Media rapporterar att Stockholms kommun och flera andra kommuner i Region Stockholm har ignorerat klimatförändringar och underinvesterat i vattenförsörjningen, vilket leder till att det nu sägs var akut vattenbrist. I ett land med kanske världens bästa tillgång till vatten så är detta helt och hållet ett konstruerat problem pga inkompetens och tron att strafflagstiftning ska stoppa klimatförändringar.
Vi tar det igen: Sverige har bland världens bästa tillgång till vatten och all form av kommunal färskvattenbrist är ett helt och hållet politiskt skapat problem där man inte investerar i utbyggnad av vattenförsörjningen för att kunna hantera alla kommuners dröm om att få fler invånare, samt att de ofrånkompliga klimatförändringarna ignoreras för att slippa ta dessa investeringar.
Inte ens på ökommuner som Gotland eller Tjörn är eventuell vattenbrist annat än helt politiskt konstruerad. Man kan bygga desalineringsanläggningar, om man inte vill i fallet Tjörn bygga ökad kapacitet från fastlandet, eller i fallet Gotland inte vill acceptera rening av vattnet från kalkstensbrotten, vilket man erbjudets av Cementa.
Att det nu sägs att man måste spara på vattnet i Stockholm beror helt på att man inte investerat i vattenförsörjningen.
”Vattenverk i området har just nu begränsad kapacitet att producera kranvatten. Den ovanligt höga vattentemperaturen i Mälaren påverkar reningsprocesserna i vattenverken negativt, vilket gör att vattenverken inte kan leverera lika mycket som vanligt.”
Detta är helt och hållet politiskt konstruerat. Man tänker sig att genom att förbjuda bilar i Stockholm och bygga bort vägar och ersätta med cykeltrafik, samt att man ska höja skatten för höginkomsttagare eller införa punktskatter eller annan socialism, så ska det inte bli några klimatförändringar. Men klimatet skiter i vad vi gör i Sverige, med några promille av världens CO2-utsläpp brutto (oräknat det våra skogar etc lagrar in) och klimatförändringarna är en realitet.
Vad man då behöver göra är att investera i ökad kapacitet och anpassa till de nya förutsättningarna med bland annat i detta fall varmare vatten vilket påverkar processerna. Men det gör man inte.
Samtidigt skränar alla kommuner om att ”vi måste bli fler”, men tänker likt förbannat inte bygga ut vattenförsörjningen. För det skulle ju kosta pengar.
Nu är det så finurligt med VA-taxorna att de ska täcka sina egna omkostnader och de är obligatoriska (om man vill ha vatten och avlopp). Så kommunerna kan helt enkelt höja taxorna för att finansiera de nödvändiga investeringarna.
Så nej, att du slutar äta kött (som dessutom är kretsloppsutsläpp och inte påverkar klimatet, betesdjur är rent av netto bindare av CO2-ekvivalenter, och ju färre mjölk- och köttdjur vi håller i Sverige, desto sämre för klimatet, för att inte tala om den biologiska mångfalden) eller ställer bilen, och börjar cykla eller skippar semesterresan, samt klär dig i trasiga kläder kommer inte ge vatten i kranen. Det enda som kommer göra att denna situation inte upprepas är att VA-taxorna höjs och klimatanpassade investeringar genomförs.
Fast högre VA-taxor skulle ju höja driftskostnaderna för villor och medlemsavgifterna för bostadsrättsföreningar, och därmed sänka värderingen av bostäderna i bostadsbubblan pga högre månadskostnad. Och så kan vi ju inte ha det. Bäst att skippa plastsugrör istället eller någon annan symbolhandling, så man kan ignorera de faktiska klimatförändringarna som pågår.
Jag har bloggat om det många gånger förr – klimatförändringarna kommer inte stoppas, och vi måste släppa sargen och göra klimatanpassade investeringar. Snuttefilten med olika straffskatter och självspäkande kommer inte göra det åt oss. Och de klimatförnekare som menar att det inte pågår klimatförändringar har del i att investeringarna inte görs.
Såg någon siffra att 80% av landets kommuner nu ska ha vattenbrist, men hittar inte länken igen. Det betyder att minst 80% av landets kommuner har under investerat i vattenförsörjningen.
Nu ska jag gå och bada i vår vattenbrist. Tydligen varning här och i 14 andra län. Inklusive länen runt Mälaren med sina fjorton miljarder kubikmeter vatten. Ja, det är alltså vattenbrist på andra platser än i Stockholm, men alla journalister bor i Stockholm så vad som rapporteras i riksmedia vet vi ju …
För övrigt innebär det idiotiska rivandet av dammar i Sverige att grundvattennivåer i dessas tillrinningsområden sänks och det blir sämre tillgång till vatten. Så vill du riva dammar, kom inte och klaga.
Det bästa du kan göra för att driva på att investeringarna görs är förmodligen att tappa upp ett ordentligt stort och redigt bad i badkaret i lägenheten, eller passa på att byta vatten i poolen just nu. Vattna trädgården och tvätta bilen. Kanske kan politikerna fås att ta rätt beslut om vattnet faktiskt de facto tar slut – så länge folk snålar och räddar kommunpolitikerna från deras ovilja och inkompetens, så kommer inte investeringar göras.
Nej, att du installerar snålspolande munstycke på vattenkranen ger inte mer vatten till barnen i Afrika och andra U-länder, som också lider av frånvaro av investeringar i vattenförsörjning, i deras fall orsakade av fattigdom orsakad i kronologisk turordning av kolonialism, socialism, diktaturer, teokratier, handelshinder mot välståndsskapande frihandel, samt korruption. Dessutom rinner inte det svenska sötvattnet till Afrika, utan till Östersjön och Västerhavet där det blir saltvatten.
* Här ser ni att jag skippar det onödiga ordet ”att”. Jag är bästsäljande författare, jag gör vad f-n jag vill med svenska språket, som är friare än vad din grundskollärare lärde dig. Och** det står jag för. Men*** att vara språkpolis är ett tillstånd, inte ett facit.
** Ni ser vad jag gör här?
*** Hör ni några smällar är det bara en språkpolis hjärna som exploderar, eftersom hen inte kunnat gå vidare från högstadiesvenskans pekpinnar.
256 kommentarer
Klockrent skrivet!! Ren sanning.
Vi ska även konstatera att Stockholms rödgröna röra hellre såg att det var EN ambulans som betjänade innerstan
Jag har kontakter som kan bekräfta att det var jävligt illa men som fått order att inte säga emot politikerna om de vill ha kvar jobbet. Med motivering att det är ”känsligt för rikets säkerhet om man diskuterar denna inkompetens.”
Socialistinternationalen i socialdemokraterna, VPK och miljöpartiet ser det som viktigare att man fått ”Straffa de onda privata ambulansföretagen” än att det blev fungerande ambulanssjuvård i skandinaviens största stad.
Lämnar det till er att tänka hur det hade gått om det skedde ett terrordåd då (Det är därför de som har insyn fått förbud med hot om avsked att peka på inkompetensen hos politikerna)
Ohh, då bryter det mot yttrandanfriheten, offentlighetsprincipen och visselblåsarlagen och säkert andra lagar. Uppmana din kontakt att tala med media och häng ut politikern.
tyvärr kan politiker inom vissa områden idag hänvisa till ”rikets säkerhet”.
Då sjukvården är samhällskritisk får man inte prata rakt ut om vissa saker. Speciellt inte om man drar ner byxorna på en socialdemokratisk politiker i rikets huvudstad som groomas för att komma tillbaka till regeringen.
Inga rattfyllerister i regeringen, tack!
Save water drink Champagne!!!
De 2-3 liter vätska man ska dricka om dagen är knappast problemet här.
Man ska inte dricka 2 – 3 liter vätska om dagen.
För de flesta räcker det att dricka när man är törstig.
En allmän riktlinje är att en frisk vuxen behöver ungefär två liter vatten per dygn, eller 30-35 milliliter per kilo kroppsvikt. I det ingår både vätskan från det vi äter, som kan vara ungefär en liter per dygn, och från det vi dricker.
https://ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/popularvetenskapliga-teman/tema-mat-och-halsa/sluta-klunka-du-dricker-inte-for-lite-vatten
Det innebär att man sammanlagt behöver dricka så här mycket totalt varje dag, inte bara vatten.
Om man väger 50 kg behöver man dricka 1,1 liter
Om man väger 60 kg behöver man dricka 1,3 liter
Om man väger 70 kg behöver man dricka 1,6 liter
Om man väger 80 kg behöver man dricka 1,8 liter
Om man väger 90 kg behöver man dricka 2,1 liter
Om man väger 100 kg behöver man dricka 2,3 liter
Om man väger 110 kg behöver man dricka 2,6 liter
Om man väger 120 kg behöver man oftast gå ner i vikt.
Mängderna lite kompenserade för att man troligen äter mera om man väger 100 kg än om man väger 50 kg.
Och? Framstår som 2-3 liter.
Beror för övrigt på aktivitetsnivå och utomhustemperatur också.
Du missar att det inte är så att alla SKA dricka 2 – 3 liter per dygn oavsett kroppsvikt och aktivitet.
Bäst är att man dricker när man är törstig så blir det det det blir.
Inte sagt att man ska dricka 2-3 liter. En del vätska får man ju via maten. Men ska man t ex planera för krissituationer är det en bra tumregel med två liter per person och dygn för dryck (alla typer av dryck). Ska man prestera i oländig terräng utan infrastruktur är det också bra med iaf tre liter per dygn. Sedan tillkommer matlagningsvatten och hygienvatten.
Bra förtydligande.
Jag uppfattade det som att du skrev just att man ska dricka 2 – 3 liter vatten om dagen.
De 2-3 liter vätska man ska dricka om dagen är knappast problemet här.
Jag menar inte att vara dum, ser att det blev lite så.
Jag förstår nu att du inte avsåg att man ska i ordets exakta betydelse utan mera som när man pratar i största allmänhet.
Min reaktion bottnar i att det faktiskt är många som påstår att man verkligen ska dricka en massa vatten utöver det man behöver dricka för att inte vara törstig.
10 liter vatten per person och dygn är lågt räknat men minimum när du ser över en dygnsförbrukning över en zon. Problemet är kostnaden för befintliga anläggningar där underhållsskulden gör att de stora investeringarna tar tid att genomföra. Politikerna vill inte höja skatterna lika mycket som VA-folket säger. Behövs det höjas 30% så får man 20% för man måste tänka på valtiderna med.
Haha, ja, jag ser och förstås ajabaja, inte börja meningar med och eller men. Men jag tycker å andra sidan inte (att) det spelar så stor roll. Och det står jag för. 🙂
Tack för dessa visdomsord. Mycket uppskattad läsning såhär en fredag.
Över allt lika, E-län 1: vattenverk med trasiga bassänger, E-län 2: Plötsligt så dåligt att man vill ta vatten från grannkommunen, men en paradgata har man anlagt 10-tals mille 🤮
Här blandar du ihop VA-kollektivets budget med kommunens skattepengar.
