var anmärkningsfritt redan.
Som finkrog ser du som gäst naturligtvis rakt in i köket. Dock har man inte likt El Cellar can Roca och Frantzéns guidning av köket för gästerna. Men man siktar nog inte på tre stjärnor ännu. |
Vår sittning med Menu Grande tog drygt sex timmar och det är uppenbart att man bara har en sittning per bord och kväll efter att ha studerat flödet av gäster. Kombinerat med att man inte släpper på mer än vad som verkar vara två bord i timmen gör att man kan hålla servicen på toppnivå och inte behöver servera samma delar av menyn till alla samtidigt.
Lite pralinbuffé till kaffet och avecen efteråt. Dessvärre var det fullt på destinationen, så alla gick inte åt. |
Så har du pengar och intresset, passa på medan det fortfarande går att ordna en reservation. Annars kan det gå som med Frantzéns och månaders väntetider om Dorsia får sina stjärnor i plural. Dock är göteborgarna kanske lite mindre pretentiösa än stockholmarna, och det är sällan fullbokat på göteborgska finkrogar som ofta kan gå att boka samma dag.
För den som vill komma billigare undan och välja från en ala carte går det att boka bord i bistron och gå på bistromenyn istället. Men i matsalen är det antingen Menu Grande (1850:-) eller Menu Luxe (1050:-) som gäller nu. Till detta kommer bland annat tillägg för fördrink och vagnen med franska ostar. Vinpaket till Menu Grande kostar 1750:- och 3850:- för Grand Cru vinpaket. Det finns förstås även en omfattande vinlista för den som anser sig veta bättre än köket och Dorsias sommelierer.
Dorsia har barnvagnsförbud och en åldersgräns på åtta år. Vill du bara ta en drink, ett glas från den frikostiga champagneglasmenyn eller något från bistromenyn är takterassen fantastiskt trevlig så här års.
Tårta ingår förstås i frukostbuffén dagen efter. Lite trist att som jag köra periodiskt återkommande fasta och alltid skippar frukost. Nåja, nästan alltid. |
41 kommentarer
När jag sist var på Oaxen Krog, satt det en barnfamilj vid bordet intill, som tog samma avsmakningsmeny som vi gjorde. Det var (gissningsvis) ett par i yngre medelåldern, deras nanny och tre barn från ca 8-12 år. Barnen skötte sig exemplariskt, deltog dämpat i bordskonversationen, och åt prydligt av allt som serverades, och det var tydligt att de var mycket vana vid upplägget.
Det mesta tydde på att de var indier på tillfälligt besök.
Apropos att tillåta barn från åtta år.
Oaxen är fint. Lämnade bättre intryck och minnen än Frantzéns. Kan bero på miljön, Frantzén är inte direkt kul miljömässigt.
Var på Oaxen på den tid den fortfarande låg på Oaxen. Vädret var perfekt och det var min bästa restaurangupplevelse i mitt liv. Överträffade alla förväntningar (var dock inte så van vid restauranger på den nivån då). Har varit där sedan efter flytten till Djurgården och där, liksom på t ex Frantzén, kändes det i o f s inte som man slösade bort sina pengar men det överträffade inte förväntningarna.
Har nästan intrycket att billighetsvarianten Oaxen Slip har bättre mottagande och mer positivt snack. Avslappnat häng men lever upp till pretto-/statuskraven i Stockholm. Om man vill vara elak (bor nu själv i Stocholm).
Tack annars bloggaren för ett läsvärt inlägg.
Nu har ju jag inte besökt någon bordell någon gång. I Paris har jag gjort ett kort besök.
Erfarenheterna av parisiska etablissemang inskränker sig till nåt TVprogram.
För mej ger dina foton intryck av interiörer från en parisisk lyxbordell från före förra sekelskiftet.
Men maten smakade tydligen. Vilket ju är utmärkt. Grattis till ett lyckat besök!
Pigalle har likartad inredning och namnet Pigalle tror jag är taget av en fransk bordell, ja. I Göteborg finns även Puta Madre, dvs Bordellmamman. Börjar se ett tema.
Det var en intressant iakttagelse. Kanske visar på någon form av ny-gammal epok i vardande.
Inget av ställena är nya, har väl funnits i 10-15 år.
Jassådu. OK.
Intressant och inspirerande, blir också sugen på att äta på en lyxrestaurang. Är det någon som vet vad det är för märke på vinglasen på översta bilden?
Kan sakna hos Pelle i götet o den typen av krogar, helt ok dining o stämning, kan känna mig lite bonnig på de mest exklusiva.
Säkert Riedel som överallt annars.
Göteborg är inte direkt känd som en restaurangstad, något bättre är det dock i Malmö. Sen är såklart Köpenhamn ljusår framför Stockholm där.
Nä Götet suger tyvärr. Bhoga och Koka är bra men inte mer, SK och Tavolo överskattade. Bloggarens favorit Bar La lune är helt okej med Sveriges drygaste personal.
Ha. Eftersom jag själv är en dryg jävel så har jag inget problem med drygheten på Bar La Lune. De kommer för min del undan med det.
Verkligen inte bättre i Malmö, dumheter.
Gränsen mellan självständig Blogg och reklamplats börjar plötsligt bli väldigt uppenbar.
Jag har betalat me egna pengar. Är det reklam står det så.
