Denna artikel publiceras i samarbete med Svensk Värdeförvaring.
Börsveckan ser ut att avsluta positivt i Asien oljöch dollarn rasar vidare till nivåer från januari 2022. Guldet slår nytt rekord i både kronor och dollar. Miljöpartiet gick igår ut med att de kommer stoppa kärnkraftsutbyggnad efter valet för “vårt uppdrag är att klara klimatomställningen”, vilket tydligen inte omfattar den CO2-fria kärnkraften eller fortsatt svenskt välstånd och välfärd. Villapriserna steg med 4% och fritidshusen med 6% under 2025 enligt SCB:S sammanställning från avslutade affärer enligt Lantmäteriet.

Stockholmsbörsen fortsatte återhämta sig efter att den amerikanske Tacodespoten, fällde våldtäkttsmannen och frekvente Epsteinbesökareni Vita Huset backat om tullar. OMXS30 gick +0.50% och för ovanlighetens skull gick OMXSPI bättre med +0.79%.
Förhoppningsvis är skadan dock permanent för förtroendet för USA, vilket avspeglas i både guldpris och dollarkurs. Dollarn faller till 9:01 SEK i skrivande stund, vilket är nivåer från januari 2022 och innan Rysslands fullskaliga invasion mot Ukraina. Kronan stärks även mot euron till 10:58 SEK. Som Swedbank rapporterade igår väntas Sveriges ekonomi överträffa de flesta EU-länders under 2026, så kanske inte så konstigt att kronan stärks när vi nu går in i högkonjunkturen på allvar.
Guldpriset kostar just nu 1 435:- SEK per gram efter att för någon timme sedan slagit rekord på 1 437:- SEK. I amerikansk dollar är nya rekordet 4 962 USD per troy ounce, och bedömare menar nu att 5 000 USD är nästa.
Investeringsguld, viktiga papper, offsitebackuper och vissa sällan använda samlarföremål ska förvaras i bankfack. Svensk Värdeförvaring erbjuder bloggens läsare 30% i rabatt hela första året om man anmäler intresse för att öppna ett bankfack i Göteborg eller Stockholm via detta formulär (reklamlänk). En tidsstämpel plus dina ifyllda uppgifter kommer delas med Svensk Värdeförvaring AB och sedan raderas efter nästa kvartalsskifte. Bloggaren har själv öppnat fack hos SVF. Svensk Värdeförvarning erbjuder också nu möjligheten för äkta makar att ha gemensam tillgång till bankfack, vilket tidigare inte var möjligt.
Man bjuder nu nya bloggkunder på första årets gemensam tillgång till bankfacket.

De amerikanska börserna steg dock och indexet S&P-500 gick +0.55% och tekniktunga Nasdaq 100 +0.767%. Regimens propagandaverktyg och spionagesystem Facebook gick bäst med +5..66% på en köprek och att man börjar med annonser på sin Twitterkopia Threads som nått 400 miljoner användare i månaden.
Sämst bland FANANGST-aktierna var återigen Netflix med -2.13%.
ÖVer i de asiatiska tidszonerna är det positivt över hela brädet av bloggens index. ASX 200 +0.13%, Hang Seng +0.40%, KOSPI +0.76%, Nikkei 225 +0.29% och Straits Times +1.19%. För Sydkorea ser det ut som det blir nytt börsrekord. Igen.

Miljöpartiet meddelar att man för att klara klimatomställningen ska stoppa utbyggnaden den koldioxidfria kärnkraften i Sverige sade man till SVT. Helldén sade:
“Vi kan inte sitta i en regering som bygger ny kärnkraft. Det är inte vår uppgift. Vårt uppdrag är att klara klimatomställningen.”
Man är tydlig med att man inte kommer byta ståndpunkt och det är Socialdemokraterna som ska ändra sig.
Tydligt besked. Och eftersom makten framför allt gäller för Socialdemokraterna betyder det att de nya kärnkraftssatsningarna skrotas.
Det är ett positivt besked från MP, som på detta sätt förtydligar att de är emot fortsatt svenskt välstånd och välfärd, som likt alla framsteg för förbättringar för människro bygger på energianvändning, och då av förutsägbar och stabil energiproduktion som vattenkraft (som rivs i Sverige nu) och kärnkraft.
Nu är det upp till svenska folket att ta ställning, men även om likt tidigare runt 95% av svenskarna inte röstar på MP, så kommer Miljöpartiet i enlighet med socialdemokratisk politisk doktrin få avgöra Sveriges framtid.

Villapriserna steg 4% och fritidshuspriserna 6% under år 2025 enligt lagfarter och faktiska affärer skriver SCB. Tidpunkten för statistiken avser köpebrevet och lagfarterna från Lantmäteriet, dvs när fastigheten formellt bytte ägare inte när man tecknade kontrakt om att köpa likt mäklarnas statistik brukar handla om.
Snittpriser för fjärde kvartalet nedan.
| Snittpriser villor per riksområde i kSEK | |
|---|---|
| Stor-Stockholm | 6 901 |
| Stor-Göteborg | 5 712 |
| Stor-Malmö | 5 344 |
| Stockholms län | 6 901 |
| Östra mellansverige | 3 310 |
| Småland med öarna | 2 635 |
| Sydsverige | 3 930 |
| Västsverige | 4 126 |
| Norra mellansverige | 2 242 |
| Mellersta Norrland | 1 974 |
| Övre Norrland | 2 575 |
| Snittpriser fritidshus per riksområde i kSEK | |
|---|---|
| Stor-Stockholm | 4 621 |
| Stor-Göteborg | 3 881 |
| Stor-Malmö | 4 367 |
| Stockholms län | 4 621 |
| Östra mellansverige | 2 185 |
| Småland med öarna | 1 988 |
| Sydsverige | 3 045 |
| Västsverige | 3 021 |
| Norra mellansverige | 1 824 |
| Mellersta Norrland | 2 068 |
| Övre Norrland | 1 599 |
275 kommentarer
Godmorgon
Jaha, då kan man välja mellan om det ska vara aktiviteter eller fascister på ytterkanterna som ska styra Sverige.
Ibland kan man fundera över hur demokratin i egentligen fungerar.
Det liberala Sverige är dött.
Sverige är sämst i alla kategorier. Får vi inte en högerextrem manlig diktator och fascist som ledare klarar vi oss inte….
Eller så kanske vi kan sluta göda hatet genom att säga dumheter.
Det valet kan knappast vara särskilt svårt.
Pest eller kolera, enkelt?
Ja.
Den ena av sjukdomarna går väl att bota
Ja, och den andra kan överlevas med riklig intravenös tillförsel av fysiologisk lösning.
Trumps sk Fredsråd.
Stabilt gäng det där, medborgare i knappt hälften av länderna kan inte komma in i USA, och två av “founding fathers” kan inte ens komma till invigningscermonin då de är internationellt efterlysta för krigsbrott.
S.k. Shit Hole Countries.
Inget fullständigt demokratiskt land har valt att gå med ännu, men många autokratier och hybridreginer.
Jag är en sån där skön “glaset är halvfullt” kille så jag tycker ändå det ser lovande ut…
Bloomberg the agenda:
1. BOJ keeps rates steady while raising inflation outlook
2. Stocks rise, precious metals surge on weak dollar
3. Trump takes on Wall Street, sues JP Morgan for 5 billion USD
Europa förväntas öppna svagt ner.
Ericsson ser ut att öppna cirka 5% upp på rapporten.
Du är för seriös för att få svar på ditt inlägg…..
Så frågar en relevant fråga istället.
Vad ser du för fundmenta kring en uppgång i Ericsson?
Jag personligen är väl inne på vad vissa säger ”För liten och smal för att konkurrera med Huawei och för stor för att konkurrera med nätutrustningsleverantörerna”
Följer inte Ericsson så pass på den.
Det som hände var att de slog förväntningarna och gick upp på det.
Bloomberg körde ett knäck om “the quiet quitting of US assets” som var ganska intressant.
Tack för tipset.
Dng dollarpriset: 9.01 i går. För exakt ett år sedan stod dollarn i exakt 11.00.
Två kronors tapp på ett år alltså. Kan ingen Nobelpristagare i Ekonomi lite ironiskt bolla vidare sitt pris till Trump?
Finns inga Nobelpristagare i ekonomi. Det finns Riksbankens pris till Alfred Nobels förfäran, men inget Nobelpris. Nobel ansåg inte att ekonomi är en vetenskap och inte heller förbättrar för mänskligheten.
Du är kul på fest va?
Jag är medveten om det, men jag skrev så för att alla (inkl Trump) ska förstå vad jag menar.
Riksbankens pris till Alfred Nobels förfäran hade rivit ner skratt på de fester jag frekventerar.
VSB. Kul på fest helt enkelt.
Sedan är det skillnad på att skratta med någon, eller skratta åt någon.
Känd partyprisse, det är jag.
Klockren beskrivning. Får mig att tänka på införseln av löv som valuta (och den efterföljande avskogningen) bland de som skickades i exil i “Hitchhikers Guide”-serien – “One’s never alone with a rubber duck.”
I övrigt, om den demente troglodyten kan hålla stilen kan vi kanske se fram mot en dollarkurs på “about 3.50” när det blir dags för nästa presidentval.
Det är en ganska ung disciplin. Tror det brukade ses som del av juridiska fakulteter på den tiden. Vad Nobel hade tyckt om nationalekonomi som vetenskap idag är oklart. Metodmässigt har den i varje fall bidragit till ett mer vetenskapligt förhållningssätt till empiri inom samhällsvetenskaperna.
Dng dollarpriset: 9.01 i går. För exakt ett år sedan stod dollarn i exakt 11.00.
Två kronors tapp på ett år alltså. Kan ingen Nobelpristagare i Ekonomi lite ironiskt bolla vidare sitt pris till Trump?
Äntligen fick jag till en dubbelpostning. Nu vet jag hur man gör!
LOL
Yen tappar mot USD så det är mer komplicerat än att tro att det är Trump som ligger bakom.
Å andra sidan har Kina egna problem. Allt har inte med USA att göra.
Exakt vilka problem beror på vem du frågar.
Och vad har Kina med att göra Yen tappar mot USD?
Ah, förlåt. Yen = Japan. Mitt fel.
“Mitt fel”
Men det gick i alla fall snabbt! Det vill säga, allt är i sin ordning 🙂
Yen och Yuan. Ying och Yang. Potäto, Potato 😉
Och när vi ändå är igång och rättar varandra: det är Yin och Yang.
Nu kan jag luta mig tillbaka och vänta på korrigering.
Har inte Kina ”alla” problem?
Skämt åsido. Det verkar skakats om många journos världsbild att Kina inte blev världens största ekonom.
En autokrati kan inte i längden konkurrera med demokrati när det gäller helheten i ekonomin.
Klart att det är komplicerat, memn Trump har varit president i exakt ett år, under denna tid har dollarn gått ner exakt två kronor.
Det är kul.
USD ska ner 700 %
Ja för kalenderbitaren är det kul med jämna siffror.
Redan under Bidens tid sa jag att USD ska ner till 8.40.
Dock är det helt omöjligt att sätta en tidsram på ett sånt uttalande.
Nu älskar ju folk att älta Trump och tillskriva dollarförsvagningen till hans ära men så enkelt är det som sagt inte.
Kul. Eller kanske inte kul. Donald Trump har ett flertal gånger uttalat att han vill ha en svagare dollar. Exempel:
”Trump wants a weaker dollar.
Economic logic suggests a lower dollar would be an effective way to diminish the competitiveness of Chinese goods and drive down the U.S. trade deficit, as Trump has long sought.
“You make a helluva lot more money with a weaker dollar,” the president said in July. When the dollar is strong, “you don’t do any tourism, you can’t sell tractors, you can’t sell trucks, you can’t sell anything.”
The resistance, Trump said, came from China and Japan. “All they want to do is have a weak currency,” he said, adding that the tariffs he has imposed this year would be “worth much more” with rebalancing of exchange rates.”
https://www.msn.com/en-us/money/markets/trump-wants-a-weaker-dollar-some-chinese-say-he-has-a-point/ar-AA1T8KFN
Då måste Zimbabwe vara världens rikaste land. Och Schweiz världens fattigaste.
Släpp det där med att Trump vill ha en svag USD, det är helt andra faktorer som driver USD, Yen etc.
Han har vid flera tillfällen sagt att han vill ha en stark USD för att gynna den inhemska konsumenten.
Det är föga förvånande att Trump har sagt
att han vill ha en svagare dollar och
att han har sagt att han vill ha en stark dollar.
Är inte Zimbabve ännu ett av alla länder som varit Socialdemokratiska ”skyltfönster” mot världen och som sen havererat.
Jomenvisst. Det är pålitligt att socialistiska s k skyltfönster ganska snart alltid kraschar sin ekonomi. Och varje gång hävdas det att det berodde på att det inte var riktig socialism och nästa gång kommer det fungera m m, o s v, bla bla bla …
Sveriges klimatavtryck i världen är knappt mätbart, som om vi skulle stänga ned en liten ort i glesbygden och tro att det skulle göra ett avtryck på övriga Sverige.
Sopa trappan uppifrån, börja med Kina sedan USA
Du missförstår. Det handlar inte om våra utsläpp. Det är som att grannen i huset bredvid skall bli så avundsjuk på din välansade gräsmatta att han själv går ut och klipper.
Allt medan du går i fönstret och muttrar över det hela.
I själva verket ligger i han i soffan i nätbrynja med en folköl och kollar tipsextra och kunde inte bry sig mindre.
Det kostar 700 kronor i månaden att titta på Tipsextras moderna motsvarighet.