Skattepengar går inte till VA och VA-avgiften går inte skolor, vägar, vård, försvar med mera.
Sant, my bad, monument byggandet över sig själva prioriteras oavsett.
Alternativ är väl lån till investering i VA?
Bra rutet. Lite lagom förbannad också så här på en fredag.
Talibanstyret i Stockholm börjar anta rent Göteborgska proportioner…
privata vårdgivare är dåligt. Då måste vi genast skada dem så mycket att de inte finns kvar nästa mandatperiod så ett nytt styre kan ändra våra beslut.
Lite som Trump. Bäst sätt att hålla sin politik kvar är ju att sabotera infrastruktur och annat så att motståndaren inte kan genomföra sin politik.
Kärnkraft, cement, sjukvård, parkeringar.
Socialistinternationalerna har hittat hur man gör med förebilden i väst (Ärligt tycker jag nog att när Strandhäll och Andersson härjat fritt så har de varit de svenska politiker som mest liknat Trump i retorik)
I andra ändan vill man inte använda avloppsrören fullt ut så man förbjuder avfallskvarnar och påbjuder sortering av matavfall som ligger och stinker till det körs iväg med lastbil. I stället för att rinna genom rören till biogasanläggningen som i sin tur åtminstone producerar gas för att driva de flesta innerstadsbussarna.
Jag blir obstinat och har ingen lust att sortera längre. Man tänker alltså inte på miljön utan bara på pengarna.
Att tillåta malt matavfall i avloppssystemet som inte är byggt för det är EXTREMT kostsamt.
Varför tänkte ingen på avfallskvarnar när avloppssystemen byggdes?
Avfallskvarnar är inte direkt raketvetenskap.
Hälsade på en god vän igår, och där har de sortering vid husen. Många hade sina soptunnor där matavfallet skulle läggas öppna för att de skulle torka ut – det blir mask och insekter som etablerar sig annars om de inte får torka ut. Hade onekligen varit bättre med att det fått gått till rötning via avloppen.
Jag har ställt mig samma fråga.
Pratade med en kollega i VA-branschen.
Att spola ner matrester i avloppssystemet är ingen bra idé.
De organiska ämnena i matavfallet hinner brytas ner på vägen till avloppsreningsverket och den metangas som bildas åker upp i atmosfären.
Det organiska materialet som kommer till verket är ”dött”.
Det är alltså mycket bättre att köra matavfall till en biogasanläggning.
Alternativet är att köra det till förbränning för energiåtervinning, men det är ett sämre alternativ än biogasanläggning sett ur ett energibalansperspektiv.
Det räcker med att lägga en liten pinne eller sten under kanten på locket så blir det inga larver som myser runt.
Hos oss har matavfallet sorterats för sig i många år. Inget problematiskt alls
Kan du då förklara varför det fungerar med bajs?
Vi har det problemet med bajs och urin också. Det bildas metangas i nätet på väg till verket.
Men svårt att hitta en bättre lösning, eller hur.
Men vet faktiskt inte varför nedbrytningen av fekalier inte är samma problem som matavfall.
Frågar min VA-ingenjör. Återkommer.
Vi har det problemet med bajs och urin också. Det bildas metangas i nätet på väg till verket.
Men svårt att hitta en bättre lösning, eller hur.
Men vet faktiskt inte varför nedbrytningen av fekalier inte är samma problem som matavfall.
Frågar min VA-ingenjör. Återkommer.
Torrklosetter med lokal kompostering vore det bästa, men det är svårt att sälja in politiskt.
Han säger att fettet i matavfallet är ett problem. Lägger sig i ledningarna.
Det är ju inget problem med fekalier.
Villavovve.
Svårt i en storstad också.
Det moderna systemet har ju trots allt eliminerat alla hygieniska problem vi hade med torrtoaletter i städerna för 100 år sen.
En röris jag pratade med om avfallskvarnar sa att det var hans bästa inkomstkälla.
Först fick man betalt för att installera den och sedan fick man betalt för att rensa rören i all framtid.
I min kommun får vi papperspåsar att lägga matavfallet i. Sedan ett fack i soptunnan för matavfall. Kommunen gör gas av det och kör sina bilar på den gasen. I vårat hushåll blir det inte mycket matavfall för vi har trädgård med kompost. Sådant skatorna kan äta lägger jag på garageuppfarten och efter några minuter är det borta. Synd om skatorna ska äta kompost som är veckor gammal.
Vi hade ”mås-stenen” vid sommarstugan, med samma funktion som din garageuppfart. Som bonus slapp vi dem resten av dagen. De visste att de bara behövde ha koll på stenen.
Man kan väl inte ha avfallskvarnar till avloppet när man installerar snålspolande. Då blir det bara stopp i avloppen.
Kökskranar brukar sällan vara snålspolande.
Stockholm vatten höjde avgiften med 25% för ett par år sedan. Året därpå höjdes avgiften med ytterligare 20%.
En höjning med 50% på två år. Så jo taxan höjs.
Men det räckte tydligen inte särskilt långt. Nu måste alla ta kortare duschar så att vattnet räcker till pooler och gräsmattor i gräddhyllans kommuner.
Det handlar mer om att man inte investerat som man borde.
Avgifterna skulle mest troligt varit så höga för 20 år sen om det var ett välskött nät.
Även norrortskommunernas Norrvatten har haft problem, men håller i alla fall på att dra igång byggandet av ett nytt vattenverk:
https://www.norrvatten.se/om-norrvatten/nyheter/nyhetsarkiv/gront-ljus-for-detaljplan-och-miljotillstand2/
Stockholm Vattens vattenverk är under ombyggnation också vilket kommer lösa den här problematiken:
https://www.stockholmvattenochavfall.se/projekt/vi-sakrar-stockholms-vattenforsorjning/utbyggnad-norsborgs-vattenverk/
Svensklärare (och svensk lärare) här. Så länge du vet varför du inte använder dig av vår svenska deskriptiva grammatik är allt lugnt.
Gör som Linköping, när man har två slitna vattenverk och kan renovera och göra endera större så det klarar hela behovet så renovera båda och få 100% redundans med två olika ytvattentäkter.
(Vart tog min längre kommentar vägen? )
Linköpings tekniska verkar kompetenta generellt.
Gotlänningarna borde acceptera renat vatten från kalkbrotten som redundans medan de kompletterar ordinarie vattentäkter med avsaltning. Jag förutsätter att behov av nya ledningar påverkar hur man fördelar investeringarna.
Socialistinternationalen ser rening av havsvatten som lika bra som att mörda kattungar och bajsa på barn. Så den tekniken kommer de aldrig att installera.
”Då kan ju folk få för sig att det faktiskt finns gott om vatten på jorden om man är ett tekniskt avancerat och välskött land”
Om tekniken är uppfunnen av det utvalda folket så kan rättläriga icke använda den.
Eller att man investerar i ett parallellt system med gråvatten, i alla fall vid nyetablering av områden. Då skulle renat avlopp, spillvatten och en del processvatten kunna användas till annat än mänsklig konsumtion.
I min hemkommun tillika bloggaren barndomskommun är det ingen vattenbrist. Detta trots långvarigt socialistiskt kommunstyre.
Kallas ”Göta Älv”.
De kommer sannolikt få mer problem med saltvatteninträngning i Alelyckan och behöver investera i en ny råvattenledning kommande 50 åren.
Vattenverk som får varva ner pga sjunkande grundvatten behöver ledningar till andra råvattenkällor.
Om vi vårdar och bygger mer dammar och bygger mer råvattenledningar kan de även användas till klimatanpassningen att bevattna jordbruk och minska belastningen på vattenverk genom råvatten till industrier som kan använda en enklare vattenkvalitet än full dricksvattenrening.
Underbart att läsa fotnötterna med en österlensk accent, tänkandes att man borde f-n fått Piratenpriset
Servettskiss vattentemperatur, Stockholm vatten anger 410 000 m3 per dygn, det blir 4750 liter per sekund. 4750 liter per sekund gånger värmekapacitivitet ca 4000 per kilo och grad, 19 MW per grad.
Värmepumparna i Hammarbyverket som hämtar värme från avloppsvattnet till fjärrvärmenätet är på runt 30 MW, så bygger man motsvarande sänker man temperaturen med 1,5 grad per värmepump.
Går de kontinuerligt under sommaren samtidigt som korta avbrott inte spelar någon roll skulle de med tiotals MW drivel kunna buda som avstängningsbar last på frekvensregleringsmarknaden.
Månne det skulle gå att pumpa runt mälarvatten vintertid och även göra värme med dem? Jag antar att knuten blir hur mycket man får kyla sjön. Något att dra igång som spetslast de vinterdagar som det blåser bra och elen är billig?
(Hittade en felräkning med faktor fyra när jag jämförde med hammarbyverkets avloppsvärmpumpar. Kanske finns det fler fel? Det går att kolla när man sätter siffror på sina funderingar. )
Så ja det är bara en fråga om vilja och investeringar och visst vore det lite kaxigt om kranvattnet i Stockholm inte bara är drickbart utan även lite kylt? Man sparar förresten även lite klor på att ha det svalt.
Intressant tanke. Finns ett par hakar, förstås :).
Dricksvatten är ett livsmedel med väldigt stränga regler för hanteringen.
Om vi ska dra ledningar till en värmepumpanläggning (Hammarby) så faller det på att de i dagsläget får sin värme från renat avloppsvatten från Henriksdalsverket.
Den andra möjligheten är värmepumparna i Ropsten som får sin värme från Värtan. Jag ser ett enormt logistiskt problem med att dra ledningar (en meter i diameter, minst) från Lovö vattenverk, genom stan, till Ropsten för att kylas, sen tillbaka till Lovöverket.
Men kul idé!
Intressant tanke. Finns ett par hakar, förstås :).
Dricksvatten är ett livsmedel med väldigt stränga regler för hanteringen.
Om vi ska dra ledningar till en värmepumpanläggning (Hammarby) så faller det på att de i dagsläget får sin värme från renat avloppsvatten från Henriksdalsverket.
Den andra möjligheten är värmepumparna i Ropsten som får sin värme från Värtan. Jag ser ett enormt logistiskt problem med att dra ledningar (en meter i diameter, minst) från Lovö vattenverk, genom stan, till Ropsten för att kylas, sen tillbaka till Lovöverket.
Men kul idé!
Intressant tanke. Finns ett par hakar, förstås :).
Dricksvatten är ett livsmedel med väldigt stränga regler för hanteringen.
Om vi ska dra ledningar till en värmepumpanläggning (Hammarby) så faller det på att de i dagsläget får sin värme från renat avloppsvatten från Henriksdalsverket.
Den andra möjligheten är värmepumparna i Ropsten som får sin värme från Värtan. Jag ser ett enormt logistiskt problem med att dra ledningar (en meter i diameter, minst) från Lovö vattenverk, genom stan, till Ropsten för att kylas, sen tillbaka till Lovöverket.
