Den svenska KPIF-inflationen landade på 8.5% i juni, vilket var värre än väntat, och faktisk KPI blev 8.7%. Börserna är blandade i de asiatiska tidszonerna under morgonen, som en fortsättning på de amerikanska inflationssiffrorna igår.
Stockholmsbörsen gick -1.82% för OMXSPI och -1.91% för OMXS30 igår. Euron ligger på 10:62 SEK och dollarn på 10:59. Guldet backar något till 587:- SEK per gram.
De långa amerikanska räntorna backade något igår, medan de korta räntorna fortsatte att stiga. 2-åringen ligger nu på 3.13%, och 10-åringen på 2.91%.
De amerikanska börserna föll måttligt med S&P-500 på -0.45% och Nasdaq 100 på -0.14%, nästan oförändrat, trots de amerikanska inflationssiffrorna.
I de asiatiska tidszonerna är det blandat under morgonen. ASX 200 +0.37%, Hang Seng -0.62%, KOSPI -0.27%, Nikkei 225 +0.62% och Straits Times -0.88%.
Svensk officiell inflation steg alltså till 8.5% för KPIF, som alltså struntar i att hushållen behöver betala ränta, och 8.7% i årstakt för KPI vilket inkluderar stigande räntor. I maj var inflationen 7.2%. KPIF-XE, dvs när man även struntar i energipriser, landade på 6.1% vilket kan jämföras med 5.9% för så kallad kärn-KPI i USA enligt gårdagens siffror.
Ökningen av KPIF är den största sedan juli 1991 uppger SCB. Det samma gäller KPI, som låg på 9.1% samma månad.
Livsmedel steg med 11.2% på ett år, elpriser 39.8%, nyttjande av bostaden 8.1%, inventarier och hushållsvaror 12.2%, bilar 8.4%, drivmedel 54.2% och restaurang och logi 10.1%.
Då har inte nästa omgång av matprishöjningarna som anmäldes till de stora butikskedjorna i maj slagit igenom än, utan de prishöjningarna på maten kommer först framåt september eller senare på grund av fördröjningarna i avtalen leverantörerna har med ICA och Willys etc.
Men en burk tonfisk har alltså inte ökat i pris på ICA i alla fall.
För fattigpensionären som bara har råd att betala för boende, mat och el, ökade förstås inflationen betydligt mer än 8.7%. Om man delar upp livsmedel, el och bostad på en tredjedel vardera av utgifterna så landar inflationen på (11.2%+39.8%+8.1%)/3=19.7%. Alla har sin personliga inflation, KPI och KPIF ska bara mäta påverkan på hushållen som kollektiv, aldrig på det enskilda hushållet.
I övrigt fastställdes prisbasbeloppet för år 2023 idag. Det höjdes med 8.7% till 52 500:- SEK, eller KPI om man så vill. Det styr olika socialförsäkringar, som till skillnad mot lönerna alltså får inflationskompensation. Medan du som anställd kanske bara får 2% lönehöjning i år, så kommer du om du går på bidrag få 8.7% (något förenklat). Sedan kan förstås inflationen landa högre än 8.7%. Dock får vi alltså en inflationsspiral inom bidragssystemen samtidigt som det tjatas om hur viktigt det är att undvika en inflationsspiral. Det offentligas utgifter ökar förstås därmed också, medan skatteintäkterna från de som har lön alltså inte gör det pga uteblivna lönehöjningar.
Resultatet blir alltså högre bidrag som måste betalas genom nedskärningar på övrig offentlig service när skatteintäkterna inte ökar lika mycket. Med ett system utformat för låg och stabil inflation blir det spännande dynamiska effekter när man inte har låg och stabil inflation.
Höjningarna av basbeloppet innebär också att brytgränsen för statlig skatt höjs rejält, och minskar skatteintäkterna ytterligare, samtidigt som man alltså ska betala mer bidrag. Sökord: Nedskärningar av offentlig sektor utom bidragen.
Effekterna och nedskärningarna slår först 2023, och då har vi redan haft val. Blir kul för regering, region och kommun att känna folkets reaktion nästa år.
Och med en inflation högre än väntat väntar kanske höjd takt i räntehöjningarna från Riksbanken.
58 kommentarer
Vi kan förvänta oss ett extrainsatt möte hos Riksbanken senast i augusti med en höjning på 75 punkter. I september höjs det med 50 punkter. Att ha en styrränta på 0,75% i två månader med en inflation på 8,5% är helt orimligt.
