Det är inte bara räntorna på de egna bolånen, högre elpriser, högre bränslepriser och högre matpriser som slår mot hushållen. Även medlemsavgifterna i bostadsrättsföreningar påverkas förstås av såväl energipriser som höjda räntor. VLT rapporterar att ett JM-projekt i Västerås Öster Mälarstrand får höjda avgifter med 35% för 100 lägenheter under uppförande. En barnfamilj kan när man slår samman alla prisökningar lätt räkna med 10 000:- SEK i ökade utgifter per månad. Vi får se om det påverkar bostadspriserna något, men de kan förstås bara stiga.

VLT pratar om kvarteret Sjöbris 1 där JM bygger 100 lägenheter, som skulle stå klara om ett år. Ränteläget, inflationen och ökade byggkostnader gör att månadsavgifterna för klubbmedlemskap i föreningen höjs och en anonym köpare uppger att för dens del höjs avgiften med 35%. Personen uppges inte längre vara intresserad av lägenheten, men verkar villig att stå kvar om de räknar om.
Det är ju inte bara räntan på det egna bolånet som höjs. Allt höjs snabbt i pris nu, och många bostadsprojekts ekonomi går nog rent åt bokstavligen helvete.
Då ska man vara medveten om att de så kallade bostadsutvecklarna gör allt för att artificiellt pressa ner avgifterna på nybyggnation för att kunna ta ut ett högre pris, och tar bort avsättningar och kostnader ur den ekonomiska planen med den styrelse som byggbolaget kontrollerar under uppförandet. Så en höjning med 35% sker trots att man verkligen försökt minska avgifterna. En verklig styrelse bestående av medlemmar kan komma fram till att avgiften behöver höjas 50% när man faktiskt ska behöva betala räkningarna också och bostadsutvecklaren fått pengarna för lägenheterna.
Många bostadsrättsföreningar kommer behöva höja sina avgifter – både pga stigande elpriser och räntor när dessa avtal behöver läggas om – men också på grund av ökade taxor för t ex VA och underhåll av fastigheten. Det blir en dubbelsmocka, både höjda bolåneräntor och höjda klubbavgifter i bostadsrättsföreningen.
Nu handlar ovanstående anekdot om en förening under uppförande, där byggkostnaderna slår till. Befintliga föreningar bör klara sig bättre. Oftast. Så länge det inte finns akuta behov av renoveringar.
Men hur kan det se ut om det vill sig illa för ett hushåll när allt slås samman?
Om vi tänker oss en barnfamilj med tre miljoner i lån och att deras rörliga ränta ökat med en procentenhet så blir det 1 750:- SEK i månaden. Räntan kommer dock höjas ytterligare fram till årsskiftet så vi kan räkna med 3 000:- SEK i ökade räntekostnader.
Bor man i en villa ökar elkostnaderna med 5 000:- SEK per månad i vinter.
Bensin- och dieselpriset har som bekant ökat säg runt 10:- SEK pga den reduktionsplikt som bland annat Moderaterna röstade för för ett år sedan – oljepriset har varit betydligt högre förr, utan att vi haft dessa drivmedelspriser, utan det är priset på biobränsleinblandningen som stuckit iväg, inte oljan eller skatten på bränsle.
Har man två bilar som kör 1 500 mil om året vardera, och förbrukar 0.6 liter milen blir det 1 500:- SEK mer i månaden för bränslet mot tidigare. Privatleasingen av bilarna kanske höjs med 1000:- SEK i månaden pga högre räntor.
Sedan har vi förstås maten. Matpriserna har stigit cirka 10%, men kommer stiga mer i höst. Barnfamiljens matbudget är kanske 6000:- SEK och med 20% prishöjningar på maten blir det 1200:- SEK till.
Och så har vi andra prishöjningar också på sådant man inte kan avstå, som t ex VA, försäkringar mm. Säg 1000:-.
En liten summering: 3000+5000+1500+1000+1200+1000=12 700:- SEK i ökade kostnader för barnfamiljen.
