Börserna i de asiatiska tidszonerna faller på beskedet att amerikansk inflation steg och det mer än enligt konsensusprognoserna. De amerikanska räntorna stiger till nytt årshögsta och drar upp dollarn, medan kronan faller. Det förväntas inte längre komma några styrräntesänkningar från amerikanska Federal Reserve i juni, samtidigt som ECB ger styrräntebesked för euron idag.
Stockholmsbörsen spretade med storbolagens OMXS30 på +0.22% och OMXSPI på -0.13%. Den svenska kronan föll till 10:72 SEK för USD och 11:52 SEK för EUR, samtidigt som guldpriset just nu kostar 807:- SEK per gram med nytt svenskt prisrekord på 809:- SEK.
Orsaken bakom allt detta är förstås högre amerikansk inflation, som landade på 3.5% i mars istället för konsensusprognosen 3.4%, som även den var upp från februaris 3.2%. Detta drog upp de amerikanska räntorna, och för pengaströmmarna som letar högsta räntan så är det räntorna som styr en valutas växelkurs om landet bedöms som trovärdigt och stabilt västland. Således stärktes dollarn på högre inflation, hur kontraintutivt det än kan verka. Men det är inte priset på mjölk som styr valutor, utan de finansiella flödena in och ut ur länder.
De långa amerikanska räntorna skuttade upp till nytt årshögsta och sina högsta nivåer sedan september. Tioåringen kostar 4.55% och tvååringen 4.97%.
Marknaden väntar sig nu ingen amerikansk styrräntesänkning från Federal Reserve i juni skriver Dagens Industri, men idag ska ECB lämna sitt räntebesked, som förväntas vara oförändrat. Däremot ska vartenda ord från ECB vägas på guldvåg och tolkas, vilket kan påverka marknaderna ännu mer.
För svensk del innebär detta att Riksbanken kan komma att skjuta fram sina räntesänkningar. Sänker man i det här läget kraschar man kronan och drar därmed upp svensk inflation rejält, eftersom allt idag prissätts internationellt. Samtidigt räknar som bekant alla hushåll med sänkta räntor framöver, utan får i så fall tugga vidare med normalräntor istället för forna decenniets krisräntor. Återstår då att se hur fastighetssektorn och byggsektorn klarar sig om normalräntorna kvarstår? Hushållen kanske oftast kan kötta på, men det kan nog inte företagen. Nvidia var motvalls och gick +1.66%
De amerikanska börserna föll förstås. S&P-500 gick -0.96% och Nasdaq 100 -0.93%. Räntekänsliga Tesla var sämst inom FANANGST med -3.32%. På grund av kapitalbehovet för kunderna slår räntorna mot bolaget, även om det själv är skuldfritt.
I de asiatiska tidszonerna faller börserna överlag, med undantag för i skrivande stund KOSPI som är oförändrat på +0.01%. ASX 200 -0.42%, Hang Seng -0.76%, Nikkei -0.50% och Straits Times -0.37%.
91 kommentarer
Även om jänkarna stramat åt penningpolitiken med höjda räntor, så har de öppnat kranarna i finanspolitiken istället. Biden kör budgetunderskott på 6-7% av BNP, vilket givetvis är inflationsdrivande.
Sist USA gick plus var väl under Clinton?
Tror det tog några veckor innan Bush d.y. hann vända det till underskott. Men 6-7% är mycket även med sentida amerikanska mått.
Exempel:
TRUMP
2017: -3.4%
2018: -3.8%
2019: -4.7%
2020: -15.0%
BIDEN
2021: -12.4%
2022: -5.8%
2023: -5.9%
OBAMA (urval)
2009: -9.8%
2010: -8.7%
2011: -8.4%
DUBYA (urval):
2001: +1.2%
2002: -1.5%
2003: -3.3%
2004: -3.4%
2008: -3.1%
CLINTON (slutet):
1999: +2.3%
2000: +1.3%
Så det var fel. Sista positiva året var under Dubya 2001, trots IT-kraschen och 9/11 med invasionen av Afghanistan.
Värst var det under finanskrisen, skuldkrisen och coronakrisen.
Dock, sedan 9/11 har USA fått svårt att ordna överskott i statsbudgeten. Och givet hur allt mer vansinnig amerikansk politik verkar vara så lär det vara omöjligt att få ett styre på plats som vågar ta besluten som krävs för att vända det. Att republikanterna som förvandlats till någon slags religiösa foliehattspopulister skulle kunna strama åt ter sig omöjligt, och demokraterna vet vi inte klarar av att dra åt svångremmen.