Har skrivit om många andra restauranger jag varit nöjd med.
Du är välkommen att anmäla mig om du inte tror på mig. Dorsia har ingen aning och det är jag som betalat, inte de.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Låter helt klart intressant. Har du provat frukosten på Hotel 41? Vass.
Iofs rätt så mycket dyrare än Dorsia (rummen kostar väl cirka fem gånger så mycket), men blev fundersam när Dorsias frukost här klassades som kanske världens bästa hotellfrukost.
Varför skriver du Frantzéns? Är det nån slags diss in disguise?
Såg precis att Daniel Berlin Krog i Skåne Tranås stängt ner, tråkigt! Vi har ätit där ett par gånger och de var tvåstjärniga, utsedda av nån till femte bästa restaurangen i Europa för något år sedan. Även om maten var ganska pretentiös (det hör väl till) så var stämningen snarare ganska avslappnad. Jag dök upp i ostruken skjorta och chinos och det verkade vara den allmänna dresscoden på stället. Varje rätt var inte mer än en tugga men man blev ändå mätt. Mat + vin gick på 4000 per person. Hade rekommenderat om de funnits kvar, men han verkar driva nått nytt koncept på Kåseholm slott nu.
Daniel Berlin var bra och ännu bättre för några år sedan när det drevs som ett litet gårdshotell. Enligt vad jag har hört så råkade han ut för en personlig tragedi, därav nedstängningen. Avslappnat är annars legio på lyxrestaurang idag, folk som klär upp sig sticker nästan ut mer än dom som inte gör det (förutom på vissa etablissemang).
Thörnström slog väl igen sitt sjapp ett par månader in i pandemin och skulle satsa på catering eller något liknande istället? Har för mig att jag har läst detta i GP.
Yes, det stämmer bra.
Vi hamnade på Dorsia av en slump på "efterfest" efter ett julbord som anställd på välkänt konsultbolag i väst för många år sedan när jag bodde och arbetade i Göteborg. Stället var helt nyöppnat då och var en snackis med sin fräna inredning. Tyvärr var det nog för sent på kvällen och vi var nog lite för "trötta" för att fullt ut uppskatta upplevelsen, men jag minns det i alla fall som oerhört häftig miljö att sitta i. Det här var nog i samma veva som Post hade öppnat, för det var där vi hade julfesten.
Härliga minnen! 🙂
Har inget snällt att säga om inredningen, så jag avstår.
Korv och glass på Biltema kan också vara lyx ibland! 🙂
När jag växte upp i Sollentuna var jag ofta nyfiken på Edsbacka krog som man passerade när man gick från Malmvägen till simhallen.
Den lär ha haft en stjärna under en period i Michelinguiden?
Jag har nog aldrig ätit riktig "kvalificerad" mat men det ser intressant ut.
Vad tror bloggaren om La Tour som nu öppnar i DN-skrapan? Utsikt och bra mat i ett? Brukar ju tyvärr vara ett ”eller” istället för ”och” på många ställen…
Ingen aning, sällan ute i Stockholm det senaste året pga anledningarna. Brukar mest bli stammisställen när vi väl har tid att gå ut vid Stockholmsbesök; Roffes eller Gaston, typ.
Har bättre koll på göteborgskrogarna helt enkelt, men har varit på Frantzens, Oaxen, Flying Elk (framfickan till Gaston), AG, Burgundy, Elis kök och en massa andra ställen i Stockholm. Pga tidsbrist blir det numera oftast något socialt ställe nära Centralen, någon av skybarerna.
Vi har lyckats få bord på Noma däremot, återkommer med rapport därifrån senare i höst.
Menyn ser ju i alla fall trevlig ut så det kanske blir ett besök när man är i stan.
Har själv ingen koll på GBG-krogarna annat än Bon som har många kvaliteter men framför allt inte kräver att vi i populasen bokar tre månader i förväg. Antagligen annorlunda för er kändisar som bara kan glida förbi kön 😉
Noma är speciellt inte nödvändigtvis gott. Ätit där (på riktiga restaurangen) två gånger och deras popupprylar nån gång. Ätit bla myror och mycket andra konstigheter.
Rene Redzepi är lika mycket en gammaldags uppfinnarjocke som han är kock och restaurangägare.
Nomas juicemeny är vassare än vinmenyn för övrigt. Gott vin kan man dricka på massa ställen. Deras juicemeny är genuint unik och god.
Tips för alla som vill gå på michelinrestauranger är att gå dit själv. Det är en magiskt bra upplevelse där man kan njuta fullt ut av det man är där för, maten och vinet. Servicen blir 300% bättre också.
Hej. Vad kostade ett glas krug när du var där? Undrar om jag minns fel eller om det var 300 kr? För det känns lite väl lågt sett till literpriset på SB
Korrekt. Betänk att man köper in från leverantören, och alltså inte med Systembolagets 40%-iga påslag. Dessutom är man sk ambassadör för Krug, dvs till för att marknadsföra märket, och får därmed lite bättre inköpspriser men större volymer inköp.
Du får ju ut typ 6 champagneglas på en flaska, vilket landar på 1800, vilket väl är i linje med SB:s pris. Köper man in flaskan till ett pris av säg 1200 så är det fortfarande vinst.
Men ja, utanför Stureplan är ofta premiumchampagnerna relativt sett prisvärda på krogen.