Då har ändå bägge fortfarande jobb. Tänk dig en fattigpensionär som bor kvar i villan och får 5000:- SEK i ökad elräkning per månad.
Men utgiftsökningar i den klassen kommer förstås inte påverka den svenska bostadsbubblan. Bostadspriserna kan ju bara gå upp. För övrigt läste jag hos SvD om aviserade tioprocentiga höjningar av fjärrvärmetaxor, vilket kommer slå mot bostadsrättsföreningar. Man får hoppas att man har en alert styrelse som höjer medlemsavgifterna, för annars kan det bli svårt att betala räkningarna för en del föreningar varpå dålig stämning inträffar när inkasso och fogden knackar på dörren.
91 kommentarer
En liten kommentar från en barnfamilj med tre barn (tre döttrar i ålder före tonåren):
Matkostnader på 6000kr måste innebära att man köper mer eller mindre allt det billigaste som finns i butiken och då ska barnen helst äta det också. Nu är vår familj i kategorin “medelklass” och vår matkostnad ligger snarare på ca 10k SEK per månad och har gått upp från ca 8k SEK per månad på lite drygt ett år (enligt utfall som jag har sparat ned från de senaste åren). Detta exkluderar eventuella restaurangbesök och snabbmat utan avser enbart mat från storvaruhandel.
Således ännu värre.
Helt klart! De som har tonårspojkar kommer nog inte jubla när de går och handlar men hör från andra barnfamiljer att de noterat att allt blivit mycket dyrare och att det oftast slår på sällanköp eller nöjen som kan undvaras utöver att det blir mindre till sparkontot men det är en fråga om vad folk prioriterar.
Samma upplevelse här. 3 barn och det är nöjen och restaurang som fått stryka. Lisebergstrippen i september inställd.
@Klasa:
Jag har motsatt uppfattning om matkostnad, jag är ensamstående och har två vuxna barn boende hos mig över sommaren. Vi gör veckomatsedel, lagar nästan all mat från grunden inklusive bröd och handlar svenska råvaror (utom sådant som inte odlas i Sverige). Kostnaden för detta ligger fortfarande på mindre än 1000 kronor i veckan inklusive matlåda för lunchen.
Fast pris för mjöl och dylikt har gått väldigt mycket så det innebär att du måste välja billigare varor för att behålla samma kostnad. Vi bakar bröd ibland men mjölet har gått upp flera kronor per paket. Sen har du övriga varor men väljer du billigare så går det fortfarande att kompensera ökade priser, men om du valt de billigaste sedan tidigare så kan du inte sänka annat än att välja bort helt och hållet.
Helt betydelselöst om mjölet gått från 18 till 22 kr för en 2 kg förpackning eller vad nu prishöjningen består i. Låt oss anta att 2 kg mjöl blir 4 limpor, det är en prishöjning om 1 kr per limpa. Om man inte äter väldigt mycket bröd så märker man inte den prishöjningen i sin vardag.
—
Goeran63 verkar f ö som en rekorderlig karl, kör samma upplägg till vardags och har samma erfarenhet – det kostar < 1000 kr/veckan. Är man då två lönearbetande personer i familjen så är det inte direkt tungt att bära.
En liten inflationsanekdot: 16:e juli betalades 47:95 för 600 gram Smör & Raps på Hemköp. Den fjärde augusti var priset 53:95. Fortfarande betydligt billigare än 600 gram Bregott (65:95). Smaken är lite annorlunda – men va fan, det är bara att njuta av att man fortfarande kan lägga på ett tunt lager smörblandning på smörgåsen även på vardagarna.
Man får väl hoppas kon fått mer i lön eller har gräset i hagen blivit dyrare…
Kostnaderna för att skörda ensilage har ökat med 30-40%.
Tur vi inte haft en 2018 liknande torka i år.
En mjölkgård är storkonsumenter av el, det vet vi vad som hänt ned priset på el.
Substituera med margarin…. (nej fyfan vad äckligt). Vi gör egen färskost som vi kryddar själva, köp billig mjölk på kort datum, koka upp och häll i något surt (citronsaft, vinäger) så det ystar. Blanda in de smaker ni gillar.