Du har förmodligen rätt. Dock hjälper inte mindre räntehöjningar (<100 punkter) med att sänka inflationstakten. Det är snarare så att det gör det hela värre. Riksbanken vet om att Sveriges hushåll p.g.a. deras skyhöga skuldsättning med till mycket stor del rörliga räntor på sina lån inte klarar av den ränta som krävs för att sänka ner inflationstakten från nuvarande nivå till säg ca 3%. Det här kommer inte att sluta bra…
Håller med, och usa har räntemöte varje månad, vilket ytterligare gör att Sverige och riksbanken hamnar efter, höjer usa nu med 1% vilket inte är helt omöjligt så stärks dollarn ytterligare
Riksbanken hade ett extra möte när de panik sänkte räntan ( för att undvika bolånekrisen i samband med lehman brother 2008
Men så som det ser ut nu borde de verkligen ta en funderare på extra möte tycker jag
Och med stärkt dollar så stiger inflationen ytterligare på många importerade varor. Riksbanken har också ett uppdrag att hålla värdet på kronan stabilt, vilket man förmodligen struntar i. Åtminstone när kronan är svag. När kronan vid några få tillfällen sett ut att stärkas, har några ledamöter i direktionen genast varit framme och försökt prata ner den.
RB kan höja hur mycket som helst, att bekämpa internationellt höga priser på olja, gas och el med höjd svensk ränta ät verkningslöst.
Iofs korrekt eftersom bara ökat utbud kan få ner energipriserna och det kommer ta många år innan det är på plats och heliga klimatkor har slaktats.
Å andra sidan kan vi inte ha en styrränta på 0.75% när inflationen är ca 8%. Det är vansinne.
Olja prissätts i dollar och europeisk el i euro.
Om inte detta sker är det ju vansinne. Ingves har ju dock varit extremt “falkig” vad gäller att dopa ekonomin med låga räntor så det kan vara att han inte klarar av att göra denna förändring nu när han ska gå.
Vi bör dock konstatera att riksbanken även köpt på sig enormt mycket bostadsobligationer som nu avkastar värdelöst samtidigt som det bidragit till att dopa bostadsmarknaden enormt och bygga upp en svaghet i ekonomin.
Frågan är om man nu ens kan minska balansräkningen när lågkonjunkturen kommer…
Men mötena i direktionen bör ske varje månad. Och inget jäkla sommarlov med tre månader mellan besluten. Vansnne.
@patrik_r
Du reflekterar inte över att det är historiska priser på insatsvaror som reflekteras i de inflationssiffror som kommer nu?
Säger prisutvecklingen på energi-, metaller- och jordbruksprodukter de senaste sex månaderna om den framtida inflationen?
Varför ska jag reflektera över det?
.
“Enligt riksbankslagen ska Riksbanken upprätthålla ett fast penningvärde, vilket innebär att inflationen ska vara låg och stabil. Riksbanken har preciserat ett mål för inflationen som säger att den årliga förändringen av konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) ska vara 2 procent.”
.
Jag har kommenterat vad jag tror Riksbanken gör framöver utifrån deras uppdrag och tillgängliga styrverktyg. Vad vill du ha sagt med dina frågeställningar?
@patrik_r
Du verkar ha en stark uppfattning om vad RB ska göra, men verkar inte ha någon större förståelse för att kpi-inflationen i stor utsträckning styrs av bakomliggande prisutveckling på insatsvaror.
Det är ungefär lika analytiskt som att tro att ett derivat kopplat till en viss underliggande vara lever sitt eget liv oberoende av prissättningen på den underliggande varan 🙂
Du kanske ska läsa lite makroekonomi för att bättre förstå mekanismerna?
“Du kanske ska läsa lite makroekonomi för att bättre förstå mekanismerna?”
.
Det är precis det jag inte behöver göra eftersom “KPIF är Riksbankens målvariabel för inflationen och används av Riksbanken som underlag för penningpolitiska beslut.” – SCB 2022
.
Men om du anser att du sitter inne med kunskaper som kan vara till hjälp för SCB och Riksbanken så kommer här goda nyheter: “Nämnden för Konsumentprisindex har vanligen 2 sammanträden per år. Diskussionen vid sammanträdena dokumenteras av sekreteraren. Nämnden får vid behov bjuda in experter.”