Det är troligare att han har ett Billabong-linne och kollar Hockeylördag på TV4.
Ferro, nu är det dags att vakna.
Det har gått 30 år sedan din iakttagelse…
Va, har de lagt ner tipsextra?
Tyvärr och LGB har gått ur tiden…
Nätbrynja = “wife beater”. Reglementerad klädsel för en hustrumisshandlare, gärna med ölburk som accessoar.
Vi kan såklart göra vår del, MEN som du skriver är det knappt på marginalen för det globala klimatet.
Det är därför det är så kul att se hur de självspäkande aktivisterna är fullständigt övertygade om att jorden kommer att brinna upp om snutsyrrefamiljen betalar mindre än 25 kr/litern bensin/diesel.
Det är en sak att göra något för sitt eget samvete (och erkänna att det är det det handlar om), och en annan att tro att jordens framtid hänger på ett litet land uppe i norr med dryga promillen av jordens befolkning.
Jag tankade imorse för 14:96kr/l. Eftersom det var så billigt så ska jag nöjesköra hela helgen. Eventuellt får bilen stå på tomgång nu under förmiddagen.
Att unna mig en konsert eller föreställning på operan för pengarna som jag får över är naturligtvis helt uteslutet….
Jag tycker att bensin och diesel snarast möjligt ska fasas ut. Sverige har ingen egen produktion och att vi då ska vara beroende av en råvara som Ryssland (och USA) har inflytande över är ren galenskap. Så det är viktigt att bensinpriserna höjs igen.
Självklart borde det vara så att bensin och diesel fasas ut omgående och vi övergår till koboltgruvorna och avdunstningsdammar för litium. Det är det enda som inte är galenskap.
Enligt mig bör inte fossila bränslen rakt av ersättas med batteriberoende elektrifiering. Vi behöver satsa mer på en återgång till traditionella robusta transportslag. Tänker på den i vissa kretsar utskällda cykeln och att vi helt enkelt börjar gå mer och åka mer kollektivt.
Då ska väl kollektivtrafiken dras av hästar eller oxar också?
Hahaha, det blir jävlar en fröjd att se på de dagliga folkvandringarna från villamattorna i förorterna in till de mer centrala kontorskomplexen. Kanske kan SVT göra slow TV av eländet…
@Ferroresonans
Att hålla rent runt gruvor är lokala problem.
Att hålla nere jordens uppvärmning är ett globalt problem.
@Cikoria att fasa ut bensin och diesel för att komma loss från Ryssland och USA är den sämsta anledningen jag hört.
Alternativet blir ju att hoppa rakt in i klorna på Kina, som i stort sett har monopol på batteritillverkningen.
Cykel däremot, där var vi världsledande en gång i tiden. Men cykel är inget man kan bygga välstånd med, bara persontransport.
Och försvar.
@Ano och Mindre vetande
Vi har ett psykologiskt beroende av bensin och diesel som vi behöver bryta. Jag vill hävda att beroendet av bensin gör betydande delar av befolkningen mottagliga för ryssvänlig bensinpopulism. Vet att många hävdar “nä nä så är det inte alls”. Men vi såg ju alla hur svärjisarna härjade runt när bensinen kostade dryga 20-lappen per liter. Tänk då hur det kommer låta om bensinpriset stiger till säg 100+ kronor per liter.
Jag ser framför mig hur ungdomsidrottsklubbarna kommer jubla över det bensinpriset. Äntligen slipper de bekymret att det inte finns tillräckligt med funktionärer, de kommer kunna klara verksamheten trots minskande funktionärsskaror tack vare att antalet deltagare minskar ännu mer.
Cityhandeln gläds också åt att de flesta inte längre kan åka till köpladorna utanför städerna, vilka dessutom kommer konka och minska konkurrensen.
Lösningen på klimathotet är att dela in världen i så små områden så att inte utsläppet från något område har någon betydelse.
Genialiskt!😂
Självklar lösning!
Otroligt. Kom du på den själv. Nobelpris. Genialiskt enkelt.
/T
Har lämnat Sverige av många skäl och det är kul att få lite perspektiv på det där med vad olika länder gör för miljön. Där jag bor nu så är det, t.ex. betydligt fler invånare och bilar än i Sverige. Här kostar bensinen 7 spänn litern, V8orna mullrar överallt och elbilar lyser med sin frånvaro. Det finns nog inte ens 1 elbil på 100 bensinbilar här på de mellan 5 och 10 filiga motorvägarna. Här sitter korkarna inte fast på läskflaskorna och det är en så stor kontrast mot Sverige. Med det sagt så tycker jag det görs för lite i detta landet gällande miljön, men här prioriteras att invånarna skall kunna leva och transportera sig på ett enkelt sätt. Jag önskar dock att Sverige kunde visa lite återhållsamhet och inte inom alla områden vara den mest extrem extrema. Iallafall intressant att få lite perspektiv på tillvaron genom att leva i ett land där mycket skiljer sig från Sverige.
Så… Du hatar att Sverige och Svenska ingenjörer bygger lösningar som hela världen kommer kopiera över tid, hör jag. Fair enough.
Men elpriiiiset då!?
All kärnkraft igång och ändå är lågpris-timmarna i SE3 1,4kr. Toppen ju!
Jäklar vad bra miljön blir av ett dyrt fint elpris.
Ja, nu lärde dom sig allt en läxa där borta i USA, Kina, Indien osv.
Ja, vad är egentligen problemet med att garantera ett pris på 80 öre för kärnkraftsel???
Problemet är att ingen kommer att teckna för 80 öre.
Jag tar en för laget, sign me up!!!
Har en kompis som har ett elavtal som endast består av kärnkraft…
Ekonomisnillet i USA beskriver hur han räknar fram sina tariffer.
https://youtube.com/shorts/4xHPuTsj5eA?si=rraaH4rxvnSK8D0H
Om den civila underrättelsetjänsten blir av föreslår jag att den får heta Bildttofflorna.
Efter valet i september kommer vi återgå till att svansen viftar på hunden; MP/V sätter agendan, och S lyder snällt. Tillbaka till att fördela välfärden*, istället för att se till att den skapas (de förstår inte HUR den skapas).
MP vill väl tillbaka till en fantiserad förindustriell tid, tänk er sådana målningar som (typ) Jehovas Vittnen har: män reser en lada, lejonet vilar intill antilopen, vida fält med vete i solsken osv.
Jag är inte nöjd med nuvarande regering, men alternativet är mycket sämre. Ge mig ett i sanning liberalkonservativt parti, och de har min röst.
*Självklart ska vi ha en fördelning, men om den sker enligt MP/V så har vi snart ingen välfärd.
Skulle vara intressant om MP, KD samt L alla fick under fyra procent. Skulle det bli ett rent S/V-block då?
Beskedet från MP och V är att det är ministerposter som gäller. Så det lutar åt klimatkommunism i kombination med “feministisk” utrikespolitik i 4 år, oavsett om något parti dansar ut från riksdagshuset.
Nu darrar väl dessutom ledarna i världens alla auktoritära länder, när Sverige snart presenterar wunderwaffet “feministisk” utrikespolitik.
Vi har ju redan tillämpat feministisk utrikespolitik i 8 år.
Varken Wallström eller Linde kunde förklara vad det betyder exakt, men det är i alla fall uppenbart att det går ut på att förnedra sig inför mullorna i Iran, och att ständigt bråka med det enda land i mellanöstern som respekterar kvinnors rättigheter, HBTQ, och religionsfrihet.
“tillbaka till en fantiserad förindustriell tid, tänk er sådana målningar som (typ) Jehovas Vittnen har: män reser en lada, lejonet vilar intill antilopen, vida fält med vete i solsken osv.” – Haha underbar formulering!! Jag vill bara bredda detta med att det finns fler grupper som längtar efter “paradiset”. Vi kan ta som exempel extremhögern, men där är det barbröstade män som hugger timmer ur stockar medans blonda fruar bär runt med en unge och tittar upp mot en klarblå himmel-ish. Alltid lika patetiskt, alltid lika förutsägbart.
Typ som n*zisternas reklamaffischer för det ariska samhället. Lika patetiskt det!
Det finns en ganska välkänd målning i kategorin arisk konst, föreställande en SS-soldat. Det är bara den lilla detaljen att soldaten är rejält skelögd. Påminner om den polska beskrivningen av den perfekte ariern: lika blond som Hitler, lika smärt som Göring och lika atletisk som Goebbels.
Det vore värre om S samarbetar med C.
Då får vi SD:s migrations- och kriminalpolitik kombinerad med Martin Ådahls nationalekonomiska psykoser.
Men det är väl iofs ganska exakt samma politik som förs idag.
Med en viss nyansskillnad i att M:s ekonomiska politik bygger på klientilism medan Ådahls bygger på blind marknadstro.
Hur menar du att vi får SD-politik med S+C i majoritet?
Eller tänker du att S återgår till gråsossar och politik a la Palme?
Flaskgordon: Du är ännu en med förutfattade meningar light, som mer litar på det konventionella omoderna. Smart att bygga nya kärnkraftverk som kommande angripare bara behöver sätta en missil i. Billigt istället för en äkta smutsig atombomb. Men vi ska väl inte subventionera angriparen ekonomiskt också?
@Hv man
Ja, vore mycket bättre att bygga ut vattenkraften än att bygga kärnkraftverk.
Bygg ut Torne älv, Kalixälven, Pite älv och Vindelälven så får vi ett hyfsat tillskott baskraft i Sverige.
Flaskgordon: Du är ännu en med förutfattade meningar light, som mer litar på det konventionella omoderna. Smart att bygga nya kärnkraftverk som kommande angripare bara behöver sätta en missil i. Billigt istället för en äkta smutsig atombomb. Men vi ska väl inte subventionera angriparen ekonomiskt också?
Menar du att varenda kärnkraftverk/reaktorhärd i Ukraina bombats? Det verkar nämligen vara precis tvärtom.
Om du tycker det är en sak som gäller för all framtid överallt är du riktigt naiv.
UK och RU’ kärnkraft o RU’s vapen ligger f.ö i deras omedelbara hemländer. Kärnkraftsverket Zaphorizjzja har varit i stridslinjen flera ggr f.ö.
Som argument mot kärnkraft använder du dig av ett hypotetiskt scenario, från en “kommande angripare” (låt mig gissa, du tänker på ryzzland va? 😉
Men vi har ju faktiska bevis på att inget kärnkraftverk i Ukraina har “fått en missil i sig”, inte i närheten av en smutsig eller ren atombomb.
Och det är från en av de vidrigaste fienderna någonsin, som inte följer några regler, alltid ljuger och begår fler krigsbrott än Genevekonventionen tagit höjd för att beskriva.
Kärnkraft ♥️ Ja tack!
KJSH:
Sen var det det här med avfallet i 100 000 tals år. Kan inte se ngn kommentar alls i denna tråd gällande det. Har ni glömt bort det eller passar frågan inte in i era överpositiva kärnkrafts drömmar?
Bespara mig svaren ang återanvändande av redan uttjänt kärnbränsle! Den faller, har fallit på eget olönsamt grepp.
Jag ser inget problem med det. Vi gräver ner hela världens kärnavfall i moskoviet som del av deras villkorslösa kapitulation. Ett skithål som inte blir anmärkningsvärt mycket skitigare av det.
Problemet med ett förmodat Liberalkonservativt parti är att Liberalism och Konservatism är motsatsen till varandra. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar.
Men det är nog också förklaringen till varför Liberalerna imploderar, när de försöker vara både och.
Liberalt och konservativt är inte varandras motsatser.
Enkelt förklarat kan man säga att den liberala delen handlar om individuell frihet men med personligt ansvar.
Den konservativa delen handlar om att (de flesta) samhälleliga förändringarna inte bör gå för snabbt, utan utgå från fakta/vetenskap/etc. snarare än drömsk ideologi.
FYI – enda gången ett lejon vilar bredvid ett potentiellt betesdjur är om:
i. dom växt upp ihop i en kontrollerad miljö
ii. ett av djuren (valfritt) är redan dött
i. Kristen uppväxt alltså …?
🙃
Ja precis. I en avlägsen framtid då gud (med lite hjälp av evolution såklart) begåvat lejonen med motsatta tummar, förmågan att tala, och i labb framställa de näringsämnen de behöver för att överleva på en vegansk kost 😂
Liberalismen är en stark kraft när människor lever under förtryck. Men i Sverige lever vi inte under förtryck, och då har inte liberalismen så mycket att ge. I Sverige behöver vi inte mer frihet, utan det tycks vara andra saker vi eftersträvar, om man ska döma av väljarstödet för olika partier.
Intressant reflektion. Vi har fått ett så mycket mer liberalt samhälle senaste 30 åren och det märks. Klimatfrågan verkar varit ett sådant där symbolprojekt som måste kunnat anamma för att mätta behovet av mening. Klimatfrågan är viktig, men inte den viktigaste frågan utan förbehåll. Jag tror det är viktigt att vi tänker på vår konkurrenskraft också, för annars kommer vi bli vasallstat till större ekonomier som Kina, USA m.fl.
Jäpp, man saknar inte kon förrän båset är tomt. Många tar nog vår demokrati och frihet för självklar och det är farligt.
Ytterkantspartier bör skys som pesten, man bör rösta på tråkiga partier,
När alla partier byter åsikter i frågor är Miljöpartiet i varje fall tydliga med vad de vill, det skall de ha plus för.
Att jag inte håller med är en annan sak.