@Sagbab:
Bättre att substituera med smör, som brukar reas ut då och då för 70-80 kr/kg och har lång hållbarhetstid (går t.o.m. bra att frysa). Gillar man rapsolja i smöret kan man tillsätta den själv.
Mina favvobutiker här i Kungsbacka heter Lidl och Coop. Cooooooop? säger läsaren. Ja, ofattbart nog finns det fortfarande personer som betalar för lyxvaror och med butikens (Coop Kolla) dåliga stock management har de oftast varor på kort datum.
…
Idag Falukorv 600g för under 20 kr, grillkryddad benfri fläskkarré 600g likaså för runt tjugan. Och Arla röd mjölk för 8 kronor litern. Allting givetvis sista dagen men kom igen nu, dysenteri går att behandla. Tricket är att hårdsteka allting och spara i kylen eller frysen.
…
I övrigt för varor till mobförrådet är det Lidl. Fortfarande 19 kr för ett kilo basmusli och 26 kr för 750 gram lyxhuset med lite frukt i. Sultanarussin 10.90 för 250 gram, köpte 8 påsar för vem vet när de ökar med 50%?
…
I övrigt är det jägar/samlartillvaro som gäller. Man köper stabila basvaror för skafferiet och så det som det råkar vara rött pris på idag. T ex Coop Räksallad halvkilot för 15 kr och en limpa bröd för 15 kr. Så tar man det dag för dag.
…
Problemet kommer den dagen billiga basvaror exploderar i pris eller butikerna går omkull men jag har inget svar på den frågan.
Bra strategi. Man ska också se till att bli medlem i deras “klubbar”. Man kan göra riktigt bra klipp. 400 gram Garants Digestivekex för 7:95 är ett guldkorn. Smula ner ett kex i basmuslin på söndagsfrukosten så känns det som den gamla goda tiden igen.
Det är självklart så att butikerna höjer sina marginaler mer på varor där försäljningsvolymen stiger.
Vid förra finanskrisen höjdes, till exempel, priset på nötbog procentuellt mer än ryggbiff.
Vill du köpa nötkött billigt kan jag tipsa om att bondens pris till slakterierna enbart har stigit marginellt.
För någon vecka sedan var jag på Wapnö gård.
Där kostade smör och grädde mindre än på Ica.
Mjölk köper jag nu billigare direkt från gårdsbutik.
Kött har jag eget.
Grannen hade massor med ensilage över från förra året.
Ensilaget håller fram till nästa vår.
Jag fick köpa det för förra årets pris.
Det blev en bra vinst.
Nu kan djuren beta själva 4-6 veckor längre in på hösten på grund av att jag inte tar en andraskörd vall.
En skörd som troligen kostat det dubbla per ensilagebal mot vad jag nu fick betala.
Blir lätt att införa den sk beredskapsskatten i detta läget, samtidigt som man är comittade att satsa på försvaret.
Om vi säger så här- att vara statlig byråkrat kommer bli väääldigt nervöst om ett år eller två.
Någonstan måste staten spara och att minska på sina åttagande åt röstande medborgare som ser sina kostnader öka kraftigt blir svårt.
Dvs det är i byråkratin det kommer sparas. Dvs statliga tjänstehjon får sparken.
Köpa kött med kort datum är ett smart drag. Billigare och bättre (mörare).
Köp, lukta och frys. Bäst före är inte ett sista förbrukningsdatum.
Dessutom finns det goda vegetariska rätter.
@Rikitikitavi:
Att köpa nedsatt med kort datum är en vinst för alla parter, både för kunden, butiken och planeten 🙂
–
Fullsortimentsbutiker som ICA Maxi “måste” alltid ha fullt i hyllorna och då säljer man inte riktigt alla färskvaror. Det är bättre att rea ut för inköpspris än att slänga och förlora allt. Lågprisbutiker som Willy’s kan ha tillfälliga luckor i sortimentet när något sålt slut utan att kunderna klagar och har därför mindre svinn.