Kontakta oss
Martina Sundström
Telefon
010-479 42 51
E-post
[email protected]
Kamala Krishnan
Telefon
010-479 44 81
E-post
[email protected]
Så ligger det till, högre än förväntat. Det som är intressant är att råvarupriserna på sistone gått ner rejält, så uppdraget för Riksbanken blir att se till att stigande råvaru- och energipriser fram tills juni inte smittar av sig för mycket i andra priser, och att sedan hoppas att sjunkande råvarupriser dämpar inflationen.
För övrigt innebär höjningen av basbeloppet / KPI-siffran för juni att gränsen för statlig inkomstskatt stiger med 10,7% nästa år (KPI + 2% enligt inkomstskattelagen) och bör landa nånstans kring 50 000 kr/mån istället för cirka 45 000 kr/mån som nu. Lägre skatteintäkter för staten, men en tröst för många bloggläsare.
Du har helt rätt när det gäller råvarorna. Det känns som att inflationen delvis är genererad av osäkerheten om vart vi är på väg. Det som jag tycker är oroande är att inflationen går upp samtidigt som den ekonomiska aktiviteten verkar avta, vilket ju inte är i enlighet med det vanliga narrativet. Jag har tidigare frågat mig om stagflationen är på väg tillbaka, men tänker verkligen inte göra någon prognos om det.
Att råvarorna sjunker i pris beror säkerligen på att budskapet om högre räntor har börjat gå hem. Det är också så, som jag har för mig att jag har skrivit tidigare, att man som konsument i ett i-land bara behöver prisa ut de sämst ställda i världen.
.
Men, kanske lär någon någonstans att det inte bara är att trycka på startknappen efter att ekonomin har varit nedstängd i två år. Här kan man gärna jämföra med inflationen som kom efter de två stora världskrigen när efterfrågan släpptes på samtidigt som produktionen behövde ställas om till civil produktion.
Världsekonomin saktar in och råvarorna börjar allt mer prisa in en recession. Därför tror jag att FEDs räntehöjningar kommer klinga av under hösten såvida de inte är komplett galna.
Det där med brytgränshöjningen och ränteavdragen kan vara en statsekonomisk svart svan, eller vi snackar om väldigt mycket lägre inkomster skattemässigt från den tjattrande medelklassen.
Handlar det om 50 GSEK eller så?
Statlig inkomstskatt drar in 56 mdr eller nåt i år, och man räknade med en nedgång till 54,7 mdr nästa år. Det revideras nog ned ytterligare så småningom. 54,7 mdr baserade sig på en inflation på 4,8% på helårsbasis, det blir ju betydligt högre än så. Motverkas av allmänt stigande lönesummor dock så minskningen blir nog inte så kraftig som man kan tro. Man kan ju jämföra med när värnskatten togs bort, det innebar minskade intäkter med 6,1 miljarder det året som statisk effekt.
Tonfisk som politik, mer skit i burken, mindre innehåll.
Den politiska reklamen inför valet är milt sagt intetsägande, fördummande eller frånstötande, den som håller tyst vinner?
Om KPI enligt staten är 8,7% på årsbasis så är den verkliga/korrekta siffran snarare 16-17%. Och enligt mig så stämmer en årstakt på 16-17% inflation bättre överens med de prishöjningar jag ser runt omkring mig sedan åtminstone ett år tillbaka.
Så vad gör man med pengarna man har på banken? Har man tex 500.000kr på banken så “kostar” det ju 43.500kr att ha dem på bankkontot med 8.7% inflation!
Växla om till dollar så får dom iallafall åka lite hiss
Vad man ska göra med pengarna beror ju på vad man ska ha dem till. Om du sparar till bostad eller andra tillgångar har relationen mellan pengarnas och tillgångarnas värdeutveckling länge varit till banksparandets nackdel. Den inflation vi ser nu är mer på konsumtionssidan och framför allt varor som är svåra att avstå från att konsumera, medan tillgångarna i vart fall temporärt ser ut att göra pengarna mer värda.
Bostadspriserna är ju på väg söderut i takt med besparingarna.
Äger du ett hus så är en investering i en större solcellsanläggning en bra investering just nu.
Man har dem investerat i aktier. I form av lagom spridda fonder i normalfallet. För den extremt insatta, i enskilda bolag.
Inflationsjusterat kanske börsen går +- 0 men i kronor borde kurserna gå upp för bolagskollektivet blir inte mindre värt helt plötsligt.