Men kul idé!
Hoppsan. Tre svar. Sorry.
Nya värmepumpar, de skall INTE samköras med avloppsvärmepumparna, jag avsåg bara att jämföra med dem.
Fattade det:). Blir dyrt ändå.
Råvattnet är 4 grader nästan året runt utom vissa år efter värmeböljor som nu där grundare råvattenledningar tar in vatten som är 6 grader.
Vilken temp du sen får i kranen hemma beror nästan enkom på hur långt från vattenverket du är.
Civil olydnad genom att bada borde vara den roligaste olydnadskampanjen någonsin!
Man ska inte tro på allt som media för fram. Speciellt inte sådant som kommer ur infotexter producerade av någon kommunikatör anställd i organisationen som släpper infotexten.
Vattenverk tar så klart in vatten från en temperaturstabil nivå – för att vi har både sommar och vinter i vårt land. Detta betyder +4 ⁰C, vinter som sommar. Om problemet verkligen handlar om hög temperatur på inkommande råvatten – så har man inte gjort jobbet rätt och tar vattnet för ytligt, vilket å andra sidan är lätt avhjälpt. Ett djupare placerat intag löser det. Eller så är det temperaturen som påverkar någon av reningsprocesserna i verket, vilket kan vara svårare att lösa. ”Klimatförändringarna” är ett väl använt offerlamm att skylla tillkortakommanden på, som egentligen handlar om inkompetens.
Det är ungefär som du säger eftersom vattnet skiktar sig typiskt i tre skikt.
Epilimnion (varmt ytskikt, snabba temperaturvariationer)
Metalimnion / Språngskikt (snabb temperaturförändring med ökande djup)
Hypolimnion (djupskikt, nära botten) – mycket stabil temperatur.
Temperaturen ändra dock en del även i djupskiktet, men inte på sommaren när temperaturskillnaderna och därmed densitetsskillnaderna är som störst. Då hålls skikten lättare isär än på hösten när ytvattnet svalnar och närmar sig samma temperatur/densitet som vattnet på botten. Då kan ytvatten blandas ner till botten och faktiskt höja temperaturen till upp mot 10⁰C.
Där sätter du fingret på något viktigt. För att klimatförändringarna kommer att tydliggöra inkompetens och visa vilka som väljer favoritprojektet framför basala ansvarsområden. Ta exempelvis rensning av diken, trummor eller att bygga för nära större vattenflöden. Utan klimatförändringarna kanske man hade kommit undan med att ”det händer så sällan så det är inte mitt fel” men nu när det händer hela tiden så syns inkompetensen och alla felprioriteringar tydligt.
Nej – jag menar ren och skär inkompetens som hade givit problem oavsett vad.
Nu skyller sådana personer oblygt och ideligen på ”Klimatförändringarna”. Detta förhållande är en tung anledning till varför vi ideligen hör om ”Klimatförändringarna”, och ibland den tilltwistade varianten ”Klimatkrisen”.
Orsakerna är tre
1) underinvesteringar
2) ökande befolkning (”yay, alla politikers mål”)
3) klimatförändringar
4. ”folk” som gillar att hålla sig rena
Förr hade väl knappt några lägenheter på söder dusch. Konstnärer och vänster vet ju att smuts etablerar ett skyddande lager mot högerfolk
Angående punkt 1 och 2 så tänker jag på vad den gamle Axel Oxenstjerna en gång skrev: ”Om du visste, min son, med hur lite vishet världen styrs”.
Ett i stort sett mycket klokt och framsynt blogginlägg.
Uppenbarligen finns det också fungerande vattenverk i länder långt mer söderut…med mycket högre vattentemperaturer….
”Men klimatet skiter i vad vi gör i Sverige, med några promille av världens CO2-utsläpp brutto (oräknat det våra skogar etc lagrar in) och klimatförändringarna är en realitet.”
Snarare drygt 1 promille av utsläppen. Med svenska skogen inräknad är det nära noll promille.
Ja, klimatet skiter till och med i att man skaffar elbil eller solceller.
”Och de klimatförnekare som menar att det inte pågår klimatförändringar…”
Klimatförnekarna är väl snarare de som hävdar att jordens klimat (exempelvis global medeltemperatur), varit konstant i 500 000 år – fram tills nu…
Är det någon som jobbar med klimat- och miljöfrågor som påstår att jordens klimat (exempelvis global medeltemperatur), varit konstant i 500 000 år – fram tills nu tror du?
Jo det vet jag.
Ursäkta men det finns väl inte ens en mellanstadieunge som missat att vi hade istid till för 10 000 år sedan!
Det var ju någon forskare i klimatet som intervjuades av på SR för kanske tio år sedan när några lokala politiska förmågor på Island satt upp en plakett över någon försvunnen glaciär. Programledarna förfasade sig över hur helst det var med en försvunnen glaciär och förväntade sig uppenbart medhåll från vad nu den kvinnliga forskaren hette men hon skrattade till och konstaterade att det var en naturlig effekt av att istiden upphört och att det.nog skulle lösa sig när nästa istid kom, typ. Allt beror väldigt mycket på perspektiv och vad du och jag kommer ihåg är väder, inte klimat. Journalister blandar nästan alltid ihop de två..
Gissar på Anna Wåhlin. En seriös forskare.
Jag är inte så säker att det numera är poltitiskt korrekt att upplysa om att det varit istider, och att klimatförändringar är helt naturliga…
Jag håller med om att det inte alls behöver vara vattenbrist, men det finns ändå anledning att spara på dricksvatten så länge det inte går ut över bekvämligheten. På 1970-talet använde vi ungefär 225 l vatten per person och dygn och idag är vi nere på runt 140 l/person/dygn. Jag som är född sent 50-tal upplever inte att mitt liv har slagits i spillror för att jag inte förbrukar 225 liter vatten varje dygn!
Det jag läst om vattenanvändning är att vi i Sverige skulle kunna komma ner i 70 liter per person och dygn utan att den upplevda komforten eller hygienen skulle försämras, så varför ska vi förbruka dubbelt så mycket vatten i onödan?
Det går åt ungefär 0,6 kWh el för att rena och transportera en kubikmeter dricksvatten.
Sedan förbrukas ca. 100 g fällningskemikalier, några gram aktivt kol och en liten, liten skvätt klor.
Ungefär 1/3 av vattnet ska dessutom värmas upp till varmvatten.
Jag förstår bloggarens andemeningen, tror jag, men jag förstår inte varför vi ska göra av med mera vatten än vi behöver?
Jag har mätt vår vattneförbrukning och 140 liter per person är lååååångt mer än vi förbrukar. Det är total förbrukning delat på antalet invånare. Det är industrier etc som drar upp det hela.
Nej, 140 l/person och dygn är det som vi i Sverige i genomsnitt förbrukar inom hushållet.
Jag förstår bättre varför du är kritisk till hur kommunerna hanterar dricksvattentillverkningen om du tror att förbrukningen är betydligt lägre.
Ja. Även med långdusch på helgen så ligger jag betydligt under det.
De senaste 3 månaderna förbrukade hushåll i min BRF i Stockholm i genomsnitt 250 liter per dag. De flesta lägenheter har två eller fler boende. Så mindre än 125 liter per person. (baserat på senaste fakturan)
Ja. Det finns all anledning att inte slösa med vatten. Mälaren är full med vatten. Dalälven är full med vatten. Osv.
Men … och det är ett viktigt men.
Om alla ska få använda hur mycket vatten som helst, när som helst, så måste vi dimensionera vattenverket OCH ledningsnätet, vattentornen, tryckstegringsstationerna för detta (enstaka) flöde.
Det blir vansinnigt dyrt.
Det kan skilja på en faktor fem! Dvs en investering blir femdubblad. Helt i onödan.
Bättre att hålla nere toppflödena.
Jag jobbar med det här i Storstockholmsområdet.
Mycket tankekraft, och pengar, läggs ner på det här nu. Att få en hållbar, långsiktigt vettig vattenförsörjning i regionen.
Vi utreder att koppla ihop Norrvatten med Uppsala Vatten för att säkra vattenförsörjningen Uppsala, Norra Storstockholm, Stockholm.
Norrvatten är ihopkopplat med Stockholm för att vi ska kunna hjälpa varandra.
Investeringar i mångmiljardklassen ligger i den närmaste 10 till 20-årsplanen.
Japp, VA-branschen tänker i 100-årsperspektiv.
Sen uppmanar jag alla att kolla upp kubikmeterpriset för dricksvatten i Sverige, jämför det internationellt, så kommer ni få en intressant läsning. Ni kan själva googla fram det, eller låta nån AI göra det.
Intressant, jag trodde ledningsnätet i gator och för stadsdelar samt tryckstegringsstationer dimensionerades för brandvattenflödet vid storbrand/flera samtidiga bränder och inte den normala hushållsförbrukningen.
Problemet med vattenrening och vattentorn borde vara att det är billigt att bygga stort när man bygger men tröskeln man behöver kliva över för att sedan lägga till kapacitet är enorm. Så rätta tillfället att lägga till ny kapacitet i vattenverk och vattentorn borde vara just när man kopplar ihop system och då slår ihop respektive behov av reservkapacitet för driftstörningar och framtida förhoppningar om tillväxt när man bygger en ny anläggning.
Skulle jag jobba med att koppla ihop Uppsala Vatten med Norra Storstockholm+Stockholm skulle jag ha överst på listan att summera alla vattenbehov i regionen och se om det räcker för att etablera ett nytt vattenverk.
Vad är i onödan?
Om vattnet räcker till så är det väl inte ett problem att använda 225 liter vatten per dygn istället för 140 liter per dygn?
Elförbrukningen borde inte vara ett problem, även om det tycks vara det nu när flagellanter argumenterar.
Hur stort problem är vattenreningskemikalier? Hos oss använder vi vattenfilter som kostar cirka 2000 kr per år.
Vattenreningskemikalier är ett beredskapsproblem, produktionen är för rationell med få leverantörer och tidigare drevs nyckelprocesser med rysk LNG, jag vet inte om det är fixat nu.
I England uppmanas folk att radera e-mejl och foton i molnet för att spara vatten
Jag lagrar den allra mesta av min data lokalt hos mig. Jag vet inte om det blir billigare men det är ju ingen annan som blir belastad av kostnaden.
Det är likadant i de franska städerna. Paris har ett fantasiprojekt som kallas ”Paris ville verte” som avses realiseras fram till 2050. Meningen är att staden ska bli självförsörjande med i stort sett allting, inklusive vatten. Projektet varierar över tiden. På Internet kan man se entusiastiska gröna parisare som renar och återanvänder toilett-och diskvattnet, odlar grönsaker i lägenheten, slutat att duscha, tar vara på regnvatten. har torrklosetter, komposterar köksavfall och latrin och mycket mer liknande.