Det är nog inte bara inom den offentliga byråkratin som det måste sparas framöver.
Jobbar man, till exempel, på en HR avdelning så bör man bli lite orolig.
Inom finans är det mycket på gång också, de har befunnit sig i en bubbla alltför länge nu.
Läs här: https://www2.deloitte.com/us/en/pages/audit/articles/impact-of-blockchain-in-accounting.html
Att kicka HR har fördelar i alla situationer. Tänk att kunna rekrytera folk igen.
HR är ett folk som påminner mycket om sådarna som jobbar på arbetsförmedlingen.
Du satte ord på mina tankar. De skall jag sprida.
De enda som vinner på HR:s existens är HR själva.
Angående blockchains och finans blir det främst mer jobb med blockchain under lång tid. Det ger ju ingenting nytt och är långtifrån det enkla svaret på allting.
Oerhört mycket nya regleringar på gång i finans. Det kommer inte att bli mindre jobb, bara lite annorlunda.
@Anders Rydén:
Det är tvärtom, företagets lilla HR-avdelning är de som vet hur man omplacerar, utbildar, permitterar och förhandlar om lösningar vid nedskärningar. Duktiga sådana handläggare är därför bokstavligen guld värda i svåra tider.
–
(Oduktiga anställda är ingen tillgång vare sig de jobbar på HR eller på andra ställen i företaget.)
Jag brukar inte rekommendera vänner och kollegor att gå in i nybyggnadsprojekt om det rör sig om bostadsrätter. Det p g a att man inte kan veta säkert om hur ekonomin har satt sig. T ex kan byggkostnaderna varit alltför höga och det löser de nya föreningarna med mer lån.
Vad folk i allmänhet oftast inte inser när de köper en bostadsrätt är att de blir delägare i ett företag. Händer det något negativt med fastigheten så finns det bara en grupp som ska täcka kostnadsökningarna, och det är ägarna, oavsett om det innebär 5-10 eller 30% ökning av månadsavgifterna. Betydligt tryggare att gå in i en äldre förening, speciellt när priserna är så upptrissade i storstads områdena.
Du har rätt på sätt och vis.
.
Men historiskt har köpen av nyproduktion varit extremt lönsamma för många. Jag har flertalet bekanta som inte varit med i bostadsstegen och där nyproduktion gett dem en ingång.
Det har varit först i samband med att bubblan började spricka 2017 som man såg att det fanns risker.
.
Det är sällan de första köparna av ett dåligt projekt som drabbats. Det har dålts i belansräkningarna. Risken har primärt varit tillgång och efterfrågan.
BRF sköts tyvärr i extremt variernade grad. Min gamla förening avgick halva styrelsen i då stämman röstade ner just en avgiftshöjning som skulle rustat föreningen för dessa tider.
Man hade inte höjt avgifterna alls på 20 år och det såg medlemarna som en stor del i lägenheternas värde.
Det verkar som att styrelsen i din gamla förening saknade kunskap. Avgifter sätts av styrelsen och behöver inget stämmobeslut.
Kommer ihåg att bloggaren gjorde återbetalningskalkyl (eller vad det nu hater på finanssvenska) på att investera i solceller. Den måste nog justeras sedan vi fått dessa enorm höga elpriserna så kallylen borde vara ännu bättre. Från April till oktober har jag på min 13,7 KWp anläggning aldrig gått minus mellan April och September utan fått tillbaka mellan 0 till 150% av det jag köpt. Och den viktigaste besparingen är ju på elen du aldrig köpte.
När bostadsmarknaden var stark så var solpaneler en extremt bra investering
Lite som fiberuppkoppling. Husvärdet höjdes direkt med motsvarande.
.
Solpanelerna är såklart mer lönsamma nu. Men man ska tänka på att det är dagar på sommaren med extremt låga elgpriser. Dessa dagar är kanske då man producerar mest el. Samtidigt som när det är som dyrast på vintern har man nära nog nollproduktion.
.
Det är som med frågan kring elbilar som ställdes hä’romdan. Man får se över året hur det ser ut nu. Då får man ett bra facit på extremår.