Jag håller med. Det är bra att de är tydliga med vad de vill redan nu. Vad jag hade önskat är
1: Sossarna klargör var de står gällande kärnkraft (chansen på detta är väl minimal)
2: En vettig diskussion kring vår energiförsörjning (chansen på detta är väl också tyvärr minimal)
När du sitter på ett plan som lyfter från Arlanda, är det då inte skönt att veta att vingarnas utformning är resultatet av ingenjörsarbete och inte av en politisk debatt där hänsyn måste tas till spekulationer och tyckande från kreti och pleti?
Jo och jag önskar att vi hade haft en liknande diskussion kring vår energiförsörjning. Jag har svårt att se en väg fram utan kärnkraft
Sossarna har ju försökt få till blocköverskridande energiöverenskommelse (för att “kastrera” MP’s ovana att försöka få igenom sina krav genom att hoppa mellan blocken?). Men SD och tidigare M spärrar det eftersom de vill ha kvar möjligheten att peka på den otäcka vänstersidan i knät på MP.
https://www.tn.se/opinion-och-debatt/44282/analys-nu-sas-ett-fro-till-blockoverskridande-energioverenskommelse/
Tur att man inte prioriterar det politiska spelet före nationens väl och ve, vad hade vi varit då…
Problemet med MP och deras rabiata kamp mot kärnkraften är att de skjuter sig själv i foten. Deras politik skulle göra Sverige till ett skolboksexempel för alla andra länder varför man inte skall INTE skall forcera att lägga ner kärnkraften
Åja, nog har die Grünen lyckats rätt bra med att göra åtminstone Tyskland till ett sådant exempel. På köpet har de lyckats få ner landets förhatliga bilindustri på knäna.
ESL63:
Läs gärna mina två kommentarer en bit här ovanför. ⬆️
Socialdemokratin har ju faktiskt en tydlig åsikt med. Som skriver över alla andra åsikter
Makten framför allt
Jag skulle inte alls bli förvånad om de inom 10 år sitter i regering med SD.
”För att vi tar ansvar” (För att behålla makten)
Jag tror du har rätt men synar och höjer med 8 år…
Vi kan hoppas att sossarna kan lämna klara besked innan valet om en röst på Magdalena är en röst på miljöpartiet oxå och deras energi fientliga politik
Alla vet ju att så är fallet.
I sina undvikande svar har hon ju bevisat att sanningen är;
En röst på S är en röst på MP i regeringen.
Och en röst på förbud mot kärnkraft
En röst på förbud mot svensk betong och cementproduktion
En röst på förbud mot svensk gruv och skogsindustri
Alla vet ju att så är fallet.
I sina undvikande svar har hon ju bevisat att sanningen är;
En röst på S är en röst på MP i regeringen.
Och en röst på förbud mot kärnkraft
En röst på förbud mot svensk betong och cementproduktion
En röst på förbud mot svensk gruv och skogsindustri
PETER DEN LILLE:
Miljöpartiets politik är framtidsvänlig!
Vet du varför?
Jag blir bara helt matt av “Miljöpartiet gick igår ut med att de kommer stoppa kärnkraftsutbyggnad efter valet”. Stabil och relativt prisvärd el är otroligt viktigt för hur det ska gå för våra företag och därmed även jobbtillfällen. Lyser inte solen (halv året) eller blåser inte (ansenlig mängd dagar) så måste vi ha någon annan kraft att förlita oss på och då är det vattenkraften som gäller, men den har inte kapaciteten och den finns främst i norra Sverige. Kraftvärmen är för liten och svår att bygga ut i större skala. Ska vi då börja bygga gasturbiner och bli beroende av fossil energi? Jag tycker inte det är en bra väg framåt. Mycket bättre att satsa på kärnkraft som planerbar baskraft.
Säga vad man vill om Miljöpartiet men så snett ute är de väl ändå inte?
Vi får hoppas att Helldén ringer sina kollegor på kontinenten får det är där bekymren finns.
Nu är väl den chansen minmal men ältandet att mer kärnkraft löser elpriset i Sverige är felaktigt.
Miljöpartiet har ju inget trovärdigt alternativ till trygg energiförsörjning. Jag bryr mig inte om kärnkraft som energislag på det sättet, bara det är någon vettig energiförsörjning som har stor kapacitet när inte det inte blåser eller solen skiner, och som inte spyr ut en massa koldioxid.
Det tror jag alla skriver under på.
Det jag vänder mig mot är det ständiga ältandet av elpriset och att kärnkraft skulle lösa den problematiken.
Elpris är en sak.
Att företagsetableringar nekas pga. effektbrist är kanske ett större bekymmer.
Det är ett historiskt faktum från när vi hade gott om kärnkraft att gott om kärnkraft i södra Sverige ger:
Stabila och lägre elpriser.
Högra kapacitet i de nord-sydliga kraftledningarna.
God effekttillgång för nya elkunder så som stora industrier.
Om vi bygger en rejäl serie nya kärnkraftverk i södra sverige så vet vi:
Elpriset får ett tak det inte kan skena över givet förhållande mellan produktion och exportkapacitet.
Befintliga kraftledningar kommer att kunna ge större nytta.
Det går att etablera nya stora industrier.
Och om batteritekniken fortsätter utvecklas blir det ännu bättre förutsättningar för omställning till klimatvänlighet och skurkstatsoberoende.
Reglerbar vattenkraft och geografiska förutsättningar för pumpkraftverk finns mestadels norr om södra sverige.
Men det var en historisk tid när vi inte var förbundna att solidariskt dela med oss av kraft till Europa. Verkligheten ser inte ut som den gjorde då.
Jag tror att RUNs poäng är att priset knappt skulle påverkas -i alla fall inte nedåt. Motivet för kärnkraft är snarare stabilitet och säkerhet.
Vill man sänka priset får man öka all sorts kapacitet i söder, främst den billiga produktionen eller klippa ledningarna till Europa och acceptera de konsekvenser det skulle ge .
Alternativt bygga ut ledningarna inom Sverige och acceptera att södra Sveriges priser sprider sig norrut.
Tack Mindrevetande för sammanfattningen.
En anekdot. Det har nu gått 24 år sedan Kraftkommission gick i konkurs.
Dyraste vintern någonsin för mig då jag fick betala de skyhöga priserna på Nordpool istället för mina 23 öre som jag hade bundit till. Detta skedde alltså långt innan indelningen i olika områden i Sverige och ändå gick det käpprätt åt helvete.
Så nej, det var inte bättre förr även fast alla verkar tro det.
Då hade vi mer produktion i södra sverige än exportkapacitet, sedan avvecklade vi produktion. Vi behöver helt enkelt bygga kraftverk snabbare än vi bygger kablar.
Nästa kabel borde av strategiska skäl bli sydsverige/Gotland till Lettland.
Nu börjar jag nästan känna mig som Sebulon…
Vad är egentligen problemet med södra Sverige?
Gå vidare med era liv och installera en vettig värmeanläggning.
Ni betalar lägre skatt och moms på den förbrukade elen som kompenserar för det högre spotpriset så ni är inte förfördelade ur ett kostnadsperspektiv.
Utbyggd pumpkraft kan ge oss all den planerbara effekt som Sverige behöver för att ta oss igenom perioder med effektbrist, oavsett vad den kan bero på. Och glöm inte bort den massiva utbyggnad av batterikraft som pågår, som också kommer hjälpa oss klara effektbrist.
Jag håller med dig här. Pumpkraft skulle faktiskt kunna vara en lösning, men det är inte så enkelt som man tror. I någon simulering skulle man behöva 200-300 pumpkraftverk för att klara en vecka utan vind i Sverige utan någon kärnkraft alls. Att bygga 200-300 pumpkraftverk skulle ju vara ett helt enormt ingrepp i vår natur med stor påverkan lokalt och även en enorm kostnad. Ett pumpkraftverk är ju otroligt utrymmeskrävande och enorma infrastrukturprojekt. Jag tror det finns rapporter från Energimyndigheten kring detta.
Det är rätt enorma volymer vatten som behövs och lycka till med att få miljötillstånd att skapa de reservoarerna. Var då någonstans förresten?
Jag hittar tyvärr inte rapporten och det var länge sedan jag läste detta så jag kan tyvärr ha läst fel eller kommit ihåg fel. Det närmaste jag hittar är en artikel i NyTeknik däremot – “Men under värstaåret 2009 hade inte ens 1 834 av de modellerade pumpkraftverken räckt.”: https://www.nyteknik.se/nyheter/hur-manga-pumpkraftverk-behover-sverige-2045/491298
Taskigt att komma här med verkligheten och vifta när jag hade ett så fint förslag….
But seriously. Nedlagda gruvor lyfts upp som tänkbara platser för pumpkraft, där en eller båda reservoarerna kan vara under mark. Nedlagda gruvor finns över hela Sverige, även i söder. På Åland görs pilotprojekt just nu, och regeringen har gett Energimyndigheten att utreda pumpkraft djupare under 2026. Men kan väl tänkas ligga ungefär lika långt in i framtiden som ny kärnkraft, så i korta perspektivet blir det batterikraft som hjälper åtminstone mot effektbristen.
“Nedlagda gruvor lyfts upp som tänkbara platser för pumpkraft”
Har du siffror på hur många gruvor som finns, hur många gruvor som behövs, ekonomin i de lösningarna osv?
Det är rätt enorma mängder vatten som redan idag går åt till borra efter olja och raffinera olja, för att inte tala om den fossilbaserade elproduktionen som kräver enormt mycket vatten.
I takt med att förnybart byggs ut minskar ju denna vattenförbrukning. Även kärnkraften förbrukar vatten för varje kwh.
I ett slutet pumpsystem används dessutom samma vatten om och om igen med minimal förlust.
@hejsvejs
Har du några uppgifter på hur mycket vatten som förbrukas vid:
1) Utvinning och raffinering av olja och gas.
2) Fossilbränslebaserad elproduktion.
3) Biobränslebaserad elproduktion.
4) Kärnbränslebaserad elproduktion.
Om du inte vet, så vet du säkert var i processen vattnet förbrukas?
Även intressant att veta om det är salthaltigt vatten som förbrukas i de olika processerna eller om det är drickbart vatten.
Jag tror på att återträska Södermalm.
Det är där det måste börja. Återtåget till naturen
Det finns ganska mycket data på detta, även om siffrorna alltid varierar beroende på teknik, plats och definitionen av ”förbrukning” (dvs vatten som inte återförs till samma vattensystem).
För olja och gas går vattenåtgången framför allt till borrning, tryckstöd (vatteninjektion), fracking samt raffinering. Konventionell olja ligger ofta i storleksordningen några hundra liter vatten per producerad MWh energi, medan okonventionell olja och gas kan ligga flera gånger högre. Fracking är särskilt vattenintensivt och använder ofta miljontals liter per brunn, där en stor del blir kemiskt förorenat och inte återgår till sötvattenkretsloppet. Mycket av detta vatten är sötvatten, även om även bräckt vatten och återvunnet industriellt vatten förekommer.
Fossilbränslebaserad elproduktion, särskilt kol- och gaskraft med ångcykler, använder stora mängder vatten för kylning. I öppna kylsystem tas enorma volymer ut ur vattendrag, och även om mycket återförs är förbrukningen genom avdunstning betydande. Typiska siffror ligger ofta på hundratals till över tusen liter vatten per MWh förbrukad el, beroende på kylteknik. Här kan både sötvatten och havsvatten användas, men inlandskraftverk konkurrerar ofta direkt med jordbruk och dricksvatten om samma resurser.
Kärnkraft använder också stora mängder vatten för kylning (dock ofta havsvatten). Utvinning och anrikning av uran kräver dessutom vatten, inte sällan i redan torra områden, vilket ytterligare ökar sötvattenpåverkan.
Poängen är alltså att nästan all termisk energiproduktion är vattenintensiv, oavsett bränsle. Skillnaden med sol- och vindkraft är att vattenåtgången i drift är försumbar, och för pumpkraft används samma vatten om och om igen med mycket små nettomängder som försvinner via avdunstning. När man fasar ut fossil och termisk produktion minskar därför inte bara koldioxidutsläppen, utan också trycket på sötvattenresurser, vilket blir allt viktigare i ett varmare och torrare klimat.
Så om man sammanfattar det du skriver när det gäller vattenanvändning så ska man
1) avveckla användningen av fossila bränslen och
2) sedan kan man bygga kärnkraftverk och biobränsleeldade kraftverk som kyls med vatten via värmeväxlare (inte kyltorn) eller som använder fjärrvärmenät för kylning.
@Hans B:
Nedlagda gruvor för pumpkraft? Farbror Newton har vissa synpunkter på energieffektiviteten i förslaget.
Att kärnkraften använder havsvatten till kylning och skickar ut något varmare returvatten är ju super, har du sett abborrarna utanför OKG..?
Man har börjat använda bergrum som värme-ackumulatortankar med vatten eller sand för fjärrvärme men då det är termisk energi som lagras. Fördelen med sand är det kan bli varmare än 100C om man har en värmekälla med högre temperatur.
Att använda sötvatten tar inte bort det från “kretsloppet” men det kan minska tillgången på sötvatten på platsen. Högre temperaturer ökar atmosfärens kapacitet att bära fukt så mängden sötvatten ökar totalt. Har man otur blir det översvämning där man råkar bo.
I Sverige har det funnits fem pumpkraftverk. Ett är nedlagt och ett är ombyggt till vanligt kraftverk. Resterande tre är i drift (eller var det åtminstone 2019).
https://sv.wikipedia.org/wiki/Pumpkraftverk
Det tar ganska lång tid att fylla reservoarerna.
