Tidningen Aftonbladet uppmärksammar i ett infall av faktisk journalistik hur priserna nu sticker iväg på mat, exemplificerat av exempelvis glass med prisökningar på tolv till sexton procent som exempel. Branschorganisationen Livsmedelsföretagens chefsekonom bekräftar att prishöjningar måste till och att alla förädlade produkter kommer drabbas. Riksbankens dröm om att energipriserna existerar isolerade i ett vacuum utan att påverka annat verkar vara just en fantasi.
Riksbanken säger sig ju ignorera inflationen för den beror bara på energipriserna. Dock påverkar ju energipriserna allt annat, inklusive råvaror, transporter och förädling. Och nödvändigheter som mat, som bara Riksbanken klarar sig utan.
Livsmedelsföretagens chefsekonom säger till Aftonbladet, bloggens fetstil:
“Det är en fullkomligt sanslös situation för producenter, inte bara i Sverige utan också globalt. […] Det kommer att innebära prisuppgångar i konsumentledet, väsentligt mycket större uppgångar än förra året då det knappt märktes av. Det kommer på bred front med alla typer av förädlade produkter.“
Livsmedelsföretagen väntar sig också att prishöjningarna kommer komma allt snabbare.
Nu kan förstås Sveriges Riksbank även ignorera inflation i priserna för onödiga varor som mat och livsmedel, likt man proklamerat att energi också är onödigt, och på så sätt slippa höja räntan.
Exempel i artikeln är Dajmstrukt som höjs med 12% och GB Sandwich med 16% hos det Kremlstödjande Unilever.
Även det svenska familjeföretaget Triumfglass bekräftar att priserna ökar och att “vi har varit tvugna att höja våra priser”.
Glasstillverkaren Lejont & Björnen har rent av tagit bort sin hallonglass ur sortimentet efter hundraprocentiga prisökningar på hallon, även om storsäljaren hallonsorbet finns kvar fast med höjt pris.
Bland sådant som inte är glass listas hallonsylt med +38% i pris, knäckebröd med +11%, tvättmedel +13%, bryggkaffe mellanrost +21%, bryggkaffe franskrost +17% och franskbröd +10%.
Vi får väl se hur Riksbanken ska slingra sig framöver för att slippa höja räntan. Och alla får ju förstås reallöneökningar i årets lönekuvert, t ex KPIF-inflatione +2%, dvs 6.1% i löneökning. Eller hur?