Hyrorna i nybyggda hyreslägenheter är också på väg “genom taket”. Redan på 80-talet var det antingen de som var välbeställda eller de som fick bostadsbidrag som hade råd att hyra något nybyggt…
Vi hoppas att man passar på att minska ner bostadsbidragen nu så hyrorna kan konkurreras ner och inte höjas ytterligare pga fastighetsägaren kan gottgöra sig bidraget.
Glöm inte bankernas intäktskälla räntebidraget också.
Jag kan bygga vidare på anekdoten. Jag har nämligen tecknat förhandsavtal i nämnda Sjöbris 1. Det som får hyrorna att skruvas upp är inte nuvarande byggkostnader utan istället snitträntor på bostadsrättsförenings lån (kalkyl ändras från 2,8% till 4,2%) samt ökade driftkostnader. Försäljningspriset till brf vågar inte JM skruva på för då är det ett tydligt kontraktsbrott, ökade byggkostnader utgår jag ifrån att JM tar på sin marginal.
Där är ju frågan om en drastisk förändrad månadskostnad är tillräckligt skäl att kunna bryta avtalet som kund.
Precis. Den förändrade månadskostnaden beror ju inte på ökade byggkostnader utan på ränta som ska betalas av efter bygget. Kalkylen har varit transparent med vilka olika räntor på de olika löptiderna som använts.
JM säger enligt artikeln att det inte finns prejudikat (kraftiga räntehöjningar har ju inte existerat i modern tid) och frågan får avgöras i domstol om det blir aktuellt.
Har materialet innan kontraktskrivning varit transparent finns det nog inget att gnälla på som kund. Då kan de som beställt en bil häva köpet därför att räntan på billånet/leasingen gått upp under väntetiden?
Exakt. Var på väg att skriva en kommentar om detta. Lars skriver tvärsäkert att ” Nu handlar ovanstående anekdot om en förening under uppförande, där byggkostnaderna slår till.”
Jag tvivlar på det, och om han inte har uppgift på det så hävdar jag att det är betydligt mer sannolikt att det är räntekostnaden som stuckit i väg. Ganska lätt att räkna bakvägen om man vet vad belåningsgraden är och kalkylräntan
man ska nog beräkna att bostadsmarknaden kommer sätta sig 20-40%.
Boendekostnaderna kommer öka för alla bostadstyper. Så pass att man helt enkelt inte kommer att ha råd att hänga med i budgivningarna
Anekdotiskt så är det enormt mycket objekt som kommer komma ut på villa och bostadsrättsmarknaden nu i slutet av augusti i Sthlms län. Allt som inte såldes i våras ska nu trängas med alla som ska skynda göra affärer nu.
Det mest förvånande med hela saken är väl att någon öht skulle vilja betala för att bo i Västerås.
Västerås som har så bra rykte: https://www.argalappen.se/studentkorridorslappar/433/nagon-kommer-inte-att-bli-bjuden-pa-nasta-lan-party/
Ja just, det är ju alltid Enköping som är närmast!
🙂
Jag blev precis lika förvånad när jag sålde mitt hus i Västerås för något år sedan. Man skulle ju kunna tro att det var osäljbart, men icke. Mitt eget köp av huset för 10+ år sedan skylles förstås på ungdomligt oförstånd. Eller bara vanligt oförstånd.
–
Skämt åsido så är Västerås en “lagom stor” stad för många. Gränsen för “lagom” går som alla vet vid om staden har sitt eget IKEA eller inte. Bonuspoäng för minst fem coola hamburgerhak.
–
Hyfsat rimlig skattenivå också, ännu så länge.
–
Västerås har däremot en kommunledning (både tjänstemän och politiker oavsett färg) som är alldeles för besatta vid att staden ska växa så att dom har fler invånare att skryta om inför sina kollegor i andra städer. Resultatet är ungefär som man kan förvänta sig.