En global kartläggning av platser för sluten (off-river) pumplagrad vattenkraft har identifierat 616 000 lämpliga platser med en samlad lagringskapacitet på 23 miljoner GWh – vilket är hundra gånger mer än vad som behövs för att stödja ett helt förnybart elsystem i världen.
https://ieeexplore.ieee.org/ielx7/5503869/8884772/08836526.pdf
IEEE Journal of Photovoltaics är en seriös, peer-reviewed vetenskaplig tidskrift inom solenergiforskning och publicerad av den välrenommerade organisationen IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers), men det innebär inte att det kommer att gå särskilt snabbt att nå dit författarna pekar på att möjligheterna finns.
Storskalig energilagring
– Förslaget bygger starkt på pumpad vattenkraft, som är platsberoende, långsam att bygga och ofta möter miljö- och tillståndshinder.
Nätstabilitet vid mycket hög andel sol och vind
– Elsystem utan mycket roterande massa kräver avancerad styrning, syntetisk tröghet och ny reglerkraft som ännu inte är fullt utbyggd.
Snabb och omfattande nätutbyggnad
– Kräver stora investeringar i stamnät och ibland HVDC-förbindelser, med långa ledtider och politiska hinder.
Optimistiska antaganden om tempo
– Rapporten underskattar ofta hur lång tid tillståndsprocesser, lokalt motstånd och samordning faktiskt tar.
Geografisk generalisering
– Lösningarna fungerar bättre i vissa regioner än andra (klimat, topografi, befolkningstäthet), men presenteras ibland som allmängiltiga.
Begränsad behandling av extremväder och långa lågproduktionsperioder
– T.ex. flera veckor med låg vind och sol kräver mer reservlösningar än vad som tydligt adresseras.
Systemintegration snarare än teknik i sig
– Teknikerna finns, men att få dem att fungera tillsammans i ett stabilt, robust elsystem är betydligt svårare än vad modellerna antyder.
Detta betyder inte att det är omöjligt, bara att mycket av det är jätte, jätte, jättesvårt.
Det mesta du räknar upp är korrekt, ett helt förnybart system är komplext och kräver omfattande systemintegration. Men det är inte ett argument mot förnybart, det är ett konstaterande om att stora energisystem alltid är svåra. Frågan är inte om det är ”jätte, jätte, jättesvårt”, utan om det är svårare, långsammare, dyrare eller mer riskfyllt än alternativen.
Pumpkraft är platsberoende och tillståndskrävande, ja. Samma sak gäller kärnkraft, fast med ännu längre ledtider, större kapitalkrav, högre politisk risk och ett avfallsproblem som sträcker sig över geologiska tidsskalor. Att något tar tid att bygga är inte ett unikt problem för förnybart, det är ett generellt problem för all storskalig energiinfrastruktur. Skillnaden är att sol och vind kan byggas modulärt, parallellt och snabbt, medan kärnkraft är sekventiell och sårbar för varje försening.
Nätstabilitet utan roterande massa är en utmaning, men det är inte ett olöst forskningsproblem utan ett pågående ingenjörsarbete. Syntetisk tröghet, kraftelektronik, vattenkraft och laststyrning används redan i system med mycket hög andel variabel produktion. Det är precis så elsystem alltid har utvecklats: nya problem uppstår, löses tekniskt och blir till vardag. Att något inte är ”fullt utbyggt” än är inte samma sak som att det saknar realistisk väg framåt.
Nätutbyggnad, tillståndsprocesser och lokalt motstånd är helt reella flaskhalsar. Men de gäller även för ny kärnkraft, ofta i ännu högre grad. Skillnaden är att ett förnybart system kan anpassas geografiskt, byggas distribuerat och delvis nära lasten, medan kärnkraft i praktiken låser fast systemet i ett fåtal mycket stora noder med extremt höga konsekvenser vid försening eller bortfall.
När det gäller långa lågproduktionsperioder är det viktigt att komma ihåg att de flesta modeller inte bygger på en enda lösning utan på redundans, geografisk spridning, flera typer av lagring, reglerbar produktion, efterfrågeflexibilitet och handel mellan regioner. Det är exakt så robusta system designas. Kärnkraft löser inte heller extremväder på egen hand, då den är sårbar för värmeböljor, torka, kylvattenbrist och oplanerade långvariga stopp.
Så ja, ett helt förnybart system är svårt. Men det verkligt optimistiska antagandet i energidebatten är ofta att kärnkraft skulle vara enklare, snabbare och mer förutsägbar att skala upp i den takt som krävs. Erfarenheten pekar snarare på motsatsen. Då blir frågan inte vilket system som är perfekt, utan vilket som ger störst chans att faktiskt bli byggt i tid, till rimlig kostnad och med hanterbara risker.
@Hejsvejs
Kärnkraft kan betraktas som “förnybart” eftersom mängden klyvbart material på jorden räcker för att driva kärnkraft längre än solens livslängd. Haven innehåller väldigt mycket, men det är svårt att utvinna det. Dock har yellowcake utvunnits i havsvatten redan för flera år sen. Inte i kommersiell skala förstås.
IEEE Journal of Photovoltaics är en seriös, peer-reviewed vetenskaplig tidskrift inom solenergiforskning och publicerad av den välrenommerade organisationen IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers), men det innebär inte att det kommer att gå särskilt snabbt att nå dit författarna pekar på att möjligheterna finns.
Storskalig energilagring
– Förslaget bygger starkt på pumpad vattenkraft, som är platsberoende, långsam att bygga och ofta möter miljö- och tillståndshinder.
Nätstabilitet vid mycket hög andel sol och vind
– Elsystem utan mycket roterande massa kräver avancerad styrning, syntetisk tröghet och ny reglerkraft som ännu inte är fullt utbyggd.
Snabb och omfattande nätutbyggnad
– Kräver stora investeringar i stamnät och ibland HVDC-förbindelser, med långa ledtider och politiska hinder.
Optimistiska antaganden om tempo
– Rapporten underskattar ofta hur lång tid tillståndsprocesser, lokalt motstånd och samordning faktiskt tar.
Geografisk generalisering
– Lösningarna fungerar bättre i vissa regioner än andra (klimat, topografi, befolkningstäthet), men presenteras ibland som allmängiltiga.
Begränsad behandling av extremväder och långa lågproduktionsperioder
– T.ex. flera veckor med låg vind och sol kräver mer reservlösningar än vad som tydligt adresseras.
Systemintegration snarare än teknik i sig
– Teknikerna finns, men att få dem att fungera tillsammans i ett stabilt, robust elsystem är betydligt svårare än vad modellerna antyder.
Detta betyder inte att det är omöjligt, bara att mycket av det är jätte, jätte, jättesvårt.
Den lilla haken änsålänge är att energi lagringen inte finns på plats
Miljöpartiets prioriteringar är ungefär nedläggning av kärnkraften > nyckelbiotoper > klimatet > allt annat.
Jag börjar lyssna på Miljöpartiet när de tar fram en trovärdig plan och kalkyl för att vi ska få den tillgänglighet som vi har idag med deras föreslagna energislag.
Antar att Miljöpartiet sätter sin tilltro till teknikutvecklingen (jag har inte läst partiprogrammet).
Vi har ju Wertigon som brukar hänga här som är väldigt positiv till teknikutvecklingen och det är möjligt att miljöpartisterna är inne på samma spår.
“Miljöpartiet sätter sin tilltro till teknikutvecklingen”
Det kanske dom gör, det gör nog de flesta här. Problemet är att de vill dra ur kontakten till dagens teknik, innan den nya finns tillgänglig.
Och vad är det för fel med att samtidigt använda flera olika lösningar när man lindrar och löser oerhört stora problem som klimatförändringen?
Magnus.
Jag är för flera olika lösningar så jag är inte mot kärnkraft.
Även på hemmaplan har jag flera källor (luft, berg och eld) för att sprida riskerna.
MP är väl nöjda med nedväxt?
Jag som vill ha låg konfliktnivå i samhället gillar tillväxt.
Varför skulle de vara nöjda med det?
De har bara en annan syn på energiförsörjningen.
Sambandet mellan låg konfliktnivå och tillväxt kan ju diskuteras i det oändliga utan ett ett självklart svar.
@RUN DMC
Välfärd bygger på energianvändning. Jag tror inte att (alla) mijöpartister förstår det.
Vi kan inte energispara oss till ökad välfärd.
R30
Har du lyssnat på befolkningen i Fukushima och Japan vad dom tycker om att kärnkraften är stabil och säker?
Om risken är stor för tsunamis är stor i Sverige ska vi förstås bygga tsunamisäkra kärnkraftverk …
Det gjorde man inte i Fukushima, märkligt nog.
Ingen dog av strålningsskador i Fukushima, f.ö.
Energimyndighetens rapport “Scenarier över Sveriges energisystem
Vägar till ett energisystem med nettonollutsläpp 2050” är intressant i sammanhanget: https://energimyndigheten.a-w2m.se/Arkitektkopia/GetTemplateResource/121?id=1173312576a844f5a08e2c4a2005ccfb&res=9b9af97b21e0473289a2fa55412b869e&lr=False&fn=ER%202025_13webb.pdf&elp=portal&elt=t&eloid=1173312576a844f5a08e2c4a2005ccfb
Som de konstaterar har vi i princip redan fossilfritt och deras prognos att spotpriset kommer att stiga från 30 till 50-70 öre 2050 motsvarar inflationen.
Vet att detta är som att svära i kyrkan men elpriserna i Sverige är inte höga.
Det som driver kostnadsutvecklingen är vad det kostar att få elen levererad till konsument.
Om man för ett ögonblick lämnar diskussionen om kärnkraftens vara eller icke vara så tror jag att den utveckling mot energieffektivitet i form av solceller, hembatterier, batterilager, uppvärmningsoptimering och tidsoptimerad elkonsumption i sig kommer att resultera i högre elpriser. Detta då såväl kraftproducenterna som nätbolagens verksamhet numera skall vara vinstdrivande. Med lägre, optimerad eller stagnerande elkonsumption minskar inkomsterna. Detta inkomstbortfall kommer aktörerna att kompensera genom höjda avgifter. Exempelvis tariffer på från solcellsanläggningar som matar ut el på nätet som det skrevs om i ekonomitråden.
Den enskilde som investerat kommer i bästa fall att kunna hålla jämna steg med prisutvecklingen. Den elektrifiering som samhället skall genomföra (med ökad elkonsumption) kan komma att avstanna eller försenas pga osäkerhet beträffande tillgången.
När elförsörjning och distribution skall vara en vinstmaskin som enbart ser till sina egna intressen och inte är ett gemensamt vitalt samhällsintresse där man ser till heleheten som industriell stabilitet, dämpad prisutveckling, långsiktiga investeringar etc. får man en sådan utveckling.
Det kan ev. ligga något i det du skriver, men jag är lite mera positiv till att en utjämnad effektanvändning gör det billigare för nätbolagen så att de kan fortsätta att tjäna pengar genom att slippa bygga ut elnäten så kraftigt.
Sannolikheten att elanvändningen minskar i framtiden tror jag inte alls på, snarare tvärt om.
Det kommer att krävas stora mängder el för att elektrifiera fordonsparken och för att fasa ut enorma mängder av fossila bränslen så jag ser inte några direkta sparmöjligheter när det gäller el. En fördubbling av elanvändningen i Sverige på 30 år är mera sannolikt än något annat.
Tidsperiod Mest sannolikt
~10 år 📈 Elanvändningen ökar.
~20 år 📈 Elanvändningen fortsätter at öka.
~30 år 📈 Elanvändningen förtsätter troligen att ökar, men mera osäkert.
@Surtrutn
“Sannolikheten att elanvändningen minskar i framtiden tror jag inte alls på, snarare tvärt om.”
Det finns väl en och annan entusiast som minskar sin elkonsumtion från elnätet. Med tilläggsisolering på vinden, vedeldning och solpaneler har vi minskat vår elkonsumtion med 30-40 %
Senaste inköpet är ett hembatteri som kommer att minska elkonsumtionen sommartid. Vintertid är det snarare elkostnaden som kommer att minska pga att inköp av el inte längre behöver göras synkroniserat med användningen. Någon märkbar minskning av elkonsumtionen räknar jag inte med.
Planen att göra oss oberoende av elnätet fortsätter. En generator tror jag blir nästa steg. Tyvärr blir den (förstås) fossildriven, så den största användningen blir väl vid strömavbrott vintertid.
Som belöning för alla dessa uppoffringar borde jag få köra bil med V8 på söndagar under sommaren. 😎
Ja, du har nog rätt i detta. Jag tror det är några veckor om året som priset drar iväg så extremt och det präglar ofta debatten. Det som är synd är att de där veckorna får så stor påverkan i vårt moderna liv med allt som bygger på el och därmed elpriset. Sen om vi får någon systempåverkan, ex. Ryssland fullskaliga invasion, så ballar det ur totalt. Det finns ingen bra flexibilitet.
Apropå att stoppa kärnkraftsutbyggnad och stänga kärnktaftverk.
Vi behöver bara kärnkraften om vi skall behålla och bygga nya industrier som dygnet runt, året runt producerar råvaror och peodukter.
Fortsätter vi lita på Kina för att producera mycket och kompletterar med rysk gas så kan vi klara oss helt utan kärnkraft.
Mer kärnkraft behövs bara om vi har ambitionen att producera så mycket som vi konsumerar och mer därtill för andra när vi kan göra det resurseffektivt och klimatvänligt.
Frågan är egentiligen vilken framtid vill vi ha. En med oberoende av skurkstater där vi är till nytta för andra eller en slöare där vi tyr oss till skurkstater?
Enligt Chalmers har du fel i ditt antagande.
https://research.chalmers.se/publication/517394
Utan nybyggd kärnkraft saknar Sverige elkraft ~0.7 timmar, eller 40 minuter, per år. Och det var för fem år sedan – tekniken har utvecklats drastiskt sedan dess.
