Börsveckan inleder positivt i de asiatiska tidszonerna efter en positiv vecka på Stockholmsbörsen, kanske driven av svagare svensk krona. Nu rasar dock dollarn tillbaka till lägre nivåer än innan förra veckans räntehöjning. Elprisstödet väntas inte betalas ut i november som vallöftet utan kommer någon gång nästa år. 95% av de så kallade neobankerna hann aldrig bli lönsamma innan räntorna tog fart, utan går med förlust, inklusive t ex Klarna.

Stockholmsbörsen gick +1.25% för OMXS30 under veckan och +0.97% för OMXSPI efter att ha svängt till positivt med en stark avslutning i fredags med +1.99% för OMXS20 och +1.80% för OMXSPI. Man kan spekulera kring om det var den svagare kronan som drog upp börsen och om det kommer surt tillbaka idag.
Dollarn har nämligen fallit, den börstekniska termen tokrasat sedan i fredags när den låg på 11:19 SEK som högst och noteras just nu i 10:92 SEK. Det är inte bara dollarn som rasar, utan kronan har också stärkts då euron fallit till 10:86 SEK. Guldpriset backar med starkare krona och kostar nu 586:- SEK per gram.
Börserna i USA gick -3.35% för S&P-500 under veckan och -5.97% för Nasdaq 100. Detta trots att de steg i fredsags med +1.36% respektive +1.56%. Orsaken stavas rimligtvis räntehöjningen. De korta amerikanska räntorna backade i fredags, men de långa fortsatte uppåt till nytt årshögsta för 10-åringen på 4.17%.
Att dollarn fallit tillbaka kan göra att Sveriges Riksbank inte behöver höja sin styrränta lika mycket som annars för att reducera de importerade prisökningar som svagare krona innebär. Hoppet är det sista som överlever bolånekollektivet.
I de asiatiska tidszonerna stiger börserna på morgonen.
ASX 200 +0.60%, HAng Seng +3.01%, KOSPI +0.99%, Nikkei 225 +1.21% och Straits Times +0.11% i skrivande stund.
Dagens Industri konstaterar i en artikel att de så kallade neobankerna, som t ex Klarna, Lunar, Revolut och allt vad de heter i 95% av fallen är förlustbolag. De har alltså levat på riskkapital, men under åren med nollräntor inte klarat av att göra vinst. Nu kommer riskkapitalet ställa högre krav på avkastning, dvs betala mindre, samt krav på vinst, samtidigt som kostnaden för pengar i form av räntorna skjutit iväg till normala nivåer. Danska Lunar och brittiska Revolut uppges dock vara välkapitaliserade, men det är sämre med de svenska, inklusive Klarna som bränt miljarder på en misslyckad USA-satsning.
Det så kallade högkostnadsskyddet för elpriserna, eller elprissstödet, som i själva verket blev ett retroaktivt stöd för senaste årets elpriser betalas inte ut innan jul som Ulf Kristersson skrev i ett SMS till TT med ”hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul”. Istället kommer pengarna nästa år. Försäkringskassan, som blev de som ska hantera det hela, kan inte säga när det blir, utan det blir skyndsamt och ”det kan bli i början av nästa år”. Men det är inte säkert.
Sedan är ju inte elpriset så högt just nu. Anekdotiskt ligger vi på 39 öre per kWh via timtaxan än så länge i november, men det är december – februari som normalt blir intressanta prismässigt.
Det uppges inte heller bli någon sänkning av bensinpriset med tio kronor, utan en krona som elimineras av den automatiska uppräkningen av bensinskatten, och det sägs inte heller bli någon utlovad sänkning av skatten på investeringssparkonton. Innan budgeten presenteras är det lite oklart om det egentligen blir något alls. Man kan ju lätt gissa att inte ens polisen får inflationskompensation i budgeten, men det kommer talas om satsningar ändå. Var väljarna dumma nog att gå på det innan valet lär de väl gå på det nu också.
Men elprisstödet kommer skyndsamt, ett begrepp som kanske är annorlunda än regeringens stöd till Ukraina som ska ske i närtid.