Köpte havregryn förra veckan, och såg att de nu lagt på ytterligare 2 kr. Kanske inte mycket att orda om, men för de som lever på marginalen väntar bistra tider …
@Observer:
De som har vett att använda en större mängd havregryn i sin kost är nog inte de som torskar hårdast, de bör ha både låga matkostnader och god hälsa! 🙂 (Diskuterade hushållsekonomi med mina högskolestuderande barn och de klarar sig bra trots att halva studielånet går till hyran)
Ja, just havregryn kommer inte rasera hela ekonomin (bara ett exempel) 🙂
—
Men jag läste om en pensionär som hade 600 kr kvar till mat efter att hyra, medicin m.m. var betalt. Blir nog mycket havregryn där …
Kris och panik.
Planeten håller på brinna upp, ingen reaktion.
Fullt krig i Ukraina, vi måste göra något, men vi orkar bara engagera oss i 3 månader.
Räntan stiger och bensin blir dyrare, de är fruktansvärt och någon måste hängas, gärna offentligt. Tänk om vi måste ställa in chartersemestern, det är verkligen katastrof.
Vänta lite nu, är verkligen brytpunkten för statlig skatt kopplad till prisbasbeloppet?
Det är.väl pensionsgrundande inkomst som är max 7,5 prisbasbelopp?
Om brytpunkten för statlig skatt höjs i samma omfattning som PBB skulle det nog bli lite diskussioner…
Skatteffekten skulle motsvara ett jobbskatteavdrag på stereoider.
Ok, missade Joakim P inlägg. Ja, där ser man.
Ja, brytpunkten för statlig inkomstskatt är mycket riktigt kopplad till PBB.
Allt annat lika kommer gränsen knuffas upp 10,7% från första januari 2023, till cirka 50 000 kr/mån istället för cirka 45 000 kr/mån.
Samma sak gäller jobbskatteavdragen. Så ligger man över 50k/mån får man en skattesänkning på mer än 1000 kr/mån nästa år helt automatiskt.
Se mitt svar längre upp.
Undrar om partiekonomerna inser detta och tar med det i valrörelsen?
Jag tycker detta är intressant, för det är något Sverige kan tyra över självt. Importerad inflation via energipriser, not so much.
Suhonen/Greider/Aftonbladet kommer bli skogstokiga.
Inkomstskattelagen blir dessutom svår att ändra snabbt
Oh, jag ser fram emot hur V och c skall kunna samsas under S i denna fråga efter S får bilda regim i höst när Uffe har för sista gången snubblat på sina skosnören 🙂
Popcornsdags.
Det händer (tyvärr) ofta att man ändrar just denna lagen när man vill justera andelen som betalar statlig inkomstskatt, så det skulle kunna ske den här gången också i höstbudgeten. Det som talar mot är att man kanske inte riktigt vill sända den signalen att man är beredd att höja skatt på arbete, och ännu mer att det blir svårt att samla en majoritet som accepterar ett sådant petande. Inget av de borgerliga partierna går ju med på det utan ser det säkert som en chans att knuffa upp gränsen för statlig inkomstskatt permanent. Sen kommer ju kanske lönerna nån gång ikapp realt sett och då är det dumt att ändra på gränsen nu.
Nejdå, S väljare vinner likaledes på detta.
QUE? du menar atr eftersom alla socialförsäkringar justeras upp så “vinner” S väljare på det?
Det gör inte statens ekonomi bättre, och i synnerhet när man committat sig till nato 2%,mer till rättsväsendet. och troigen har fortsatt hög migration (nu via andra mekanismer än direkt asylsökande) vilket belastar statskassan lite så där…
Det är nästan så jag tror att S lämnar WO, låter Uffe försöka med en kaosartad minoritetsregim och så har vi 1991 och Calle Bildt all over mrd ett skenande budgetunderskott. Och sedan har S ursäkter i 10 år framåt…
Skälet är väl rätt enkelt, man förutsätter att lönerna hänger med inflationen och med en fast brytpunkt skulle allt fler få få en skattehöjning. Så detta är bara en transienteffekt i väntan på nya lönekrav.
Ja en skattesänkning men samtidigt urholkad köpkraft. Alternativet är att en ännu större grupp glider över spärren och får en skattehöjning istället.
Precis så, och så fungerade skattesystemet på 70- och 80-talen, vilket är varför man lagt in det här “reallöneskyddet” med KPI + 2% automatisk uppräkning. Det kan man skruva på (har hänt många gånger) men jag tvivlar på att man hittar en majoritet som vill sänka gränsen för statlig inkomstskatt. Det är som du nämner i annat inlägg en transient eftersom lönerna hakar på så småningom, inte i takt med KPI 2022/2023 men på sikt ökar lönerna nog realt.