Det är en nog en åkomma som drabbar många av de där halvstora städerna, att man måste hitta på nåt för att sticka ut. Ett badhus, fler invånare eller vad som helst. De där lagoma städerna är ju annars lite anonyma. Men jag gillar’t egentligen, det är ju så att säga ett destillat av Sverige. Alltid ett gammalt Konsumhus från 60-talet i centrum, alltid några lindalléer och alltid några restauranger med mer ambition än kunskap. “En fantastisk sommarstad är det i alla fall”, säger folk för att försvara sin lagomstad när man står på ett folktomt, mörkt torg i november och undrar vad fan som händer. Sen kvittar det om det är Landskrona, Gävle, Västerås eller Östersund man snackar om.
Söker man på Hemnet på hästgårdar som det är budgivning på är de tre av de fyra dyraste som följer:
…
Begärt pris: 8 000 000, bud: 6 700 000
Begärt pris: 7 900 000, sänkt från 11 000 000, bud: 7 000 000
Begärt pris: 7 250 000, bud: 5 000 000
…
Jag har bekanta som har hästgårdar. Det börjar gå upp för dem att de kommer att få elräkningar på 25 000-40 000/mån till vintern. De hade 12 000 – 18 000/mån i vintras. Hur kommer det här egentligen att sluta? Det börjar kännas obehagligt. Blir det som i UK där de tydligen vägrar att betala sina elräkningar?
…
https://www.msn.com/sv-se/nyheter/utrikes/tusentals-britter-v%C3%A4grar-betala-elr%C3%A4kningen/ar-AA10oWhi?ocid=msedgntp&cvid=6d36e837533c4be0a8737f3e66f94526
Många som köpt hästgårdar är ju sånna som lagt livet, energin och pengarna på djuren. Det är inte så många som lagt pengar på solpaneler utan istället har man byggt hästrelaterade saker (eller köpt fler hästar)
Har sagt det förr. Här ute i Roslagen är hästfolket antingen de som är svinrika. Eller så är det de som knappt har råd att ta hand om sig själva. Fördelningen är 10/90 där.
Alla “vuxenridskolor” för de som inte lärt sig rida trots 20 års lektioner kommer få dubbla sina avgifter.
Det har varit känt länge att man ska ha kontant betalning om man säljer hö till hästfolk.
I synnerhet om de är ensamstående och kommer med en ganska skruttig bil för att hämta grovfodret.
Vår leverantör har höjt från 400 till 550 kr/rundbal hö, säger inte så mycket om det då allt blivit dyrare för honom. Bara ponnies så 15 balar räcker ett år, kan leva med det. Kontant i handen naturligtvis, skulle jag också ha gjort men snart börjar det bli knepigt att använda dom där lapparna som kalla sedlar…
Angående UK så har vi ju en aktiv kronofogde som snabbt stoppar in en anmärkning som fuckar upp livet för de som försöker vara olydiga pöjkar eller flickor.
Så är det. Många nya ärenden lär det bli.
Vi har många förbannade pensionärer som inte bryr sig lika mycket om en anmärkning samt helt enkelt inte har råd att betala.
Då är ju utmätning nästa steg. Sverige är nog det land i världen du har svårast komma undan en skuld.
Har du en villa så åker den ut på marknaden.
Vågar sittande regering titta på under en sådan operation pga elpriser?
Jag menar, det är typ regeringens viktigaste uppgift att folk skall ha råd att värma sig.
Vägra betala -> inkasso -> vägra inkasso -> fogden -> betalningsanmärkning -> spelat bort sig från bostadsmarknaden (och mobiltelefoni etc) i 10+ år.
Så ser det ut nu i alla fall. Hur kommer hyresvärdar och företag reagera om en större andel av “marknaden” inte går att sälja till i 10+ år? Konsumtionen kommer att sjunka som en sten. Ska bli intressant att följa eventuella nya affärsmodeller framöver.
Marknaden är full av folk som inte drar på sig anmärkningar. Varken av slarv, oförmåga eller prostester.
Att uppvigla till “betala inte” riskerar bara att skada folk. Sluta med det.
Uppvigla är ett starkt ord, det bör du inte använda så ovårdat.