Det rödgröna styret i Paris har i varje fall lyckats mångdubbla stadens råttpopulation genom att låta sopor ligga kvar på gatorna och genom att förbjuda verksamma råttgift. Brunråttan har döpts om till ”surmulot”, ungefär storsork, vilket låter mer sympatiskt när man ska simma tilsammans med dem i la Seine.
Att sluta duscha har fördelen att man då kan spara in deodoranten för att i stället lukta människa. Det är naturligt. Redan på 1960-visste ett kollektiv av Jordens Vänner i Hommentorp (Skåne) att att duscha var onödigt. De reste ibland buss till Kristianstad och slapp alltid att dela säte med andra passagerare.
https://parisfutur.com/projets/paris-2050/
Jag har ett dussin foton på råttor i Stockholm. Då avser jag däggdjuret.
Det fyrbenta?
Man föredrar de fyrbenta framför de med två – det är en sal som är säkert.
Förmodligen Solna…
Lars W har alltså ingen aning om alla olika delar av växthusgasutsläpp som nötkreatur ger upphov till, som tror att det bara handlar om det kol som finns som biomassa i djuret.
Lars kanske inte borde skriva om sådant han inte har den minsta aning om.
👍
En ko eller annat köttdjur är ämnat för att omvandla energin i det gröna till att bygga muskler. Muskler som vi senare kan äta. Allt fejkött som produceras är sämre för klimatet än att vara köttätare.
Har inte ork att leta upp källa till påståendet. Kanske ingen idé heller…
Lars har helt rätt angående kor.
Dessutom är ju deras kött så förbaskatt gott.
Föredrar Black Angus, gärna från något land långt borta där boskapen i fråga kan beta gräs året runt…
Precis! Har nyss avnjutit en grillad Black Angus ryggbiff från Nya Zeeland. I slutet av livet hade djuret fått spannmål garanterat i minst 120 dagar. Det var inte billigt, men sagolikt gott!
😛
Eh, va, halmgubbe much. Jag har skrivit om kolinlagringen i betesmarken som överstiger CO2-ekvivalenternas utsläpp i typ 15 år. Har inget med kol i kött eller mjölk att göra, utan kolinlagring i betesmarken.
https://cornucopia.se/2012/03/radda-klimatet-at-mer-kott-och-drick/
Hur sker kolinlagring i något som ständigt förbrukas?
Kolinlagring innebär vad jag förstår att mängden koldioxid i atmosfären minskas genom att binda in den i marken. Inget nytt binds väl in i något som ständigt förbrukas?
, växlighet eller genom andra metoder. Det är en naturlig process där träd och växter absorberar koldioxid och omvandlar det till biomassa genom fotosyntes. Kolinlagring bidrar till att fördröja kolets kretslopp och minskar klimatförändringar genom att öka biomassa och biologisk mångfald i ekosystem.
De växter som växer på ängarna lever i symbios med gräsätarna som betar där, vilket bidrar till att mer kol binds in i marken. Hur mycket beror på hur kolfattig marken är, och hur mycket som betas. Om betesuttaget blir för högt så kan det också leda till minskad kolinlagring.
Om kors pruttar och utandningsluft är ett problem och kor måste bort av den anledningen, så är även människors pruttar och utandningsluft ett problem, och människan måste bort. Vi är för övrigt lite fler människor än kor.
Antalet kor har i Sverige inte varit så lågt på typ 100 år som nu, men antalet fossilbilar aldrig så högt som nu. Gissa var problemet med växthusgasutsläpp ligger?
Fakta är vad jag uppfattat att utsläppen från biltrafiken i Sverige bara är något lite större än utsläppen från våra idisslande djur i Sverige inklusive insatsvaror, transporter mm, allt räknat i koldioxidekvivalenter. Då ingår inte tillverkning av bilarna.
Nej, det är de inte. Att fyra miljoner bilar släpper ut mindre än 100 000 kor är bullshit.
Dessutom är allt korna släpper ut kretsloppsutsläpp, likt biobränsle från bilar.
Det kan man tro.
En genomsnittlig svensk ko står för cirka 5 ton CO₂e per år, när man räknar alla utsläppskällor.
100 000 kor släpper alltså ut 500 000 ton CO₂e per år.
Hur mycket släpper fyra miljoner bilar ut?
En fossilbil släpper i Sverige i snitt ut tre ton, dvs 12 000 000 ton, tolv miljoner ton för personbilarna mot en halv miljon ton för korna.
Tillkommer bussar, lastbilar mm.
Nej, det är inte korna som står för våra CO2-utsläpp (ekvivalenter).
För övrigt har vi 100 000 älgar. De släpper ut som kor, så vi bör väl utrota älgen antar jag, eller är det okej om en älg äter samma buske som en ko, men negativt om en ko äter busken?
Fast en älg släpper bara ut ungefär 15-20 % så mycket CO2e som en ko.
Givetvis ska vi inte utrota alla älgar, sluta hålla kor och inte föda upp några tjurar.
I Sverige används 16,8 miljoner liter diesel och 7,8 miljoner liter bensin per dag, då blir CO₂-utsläppet per år cirka 23 miljoner ton.
Alla kor och nötkreatur släpper vad jag minns ut runt 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Nej, du kan inte mäta vikten på bensin eller diesel och tro att det blir samma vikt i CO2, kemiskt binds det 2 st syreatomer till varje kolatom.
Så det blir bortåt tre ggr så mycket CO2.
1 liter bensin ger 2,7 kg CO2 efter fullständig förbränning, diesel 2,4 kg.
Och densiteten på bägge är under 1, jag orkar inte kolla just nu.
2,7×7 800 000×365=6 832 800 000
2,4×16 800 000×365=14 716 800 000
Summa 21 549 600 000 kg ≈ 23 miljoner ton
Ajdå.
Jag såg inte att du blandade per dag och per år …
Och jag borde kanske sett att enheterna var 3 tiopotenser fel, och därmed upptäckt att det hela ”felet” berodde på ca3*365.
My bad.
Men du borde inte blandat en uträkning med per dag och per år sådär … ! 😡 😂 😎😎😎
Nej, det var dumt, men jag hittade dagsuppgifter på förbrukningen först.
Sedan var det ju olyckligt att förbrukningssiffrorna stämde rätt bra mot 23 miljoner ton.
Lätt att bli lurad.
Mitt argument är att Gud Fader knappast har skapat ett farligt djur så därför lyssnar jag inte på personer som hävdar att fisande kor är ett problem.
Ökar pruttande kor mängden växthusgas i atmosfären?
Om korna inte äter gräset utan gräset ruttnar istället så kommer det såklart bara ut enhörningar och glass.
Nej, men det kommer mest ut CO2 och rätt lite metan när gräs förmultnar eller ruttnar.
Eftersom metan är 27 gånger kraftfullare som växthusgas jämfört med CO2 så är det ur den synvinkeln bättre om gräset inte går igenom en ko.
Är mängderna ungefär lika stora i de båda fallen?
Kor äter väl förnyelsebara energikällor (gräs) och inte fossilbensin.
Tomater, gurka och annat klabb odlas med fördel i växthus uppvärmda med olika slags fossilbrännare.
Korrekt, det är kretsloppsutsläpp och därmed neutrala.
Är ett kretslopp nödvändigtvis om det mellanlagrar massa växthusgaser i atmosfären?
På totalen finns det gott om utsläppskällor.
Metangasen, som är värst från idisslare, förstås.
Men det finns många fler källor, foder och foderframställning, gödselproduktion, växthusgaser efter gödsling, jordbrukets maskiner osv osv. Jag har säkert glömt något.
Men visst är det ju så att man inte får ramla ner i skräckpropagandan från en del håll heller.
Den här är inte så dum kanske, här tycker jag det faktiskt görs försök att fria korna så mycket som möjligt, inte tvärtom
https://pub.epsilon.slu.se/17362/11/roos_e_200814.pdf
Själv fullkomligt älskar jag nötkött i alla de former, men jag kan inte bortförklara de nackdelar som finns, utan lever med dem (och samvetet).
Jag förespråkar på inget vis industrikött. Man ska köpa beteskött och 100 g om dagen eller vad man maximalt kan tillgodgöra sig räcker gott.
Tur att traktorer, gödsel, ogräs- och insektsbekämpning, drivmedel och livsmedelsframställning av vegitabilisk mat sker med regnbågar och enhörningar och att skördetröskor inte alls är röda för att man inte ska se blodet från sönderhackade rådjurskid som gömmer sig på åkern.
Olika aktiviteter av bönderna ger olika stor klimatpåverkan, nötköttsproduktion är inte den med lägst.
Jag äter också gärna kött från idisslande djur och dricker mjölk, väl medveten om att det inte är så bra förr klimatet.
Jag gör annat istället för att hålla nere mina utsläpp av växthusgaser och kommer ner ganska långt i mitt klimatavtryck. Det var länge sedan jag kollade nu, men om jag minns rätt ligger jag på ett behov av runt tre jordklot om alla på jorden levde precis som jag.
Vad tror du hade hänt med den biomassa som korna äter om de inte ätit den? Den hade vissnat och brutits ner till metan och CO2. Att det går genom en ko ökar inte utsläppen.
Nej, men jo!
Det beror på att ett ton metan motsvarar ungefär 25–27 ton CO₂.
Foder som äts av en ko ger 4–5 gånger högre klimatpåverkan än samma foder som får förmultna.
Men det är väl inte helt sant Surtrutn. Problemet med korna är i princip att de äter mat som gör dem dåliga i magen. Det är ungefär som om vi människor konstant levde på enformig mat som gav oss gaser. Naturbetande kor och vilda idisslare som älgar släpper ut mycket lite metan.
Jag har inte sett några uppgifter på att naturbetand kor har lägra utsläpp än stallutfodrade kor.
Älgar har däremot bara 15 – 20 % så mycket metanutsläpp jämfört med kor.
Eftersom människor inte har någon våm så kan de inte tillgodogöra sig föda baserat på den vanligaste organiska substansen i naturen, cellulosa. Gräsätande djur konkurrerar alltså inte med människor när det gäller föda, utan de omvandlar tvärtom sådan föda som är för oss otjänlig till sådant vi faktiskt kan äta.
Kor ger heller inte en massa utsläpp av koldioxid, utan det som bildas är metan till följd av nedbrytningen av cellulosa i våmmen. något som förstås också gäller andra gräsätande djur såsom älgar,
En ko släpper ut ungefär 100 kg metan/år, vilket är ungefär lika mycket som en älg. Gräsätande djur uppfanns dock inte på 1800-talet, sedan vilket vi fått förändrat klimat.
Vi har haft kor i många hundra år men klimatkrisen kommer först nu. Varför då kan man fråga.
Köttkonsumtionen har aldrig varit så hög som nu.
Det har aldrig funnits så många människor som nu, och framförallt, det har aldrig funnits så många människor som nu som har el, bil, hudvårdsprodukter och ac.