Det vore en fin bonus om den nuvarande inflationen faktiskt permanent trycker upp skiktgränsen så pass att rejält färre måste betala statlig inkomstskatt.
Mycket konstigt detta. Mjau och SOMEBODY IS WRONG ON THE INTERNET har ju pratat vitt och brett om att inflationen har toppat sedan tidigare. Jag är förbryllad. Har vi måhända att göra med två bolånetorskar som försöker intala sig själva om att inflationen kommer försvinna och att deras räntor inte kommer att stiga till himlen?
Det är dags för bolånetorskarna att inse faktum, räntorna kommer stiga kraftigt framöver. Det kommer att bli en mycket ansträngd vinter i Europa när det saknas gas. Priserna på el kommer att explodera. Skulle inte förvåna mig om Ingves har ett extra möte och höjer räntan innan september. Sötebrödsdagarna är slut för bolånetorskarna.
Nja, som jag skrivit flera gånger tidigare så önskar jag att bopriserna går nedåt. Vilket de nu börjat göra. Hade jag haft pengarna på börsen så hade jag förlorat mer än på bostaden, fördel med låg hävstång när det vänder nedåt. Om jag är bolånetorsk eller ej kan ju du få definiera. Med ett energieffektivt flerfamiljshus som värms med fjärrvärme så har jag inte noterat några förändringar som påverkat min ekonomi negativt. Toppvärdet för den underliggande inflationen hittar vi fortfarande i Mars -22, då var den 1,7 m-m, idag 1,2 m-m (källa SCB). Men jag kan säkert ha fel framöver. Blandar vi tillräckligt många frukter så har vi snart en hel fruktbricka.
Jag tror USA har Peak Inflation nu i juni och juli. Tex har de flesta råvaror redan tappat åtminstone 15% från toppen. Om 6 månader kommer inflationen vara lägre och USA kan då vara i en recession. FED gör en pivot i höst.
Sverige ligger något efter i denna cykel och RB är pinsamt nog varvade av FED.
Mycket talar för fortsatta höga energipriser och då kan vi få stagflation. Inte minst Tyskland och EU ligger extremt illa till om/när krigsförbrytaren Putin stänger av gasen. Då kan vi se BNP-fall på 5-10% i Tyskland och vår elmarknad är ju länkad…
Har ca 25% belåning och sist jag kollade hade långa svenska boräntor fallit något vilket du kan tolka precis hur du vill.
@vischan
Jag tror att grundavvikelsen är att de som har förmågan till någon slags analytisk förmåga ser att den publicerade inflationsstatistiken återspeglar vad som har hänt (bakåtblickande/reaktivt), och därför drar slutsatsen att om de stigande råvarupriser som orsakat den historiska inflationen nu har fallit, så kommer den uppmätta inflationen i en given framtid (framåtblickande/proaktivt) att övergå till någonting annat.
Min uppfattning är att vi haft en osund politik som innefattat tillgångsköp från centralbanker och en oansvarig kreditexpansion. Vad som är värst kan man alltid diskutera, men tillgångsinflationen är roten till det onda som jag ser det.
Sen kan man ju fråga sig vad svenska riksbanken kan göra för att påverka inköpspriset på olja och andra råvaror (samt dess derivat i form av transporter etc). Riksbanken kanske skulle dra lagstiftarna i örat och tvinga omstart av de reaktorer som mot bättre vetande stoppats? det skulle vara en mycket bra penningpolitisk åtgärd 🙂
De som gapar om att “paprikainflationen” skall stävjas med kraftiga höjningar av korträntan får gärna förklara logiken/mekanismen i hur riksbankens val av ränta kommer påverka oljepris, sojapris, kopparpris, kaffepris etc…. rätt retorisk fråga…..
Inför lönerörelsen 2023 vill jag se hur det fack jag betalar kraftiga premier till kräver full kompensation både för den ackumulerade inflationen 2021-22 och aktuell inflation. 10% är en rimlig siffra.
Men facket verkar mer intresserat av att frottera med politiker i Almedalen än av att höja medlemmarnas löner.
Kommer du nog inte få se, facken gömmer sig bakom “reallöneökning över tid” – inte helt utan förtjänst, då reallöneökningar vid hög inflation leder till ännu högre inflation. Så ett ettårigt avtal för 2023 är nog mer troligt, för att därefter se hur inflationen tar vägen.