Det finns de som tror att jag är kärnkraftsmotståndare, det stämmer inte. Däremot anser jag att vindkraft, solkraft och batterier kommer täcka upp över 90% av Sveriges energibehov* framöver. Kärnkraften kan inte konkurrera i ett nät där majoriteten av all kraft genererar för 30-40 öre per kWh, i synnerhet inte om den kommer kosta minst det dubbla. Det kommer att komma en punkt då det gör för ont att hålla Kärnkraften under armarna.
Tidölaget har verkligen lyckats sätta handen i rävsaxen genom att neka de 13 vindparkerna för ett år sedan. En av parkerna har redan omlokaliserats till Tyskland (Nordlicht), fler är på väg. Den havsbaserade vindkraften kan leverera baskraften utan problem.
Jag tycker all ny kärnkraft bara är ett gigantiskt slöseri av skattepengar. Det vi har, räcker gott tills övergången till SWB är ett fullbordat faktum.
* Ja, energibehov. Inklusive transporter, uppvärmning och allt annat vi idag bränner Ved, Olja och Naturgas för.
Med det sagt; kan man göra kärnkraft lönsamt igen, är jag helt för bygget av en ny reaktor. Men i och med de nya innovationer som nu implementeras i elnätet, tror jag inte att det är fysiskt möjligt. Det är som att förvänta sig att de ska lyckas nå 10 meter i ett stavhopp med en 5 meters stav. Jag ser inte hur det är möjligt.
Bara för att jag inte ser hur det är möjligt, betyder inte att det är omöjligt. Bara jävligt svårt. Under tiden fortsätter nätägarna investera i batterilager, solparker och vindsnurror så bankkontona glöder febrilt av alla transaktioner.
Suck, kan man bli premiummedlem och få en editknapp? 🙂
Hade varit något. Contributor-nivån kan bara skriva artiklar, men inte redigera sina kommentarer. Inte önskvärt. Hade viljat ha ett steg där man bara kan redigera sina kommentarer.
Finns plugins för att redigera egna kommentarer, men verkar omfatta alla och inte bara betrodda.
Hittat plugin som kan ge sådana rättigheter.
Vilket väcker frågan – vad skulle en kommentator vara villig att betala för att kunna redigera sina kommentarer?
Där har du veckans fråga.
Som vanligt beror det på…
Om pengarna jag betalar går till Lenas insamling till Ukraina så hade jag kunnat betala en del…
(Ja, jag är såklart medveten om att det blir på “trust-me-bro-nivå,” men petimetern här ville bara påpeka att köplust inte är linjärt beroende på en variabel, vad än ekonomerna säger.
Episkt med “till Alfreds Nobels förfäran,” förresten! Den ska jag komma ihåg (och ge dig LW cred, såklart…)
Man får även väga in nivån av skam man känner för de misstag man gjort och som man önskade att man kunnat rätta till 😉
Kvitto på minst 1000 kr donerat till nån av organisationerna på samarbetssidan för ukraina
Hur gärna jag än skulle vilja kunna ändra det jag skrivit så tycker jag det är en fördel att man måste tänka efter innan man postar.
Det finns klara nackdelar med att man kan editera sina inlägg. Om det ska funka bra så ska tiden för att editera högst vara fem minuter efter att inlägget postats och editering ska inte vara möjlig när någon svarat på inlägget (eller egentligen när någon börjat skriva ett svar).
Ett ton briketter till svenskbyborna skulle det vara värt att få rätt att editera sina inlägg med begränsningarna ovan. Pris 2 500:- kr.
Swish: 123 437 61 41
Märk: Värme
https://www.svenskbyborna.se/2025/09/23/trabriketter-infor-vintern/
Exakt, folk borde ta för vana att läsa igenom innan de postar, är nog bara nyttigt att sänka tempot.
Man kan också lägga till en funktion som kräver att man trycker en gång till för att “posta på riktigt”, en knapp som är inaktiv i fem sekunder kanske.
Det var inte bättre förr på den gamla plattformen.
Som jag minns det kunde man skriva vilka tokigheter som helst (me included) för att sedan radera när man fick mothugg.
Det var helt värdelöst då ingen någonsin stod till svars för sina tokigheter.
Poäng, själv skulle jag vara nöjd med publik redigeringshistorik.
pluginnet simple-comment-editing verkar kunan ge användare fem minuters tid att editera soina inlägg. Har ej testat, men något sådant vore kanske bra?
Tycker det är bra som det är, när man inte kan editera hur som helst så gör det förhoppningsvis att vi alla tänker till innan man skriver ogenomtänkta inlägg och på så sätt så hålls förhoppningsvis nivån uppe på debatten…
Måste fråga, var du med på den gamla tiden?
Jamen det tror jag att jag var, fast jag vet inte. Men har hängt här ett tag, kommenterade inte så mycket i början för då tog jag jobbet på större allvar (alltså mitt vardagsjobb inte allt annat)…
Det jag skulle använda en editeringsfunktion till vore att ta bort de skamliga indikationerna på tjockfingersyndrom, eller när man någon gång gjort en väl knölig meningsbyggnad – kort sagt korrigera språket. Sedan vore det inte heller fel med knappar för kursivering, fetstil och understrykning, eller en liten lista över vilka taggar som kan användas för det, eller för att tydligt skilja citat från egna tankar.
För att hoppa från elenergi tillbaks till ekonomi. Anders Åslund har en läsvärd (och ännu upplåst) krönika om Tr-ps påverkan på internationell ekonomi, och om hur ekonomin styr T. beslut.
https://www.affarsvarlden.se/kronika/anders-aslund-hur-man-forhandlar-med-trump
Den överdrivna rädslan för kärnkraft har skördat mångdubbelt fler liv än alla kärnsprängningar och -olyckor tillsammans. Jag skäms över att någonsin ha argumenterat emot kärnkraft.
Jag skäms inte för att för länge sedan ha argumenterat emot kärnkraft, jag försökte vara rationell och konstruktiv men råkade på lågkvalitativ information, men jag slutade inte lära mig saker.
Varför var du emot kärnkraft?
Var du en röding som stod på barrikaderna?
Jag var barn och sedan ungdom. Då var jag även stödmedlem i Greenpeace men lämnade när de hade en annonskampanj som jag fann vara moralisk utpressning. Detta var före internet och långt innan jag fick vetskap om hur de sålde sig. Nu är kunskap tillgängligare men mängden vilseledning enorm.
Det var onekligen helt andra tider då…
Det alla har glömt bort är att alla alternativen var för successiv avveckling av kärnkraften.
Det säger en hel del om hur annorlunda Sverige var vid folkomröstningen för 46 år sen.
Haha, ja jäklar. OK här är slutresultatet och nu får ni alla rösta om hur vi ska nå det, fast inte fritt valt utan vi har valt några alternativ åt er som vi gillar…
Jag brukar säga att vid omröstningstiden hade jag velat ha en linje 0, för rejäl utbyggnad, men jag fick nöja mig med att gå omkring med en Linje 1-knapp (den med glödlampan och en atomsymbol, om ni minns) vilket faktiskt uppskattades av en arbetsgivare vid en intervju.
Det var en politiskt mörk tid, näbbstövlar och p-lestinasjalar var legio och S var tvärsura över att ha förlorat makten i vad de kallade en statskupp – ungefär som oranga dumpuckot efter sin förlust 2020, men i mindre skala.
I Stockholm är M samma kålsupare som S. MP har fått bli trafikborgarråd i Stockholm sedan 2014. Omöjliga att får bort från den platsen. Demokratiskt.
Gå i politisk exil från skogsmullemullorna, det gjorde jag.
Billig och planerbar el i form av kärnkraft byggde detta land till en stark industrination.
Får vi ingen ny kärnkraft så kommer vi halka efter. Industrier kommmer att flytta ur landet vilket redan skett. Det går inte skapa tillväxt och välstånd utan billig planerbar energi. Det går som en röd tråd från företagare till konsument. Vill Sverige vara ett fortsatt tillväxtland så behövs massor av ny kärnkraft, annars kommer det snabbt att gå utför när de reaktorer som är kvar inte ersätts. Varje familj idag som bor i villa kämpar med elräkningarna och har det svårt att gå runt. Det gynnar inte konsumtionen direkt, det gynnar inte jobben, det gynnar inte tillväxt.
Förstår inte de som röstar på MP, MögelPartiet borde vara sanerat och utstädat och förkastat till soporna för länge sen. Att säga nej till fossilfri planerbar kärnkraft och tro på mer vindkraft är helt verklighetsfrånvänt. De vill verkligen Sverige illa.
Det är väl lite magstarkt att de vill Sverige illa så sett, men de bryr sig inte om resultatet av deras politik. De själva verkar vara helt OK med att vi blir svagare som nation, lägre konkurrenskraft, lägre levnadsstandard, fattigare osv. Men i deras värld är det antagligen en helt OK tradeoff om de har bättre samvete. Vi funkar olika vi människor..
De tror att livet och världen blir bättre med nedväxt.
DOJAN2022:
Det var det mest korkade gammelmodiga insnöade, citerade utnötta argument från senare halvan av 70-talet jag hört i moderna 2020 talet. Tycker du ska jobba med dig själv ist för att försöka lösa kommande generationers miljöproblematik med gamla floskler.
Ett förnybart energisystem är framtiden och fullt möjlig. Vi behöver blicka framåt, inte bakåt.
Kärnkraft är lika förlegat som att försöka driva framtidens transporter med ånglok. Det är en dyr, långsam och riskfylld teknik från en svunnen tid, medan förnybara energisystem som sol, vind och lagring är snabbare, billigare och flexiblare lösningar som hör hemma i det 2000-tal vi faktiskt lever i.
I japan har man t ex 14 gånger mer sol- och havsbaserad vindkraftspotential än vad som krävs för att täcka hela landets elbehov med förnybara källor.
Man har också gjort en detaljerad 40-årig timmodell av behovet i elnätet och visat att man med pumplagrad vattenkraft tillsammans med reglerbar produktion (vattenkraft, biomassa och vätgas) kan upprätthålla ett helt förnybart elsystem.
https://arxiv.org/pdf/2109.08363
Globalt finns det 616 000 lämpliga platser för pumplagring, med en samlad lagringskapacitet på 23 miljoner GWh – vilket är hundra gånger mer än vad som behövs för att stödja ett helt förnybart elsystem i världen.
https://ieeexplore.ieee.org/ielx7/5503869/8884772/08836526.pdf
Och med moderna kompositmaterial kan all världens frakt skötas med segelfartyg. Det går förstås åt mycket fler fartyg, går långsammare och när de anländer kommer att variera med vinden men det finns tusentals km kust där man kan bygga hamnar.
Att något skulle kunna fungera som teoretisk extrem innebär inte att det är en bra ide att genomföra.
Liknelsen med segelfartyg haltar, eftersom skillnaden här är att ett förnybart elsystem inte bara är en teoretisk extrem utan bygger på tekniker som redan är billigast, snabbast att bygga och används i stor skala. Sol, vind, vattenkraft och lagring är inga experimentella idéer, de dominerar redan ny elproduktion globalt. Det extrema antagandet ligger snarare i att vi ska förlita oss på en teknik som kräver perfekta institutioner, politisk stabilitet och teknisk kontroll i tiotusentals år framåt för att hantera sitt avfall, trots att inga mänskliga samhällen någonsin har varit stabila i närheten av så lång tid.
Kärnkraften kräver också enorma initiala investeringar, mycket långa ledtider och centraliserade system som är känsliga för förseningar, kostnadsöverdrag och geopolitiska risker. Att bygga ett förnybart system handlar inte om att pressa fysikens yttersta gränser, utan om att kombinera välkända tekniker i stor skala, något som modeller, verkliga projekt och kostnadsutvecklingen redan visar är fullt genomförbart. Om något är extremt så är det tron på att en dyr, långsam och avfallsproducerande teknik från 1900-talet ska rädda oss ur ett problem som kräver snabba, flexibla och skalbara lösningar här och nu.
Om alla länder vore Norge skulle det vara lätt att köra allt på vattenkraft och lite sol och vind.
En solpanel är billig och batterier är så billiga att t.ex. elbilar är rimliga men skall vi driva hela samhällen på sol och vind plus batterier går det år herrejösses mycket av allt, det blir extremt resurskrävande och landskapsformande.
Blir förnybart billigare än kärnkraft har vi lyckats ersätta kunskapskrävande resurseffektivitet med automatiserad exploatering och ja det kan mycket väl visa sig vara billigare, framförallt om vi inte på samma sätt skalar upp och rationaliserar tillverkningen av kärnkraftverk.
Som så mycket annat är kärnkraften omöjlig om man inte försöker.
@Magnus Redin
“Som så mycket annat är kärnkraften omöjlig om man inte försöker.”
Vi försökte och lyckades riktigt bra för 50 – 60 år sen. Sen tog ludditer och strålningsfobiker över, lurade folk att kärnkraft var ungefär som atombomber.
Möjligt är inte samma sak som ekonomiskt eller ens önskvärt. Allt går men det kostar.
Enbart stokastisk asynkron kraft i Sverige tillsammans med vattenkraft skulle öka systemkostnaden till långt över vad ny kärnkraft kostar per kWh då tillkommer ändå kostnaderna för kraftproduktion. Detta då asynkron oplanerad produktion kräver stödtjänster, buffert samt att elnätet måste anpassas efter maxeffekten och inte den blygsamma medeleffekten. Med förbrukning i söder och synkron produktion enbart i norr kommer också överföringsförlusterna bli höga. SWECO-rapporten från 2017 borde avskräcka, läs den igen men kom ihåg att kostnaderna nu är högre och deras blygsamt realistiska kostnadsberäkning trodde ingen på när den skrevs heller.