Dvs, vår konsumtion per capita har aldrig varit så stor.
Och håll i dig, du och jag har bara sett början… det kommer mer väderhändelser som kommer omforma hela mänskligheten, under lång tid, kan bli över 100 år.
Köttkonsumtionen per capita har varit högre tidigare, men framförallt så har det tidigare funnits betydligt fler vilda gräsätande djur.
Tror man att lösning på klimatkrisen är att avliva alla nötkreatur i Sverige ligger vi nog risigt till.
Vi har inte haft färre kor i Sverige nu än på typ 100 år. Det är inte korna som står för våra utsläpp.
Och ”våra”, dvs Sveriges, utsläpp är så små att de knappt går att mäta.
Vi (alla vi som bor bor jorden) har ett globalt uppvärmningsproblem, men det löses inte genom att individer slutar äta kokött.
Kollektiva problem kräver kollektiva lösningar.
Man vinner inga val på ett nytt vattenverk, som ingen väljare nånsin ser eller märker nån nytta av förrän det verkligen behövs akut…
Angående kött osv., med risk för att starta ett klassiskt flamewar här eftersom det är oförklarligt ideologiskt laddat nuförtiden, räknar man på näringsinnehåll per areal (vilket jag gjort i en högskolekurs för en hel massa år sen, med spännande enheter som ”megagram torrsubstans per hektar” eller vad det nu var) så är köttproduktion generellt inte alls lika effektivt jämfört med bra grödor på samma yta. Mycket energi och kalorier går förlorat i omvandlingen från bete till biff. Det säger lite sig självt. Ja, man kan beta på mark som inte går odla på, men det är inte direkt att de områdena alltid prioriteras först. Varför inte gå direkt på det grönaste betet liksom. Högproducerande kött- och mjölkproduktion sker väl mycket under tak nuförtiden? Biologisk mångfald blir väl inte bättre av det tänker jag? Ska vägas mot övergödning djurhållning kan bidra till också. Om högre köttproduktion enligt dagens modell automatiskt hade lett till bättre biologisk mångfald så skulle vi fått bättre mångfald idag än vi nånsin haft, med tanke på att vi äter mer kött idag än vi typ nånsin gjort historiskt sett. Tvärtemot mot vad vi ser.
Själv äter jag kött och uppmanar inte folk att sluta med det. Men det är nog också så att många skulle må bra av att äta mindre kött, och vissa grupper mer (typ unga kvinnor). Sen har vi dem som inte kan tänka sig i sin vildaste fantasi ens en enstaka måltid utan kött (ja, jag känner såna), den gruppen borde vara minst lika utpekad i diskussionen som veganerna på andra sidan av skalan, men det talas det inte om av nån anledning…
Skaffa en analys.
Det går inte att odla mat på det man odlar foder på https://cornucopia.se/2019/04/darfor-behovs-kott-hallbart-jordbruk/
IPCC-huvudförfattare: “Nötkreatur nödvändigt – finns ingen anledning att inte äta nötkött”
https://cornucopia.se/2019/10/ipcc-huvudforfattare-notkreatur/
Jag tycker det finns överlapp i dina punkter och mina. Jag tycker det du länkar till lider något av confirmation bias dock. Vilket är okej, det är ändå din blogg detta.
”1. All mark går inte att odla på, utan kan bara användas till bete”
– Ja. Men om det är mer lukrativt att beta mark som hade gått att odla på, så kommer det betas på den marken oavsett. Pengarna styr i första hand, inte marken i sig.
”2. All åkermark duger inte till grödor annat än vallodling”.
– Ja, absolut.
”3. Växtföljd” Ja.
”Det vanligaste att odla är inte ärtor vi människor äter, eftersom det skulle vid 20% av åkermarken som ärtodling innebära att 20% av allt vi äter skulle vara ärtor.”
– Nu är väl de siffrorna ett exempel för att illustrera, men ändå något missvisande eftersom du sällan får antingen 100g ärtor eller 100g animaliskt protein på samma area så att säga. Även om man räknar in behovet av växelbruk för grödor så skulle det inte i alla fall förvåna mig om det fortfarande är generellt fördel till Team Ätliga Grödor.
”9. Kött är en överskottsprodukt av mjölk och ägg”.
– Fair enough, sant i många fall. Broilerkycklingar är dock en stor industri.
”10. Miljöaspekter”
”bete förhindrar ökenutbredning”
– Kan säkert vara sant i många fall. Det finns också otaliga exempel på att överbetning orsakat erosion. Antagligen mycket vanligare än motsatsen.
”Däremot är installade betesdjur i den industriella köttproduktionen i vissa länder (t ex USA eller Polen) ett problem – betesdjur måste beta för att vara positiva för miljön, och ska inte stå inne i fabriker hela sina liv”.
– Håller helt med, vilket jag också skrev.
”Köttfrågan är inte så enkel som köttfienderna vill utmåla. Dessa drivs möjligen ideologiskt, för jag tror inte att deras mål är att mänskligheten ska svälta.”
– Only a Sith deals in absolutes! (obskyr popkulturell referens). Det finns en stark lobbyism från andra sidan också dock, inte minst här i Sverige (där vi tror att sånt inte förekommer, händer ju bara i andra länder!) med Mjölkfrämjandet som tutat i hela befolkningen att mjölk är det absolut bästa som går att dricka, vid alla måltider, vilket de på mer civiliserade sydligare breddgrader tycker är galenskap. Mjölk är inte alltid så förbannat nyttigt (framförallt laktosen): https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/uppsala-forskare-mjolkdrickande-kopplat-till-okad-dodlighet
Drygt 60% av världens jordbruksmark är betesmark. Betesdjur som lever under tak brukar utfodras huvudsakligen med konserverat gräs, också känt som ensilage. Så länge människor inte kan äta cellulosa så kommer nötkreatur vara nödvändiga.
Inuiterna åt iallafall innan den vite mannen förstörde deras hälsa inga nötkreatur.
Här har jag gått runt och trott att stockholmare är smartare än lantisar.
Dessa påstått smartare människor har alltså inte ens tänkt på att säkra det mest basala behovet vi har.
Om du trot att stockholmare är smartare än lantisar så är du kanske inte så smart själv. 😉
Kommer du kanske från Stockholm?
😂👍
I Sverige har vi ungefär 90 miljoner ton CO₂-ekvivalenter i konsumtionsbaserade utsläpp, utsläpp kopplade till svensk konsumtion. Det är i stort sett 9 ton per invånare och år och vissa anger att ett ton per invånare och år är en långsiktigt hållbar nivå.
60 – 65 % av dessa utsläpp görs i utlandet och det är en orsak till att Sverige ser så bra ut i viss statistik där man istället visar Sveriges utsläpp inom landets gränser. 3 ton per invånare och år ser ju rätt bra ut.
Har du räknat med en del utsläpp som görs i Sverige ska kopplas utlandet?
Vi ska väl inte räkna enbart åt ena hållet?
Man kan vända på det resonemanget. Pga svensk export så får man utomlands lägre konsumtionsbaserade utsläpp än man annars skulle ha då svenska exportprodukter i regel är producerade med förhållandevis små utsläpp.
Att man i Sverige producerar varor och tjänster med vatten-, vind- och kärnkraft medans man utomlands producerar samma varor och tjänster med kol, olja och gas som huvudsaklig energikälla är dock svårt för oss att påverka. Det vi kan påverka är vår egen konsumtion kol, olja och gas.
Rent tekniskt eller tillgångsmässigt är detta inget problem alls. Problemet är enbart att politikerna inte vågar höja VA-taxan till den nivån att problemet byggs bort i rimlig tid. VA-sektorn är alltså extremt kraftigt underfinansierad. Jag gissar att många av bloggarna här inte heller är intresserade av vad vatten-och avlopp verkligen borde kosta.
Fördel egen brunn och eget avlopp är att man betalar vad det faktiskt kostar.
Korrekt, om man också årligen kontrollerar sin vattenkvalitet. De kommunala verkens vattenkvalitet kontrolleras flera gånger per år och jämförs mot de normer som fastslagits.
Ser väldigt liten anledning till att göra det. Kollade just för första gången på femton år pga att det ska göras om lite i källaren och lika bra att kolla om filtret duger även idag, och det var inga förändringar sedan sist.
Så länge ingen förändring skett i omgivningen till brunnen, bör inte heller vattenkvaliteten ha förändrats. Men ligger Du på kvalitetsgränsen så svänger kvaliteten något under året.
Det är väldigt förändringsfritt så här sist på en väg, mitt i skogen, högst upp på ett berg och utan grannar (i stadsbemärkelse, grannar på landet är ju alla inom ca 5 km).
De kommunala vattenverken kontrolleras dagligen.
Set är nog en aning övernitiskt.
ppp – Sennans vattenverk fick 2012 fel på doseringsanläggning för natriumhydroxid.
Så att övervaka vattenkvaliteten är inget fel.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/varning-for-kranvatten-i-halmstad
Och genom att påverka reglersystemen så kan man förstöra vattenförsörjningen.
https://www.svd.se/a/kRQ32v/hackare-forsokte-forgifta-floridavatten
Skulle inte vara så säker på att det alltid är så i dag och än mer osäker på det kommer att bli i framtiden.
Hade ett middagssamtal för ett tag sedan, där VA-frågan kom att bli samtalsämne och två av herrarna vid bordet i olika grad hörde till ”det offentliga etablissemanget” i min kommun (en chef över kommunens teknikbolag, den andre ledamot i KF).
För att sammanfatta avsåg man att vänta på att det skulle komma en ”VA-miljard” från staten till kommunerna (vad nu en jättestor hel miljard skulle hjälpa), sedan att alla i kommunen skulle behöva ”vara med och hjälpa till”, dvs att VA-underhåll för VA-nätet i tätorter inte bara skulle tas ut på de som drar nytta av det, utan även genom t.ex. rejält höjda avgifter för brunnskontroll, slamtömning o.dyl. ”för dem, som valt att ställa sig utanför”.
Tydligen skulle detta gå att göra, eftersom alla som på något sätt använder sig av vatten och avlopp är delar av ”VA-kollektivet”, enligt de båda.
När jag invände, att jag inte ansåg mig ha intresse av att medfinansiera stadsbors vattenförsörjning, möttes jag av motargumentet: ”Men om du behöver vård på sjukhuset då? Det ligger ju i stan.” Jag svarade, att sjukhusets vattenräkning redan finansieras skattevägen, vilket mötte medhåll av andra runt bordet (vilka för övrigt alla var stassingar). Nästa motargument: ”Men om du vill sitta på torget och titta på vattenspelet i fontänerna då? Det vattnet går ju också via ledningsnätet?” Då tröttnade jag och svarade att jag hellre medfinansierar myntinkast på varenda j-a fontän, än att betalar för ledningsnät som jag inte har nytta av.