Enig. Och det vettiga. Ingen tjänar på att vi hamnar i att man ska tävla med lönerna mot inflationen. Då har vi snart ett självspelade piano som gör alla fattigare.
Vi har haft enorma reallöneökningar senaste åren. Folk skulle inte ha låtit kostnaderna skena lika mycket utan haft lite marginal till det som nu händer.
Det kräver jag också.
.
Företag har sökt covid-bidrag och ändå annonserat utdelningar (istället för att bygga krigskassa) och höjt priser mer än inflationen, greedflation.
.
Löneandelen är nere på 1800-talsnivå.
.
Det är inte lönerna som orsakat inflationen och löneutvecklingen i min sektor har varit usel, 1,5 % förra året.
.
Facket får leverera, annars kan jag fixa det själv, genom att strunta i fack och A-kassa.
En intressant effekt är att elbilar/hybrider på begagnatmarknaden gått upp i pris (i skvalp-SEK alltså) senaste året. Köpte en 2020 Passat GTE som då gått 1500 mil för drygt ett år sedan för 350k. Idag kostar 2020-passater som gått 7000 mil mer än så (hos handlare). Dock måste man ju tyvärr ha bil så det går inte att casha in…
För övrigt smög SvD just in en höjning på 21% för papperstidning 3 dagar i veckan + digital. Eftersom löner antagligen inte ökat nämnvärt så måste pappret blivit väldigt dyrt för att motivera den höjningen
Behöver alltså hitta en bank för sparkontot som ger en bit över 10% ränta snart för att inte tappa i köpkraft efter skatt.
Någon som kan föreslå en bra bank, helst med insättningsgaranti?
Ja det var det jag sa igår. Sverige är ett litet import och exportberoendeland i utkanten av världen. Vi kommer antagligen vara ett av de länder som drabbas hårdast på kort och meddellångt sikt.
Dock har vi som tur är hyffsad reda i statsfinanserna. Men för privatpersoner kommer det här göra ont. Likaså för de företag som finansierat sig genom lån och delat ut alla pengar.
Skulle nog säga att med tanke på hur dyrt det kommer bli för vissa hushåll kan vi nog få en kraftigt minskad konsumtion och därmed en redig lågkonjunktur.
Ytterligare observation.
Även mina “rika” vänner har börjat handla på Lidl, Willys, Punkten och andra butiker med mer fokus på pris. ICA och Coop ses som väldigt dyra jämfört med alternativen. Exv skulle jag säga att på frukt, grönt och bageri är Lidl 30% billigare. Rakt av.
Utan att du märker skillnad när maten är färdiglagad.
Som en vän sa. “Visst jag har råd med Ica. Men det känns inte vettigt att bara ge bort pengarna som går rakt till handlarens stora villa”
Jo särskilt om man jämför en stor Willys med en stor ICA blir det en svårförklarlig skillnad (köper bara grönsaker på Lidl eftersom det är det enda som de har ett prisvärt och tillräckligt brett utbud av).
–
Personligen nöjer jag mig också med bara svenskodlat eftersom svenskt ekologiskt är så mycket dyrare i förhållande till den lilla skillnaden i miljö. För utländskt odlat är eko fortfarande viktigt eftersom bekämpningsmedelsanvändningen är mycket större i länder utanför norden (och utanför EU är arbetarskydd vid användning av bekämpningsmedel ofta riktigt dåligt).
Den här situationen har givetvis Riksbank och andra styrande varit medvetna skulle komma. Man har ändå fortsatt att blunda och simma rakt in i kaklet. Man kan fråga sig varför?
.
Jag är alltmer övertygad om att vi återigen kommer få uppleva en fastighetskris där folk får gå från hus och hem.
@trollkung
Fastighetskris vad avser kommersiella fastigheter är en rimlig pyspunka på tillgångsinflationen. Att genom lagstiftning tvinga oligopolet att sluta skvisa marknaden med sina artificiella “vakanser” och att utbudet av ytor skall möta marknaden till det pris marknaden är villig att betala, skulle vara en effektiv åtgärd och få mycket positiv effekt på ekonomin i stort. Pyramidspelet har drivits på av aktörer som handlat mellan sig själva, fått bonusar/performance fee på de fiktiva värden som blåsts upp…….. Fallande priser kommer leda till lägre hyror för kontor/butiker etc…. gör det lättare att bedriva verksamhet med lönsamhet…