Facit finns redan från lågkonjunkturen 1991ff Det blir ingen revolution som ändrar spelreglerna i ekonomin. Den som inte kan betala kommer att få ta konsekvenserna av det. Många kommer att få problem som för vissa slutar i ekonomisk ruin. De flesta kommer att klara sig. För förlorarna i stor skala finns skuldsanering som en utväg.
Nja, en liten korrigering. Mobiltelefoni tar man på kontantkort så det blir inga större problem. Priserna är ungefär de samma på kontant och abonnemang.
…
Bostad blir ju dock värre, även de som hyr ut i andra hand brukar kolla din bakgrund.
Ska bli intressant att följa andrahandsmarknaden på hyresbostäder om fler inte kommer ha råd med hyreshöjningar och vakanserna ökar.
Det bör ju slå mot andra och tredjehandsmarknaden som väl är ganska stor idag.
Kanske blir balans mellan utkickade villaägare och hyresrättsinnehavare, så kan de byta med varandra.
Angående mobiltelefoni.. kan bli svårt framöver ändå. https://www.pts.se/sv/nyheter/telefoni/2022/anonyma-kontantkort-inte-tillatet-efter-1-augusti-2022/
Är det inte standard att betalningsanmärkningar försvinner efter 3 år för fysiska personer?
Blir lite trött på denna inflation. Pratade med varvet i helgen om vinterförvaring och fick veta att priserna gått upp med 15% mot förra vintern! De hade inget bra svar till varför 3×7 meter yta på en grusplan i norra Roslagen helt plötsligt blivit 15% dyrare och gav mig efter lite knorr samma pris som förra året.
Jag kan förstå att service och reservdelar blivit dyrare men att smälla på generella prisökningar ”bara för att det är inflation” känns lite lågt.
Samtidigt är det så inflation fungerar när folk vant sig.
Så då blir det ett självspelande piano alltså?
Ja, Inflation i ekonomisk teori baseras mycket också på förväntade prisökningar utöver de “verkliga”. Det självspelande pianot och något ekonomerna vill undvika är kraven på löneökningar som sedan ger ytterligare prisstegringar eftersom befolkningen ju fick så mycket mer i löneökningar och man hamnar i en dålig inflationscirkel. Detta och att tron på valutan sjunker är ju faror som länder med extrem inflation har. Det är ju bland annat därför en väldigt drastisk åtgärd att åtgärda inflation ibland kan vara att byta valuta. Jag tror räddningen här (från inflationen) blir lågkonjunktur (ja det är avsiktligt att kyla ekonomin till nästintill lågkonjunktur) för då i sin tur minskar ju efterfrågan på olja/energi osv. = inflation minskar.
Ställ båten på tomten då?
Läste du vad jag skrev om byråkrater? Kommuners bygglovshandläggare, båtuppställning och bygglov…
Vi får se vad som kommer först….
varför skulle jag läsa det du skrev. Du svarade inte månskensbonde 😀
Det som man alltid måste tänka på om man vill köpa en bostadsrätt är om bostadsrätten äger marken eller om huset (husen) har tomträtt. Åtminstone i Stockholm har det flaggats enorma höjningar av tomträttsavgälden.
Tomträttsavgälden skall väl stå i relation till marknadsvärdet på fastigheten? Blir jobbigt för kommunerna om värdet faller 20%-40% som någon spekulerade om ovan.
Även ränteläget påverkar gälden. Marknadsvärdet skriver förstås inte kommunen ner – skriver de ner skriver de ner värdet på sina fastigheter och går därmed med förlust bokföringsmässigt i kommunalbudgeten som måste finansieras.
Inte jättejobbigt skulle jag tro, tomteattsavgälden brukar ju bara justeras med vissa intervall som åtminstone var ganska långa förr?
På senare år med skenande fastighetsvärden har åtminstone Göteborg haft för vana att ändra till 5 år vid varje omskrivning. Förr var det 20 år eller till och med längre. Men då var systemet med tomträtt ett sätt att behålla värdeökningen i kommunen och inte löpande finansiering.