Men det där med ”VA-miljard” från staten är nog inte orimligt att det kan bli av, förr eller senare; de flesta väljare är ju dels stadsbor, dels alls inte insatta i VA-frågor och/eller långsiktigt tänkande, dels marinerade i Bamse-sosselidaritet i bemärkelsen ”alla måste vara med och hjälpa till”.
Så vi på landsbygden får nog vara med och betala för andra igen, som alltid.
Även om det hänt att kommuner mjölkat VA-förvaltningen på pengar så är det inte tillåtet. Ett jobb för revisorer och den lokala blaskan att granska. Eller en intresserad medborgare.
Tror du kommer få svårt att hitta kommuner idag som flyttar pengar från VA-kollektivet till den kommunala kassan.
Det är endast de som är anslutna till VA-nätet som betalar.
Jag, t ex, dom har eget vatten och avlopp betalar ingen kommunal VA-avgift. Att jag sen måste betala för tömningen av slam i min anläggning är ju självklart.
Indirekt betalar jag för VA-kostnader i kommunen, om jag köper en kopp kaffe på fiket i stan så är ju en (mycket liten) del av kostnaden för VA. Eller badar på badhuset. Osv.
Rimligen betalar man vad det faktiskt kostar även med kommunalt VA, men eftersom det är kommunalt drivet så betalar man nog mer än man borde.
Vi har minskat vår vattenanvändning med 60 % på 50 år och vi kan troligen minska den med ytterligare 50 % utan att minska vår upplevda bekvämlighet och hygien.
Frågan är om det är smartast att öka dricksvattenproduktionen eller minska dricksvattenförbrukningen?
Minskningen beror på nedlagda industrier framför allt.
Vår egen förbrukning ligger på betydligt lägre än 140 liter. Den 12:e augusti förbrukade jag 96 liter vatten (ensam hemma). Det inkluderade vattning krukväxter två liter, och vattning växthus 20 liter, dvs min förbrukning den dagen var mer 70 liter än 140 liter.
Jag duschade då även tre gånger – morgon, efter simmat i sjön och efter gym.
Detta mätt utifrån energiförbrukningen hos vattenpumpen och vattenpumpens nominella kapacitet per sekund, faktisk förbrukning är lägre är min bedömning, då jag här räknat att pumpen kan hålla full vattengenomströmning, men det kan den inte pga motstånden i smala rör. Jag skulle kunna mäta vattenpelaren i hydroforen för exakta siffror, men då måste jag hela tiden gå ner och titta, enklare bara kolla på energiåtgången.
EDIT: Förlåt. Det var två dygn jag tittade på. Så jag förbrukar runt 35 liter vatten per dygn. Nu har vi förstås inte några kommunala läckor i vårt eget vattensystem som lägger till förbrukning. En del kommuner har ju läckor på typ 50%, då de fortfarande kör med 1800-talsrör.
De140 l/dygn vi i snitt förbrukar i Sverige per person är vatten som vi faktiskt använder i våra hem.
Uppgifterna bör finnas i denna skrift, har inte kollat måste jag erkänna.
https://vattenbokhandeln.svensktvatten.se/wp-content/uploads/2024/02/svu-rapport-2023-13.pdf
På sidan 4 står det ”Enligt Svenskt Vatten ligger den genomsnittliga förbrukningen på 140 liter per person och dygn…”
Som sagt, det är fullständig bullshit. Svenskt Vatten är väl en lobbyorganisation.
Det kan inkludera 50% läckage i systemen osv, men är knappast bara hushållen.
Ska be folk posta sin förbrukning per person i hushållet enligt deras räkningar.
Bra idé.
I vår brf har jag för mig att vi ligger ganska nära bullshit-värdet.
Nej Lars.
Svenskt Vatten är inte en lobbyorganisation.
Kolla in deras hemsida.
Väldigt mycket bra forskning som initieras där.
”Ska be folk posta sin förbrukning per person i hushållet enligt deras räkningar”.
För oss lantisar med egen brunn är det alltid inte så lätt att beräkna vattenförbrukningen överhuvudtaget. Vi har t.ex. ingen flödesmätare. Det vore kanske kul att installera en sådan.
Min förståelse för din kritik mot hur kommunerna hanterar dricksvattentillverknikngen ökar kraftigt när jag förstår hur lite vatten du använder. Om alla låg på 35 l/person och dygn isf. i snitt på 140 l/person och dygn skulle det ju inte finnas något problem alls.
Ett effektivt sätt att minska förbrukningen är att kraftigt höja VA-taxan, men det är politiskt självmord.
Lucky you!
Vi bör kraftigt öka produktionen av dricksvatten och ersätta söta drycker. Men menar du det vatten som går ut till hushåll behöver produktionen öka även där eftersom urbaniseringen tilltar.
Med det sagt skall vi naturligtvis inte slösa, det skall man aldrig göra. Så förbud mot spabad, privata pooler, trädgårdsbevattning och annat vore bra.
Förbud för dem allena vilka är anslutna till VA-nät, hoppas jag? Om jag pumpar bevattningsvatten ur sjön eller egna brunnen, så hoppas jag att det inte skall komma en kommunal stasiinspektör och fotografera min alltför gröna gräsmatta.
Tror själv att rejält höjda VA-taxor i kombination med obligatorisk mätning av vattenförbrukning på varje hushåll är en väg att gå. Annars kan ju lägenhetsboende slösa med vatten och andra tvingas betala för dem.
@VillaVolvoVovve
”Med det sagt skall vi naturligtvis inte slösa, det skall man aldrig göra”
Om man har ett överflöd kan man gärna slösa.
Det jag tycker är märkligt är att trots att alla vet att problemen kommer så gör man inget förrän det är panik.
Istället för att höja taxorna lite i taget och succesivt börja hitta lösningar verkar man göra ingenting förrän krisen är ett faktum.
Det gäller inte bara effekterna av klimatet utan hela VA nätets löpande underhåll.
Vatten och avloppsledningar nedgrävda på 50-talet som man vet måste bytas, men det sker bara först när de går sönder och en hel stadsdel står utan vatten eller avlopp.
Då höjer man taxorna för det krävs ju investeringar.
Men har man börjat gräva upp och ersätta allt som är lika gammalt och snart också går sönder?
Nejdå, man bygger nya bostadsområden, förtätar och ökar belastningen ytterligare. Samtidigt som fastighetsägarna får betala hundratusentals kronor för att få ansluta sig.
Man undrar vad alla dessa administratörer som de har anställda egentligen ägnar sig åt. Inte verkar det vara någon form av framförhållning i alla fall.
Alla ev. språkliga misstag skyller jag på LW, min inspirationskälla när det gäller inställningen till handhavandet av det svenska språket. 😉
50-talet. Det finns ledningar från 1800-talet fortfarande.
Ja, det var väl rätt nyligen man hittade urborrade stockar i ett fungerande ledningsnät i någon stad i södraste Sverige, minns inte vilken.
Nä, man byter ju bara när det blir problem.
Nej. Som jag beskriver nedan finns planer för omsättning av ledningsnäten.
Men det finns en gräns för lönsamhet här.
100 % tätt nät är mycket dyrt.
Det finns en punkt för läckage som är optimal. Dvs att det är billigare att ha ett visst läckage än ett helt tätt nät.
Sen finns det en gräns åt andra hållet. Förstås. Ett nät som läcker ut 100 % av vattnet är ju inte så bra.
Finns bra kalkyler på det här.
Sen sker ju akuta läckor ibland, t ex en gammal träledning som går läck under en tätt trafikerad gata. Men det fixar vi på något dygn för det mesta.
Ser det som ett bevis på den usla framförhållningen, men får kanske samtidigt ge de konservativa rätt, det var bättre förr, i alla fall när det gäller överdimensioneringen till skillnad mot den hållbarhetsoptimering som görs nu för tiden där kravet är att det ska räcka precis till dagen efter att garantin gått ut.
Nja, överdimensioneringen av ledningssystemen pga val av alltför stor specifik förbrukning mot verkliga förhållanden innebar att uppehållstiderna i vissa ledningssystem blev blev längre och att man därför fick öka kloreringen för att behålla acceptabelt kloröverskott hos siste abonnenten.
1800-talsledningarna som ligger kvar är nästan alla av gråjärn och kan mycket väl nästan se ut som nya. Ledningarna som lades under och strax efter krigsåren är mycket värre.
Man lär sig något varje dag här.
Norrvatten har en plan att byta ut 2 procent av ledningsnätet per år.
Det innebär att hela nätet omsätts på 50 år.
Det är en rimlig takt.
För några hundra miljoner per år.
Att en ledning är gammal behöver inte betyda att den är dålig. Men den kan vara dålig. Vi håller koll på det.
Wow, 50 år. Det är nog det snabbaste jag hört talas om faktiskt. För några år sedan låg snittakten på 300 år i Sverige.
Så vattenbristen ska vi lösa genom att bygga mer gemensam vattenrening, men el-krisen ska vi lösa genom att bygga egna solceller? Jag tror bloggaren behöver en sponsor även inom vattenrening så att vi kan få info om hur man går off-grid även på vattensidan.
Går ju bara att gå off-grid vad gäller vatten om man bor på landet, och då är det obligatoriskt och inte valbart – alla är ju redan off grid VA-mässigt. Om man inte vill leva som en miljöpartist, dvs som på 1800-talet.
Eget VA på landet är en icke-fråga.
Problemet med VA är att det krävs rening och det görs bäst i större skala. På landet med gles befolkning kan man erfarenhetsmässigt köra med lokal brunn men dessa har ofta problem med järn och mangan som kräver dyr rening.
El är inte samma sak, den kräver ingen dyr rening. Men ingen har påstått att solceller är lösningen på vår elproduktion.
Har egen brunn. Med järn.
Mitt filter, som gett upp efter 20 år, ska bytas nu.
Kostar ca 15 000. Men då gör jag installationen själv.
15 000 kr på ca 15-20 år är inte så mycket.
Andra lösningar kan kosta ca 30 000 kr. Men håller typ 20 år.
Jag killgissar att el också görs bäst i större skala, men jag kan ha fel. Öl t ex görs bäst i mindre skala, även bröd. Men både el och vatten är nog sånt som vi ska se till att det fungerar nationellt, och inte lämna åt slumpen.
Det är mycket som blir billigare per enhet när tillverkningen är storskalig.
Elektricitet lämpar sig dessutom sällsynt bra för transport äver stora avstånd.
Lokal elproduktion med solceller är väldigt dumt, men ändå har jag solpaneler på taket.
Gissa varför …
äver -> över
Vi har en gammal, borrad brunn, 60 m djup. Men den innehåller förbaskat mycket järn och mangan.
