klimatförändringar

Denna artikel innehåller reklamlänkar för Hemsol och Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk). Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Börsveckan inleds positivt i de asiatiska tidszonerna. Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 noterade börsrekord i fredags, liksom man gjorde i amerikanska index. Vattenfall öppnar nu för att reaktorn Ringhals 3 kan komma läggas ner i förtid så Sverige behöver importera mer fossilkraft. I en artikel påstås det att det nu som sig bör är billigare att äga än att hyra sitt boende, men det stämmer inte, inklusive trams som att inflationen äter upp bostadslånet – det är eventuella reallöneökningar som minskar bördan, inte inflationen som ökar dina övriga kostnader – men framför allt så struntar jämförelsen i underhållskostnaden som ingår i hyran.

Stockholmsbösern steg med +3.16% för OMXS30 förra veckan och +3.66% för OMXSPI. Detta innebar börsrekord för OMXS30 som därmed till slut passerat toppen från februari i år. OMXS30 har gått +12.23% i år och OMXSPI +8.28% och småbolagsfonder fortsätter halka efter trots att det borde vara de mindre bolagen som kan visa upp snabbare tillväxt än de större. Dock är OMXS30 sammansatt av de mest handlade aktierna, inte nödvändigtvis de största bolagen, och blir också självuppfyllande när indexfonder skuggar indexet och flödena avgör.

Som ofta sker när börsen är positiv stärks kronan och euron kostar 10:90 SEK medan den amerikanska dollarn går på 9:37 SEK. Guldpriset ligger på 1 229:- SEK per gram i skrivande stund, drivet av starkare krona.

I USA noterades också börsrekord för S&P-500 efter en veckouppgång på +1.92% och för Nasdaq 100 efter veckans uppgång på +2.18%. Dollarn är dock ner -14.97% i år och tar i princip ut S&P-500 helt även om NAsdaq 100 med +20.68% i år ligger plus även för svenskar.

Mina Lysaportföljer ligger +1.71% i år för företagets kapitalförsäkring (reklamlänk) och är +0.79% på en vecka och det samma för det privata investeringssparkontot (reklamlänk).

Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats. Med S&P-500 upp +1.92% på en vecka och dollarn ner -0.55% så är det rimligt tack vare den globala spridningen, förvisso med övervikt på tillväxtmarknader och Sverige.

Borta i Asien är det positivt över hela linjen av index. Utan att kolla om de är ppna är ASX 200 upp +0.41% i min ticker, Hang Seng +0.9%, KOSPI +2.44% med börsrekord även om marknaden inte stängt än, Nikkei 225 +2.36% och noterar börsrekord med samma reservation som för KOSPI, och +0.46% för Straits Times. Reduktionen i globalfonder (=USA-bolag) till förmån för Asien efter resan till Singapore har för övrigt varit helt rätt. Asienfonden Swedbank Robur Access Asien som jag valt har för mig gått +16.83% i år sedan jag plockade in den som en relativt billig Asienfond.

Ringhals reaktor 3 kan komma att stängas i förtid och Vattenfalls forskningschef säger att “Ringhals 3 hänger lite löst” skriver TT. Detta på en strålningsskada i en svets på reaktortanken och den går inte att byta då det är själva … reaktortanken, vilket innebär att reaktorn kan stängas 20 år i förtid så Sverige istället måste importera fossilkraft från kontinenten, och den drivs på marginalen av rysk gas än så länge.

Den joniserande strålningen sliter på material och över decennierna kan de bli spröda och när det handlar om själva reaktortanken finns det inte så mycket mer att göra.

Vattenfall har förstås exakt noll anledningar till att inte stänga ner en reaktor till. Det ger högre elpriser och de fårmer betalt för kraften från sina övriga kraftverk då all el säljs till ett pris fastställt för den enskilt dyraste kilowatttimmen, och ökar därmed sin lönsamhet och ledningen får också högre bonusar för sin kompetens.