Just nu bygger man om Juktan till pumpkraftverk, det är en dyr ombyggnad och ingen vet vad priset per kWh blir, men långt över 1,5SEK/kWh som annars är riktkostnad för pumpkraftverk.
Att vi sedan skulle kunna ha en kapacitet på 8-12 GWe och 8-10 TWh kapacitet med pumpkraftverk i Sverige är inte realistiskt någonstans, då är det ändå det billigaste alternativet. Batterier eller vätgaslagring i liknande skala är inte heller realistiskt.
Optimal marknadspenetration för stokastisk asynkron kraftproduktion i det Svenska nätet ligger någonstans 30% vilket är en suboptimering, vilket blir tydligt när man inser att den stokastiska produktionsvolymen som tillkommer varje år matchar exporten asymptot med 1.
Den som påstår något annat förstår inte kraftteknik eller talar i egen sak…
Du blandar ihop två olika saker: teoretisk systemkostnad i en statisk modell och hur verkliga elsystem faktiskt utvecklas över tid. SWECO-rapporten från 2017 byggde på dåtidens kostnader, mycket låg flexibilitet på efterfrågesidan, i princip inga storskaliga lagringslösningar och antaganden om vind och sol som redan då var konservativa. Sedan dess har kostnaderna för sol, vind, batterier, styrsystem och nätoptimering fallit kraftigt, medan ny kärnkraft i väst konsekvent blivit dyrare, långsammare och mer riskfylld än prognoserna. Det är inte en åsikt utan ett empiriskt mönster.
Påståendet att asynkron produktion i sig skulle vara ett avgörande systemproblem är också föråldrat. Moderna kraftsystem hanterar stödtjänster med en kombination av vattenkraft, synkronkompensatorer, kraftelektronik och styrning av last. Det är redan vardag i nät med betydligt högre andel variabel produktion än Sverige har idag. Att dimensionera nät efter maxeffekt är inget nytt, det görs redan för kärnkraft, vattenkraft och industriella toppar. Skillnaden är att förnybart kan byggas distribuerat närmare lasten, vilket minskar både sårbarhet och förluster över tid.
När det gäller pumpkraft så är Juktan ett specialfall, en ombyggnad med lokala begränsningar, inte ett facit för all pumpkraft. Globalt finns det gott om projekt med helt andra kostnadsbilder, och poängen är inte att Sverige ensamt ska bära hela lagringen utan att vi är en del av ett nordiskt och europeiskt system där vattenkraften redan är en enorm tillgång. Samma sak gäller vätgas, den ska inte ersätta allt utan fungera som ett av flera långsiktiga balansverktyg kopplade till industri och export.
Påståendet om 30 % som någon sorts naturlig gräns saknar stöd i verkligheten. Länder och regioner passerar den nivån utan att systemkostnaderna exploderar, just eftersom systemet anpassas successivt. Det verkligt extrema antagandet i din argumentation är att ny kärnkraft skulle leverera billig el per kWh i tid, inom budget och utan att vältra över enorma kostnader och risker på framtida generationer, inklusive ett avfallsansvar som sträcker sig längre än någon fungerande civilisation någonsin existerat.
Att säga ”allt går men det kostar” gäller alla energisystem. Frågan är inte om ett förnybart system är gratis, utan vilket system som är snabbast att bygga, minst riskfyllt och billigast när man räknar hela livscykeln. Där pekar både marknaden och erfarenheten allt tydligare åt ett håll.
“Sedan dess har kostnaderna för sol, vind, batterier, styrsystem och nätoptimering fallit kraftigt, medan ny kärnkraft i väst konsekvent blivit dyrare, långsammare och mer riskfylld än prognoserna.”
Fullständigt åt fanders. Kostnaderna för vind stiger faktiskt, problemet är att projekten aldrig rapporterar fullständiga kostnader utan utelämnar kritiska poster. Tyskland subventionerade vindkraftsparker för 200 miljarder bara för att få dem byggda, lönsamheten är trots allt inte självklart.
30% var en felskrivning, rätt ska vara 10%. 30% är en suboptimering vilket tydliggörs av negativa spotpriser när det blåser…för att inte nämna de kapacitetsbrister som uppstått i stamnätet.
1,5SEK/kWh är riktkostnad för pumpkraftverk, om du har exempel på billigare så kom med en referens.
“Att säga ”allt går men det kostar” gäller alla energisystem. Frågan är inte om ett förnybart system är gratis, utan vilket system som är snabbast att bygga, minst riskfyllt och billigast när man räknar hela livscykeln. Där pekar både marknaden och erfarenheten allt tydligare åt ett håll.”
Japp, skenande priser ses i Tyskland, Danmark och Sverige. Bra att vi är överens om något.
Systemkostnaden är inte statisk, den beror på många faktorer men för ett elsystem skenar kostnaderna när andelen stokastisk produktion närmar sig kapacitetsfaktorn och övergår till exponentiell kostnadsökning med andelen stokastisk kraft över Cpf, se OECD rapport 7335. Så ditt påstående ger jag inte mycket för, det är i bästa fall okunnigt svammel från 68-vänstern.
Det här blir rätt polemiskt, men låt oss reda ut några saker i tur och ordning. Att kostnaderna för vind och sol skulle ha ”fallit kraftigt” handlar inte om enskilda projektbudgetar utan om långsiktiga kostnadstrender i LCOE, CAPEX per installerad MW och byggtid. Ja, de senaste två tre åren har material, räntor och tillståndskostnader drivit upp priserna, precis som för all annan infrastruktur. Det förändrar inte det faktum att kostnadsnivån per producerad kWh fortfarande ligger långt under ny kärnkraft i väst, även när man räknar konservativt. Det är därför marknaden fortsätter att bygga vind och sol utan långsiktiga elprissubventioner, medan ny kärnkraft i praktiken inte byggs alls utan statliga kreditgarantier, prisgolv och risköverföring till skattebetalarna.
Tysklands stöd på cirka 200 miljarder euro spänner över flera decennier och inkluderar tidiga inlärningskostnader, nät, omställning av kol, industripolitik och medvetna politiska val. Att peka på den siffran utan att nämna att samma period också inneburit kraftigt fallande kostnader globalt för vind och sol är missvisande. Dessutom har Tyskland valt att stänga fungerande kärnkraft av politiska skäl, vilket är ett separat misstag och inget bevis mot förnybar teknik i sig.
Negativa spotpriser är inte ett tecken på att systemet är ”suboptimerat”, utan på att marknadsdesignen släpar efter den tekniska utvecklingen. De uppstår även i system med hög andel kärnkraft och låg flexibilitet. Negativa priser är ett styrsignalproblem, inte ett fysikproblem, och de försvinner när lagring, flexibel efterfrågan och bättre prissättning byggs in. Att använda dem som argument för en hård övre gräns på 10 procent saknar stöd i hur verkliga system utvecklas.
När det gäller pumpkraft så är 1,5 SEK per kWh ett ofta citerat övre riktvärde i europeiska nybyggen med svåra tillståndsprocesser, inte någon naturlag. Internationellt finns både befintliga och nybyggda anläggningar med betydligt lägre systemkostnader, särskilt där man använder befintliga vattenmagasin eller topografi som kräver begränsad civil konstruktion. Poängen i diskussionen var heller aldrig att pumpkraft ensam ska lösa allt i Sverige, utan att den globala lagringspotentialen är mycket större än vad som ofta påstås.
OECD-rapporten du hänvisar till beskriver ökande systemkostnader vid hög andel variabel produktion i modeller som antar begränsad flexibilitet, begränsad geografisk spridning och i många fall statisk efterfrågan. Det är just dessa antaganden som inte längre gäller. Systemkostnader är inte en enkel exponentiell funktion av andelen vind och sol, de är en funktion av hur systemet byggs, styrs och kopplas ihop. Annars skulle det vara omöjligt att förklara varför regioner med långt högre andel variabel produktion än Sverige inte har kollapsat vare sig tekniskt eller ekonomiskt.
Och slutligen, att peka på höga elpriser i Tyskland, Danmark och Sverige utan att nämna gasprischocken, kriget i Ukraina, utsläppshandel, havererad rysk energipolitik och marknadsdesign är att blanda bort korten. Kärnkraft hade inte skyddat Europa från höga marginalpriser på gas i ett marginalprissatt system, vilket Frankrike är ett rätt tydligt exempel på när reaktorer stod still samtidigt.
Så nej, det här handlar inte om 68-vänstern eller ideologi. Det handlar om empiri, byggtakt, risk och vem som faktiskt tar kostnaden när prognoserna spricker. Där är erfarenheten av ny kärnkraft i väst betydligt sämre än vad många fortfarande vill erkänna.
“…flexibel efterfrågan och bättre prissättning…”
Glädjande att få bekräftelse på att elransonering och utprisning är vad som behövs för att få vindkraften lönsam.
“Så nej, det här handlar inte om 68-vänstern eller ideologi. Det handlar om empiri, byggtakt, risk och vem som faktiskt tar kostnaden när prognoserna spricker.”
Chatgpt-vibbar.
@Mattepatte
“Just nu bygger man om Juktan till pumpkraftverk”.
Juktan byggdes från början som pumpkraftverk, men byggdes om till vanligt kraftverk 1996. Bygger man om det tillbaka till pumpkraftverk nu?
Det pekar väl på en energikällas brist, att man måste kompensera den med andra komplexa lösningar.
Jag håller med Magnus ovan – “Att något skulle kunna fungera som teoretisk extrem innebär inte att det är en bra ide att genomföra.”
Jag hoppas kappvändarpartiet S ger tydliga besked snarast om de kan tänkas regera tillsammans med MP givet dess energipolitik.
Vi vet redan vad de kommer göra, oavsett vad de svarar på den frågan.
Eh, va? Kärnkraft är teknik från en svunnen tid?
Sol-, vind- och vattenkraft är hundratals om inte tusentals år gammal teknik.
Även om vi begränsar oss till att specifikt generera elektricitet så är fotovoltaik (solceller), vind- och vattenkraft 1800-talsteknik, medan kärnkraften utvecklades i mitten av 1900-talet.
Av alla energislag som tillämpas världen över så är kärnkraft det överlägset mest moderna.
@Vorkut
“Av alla energislag som tillämpas världen över så är kärnkraft det överlägset mest moderna.”
Framförallt är kärnkraft den säkraste metoden för elproduktion.
Tyvärr blir det mycket äpplen och päron i energidiskussioner. Vi är med i EU och det har avgörande betydelse. Kablarna till omgivningen gör att vi måste se till deras brister. Vi kan aldrig bygga bort den påverkan utan helt orealistiskt ekonomi.
Dagens vattenkraft gör väl i princip samma jobb som pumpkraftverk skulle göra? Men istället för att pumpa upp när det finns billig el så drar man ner på produktionen och behåller vattnet i reservoarerna.
Så skulle man vinna så mycket med renodlade pumpkraftverk i ett land som Sverige? Hantera torrår kanske?
Helt sant, Sverige har redan långsiktig energilagring, men pumpkraft skulle kunna bidra med snabbare frekvensreglering. Och även för att hantera torrår som du nämner.
Sen kommer förmodligen behovet av pumpkraft att öka i takt med att vi får in allt mer förnybart som när vindkraften fördubblas eller tredubblas. Pumpkraft kan ju också ersätta fossil reservkraft.
Pumpkraftverk är irrelevanta för torrår, man pumpar inte upp vatten 2026 för att spara högt upp till ca 2029.
De allra största vattenmagasinen i Sverige och Norge regleras för mer än ett år plus lite marginal.
Reserven för torrår har varit Karlshamnsverket med mera men mestadels import eller utebliven export så vi inte ser att torrårsersättningen är att elda ett berg av kol eller en sjö av olja, eller gas nog för att blåsa upp trumps ego till fullt tryck.
Torrårsreserven handlade väl snarare om ett “slutet” pumpkraftverksystem med två vattenförråd utan avlopp (bortsett från avdunstning) Dvs man har kvar möjligheten att dygnsreglera även när vattenmagasinen i älvarna är i lägsta laget.
Men jag har lite svårt att se det i Sverige. Då måste vi, helst i södra delen av landet, hitta någon sjö med ordentlig höjdskillnad till något närliggande. Dessutom måste det lägre magasinet i princip liga utanför de naturliga vattenflödena. Inte något speciellt vanligt scenario.
Nu skriver du ungefär samma sak som du skrev tidigare idag så jag upprepar mitt svar.
IEEE Journal of Photovoltaics är en seriös, peer-reviewed vetenskaplig tidskrift inom solenergiforskning och publicerad av den välrenommerade organisationen IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers), men det innebär inte att det kommer att gå särskilt snabbt att nå dit författarna pekar på att möjligheterna finns.
Storskalig energilagring
– Förslaget bygger starkt på pumpad vattenkraft, som är platsberoende, långsam att bygga och ofta möter miljö- och tillståndshinder.
Nätstabilitet vid mycket hög andel sol och vind
– Elsystem utan mycket roterande massa kräver avancerad styrning, syntetisk tröghet och ny reglerkraft som ännu inte är fullt utbyggd.
Snabb och omfattande nätutbyggnad
– Kräver stora investeringar i stamnät och ibland HVDC-förbindelser, med långa ledtider och politiska hinder.
Optimistiska antaganden om tempo
– Rapporten underskattar ofta hur lång tid tillståndsprocesser, lokalt motstånd och samordning faktiskt tar.