Vi har mälarvatten och har inte fått fylla poolen eller vattna sedan den 5. juli. Som tur är så har det regnat så pass mycket att poolvärmepumpen har slagit av bara vid ett tillfälle och då var jag fräck och tog av det kommunala vattnet, tills poolvärmepumpen blev nöjd igen. Poolen är min huvudsakliga idrottsanläggning så här års, när det är närmare 30 grader i vattnet, vilket inbjuder till joggning i vattnet och simning, ofta under flera timmar om dagen. När poolen inte används, har den en svart bubbelplast som flyter ovanpå vattenytan, mot avdunstning. Vattnet är klorerat. Man kan beställa ”tekniskt vatten” till poolen, har jag läst, men det lönar sig dåligt för små vattenmängder.
Vi har ett antal stora regnvattentunnor, som räcker mer än väl till alla växter i trädgården, men jag skulle inte ta av det vattnet till poolen utan extra filtrering och desinfektion.
Mälaren är Stockholms vattentäkt och innehåller cirka 14,3 miljarder kubikmeter vatten.
Så knappast brist på vatten, utan som vanligt, brist på investeringar i infrastruktur.
Vilket är vad artikeln skriver.
Konfirmerar endast, vilket väl kan kan kännas skönt, även för en ”bloggarjävel” ibland. 😉
(Missade vid första skumläsningen, att du redan hade nämnt Mälarens volym)
I rättvisans namn avrundade jag till hela miljarder.
Problemet med ”brist” på vatten i Storstockholm är bara en kort period i maj och juni.
När det ska vattnas gräsmattor och fyllas pooler.
Därav uppmaningen att ”spara” på vatten.
Det är en toppbelastning helt enkelt.
Dyrt som satan att bygga bort. Bättre att hålla igen lite i maj och juni.
Vi måste hålla igen med vattnet under juli-augusti, när man vill plaska i sin pool extra mycket för svalka och konditionsträning. Vi har bevattningsförbud sedan den 5. juli i år och det gäller fortfarande.
Har hört att en väldigt stor del av Stockholmarnas vatten läcker ut från rören.
Så länge det fanns gott om vatten och det inte kostade så mycket att tillverka, så kanske det var företagsekonomiskt vettigt, men ändå slöseri.
Och ett eftersatt underhåll ger en osäker tillgång, och risk för slukhål.
På samma tema försöker Svenska företag och självaste staten låtsas att vår energianvändning inte bidrar till utsläpp för att vår energiproduktion har låga utsläpp. Det är FEL. All energianvändning är sammanlänkad och tas ur samma pool.
Produktionen av lågCO2 EL är i det närmaste oberoende av konsumtionsbehovet över tid. Det som fångar variationerna är alltid fossil energi. Det enda som spelar roll för att minska utsläppen är därför utbyggd kapacitet eller minskad användning. Var det sker är helt ointressant.
Av samma anledning ökar biodrivmedel utsläppen pga omvandlingsförlusterna då råvaran kunnat nyttjats direkt.
Det är rätt svårt att förstå hur elsystemet fungerar och vad som händer när man använder elen.
Ibland är elen fosilfri när man använder den och ibland ökar elproduktionen i något kolkraftverk.
HVO som är tillverkad av slakteriavfall lär ju inte öka utsläppen av CO2 eftersom dessa produkter är svåra att använda till något annat, men om man plockar bort något användbart så stämmer det ju som du skriver.
Du menar väl inte på allvar att det inte spelar någon roll vilken teknik som används för ekproduktion?
Elproduktion, inte ekproduktion, förstås. Vi ska inte bygga ny fartyg åt flottan.
Nu är det ju inte så enkelt att alla i landet förses med vatten från ytvattenverk. En stor del förses med vatten från grundvattenverk från stora vattenmagasin, tex rullstensåsar. Oftast tillsätter man då vatten från en ytvattentäkt för att skapa ”konstgjort” grundvatten. Är det vattnet av för dålig kvalitet så går det helt enkelt inte ner till vattenmagasinet i den takt som det förbrukas. Dessa stora magasin fylls framför allt upp från snömängder och smältvatten. På sommaren suger träd och växter upp allt vatten när det regnar. Så regn hjälper inte under den gröna delen av året. Så att bara säga att alla ska förbruka vatten för att ”skicka ett budskap” till kommunerna är en väldigt dålig idé för väldigt stora delar av landet. Att bygga om eller bygga nya vattenverk är miljardinvesteringar för kommunerna.
Helt riktigt, annars skulle vi ju kunna skjuta utrotningshotade djur också, för att driva fram bättre skydd av utrotningshotade arter.
Får bara hoppas att det blir på kommunnivå som kostnaderna hamnar, dvs på VA-kollektiven, och inte på rikets alla skattebetalare.
VA-lagen styr det. Hamnar inte på skatten.
Inte på kommunalskatten, men tillskott till kommunerna har ju skett tidigare på andra områden, t.ex. ”Perssonpengar” och ”Wernerssonpengar”.
Vilka som hör till VA-gänget och därför skall vara med och finansiera det, är också inte helt klart. Alla i kommunen utnyttjar ju VA-tjänster på något sätt, i och med att även ägare av enskilt VA behöver underhåll och tömning. Att VA-kollektivet skall betala för sig själva, säger egentligen ingenting, om det går att definiera VA-kollektivet på olika sätt och dessutom kräva delar av detta s.k. kollektiv på olika avgiftsnivåer.
VA-lagen säger att verksamheten ska ske med självkostnad samt att pengar inte får föras över till andra verksamheter.
8 kap. 3 c § kommunallagen (självkostnadsprincipen)
30 § VA-lagen (avgifter får inte överstiga kostnaderna för VA-verksamheten).
Det finns gott om rättsfall där kommuner blivit återbetalningsskyldiga.
Exempel: MÖD 2023-06-01, M 7842-22 (Sundsvall Vatten AB)
VA-taxan är ju inte en skatt, det är en avgift för hanteringen av vatten och avlop, till självkostnad.
Att föra över pengar från VA- verksamheten till andra delar av kommunens skattefinansierade verksamhet är inte tillåtet, och rätt lätt att kolla upp för den intresserade medborgaren eller lokale murveln.
Sen kan ju en VA-förvaltning skötas mer eller mindre bra, men som jag skrivit på annat håll denna kväll här, googla upp svenska priser för kronor per liter och jämför det internationellt så får du intressant läsning.
Jag kollade upp priset för vatten internationellt.
Sverige ligger i snitt i Europa. Trodde vi låg lite lägre.
Sen skiljer det enormt inom Sverige.
En stor kommun som Stockholm har lägre kostnader per liter än en liten.
Det skiljer enormt. Kolla in https://nilsholgersson.nu/ för intressant data.
Vi med eget VA betalar drift och underhåll helt på egen hand. En slamsugbil kommer och tömmer slambrunnen en gång om året och sen får jag en faktura på det. Det administreras av ett kommunalt bolag, men det är en privat firma som gör jobbet. Om jag kunde anlita den firman direkt, utan att blanda in kommunens byråkrat, skulle tjänsten antagligen bli billigare för mig.
Vattenförsörjningen underhåller jag personligen och bekostar förbrukningematerialet själv.
Så, nej. Folk med egna brunnar tillhör inte VA-kollektivet.
byråkrat -> byråkrati
Japp. Helt rätt!
Även kommer med ”oändligt” (typ Mälaren) med vatten … har inte oändligt med vatten.
Det är fortfarande begränsningen i reningskapacitet och begränsad i ledningsnätet som ställer till det.
Vi kan givetvis se till att alla kan fylla sin pool, tvätta bilen, vattna gräsmattan samtidigt. Men satan vad dyrt det skulle bli.
Jämför effektaxan på el som syftar till att jämna ut effektuttaget. Som ju funkar bra.
*kommuner. Har fått ett par öl:)
Som lök på laxen så kräver dessutom allt som har med utbyggnad av vatteninfrastruktur och vattenverk säkerhetsklassade upphandlingar vilket medför stora kostnader och hög komplexitet. Detta gör att allting tar lång tid. Kommunpolitiker sitter i fyra år. Att lägga massor av pengar på något som inte syns eller märks är tyvärr knappast någon valvinnare till nästa mandatperiod.
Om man beslutar om bidrag för vattenbesparande åtgärder borde det upplevas som positivt av väljarkåren.
Jag nämnde ovan att det bör gå att halvera dagens vattenförbrukning utan att upplevelsen av rinnande vatten försämras.
Min erfarenhet är att politikerna i stort är långsiktiga vad gäller VA-frågor, kanske just för att det inte är valvinnande frågor. Upplever att experterna i stor utsträckning får styra utvecklingen = bättre och långsiktigare lösningar.
Sitter mer just den typen av upphandlingar. Förvisso tar säkerhetsskyddade upphandlingar lite längre tid och kostar lite mer, men sett till upphandlingsvärdet är det försumbart.
Om man tittar på utsläpp per capita, så kanske man skall satsa pengarna där det gör best nytta.
https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/klimat-och-miljo/vaxthusgaser/koldioxidutslapp-per-capita-internationellt_1212097.html
Varför inte bara skriva Vi bygger om för ökad kapacitet! Visa hänsyn!
Tack LW för att du står upp för det svenska jordbruket och djurhållningen, det blev en stor snackis i kommentarsfältet trots att artikeln handlade om vatten.
Som fritidsdräng och framtida arvtagare till en medelstort lantbruk funderar jag ofta på vad framtiden har att erbjuda, framförallt om det är lönt att fortsätta kämpa med köttdjur på bete när opinionen vänder sig så starkt emot det som jag ser som naturligt och en insats för den biologiska mångfalden och klimatet.
Vi (mänskligheten) har så fruktansvärt många andra dåliga vanor och begär i form av konsumtion och onödiga transporter runt jorden, men det första många ger sig på för att rädda klimatet är vår lokala matproduktion.
Det är bisarrt att jordbruket ska, enligt många uträkningar som görs, bära alla CO2-utsläpp som sker i anknytning till det som produceras, utan att få tillgodoräkna sig den positiva effekten som fotosyntesen i grödorna på åkrarna, gräset på betesmarken, och träden i skogen lagrar in både i grönmassan ovan jord och rotsystemen i jorden.
Samtidigt ska konsumenten som äter en biff eller dricker ett glas öl inte klimatbelastas för att personen konsumerar livsmedlen. Det är bonnjävelns fel att mat inte uppstår ur tomma intet till noll belastning för jordklotet.
Per Frankelius, docent vid Linköpings universitet, har skrivit en läsvärd debattartikel på ämnet: https://acsess.onlinelibrary.wiley.com/doi/am-pdf/10.1002/agj2.20286, så det finns även smarta människor som funderar i dessa banorna, inte bara sura bönder som vill fortsätta tjäna sin lön på att producera mat åt resten av folket.
Jag orkar inte tjafsa med alla tycker annorlunda längre upp i tråden, men ni bör fundera på var ni tycker maten ska komma ifrån i framtiden. Forsätter opinionen vara starkt kritisk till svensk livsmedelsproduktion kommer ännu färre vilja driva lantbruk.