5 års intervall istället för 20 år låter bra ur perspektivet att slippa snyft och tjafs vid omförhandlingsmonologen.
Systemet är omgjort sen länge i Stockholm. Stora höjningar väntar för många föreningar de närmaste åren.
Bloggens undertitel sammanfattar väl det hela ganska väl.
.
Att tillgång på energi skulle bli den trånga sektorn och dra med sig allt annat var väl inte heller nån högoddsare direkt.
Kommentaren hamnade helt fel och skulle kommit fristående längre ner… Sorry.
“För övrigt läste jag hos SvD om aviserade tioprocentiga höjningar av fjärrvärmetaxor, vilket kommer slå mot bostadsrättsföreningar. ”
Nåväl… Fjärrvärme är ju en av de få trygga hamnarna idag skulle jag säga. En 10%-ig höjning av min BRF uppvärmningskostnader skulle motsvara en avgiftshöjning på 1,3%. Något värre för en dåligt isolerad, fristående villa, såklart. Men flerbostadshus har sina skalfördelar.
Bloggens undertitel sammanfattar väl det hela ganska väl.
.
Att tillgång på energi skulle bli den trånga sektorn och dra med sig allt annat var väl inte heller nån högoddsare direkt.
Blit så när vi lämnar eran av billig fossil energi.
Sverige har haft höga arbetskraftskostnader.jämfört med konkurrentländerna.
Nu när energikostnaderna stiger och allt med det måste man förändra detta. I viss mån genom lägre löner, men främst genom sänkt skatter. Antingen indirekta löneskatter eller direkta.
Sedsn får man anpassa offentliga verksamheter därefter.
Måste man? Energikostnaderna stiger ju för alla, så jämfört med eventuella konkurrenter så minskar ju de svenska arbetskraftkostnadernas andel av den totala produktionskostnaden.
Man får vara tacksam över att bo i en förening med stabil ekonomi, låg månadsavgift, en kompentent styrelse med alla reparationer avklarade och betalda mitt i Sthlms innerstad. Nu har vi bara löpande underhåll. Vår avgift kommer höjas med 10 % sista kvartalet detta år. Har inte fallit för frestelsen att använda bostaden som bankomat som alltför många gjort nu under de osannolikt goda åren. Har bara några 100000 tusen i lån. Nu kommer baksmällan för många som sitter med miljonlån, Ingen aning vad “medellånet” ligger på i Stockholm, Gissar mellan 2-4 miljoner. Det kommer bli stentufft nu framöver i synnerhet om det blir i kombo med en ny omgång med corona, arbetslöshet etc
Medelbelåningen för ”nya” bolånetagare i Stockholm (även de som nyttjar den som bankomat) var cirka 2,5 MSEK per skalle år 2021. Så medelbelåningen lär väl ligga närmare 1-1,5 MSEK bland befintliga. Not great, not terrible.
“Evig tillväxt i en ändlig värld” – temat för bloggen… Tack LW för att belyser denna problematik.
Mycket av det här handlar också om en vilja att konsumera mera. Jag vill inte säga överkonsumera men resultatet blir i alla fall man lånar mer än man klarar. Förr eller senare spricker detta. Men de senaste 20-25 åren ändå visat sig framgångsrikt med t ex huslån och aktier. Lönen hänger sällan med även om man gnetar på… Man får öka risk om man ska hänga med inflationen uppåt.
Men till min fråga, vad är det bloggen och bloggaren egentligen föreslår för att hantera denna och andra knepiga ekonomiska situationer? Det handlar inte om partipolitik iallafall och inte om några stora konspirationer (såsom great reset mm) eller hur? Vad är receptet på ett OK liv i en ändlig värld?
Anekdot
Sålde lägenhet 20 juni i centrala Gbg. Fick en bit under vad vi önskade men kände bättre detta än att göra nytt försök nu. Hade kontakt med mäklaren, han kallade läget för “nattsvart”. Köpte ett billigare hus på landet. Bergvärme och hederlig kakelugn är det som vi skall hantera vintern med. Plus känslan att vi i princip är skuldfria.
👍