Bloggen har påtalat att det inte finns några chanser på nedsidan för elpriset, utan bara risker på uppsidan som krigshandingar, ryskt sabotage mot kraftverk, klimatförändringar där varmare kylvatten minskar kärnkraftens verkningsgrad, eller där förändrade vädermönster minskar nederbörden för vattenkrafte, eller som här förtida nedstängning av kärnkraftverk. Denna risk på uppsidan bör tas i akt om man tittar på villans energiförsörjning och solkraft eller hembatterier.

Vill du installera hembatterier eller solkraft, kontakta Hemsol så så ska du få upp till fyra offerter från olika leverantörer kostnadsfritt (reklamlänk).

I en artikel hos SvD sägs det att det återigen är billigare att äga än att hyra men detta är fel – det är fortfarande dyrare att äga än att hyra en bostad. Värt att notera är att det ska vara billigare att äga än att hyra, eftersom man med ägande tar eget ansvar och egen risk. Det kan handla om risker många årslöner, medan hyrans risk maximalt är tre månaders uppsägningstid.

Den som äger en bostadsrätt behöver finansiera inre underhäll själv, och det kostar minst 1000 – 1500:- SEK per månad, t ex för utbyte av vitvaror i köket, renovering av badrum, renovering av ytskit mm. Den så kallade hushållsekonomen hos en jämförelsesajt har inte ens koll på detta. utan har bara tittat på hyra eller avgift, bolåneränta efter ränteavdrag, el och försäkring. Siffrorna avser en trea på 70 m2, två personers hushåll och 70% belåning. Amorteringar på 1% av de där 3.6 MSEK dyra lägenheten om 3 000:- SEK i månaden är inte heller med, för amortering är sparande, och minskar inte alls hur mycket hattar du kan köpa för pengarna (obskyr popkulturell referens) varje månad jämfört med den som hyr sin bostad. Det är bara ekot av egots vibrationer som gör att du har 3 000:- SEK mindre än hyresgästen för diskretionär konsumtion varje månad.

De lägre räntorna har annars gjort att bostadsrätter på grund av räntesänkningarna nu är billigare, men de flesta fall är de inte billigare om man slänger på 1 500:- sEK i underhållskostnad. Medlet anges till 9 651:- SEK för bostadsrätten mot 10 212.:- för hyresrätten vilket bara ger 561:- SEK per månad i skillnad. Det räcker inte till det inre underhållet.

Därtill finns alltid en risk för kraftigt höjda avgifter i en förening, särskilt föreningar med höga hyresintäkter från företag eller myndigheter, där dessa kontrakt kan sägas upp och mellanskillnaden plötsligt måste betalas av medlemmarna. Föreningar som inte har avsatt sparande på 314:- SEK per m2 kan också behöva höja avgifterna vid större renoveringar och det yttre underhållet. Att jämföra med att hyra är helt vansinnigt.

Artikeln tramsar också med det felaktiga påståendet “inflationen äter upp lånet på bostadsrätten”. Jag fattar inte hur man kan påstå något sådant och kalla sig hushållsekonom. Det som minskar lånebördan är höjda löner snabbare än inflationen, sk reallöneökningar. Inflationen gör annars att dina kostnader ökar och när mat och allt annat är betalt har du mindre kvar att betala dina lån med om din lön inte höjs snabbare än inflationen.

Vi tar det igen: Inflation är ett problem för den skuldsatte och ökar dennes kostnader, samt höjer räntorna och med det räntekostnaderna – hur många av er kände er rikare och att lånen var mindre tunga att betala när inflationen var uppe och nosade på 10% pga Rysslands illegala invasionskrig mot Ukraina?

Det som äter upp skuldernas belastning är reallöneökningar, inte inflation. Som det ser ut nu kommer inte svenska reallöner vara ikapp år 2021 förrän framåt 2029. Så mycket för att “inflationen äter upp lånet”. I verkligheten gjorde inflationen att lånebördan ökade för de svenska hushållen i nästan ett decennium.

Trams. Jösses. Nästa gång kylskåpet eller tvättmaskinen går sönder i bostadsrätten får man väl ringa den där hushållsekonomen och fråga var den nya gratis vitvaran är någonstans.