Vi förväntar oss inte en klapp på axeln, för det får de flesta i samhället aldrig, men det vore rätt mycket trevligare om man slapp bli utpekad som klimatsvin i debatten samtidigt som årliga charterresor och varje ny generation iPhone anses vara mänskliga rättigheter.
Jag är inte emot mjölk- och köttproduktion även om det kanske kan verka så när jag kommenterar och kritiserar en massa konstigheter i dagens kommentarsfält. Jag ber om ursäkt.
Om jag gissar har mängden utsläppta CO2e minskat de senaste 50 åren även om vi äter mera nötkött idag än för 50 år sedan. Effektivare mjölk- och köttproduktion borde ge sådana effekter.
I juni 2024 fanns det 1 410 299 nötkreatur i Sverige enligt Jordbruksverket och av dessa var 289 433 mjölkkor.
https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/jordbruksverkets-officiella-statistik/jordbruksverkets-statistikrapporter/statistik/2024-10-15-lantbrukets-djur-i-juni-2024
LW nämnde något om 100 000 kor tidigare, så jag tänkte att det kan vara bra att förtydliga hur det är, eller iaf. hur det var för ett år sedan.
Under 1930-talet peakade antalet mjölkkor i Sverige med cirka 2 miljoner.
https://www.ja.se/artikel/35003/fran-tva-miljoner-till-350-000-mjolkkor-pa-mindre-an-100-ar.html
Efter WW2 kom konstgödsel via bl.a naturgas, vilket innebar markant ökad produktivitet i jordbruket.
Hur volymen fisar från mjölkkor och andra djur utvecklats vet jag inte – klassar det som onödigt vetande.
Mycket konstigt och ovetenskapligt snack i dagens kommentarsfält. Det om att människors utsläpp av koldioxid och metan skulle kunna bedömas vara ett stort problem är nog det konstigaste.
Människor pruttar väldigt lite metan, kanske 0,2 kg per år vilket motsvarar ca. 4 kg CO2e/år.
Det är idisslare som pruttar mycket metan.
Varje dygn andas vi ut 1 kg CO2, dvs 365 kg per år.
Totalt genererade utsläpp av en människa i Sverige är 6–8 ton CO2e per år.
Om vi ska slakta ut människor så är det inte för att vi pruttar och andas ut 400 kg CO2e/år utan för att vi i övrigt ser till att generera 6–8 ton CO2e per år.
Problemet för Stockholm var ju att vattnet är för varmt.
Borde inte det åtgärda sig självt rätt snart? Vi är ju 2v från September.
Ja. Det är en utmaning att rena vattnet när det är för varmt. Men, som du skriver, det är snart kallare.
Jag tycker det låter konstigt att bottenvattnet är varmt nu på sommaren. Då brukar skiktningen fungera väldigt bra så att ytvatten och bottenvatten inte blandas.
Höstarna brukar ge varmast bottenvatten.
Så jävla varmt har det inte varit.
2018 var BETYDLIGT varmare, men då fanns inga kända problem med reningen.
Märkligt.
Åh nej! Det är med flit som bloggaren väljer utelämna att… Jag fattar inte jag reagerar så starkt, med bli kränkt.
Varje fis är väl ett välkommet bidrag till klimatförbättring och större skördar. Inte utan anledning att man i växthus berikar luften till >1000 ppm koldioxid. Dvs 0,1% istället för 0,04%.
Metan-fisarna blir ju också koldioxid efter bara 12 år.
Du har inte hört talas om Svante Arrhenius, antar jag.
Jo det har jag. Han hoppades att avsiktliga utsläpp av koldioxid skulle kunna förhindra en ny istid. Men han insåg sedermera att det inte skulle göra någon skillnad, i någon riktning.
Den förhoppningen har jag inte hört talas om, men det kan vara en miss från mig.
Jag syftade på att Arrhenius redde ut sambandet mellan växthuseffekten och koldioxid i atmosfären.
Menar du att flera gradera ökning av jorens medeltem
(Äsch, jag slant på tangentbordet. Här kommer dem kompletta texten).
Den förhoppningen har jag inte hört talas om, men det kan vara en miss från mig.
Jag syftade på att Arrhenius redde ut sambandet mellan växthuseffekten och koldioxid i atmosfären.
Menar du att flera graders ökning av jordens medeltemperatur vore en klimatförbättring?
Det finns rätt mycket mer att säga om vattenförsörjnignen. Hos många kommuner så är det gamla installationer och gamla vattenverk. De har funkat bra. Men allting har en begränsad livslängd och det är stora kostnader för att bygga ut och göra om och modernisera. Inte helt olikt elnätet, som också har fungerat över förväntan från 50-talet och framåt…men även där har man då lutat sig lite tillbaka och inte moderniserat i tillräcklig omfattning.
Vet inte om det stämmer fortfarande, men i början av 2000-talet så var delar av ledningarna från Göteborgs reservvattentäkt av trä. Ja trä. De fungerade, men man visste inte riktigt hur skicket på allt var och dyrt projekt att gräva upp och ersätta. Antar det är åtgärdat numera. Visst, ek kan hålla länge. Men ändå. Trä. Och det här i sveriges näst största stad.
”ofrånkompliga klimatförändringarna” ha ha, din skojare där.
Hur ska vi kommai från dem, menar du?
Jag tänker inte ta upp en debatt här hur stor inverkan människan egentligen har på klimatförändringar. Det spar jag till att förstöra stämningen med under någon av sensommarens fester med istället.
Men jag håller helt och hållet med om att fokuset är helt åt h-e. Klimatet kommer att förändras, det har det gjort i alla tider oavsett orsakerna. Att då inte försöka hantera det är exakt lika intelligent som att lägga ner vår försvarsförmåga. Exakt.
Det finns ett talesätt som jag tycker passar här:
”När förändringens vindar blåser bygger den dumme vindskydd medan den kloke bygger väderkvarnar”
Den riktigt dumme slåss mot väderkvarnar.
Visst vore det jättebäst om vi lyckades hejda den globala uppvärmningen så att klimatet inte ändras så mycket, men eftersom jorden befolkas av människor kommer det inte att ske hur många klimatkonferenser som än hålls de närmaste decennierna.
Alltså måste vi göra så gott vi kan för att kompensera för att världen blir allt varmare. Själv har jag installerat luftkonditionering. Den drivs i första hand av solel så den kommer knappast att värma upp världen så mycket.
Vi kör bergkyla sedan 2007, lätt ordnat när vi installerade bergvärmepumpen. En säsong förbrukar ca. 100 kWh el.
”Stäng dörren, det blir varmt” låter konstigt i början, men man vänjer sig.
Bergvärmepump är ett av de bättre sätten att värma sitt hus, och man får kyla ”på köpet”. Jag hade installerat det om vårt hus hade varit försett med ett vattenburet värmesystem. Det går inte att räkna hem efterinstallation i ett hus som inte försågs med det vid uppförandet. Inte för oss, åtminstone.
jag tycker nog att(!) infinitivmärket har sin plats i det svenska språket. Det får språket att flyta lite bättre.
Att(!) börja en mening med ”och” eller ”men” tycker jag dock inte stör så mycket.
Att utrota formuleringen ”eftersom att” vore dock en välgärning.
”Men klimatet skiter i vad vi gör i Sverige, med några promille av världens CO2-utsläpp brutto (oräknat det våra skogar etc lagrar in) och klimatförändringarna är en realitet”.
Ja, det är en viktig insikt. Den globala uppvärmningen är just global, och är därför ett kollektivt problem för alla som bor på jorden.
Kollektiva problem kräver kollektiva lösningar, så vad enskilda personer gör påverkar inte mätbart.
Vi måste alltså komme överens globalt om vad som ska göras, men det kommer vi förstås inte att göra.
Kul att bloggen faller för samma klickbete som aftonbladet. Denna ”akuta” vattenbrist som förfaller är endast pga av att ytvattnet är varmare än vanligt. Se kyligare dagar kommer och det lugnar ner sig.
Jag skriver att det är pga varmt vatten:
”Vad man då behöver göra är att investera i ökad kapacitet och anpassa till de nya förutsättningarna med bland annat i detta fall varmare vatten vilket påverkar processerna. Men det gör man inte.”
Du använder ju föredömligt lite vatten, tror du skrev 35 l/dygn.
Är det inte rimligt att sänka sverigesnittet från dagens 140 l/person/dygn istället för att öka dricksvattenproduktionen.
Jo, jag vet att du kallar uppgiften om 140 l/person/dygn för bulshit, men om vi nu antar att uppgiften från branschorganisationen Svenskt vatten stämmer någorlunda, är det då inte bättre att vi börjar närma oss 35 l/person/dygn än att bygga ut vattenverken?
Så jävla bra inlägg Lars.
En beredskapsfråga när det gäller färskvattenförsörjningen är att alla segjärnsrör importeras idag. Tillverkningen vid Gustavsberg av segjärnsrör las ner 1992. Oklart för mig i vilken mån verksamheten innan dess bibehölls av beredskapsskäl som sedan inte kunde anses föreligga vid inträdet av den eviga freden.
Bor som tur är i en stad där man gjorde en stor investering och bytte stora delar av stamnätet och byggde om en hel del i hur vattnet distrubueras. En investering på flera 100 miljoner.
Stor ilska från oppositionen som tycke att det var slöseri att slänga pengar på nått som låg så långt fram i tiden, det funkar ju nu…. var ju toppmodern när det byggdes på 50-60 talet.
Vattenverket är modernt, tar vatten från en älv med bra råvatten. Vattnet är gott, tillgängligt och prisvärt.
Glömde en sak, vi förbrukar ca 15m3 per månad, dvs 500l/dag. I ett hushåll med två vuxna två tonnårsdöttrar samt att det badas badkar minst en gång per dag.
När man är i stugan utan rinnande vatten eller brunn så går det ganska precis 10l per dygn till matlagning och dryck.
Samt nån hink sjövatten till disk och tvätt.
Hela texten bygger på ett missförstånd. Lagregleringen av vatten området är omfattande och bygger på tanken att vattenkollektivet, dvs abbonenterna, ska bekosta allt.
Det allmänna i form av Stockholms kommun blir bara en aktiv part om man satt vattentaxan för lågt och inte klarar att balansera en förlust inom tre år.
För att göra det än värre gör lagen att man bara kan höja vattentaxan om det finns en pågående investering eller drift kostnad som motiverar detta. Att man kommer behöva göra en investering pga brister räcker inte.
Resultatet av det hela är att vi byggt upp en stor underhållsskuld och det är jätte svårt att jobba förebyggande. Hade vatten varit en normal kommunal verksamhet så skulle Stockholm kunnat jobba mycket mer samhällsekonomiskt effektivt. Tills riksdagen får ändan ur vagnen och gör om det hela lär det bara bli värre.
Samma idiotiska typ av reglering finns inom el området där ökad överföringskapacitet ska bekostas av de kunder/elbolag som behöver mer effekt så man aldrig bygger ut kapaciteten i tid utan endast när elbolagen känner att det blir ohållbart.