Geografisk generalisering
– Lösningarna fungerar bättre i vissa regioner än andra (klimat, topografi, befolkningstäthet), men presenteras ibland som allmängiltiga.
Begränsad behandling av extremväder och långa lågproduktionsperioder
– T.ex. flera veckor med låg vind och sol kräver mer reservlösningar än vad som tydligt adresseras.
Systemintegration snarare än teknik i sig
– Teknikerna finns, men att få dem att fungera tillsammans i ett stabilt, robust elsystem är betydligt svårare än vad modellerna antyder.
Detta betyder inte att det är omöjligt, bara att mycket av det är jätte, jätte, jättesvårt.
Bra sammanfattat. Varför bygga om hela stamnätet för 1000-tals miljarder, samtidigt få ett sämre och dyrare system?
Nätstabilitet blir svårt med höga andelar intermittent kraft och fysikens lagar kan man inte runda utan det kräver syntetisk svängmassa, reaktiv effekt m.m. Detta kostar. Med baskraft placerad på rätt plats får man dessa tjänster där de ger som mest nytta.
Folk som kan det här mycket bättre än mig har påpekat följande upprepade gånger: Problemet med de förnybara energislagen med undantag för vattenkraft (och där är väl istället problemet att de stora anläggningarna finns i norr) är att de inte är tillräckligt stabila och momentana (om det är termen jag söker) för att på ett tillförlitligt sätt kunna användas i exempelvis tyngre industri. Det är således inte så att de olika energislagen är direkt utbytbara mot varandra. För att värma upp bostäder, hålla lamporna tända, ladda elbilden o.s.v. går det alldeles utmärkt med förnybart. När du behöver köra i gång ugnarna i stålverket behöver du frekvensstabil matning. Precis som Surtrutn påpekar går det att åstadkomma med förnybar energi, men lätt är det inte. Och frågan är om det verkligen är värt besväret jämfört med att ”bara” bygga några moderna kärnkraftverk som förbränner bränslet mycket mer effektivt än de gamla reaktorerna.
Det stämmer att tung industri kräver extremt stabil och momentant tillgänglig effekt, och det är helt riktigt att olika energislag inte är rakt av utbytbara utan systemanpassning. Men det är ett misstag att likställa frekvensstabilitet och tröghet med just kärnkraft. Det industrin behöver är en stabil nätmiljö, inte nödvändigtvis en specifik produktionsform.
I praktiken levereras den stabiliteten redan idag till stor del av vattenkraften, synkronkompensatorer och kraftelektronik. Moderna industriella anläggningar använder dessutom egna omriktare, UPS-system och intern kraftkonditionering som gör dem mindre beroende av ”rå” nättröghet än vad man ofta antar. Det är också därför samma typer av industrier kan fungera i elsystem med mycket hög andel vind och sol, förutsatt att nätet är rätt dimensionerat.
Att det är ”lättare” att bygga några nya kärnkraftverk är dessutom mer en teoretisk föreställning än en praktisk erfarenhet. För ny kärnkraft i Europa talar vi om ledtider på 15–20 år, enorma kapitalkostnader och en hög risk för förseningar och kostnadsöverdrag. Under hela den tiden måste industrin ändå fungera, expandera och ställa om. Förnybara lösningar, inklusive nätförstärkning och stödtjänster, kan byggas stegvis och parallellt och börja leverera nytta långt tidigare.
När det gäller effektivare reaktorer är det värt att notera att de fortfarande är beroende av samma grundläggande fysik: stora synkrona maskiner, stora kylvattenbehov och centraliserad produktion. De löser inte heller problemen med avfall, flexibilitet eller sårbarhet vid oplanerade stopp. För en stålugn är det ofta mindre kritiskt om stabiliteten kommer från ett kärnkraftverk 50 mil bort eller från en kombination av vattenkraft, lokal lagring och kraftelektronik – så länge kvaliteten på elen är rätt.
Så frågan är inte om det går att försörja tung industri med ett förnybart system, utan hur systemet designas. Ja, det kräver mer ingenjörsarbete och mer aktiv styrning än ett 1900-talssystem byggt kring stora roterande maskiner. Men det är just den typen av systemutveckling som pågår nu, och som industrin själv i många fall driver på. Det verkliga risktagandet är snarare att låsa in industrins framtid i ett fåtal mycket dyra, långsamma och politiskt sårbara projekt, istället för att bygga ett flexibelt system som kan växa och anpassas i takt med behoven.
Apropos köpebrev och lagfart; köpbeslutet görs ju när köpekontraktet skrivs under och även beskattningen baseras på det datumet (vilket faktiskt är något märkligt). Tycker nog att det datumet är mer indikativt för hur marknaden utvecklas än datumet för köpebrevet/lagfarten.
Om det är så nödvändigt med kärnkraft så borde marknaden bygga kärnkraft utan krav på minipris? Det är går inte ihop för att bli övertygad. Hur blir ni övertygade? Hur blir er sakliga logik?
Kärnkraft blir bara billig när man seriebygger den. Kärnkraften har hög investeringskostnad och låg driftkostnad så den är både extremt dyr att finansiera och extremt lönsam över lång tid men vårt finansystem är inte riggat för den typen av generationsinvesteringar.
Jag ser stöden som sätt att lösa detta och påbörja det som kan bli en serietillverkning utan att byta ekonomiskt system.
Det finns liknande problem med andra industriinvesteringar inklusive att det blir billigare att bygga nya industrier om man gör det ofta så som kineserna gör.
Om det är så nödvändigt med batterier och grönt stål så borde marknaden bygga det utan subventioner och bidrag från det allmänna. Det går inte ihop för att bli övertygad. Hur blir ni övertygade? Hur blir er sakliga logik?
Slutsats: Kvartalsekonomi fungerar inte för att bygga samhälle utan bara för att leva billigt på ett redan byggt samhälle.
Du har så kloka skrivelser Magnus. Kvartalsekonomi är en alldeles säregen form av suboptimering.
Kvartalbokslutsekonomer borde det vara skottpengar på…
Kvartal? Det var länge sen.
Nu har vi gått från att vara timekonomer till kvartsekonomer…
Lyssna på RUN, kvartal är för amatörer…
Det är ju det kraftbolagen gör…
Vind och solkraft har inga subventioner annat än för villasolceller. Batterilager har jag mindre koll på, men även där tror jag att det knappt subventioneras alls.
Om det är så nödvändigt med kärnkraft så borde marknaden bygga kärnkraft utan krav på minipris?
Det är fel på marknaden 🙂
Kärnkraft kommer alltid att vara dyrare än det genomsnittliga priset på nutida energiproduktion (om vi pratar ett Svenskt scenario). Kärnkraften “jobb” är att ge stabilitet och peta in energi i den energi-tärande delen av landet. Det betyder att det måste finnas möjlighet att få betalt för reservkraft, svängmassa etc. Senast jag orkade bry mig argumenterade Högersidan för minimipris och vänstersidan ville kräva en minimiandel långa kontrakt för att åstadkomma det här.
Jag vet inte vad som är bäst men jag hoppas att politikernas marknadsincitament blir teknikneutral. Dvs att man får betalt för att hålla reservkraft (finns redan), stabilisering (inte svängmassa), topphantering osv. OM det visar sig att kraftelektronik, flödesbatterier och gamla fosilkraftverk kan åstadkomma det där billigare och bättre än kärnkraft så finns det ingen anledning att förespråka kärnkraft. Men OM det visar sig att kärnkraften är helt överlägsen på att hantera någon aspekt, t.ex en längre tids stiltje eller storm så bör vi bygga kärnkraft.
Men det skulle vara skönt att slipp för/emot-tjafset. Båda sidorna är nästan religiösa (och inte på det bra PuU sättet).
Marknaden är alltid underordnad det politiska – i Sverige “utgår makten från folket” – det kallas demokrati. Det betyder att om marknaden skulle tro på kärnkraft och bestämma sig för att bygga det, med kanske en byggtid på X år, återbetalningstid på Y år och livslängd på Z år så måste de vara helt säkra på att politiken inte får för sig att ge politiska beslut som förstör deras kalkyler (det är många miljarder som de kan förlora). Det är i praktiken helt omöjligt idag eftersom bland annat Miljöpartiet aktivt ser till att förstöra för specifikt kärnkraft, antingen med nedläggning, bolagsstyrning, skatter eller förbud mot slutförsvar eller annat vis. Om inte politiken säger att kärnkraft är OK att invester och driva samt kan garantera det för hela livslängden så kommer inte marknaden att kunna bygga på egen hand. Det är en direkt konsekvens av att marknaden inte har rådighet – de bestämmer inte förutsättningarna.
Miljöpartiet har rätt på en punkt: det kommer inte byggas ny kärnkraft i Sverige. De sex reaktorerna med 50 år på nacken skulle behöva ersättas med 24 stycken SMR när de avveckas. Ska vi även ersätta redan nedlagda reaktorer så är vi uppe i 50 SMR. Sedan vill vi ha fler elbilar och då ska vi ha 100 SMR. Notan blir 4000 miljarder kronor. Vem ska betala det? Ska det finansieras med ett elpris på 15 kronor per kilowatt timme? Blir billigare att vara off-grid med solpanel och dieselgenerator.
Hur många vindsnurror blir det?
SMR är tyvärr ett för brett begrepp. Mestadels amerikanska BWRX-300 på 300 MW och mestadels brittiska Rolls-Royce på 470 MW är egentligen små vanliga reaktorer. Storleksmässigt och industripolitiskt inom EU hoppas jag på Rolls-Royce och den skulle utöver Ringhals där det går fortast att bygga passa perfekt i Barsebäck då en rad små reaktorer även kan ge garanterad fjärrvärme.
Hade inte USA fått spel är nu den stora modulära reaktorn AP1000 beprövad och man vet hur man skall bygga den. Den hade egentligen varit den perfekta R5.
Fusionsreaktorn i Frankrike ser lovande ut. Hoppas den fungerar 2030.
Berätta inte för MP att fusion också är kärnkraft. 🤫
Solkraft är per definition kärnkraft och eftersom vinden beror på solen, så är även den kärnkraft. Den logiska slutsatsen är att de är ivriga kärnkraftsförespråkare. Tror jag ska försöka testa det argumentet på någon MP-are vid lämpligt tillfälle för att se om jag kan trigga en logisk implosion.
Den är en forskningsanläggning och även om det går bra är det mycket mera komplicerat att bygga och driva fusionsreaktorer. Gillar man fusion kan man bygga fission nu, det är ungefär som fusion när det gäller radioaktivitet och säkerhet men fungerar.
“Guldpriset kostar just nu 1 435:- SEK per gram efter att för någon timme sedan slagit rekord på 1 437:- SEK. I amerikansk dollar är nya rekordet 4 962 USD per troy ounce, och bedömare menar nu att 5 000 USD är nästa.”
5000 dollar per troy ounce kommer vi säkert se – frågan är vad priset i SEK/gram kommer vara då.
Kanske är lagstiftning om ID-krav för sociala medier enda vägen framåt om vi vill ha kvar vår demokrati?
Experts warn of threat to democracy from ‘AI bot swarms’ infesting social media
https://www.theguardian.com/technology/2026/jan/22/experts-warn-of-threat-to-democracy-by-ai-bot-swarms-infesting-social-media
Sitter och kollar dollarkursen live så jag kan bevittna när den går under 9 kr. Den har varit nere på 9,0004 kr som lägst hittills.
Woohoo! 8,9984! I was there!
Grattis!
Den är under 9 i skrivande stund.
Liten fundering jag suttit med sedan https://cornucopia.se/2026/01/hur-har-din-ppm-gatt-under-2025/
Om jag ska växla in en Europafond, vilken?
Indexfond?
Intressant att se vilka europafonder som folk har valt eller vilka ni tycker är “bäst”.
Det beslutet måste du ta själv och du ska inte lyssna på de som vet “bäst”
Jag kan dock ge dig ett enkelt tips.
Gå in på deras hemsida och välj Europa och klicka på snittavkastning 5 år.
Då får du upp 6 stycken fonder som avkastat 10.5-12.1%.
Välj en eller flera av dessa fonder.
Jag har i någon sorts dum-feg-försiktighet haft en del sparat i räntefonder och jag gjorde just den övning du nu beskriver, fast på räntefonder.
Då kan man konstatera att vissa räntgefonder har avkastat enstaka procent på fem år och andra har avkastat 30 % under samma tid.
Skulle du säga att samma metod funkar för räntefonder, dvs. välj någon av de som avkastat bäst de senaste fem åren.
Som du ser finns det 7 olika kategorier gällande räntefonder.
Totalt är det 65 fonder.
I och med att det är olika marknader och risknivå går det inte att jämföra räntefonderna rakt av.
Ska du jämföra dem ska de vara på samma marknad samt ha likvärdig löptid.
Dvs jämföra korta räntor mot korta och långa mot långa.
Med hänsyn till risk tycker jag att Pareto räntefond är det bästa alternativet.
Att avkasta 3.8% per år till mycket låg risk imponerar.
Tack!
Jag är medveten om att det är bara mitt eget ansvar om jag väljer den föreslagna fonden och det ändå skiter sig.
Just nu gällde det att byta bort en räntefond i en tjänstepension, så jag vet inte om Pareto finns med där, men det kan ju finnas något liknande.
Om inte annar är det ju bra att ha några tips för framtiden när jag vill säkra mina pensionspengar lite bättre. Jag känner att jag blir nervös nästan lite för ofta redan nu tack vare Trump och jag hade tänkt börja ta mig ur aktier till hösten när jag fyller 68 år eller senast våren 2027.
Ångrar nästan att jag nämnde Pareto men den stack ut i PPM-systemet.
I din tjänstepension kan det se helt annorlunda ut med rabatter på fondavgiften.
Jo jag vet att många vill säkra sina pengar när de går i pension vilket är helt förståeligt.
Tänk även på att du tar valutarisk om du väljer en räntefond med utländska innehav.
Undantaget är AMF räntefond mix som hedgar valutan.
Om vi är i en AI-bubbla som brister så småningom, är det då sannolikt att räntefonder som tex Pareto som verkar investera huvudsakligen i Sverige klarar sig bättre än aktiefonder?
Jag skrev “bästa” europafond med “” precis för att tydliggöra att det knappast finns någon enskilt bästa fond.
Funderade mest på vilken folk valde och varför.
Kollat på dessa fyra:
160267 – Swedbank Robur Europafond https://www.pensionsmyndigheten.se/service/fondtorg/fond/160267
538462 – AMF Aktiefond Europa https://www.pensionsmyndigheten.se/service/fondtorg/fond/538462
755504 – Swedbank Robur Access Europa A https://www.pensionsmyndigheten.se/service/fondtorg/fond/755504
140673 – Storebrand Europa A https://www.pensionsmyndigheten.se/service/fondtorg/fond/140673
Hur tänker ni, välja en av dem med tex 10% eller välja två av dem med 5% vardera?
Nu flippar jag nästan.
Jag har redan svarat på vilka som är de bästa Europafonderna.
Vill du diskutera varför någon väljer en specifik fond kan jag rekommendera den helt värdelösa siten RikaTillsammans.
Det verkar finnas två huvudmotståndare mot kärnkraft:
1) De som likt MP tycker kärnkraft är otäckt och till varje pris måste bort.
2) De som tycker att kärnkraft är tekniskt och/eller ekonomiskt fel väg att gå, ofta för att det är onödigt dyrt och/eller för komplicerat (tar för lång tid).
3) Ev. finns det en grupp till som på allvar tror att utbyggnad av kärnkraften kommer att hindra utbyggnad av annan (fossilfri) elproduktion som behövs i närtid.
Med #1 går det oftast inte att diskutera vettigt eftersom #1 använder alla tillgängliga argument mot kärnkraft (+ några till) utom möjligen den verkliga anledningen, att det är otäckt. Det är en rätt ohederlig diskussionsteknik.
#2 för ofta en saklig diskussion och ser ofta både fördelar och nackdelar med kärnkraften, men kommer till slutsatsen att det inte är en bra väg.
#3 har jag ingen erfarenhet av. Jag tror oftast det är #1 som framför dessa argument, men det borde kunna finnas några som ärligt tror att det är på det viset.
Det som är intressant tycker jag är att #1 oftast inte använder argument som visar att oro är befogad, iaf. inte på något sakligt vis. Man tar ofta upp att kärnkraftverk blir måltavlor i krig, att terrorister kan använda kärnkraftverken för att åstadkomma radioaktiv skada, att härdsmältor ger jordens undergång (fast vi haft några stycken) och annat liknande.
Personligen ser jag lagringen av avfallet som den stora svårigheten. Hur säkerställer man att inget händer de kommande 100 000 åren? Fast måste man det?
Nej, jag tror inte att man kommer att behöva lagra utbränt kärnbränsle så länge. Jag tror att dessa utbrända bränslen kommer att bli nytt fräscht bränsle i framtiden och om mänskligheten inte lycks komma fram till sådana användning så tror inte jag det finns några människor kvar på jorden och kanske inga andra levande varelser heller.
Ja, det var bara några reflektioner som jag hoppas kan intressera några andra skribenter.
Ja du, man kan vända på steken också.
För det verkar finnas två, möjligen tre, huvudgrupper som håller fast vid kärnkraft oavsett vad.
En första grupp som ser kärnkraft som den enda seriösa lösningen och utgår från att den måste byggas till varje pris. För dem är kärnkraften trygg, stabil och rationell, och invändningar om kostnader, byggtider, risker eller alternativ elproduktion avfärdas ofta reflexmässigt. Diskussioner med den här gruppen blir sällan särskilt givande, eftersom alla argument som talar för kärnkraften används samtidigt, ibland även sådana som motsäger varandra, medan motargumenten reduceras till okunskap, ideologi eller illvilja. Den egentliga drivkraften, en stark tro på kärnkraft som symbol för ordning, kontroll och industriell styrka, uttalas sällan öppet.
En andra grupp är mer tekniskt orienterad och betonar kärnkraftens fördelar i teorin, som planerbarhet och hög energitäthet, men är mindre benägen att väga in hur projekten faktiskt faller ut i praktiken. De kan erkänna problem med kostnader och förseningar men menar ändå att dessa är tillfälliga eller överdrivna, och att kärnkraft därför fortfarande är rätt väg framåt. Här går det ofta att föra en någorlunda saklig diskussion, även om slutsatsen nästan alltid är given på förhand.
Eventuellt finns också en grupp som på allvar tror att utan nya reaktorer riskerar hela energisystemet att kollapsa.
Vi får se till att göra som vi gjorde på 1970 talet, fransmännen på 1980 talet och Koreaner, Ryssar och Kineser gör nu, bygga många kärnkraftverk efter varandra så man blir duktig på att bygga dem och de blir billiga.
Visst är det roligt att vi ska göra som ryssar och kineser?!
Låt kommunisterna visa vägen mot evig framgång, det har ju aldrig gått fel förut.
Det spelar ingen roll hur kommunistiska eller onda de är, om det är de som gör svåra saker och vi låter bli är det de som blir duktiga på att göra svåra saker.
Med dagens vanliga kommersiella reaktorteknik blir det ganska mycket avfall, men inte så mycket som man kan få intryck av i debatten. Det samlade svenska kärnavfallet (för fem år sen) rymdes i en kub med sju meters sida.
Det är förstås olämpligt att förvara det så kompakt, men det visar ändå storleksordningen på problemet.
Man måste vara försiktig där, för ”storleksordningen” blir missvisande om man räknar på ett sätt som saknar koppling till verklig hantering. En sju meters kub förutsätter i praktiken att man bara räknar den rena bränslemassan, helt utan kapsling, avstånd, kylning eller strålskydd. Det är inte hur avfallet existerar eller kan existera i verkligheten.
I praktiken handlar det om flera tusen ton använt bränsle, hundratals kopparkapslar, kilometer av tunnlar och ett slutförvar som upptar flera kvadratkilometer. Då är det den skalan som är relevant, inte en teoretisk kompakterad volym som aldrig kan realiseras.
Och kanske viktigast av allt, avfallsfrågan är inte i första hand ett volymproblem. Det är ett tids- och ansvarproblem. Att något ”ryms” säger väldigt lite när det måste isoleras från biosfären i uppåt 100 000 år och kräver fungerande institutioner långt bortom all historisk erfarenhet. Det är där proportionaliteten i problemet ligger, inte i hur stor kub man kan räkna fram på ett papper.
Jag skrev ju att det vore olämpligt att förvara det som en kub.
Det åskådliggör dock problemets storlek. Även om volymen ökar tiofalt så blir det inte en jättevolym.
Vad gäller tidsaspekten så går det att återanvända använt kärnbränsle.
Angående lagring, idén om att “framtida teknik” ska lösa avfallsfrågan används ofta som ett sätt att avdramatisera problemen här och nu. Man pratar om fjärde generationens reaktorer, återanvändning av bränsle eller transmutation, som om det vore ett slags slutgiltigt frikort. Men även i de mest optimistiska scenarierna försvinner inte avfallet. Man ändrar sammansättningen, mängden och ibland halveringstiderna, men man eliminerar inte behovet av långvarig lagring.
Även om man i framtiden kan utvinna mer energi ur utbränt bränsle så uppstår det alltid nya restprodukter. De är ofta mer kortlivade än dagens högaktiva avfall, men fortfarande farliga på tidsskalor som vida överstiger mänskliga institutioner. 1000 år är en siffra som ofta nämns.
Det betyder att argumentet egentligen inte är “då slipper vi slutförvar”, utan “då kanske slutförvaret blir lite mindre krävande”. Och även det bygger på teknik som inte finns kommersiellt i dag, och som i sig kräver avancerade anläggningar, ny infrastruktur och nya riskkedjor.
Så lagringsfrågan kan aldrig skjutas upp till framtiden helt och hållet. Varje kärnkraftsbeslut innebär ett åtagande som sträcker sig långt bortom den tid då både reaktorerna och de politiska besluten sedan länge är historia. Det är just den asymmetrin som ofta underskattas eller medvetet tonas ned.
För 1000 år sedan levde världen i en helt annan verklighet. I Sverige var det sen vikingatid, kristendomen var ny och centralmakten svag. Det fanns inga nationalstater i modern mening, ingen vetenskaplig metod, inga universitet här och inga skriftsamhällen som band samman stora delar av befolkningen.
Globalt fanns inga industrier, ingen elektricitet, inga maskiner och ingen förståelse för bakterier eller strålning. De flesta människor levde lokalt, reste sällan mer än några mil från där de föddes och kunde inte föreställa sig dagens samhälle. Språk, gränser, religioner och maktordningar såg helt annorlunda ut än i dag.
Att tala om ansvar i 1000 år framåt är alltså att tala om en tidsrymd där nästan allt vi tar för givet har förändrats flera gånger om. Det sätter kravet på säker lagring i ett perspektiv som är svårt att vifta bort.
Innovativ argumentation att det är ett problem om kärnkraftsförespråkare talar om framtida teknik, medan det är hoppgivande när sol- och vindivrare gör det. Påminner en hel del om argumentationen att nedlagd kärnkraft minskar elpriset, men att behålla den ökar priset.
Det är fullkomligt irrelevant struntargumentation att kärnkraftsavfall är extra hemskt för att det skulle behöver lagras i tusentals år. Det snällaste man kan säga om argumentet är att det verkligen ger begreppet sila mygg och svälja kameler ett ansikte. Man hör aldrig samma personer argumentera på samma sätt mot arsenik, kvicksilver, övriga tungmetaller m fl ämnen vilka alltid varit och kommer förbli giftiga och farliga i all evighet.
Kvicksilver i tänder eller utomhustermometra har vi idag godtagbara alternativ till. Asbest blandades i allt möjligt förr då det hade bra brandskyddsegenskaper. Kort sagt fanns dessa ämnen i konsumentprodukter du kunde köpa på Biltema.
Det är inte en hederlig jämförelse då jag inte förväntar mig att ha ett kärnkraftverk per hushåll. Både kraftproduktion och avfallshantering kommer inte ske i Stockholm innerstad.
Skillnaden handlar inte om hopp kontra teknikfientlighet, utan om tidshorisont, risk och vem som bär konsekvenserna om löftena inte infrias. När sol och vind diskuteras i termer av fortsatt utveckling rör det sig nästan alltid om inkrementella förbättringar av teknik som redan byggs i stor skala idag. När kärnkraften försvaras med framtida teknik handlar det ofta om system som ännu inte finns kommersiellt, som kräver helt nya bränslecykler, nya regelverk och decennier av utveckling innan de ens kan börja bidra.
Avfallsargumentet är inte heller ett moraliskt utrop om att radioaktivitet är ”ondare” än andra gifter. Skillnaden mot arsenik och kvicksilver är inte att de är ofarliga, utan att vi inte medvetet producerar nya, högkoncentrerade lager av dem som kräver aktiv isolering från biosfären i geologiska tidsskalor som en förutsättning för tekniken. Kärnavfallet uppstår just därför att vi valt tekniken, och ansvaret är känt, långsiktigt och oöverblickbart i tid.
Dessutom är tidsaspekten central även ur ett institutionellt perspektiv. Det handlar inte om huruvida något är giftigt ”i all evighet”, utan om huruvida vi realistiskt kan garantera korrekt hantering, information och skydd över tiotusentals år. Ingen annan energiteknik kräver att framtida samhällen, språk och politiska system fungerar korrekt för att dagens beslut inte ska orsaka skada. Det är inte att sila mygg, det är att ta ansvar för konsekvenser som sträcker sig långt bortom den tid där vi faktiskt har någon kontroll.
Gen 4 verk anser jag bör byggas just för att minska slutförvaringstiden – att de kan generera el är bara en bonus i det fallet.
Det är det enda argumentet som jag kan se, till fortsatta reaktorer. Kärnkraftens tid som baskraft anser jag är förbi – men kan man hitta sätt att stöpa om reaktorer till reservkraft, är det en möjlig väg framåt. Jag utesluter inte att framtida kärnkraftsteknologi är utdömd på förhand – bara att Gen I-IV inte är tillräckligt bra för att konkurrera med SWB.
Det är mycket jag inte förstår när det kommer till energifrågan. Hittade en dyster skrivelse med fina diagram.
80 procent av vindkraftverken finns i företag som går med förlust 😱
Branschen förlorade 6,3 miljarder kronor 2024 och marginalen landade på minus 51 procent.
https://www.nationalekonomi.se/artikel/sjunkande-omsattning-och-skenande-forluster-for-vindkraften-2024/
Nytt för 2024 är att en del anläggningar har fått intäkter från stödtjänster. Detta innebär att de får betalt av Svenska Kraftnät för att inte producera el när det blåser. På längre sikt förkortar detta dock verkens livslängd eftersom rotorbladen är byggda för att följa vinden, inte kämpa mot den.
Enligt bloggens tidigare utsago så är väl det enda sättet som Sverige inte skulle bli en diktatur på är om Miljöpartiet skulle få >50% av rösterna då dom är det enda partiet som inte har sagt sig rösta för ett lagförslag som gjorde något… Ändra befogenheter för regeringen… eller vad det nu var… Någon som minns artikeln får gärna länka då jag inte hittar den.