Att ha budgetunderskott behöver inte vara skadligt. Om t ex ekonomin växer med 5% så kan man förenklat ha 5% budgetunderskott utan att skuldens andel av ekonomin förändras.
Här i Sverige diskuteras t ex att ändra överskottsmålet till ett underskottsmål för att statsskulden inte skall bli så mycket lägre än 30% av BNP.
Hur påverkar skattereformen Trump baxade igenom? Från vänsterhåll är ju narrativet att staten underfinansieras och därmed tvingas dra ner, högern säger att skatteintäkterna inte påverkas eftersom fler uppmuntras att arbeta mer. Nån här som har en åsikt?
Åsikter kan man ha.
“Trickle down”-teorin har, i min mening, en del att bevisa. Sedan finns det idiotier som att dea ner resurserna till IRS (motsvarande Skattemyndigheten) som gör att de inte kan granska deklarationerna fullt ut, en verksamhet som betalar sig själv mångfalt tillbaka.
Byggsektorn är redan i kris. 7 bolag om dagen går i konkurs och har gjort sedan årskiftet. Över 200 per månad.
Men det är inget problem om man inte planerar att bygga bostäder. Northvolt har ju hittat lösningen. Anställda får bo i barrackbyar nära fabrikerna. Framtiden är ljus.
Trailer parks är vanligt i USA i de mer avlägsna områdena och de har enligt CIA fact book “the world’s highest standard of living”. Så det så.
Vår polska snickare som brukar göra jobb hos oss (bara vitt mot faktura och med ROT-avdrag) har på sistone börjat utebli allt oftare, trots överenskomna datum när han ska jobba hos oss. Hans personal har flytt firman alltmer. Vi bör kanske spola firman.
Ett problem är att vi har förvarat hans byggnadsställning, båt och verktyg på vår stora tomt i 10 år och det blir säkert konflikter när vi försöker avhysa hans grejer här. Vi fick tidigare 5% rabatt på arbete som motprestation. Vi kan kanske tipsa konkursförvaltaren den dagen som hans firma går i kk. Annars vet de inte var kärran med byggnadsställningen befinner sig, trots att den har en reg-skylt.
När det gäller bygg så finns det mer än räntan som spökar.
Precis som bloggar-jäveln har påpekat tidigare så utgör tomtpriserna en stor del av kostnaden för nybyggen. Och det är en massa andra som påpekat att svenska materialkostnader ligger märkligt högt.
Så det finns en massa andra saker vi behöver ta tag i om vi vill ha ett byggande som inte tvärnitar vid tämligen normala räntor.
Inkompetens, karteller och organiserad brottslighet karaktäriserar bygg.
Säg nån annan bransch där man aldrig klarar av att hålla varken kvalitet, tidtabell eller budget.
Det skulle möjligtvisvara offentliga IT-projekt då.
Men byggbranschen behöver jobba med sina egna utmaningar före de börjar skrika på stöd/sänkt ränta.
Byggbranschen har iaf något att visa upp i slutändan, till skillnad mot offentlig IT. Något raljant.
Så är det. Över budget och efter tidplab, men byggverket står där ialla fall till slut
Till skillnad från alla icke fungerande IT lösningar som IT nördarba snickrar ihop.
Båda följer en spec och är duktiga på att skriva ÄTOr, båda går över tidplan och budget.
Byggprojekten har med osäkerheter som markförhållanden, väder, politik osv.
IT folket har bara sig själva som osäkerhet.
Ändå failar de och är högbetalda.
Jag tror det blir bra med att AI ersättet merparten av alla IT människor så har vi folk över för enkla arbetsuppgifter.
De sa det i TV-nyheterna i morse, “AI tar över IT”. Blir det en hög arbetslöshet hos de högavlönade IT-specialisterna?
Det är inte IT-människorna som är problemet i de offentliga projekten. Det är byråkraterna och politikerna som ställer märkliga krav som ofta är näst intill omöjliga att genomföra.
Ett klassiskt exempel är ju när Försäkringskassan drev ett SAP-projekt där de brände 10 miljarder och utfallet blev helt oanvändbart. Samma myndighet skulle implementera ett simpelt självbetjäningssystem. Gick givetvis också åt helvete med en gigantisk nota. Vi har försvarets kollapsade Prio-projekt. Polisen skulle köra Siebel som operativt stödsystem, det havererade givetvis också.
Jag håller med SALLAD till 100 %. Det är bland beställarna som inkompetensen frodas och som gör att flera IT-projekt i offentliga sektorn misslyckas. Jag jobbade själv på en av våra största myndigheter i 14 år och såg flera exempel på detta. I flera fall sågades projekten av internrevisionen, men då var det för sent.
Och dåliga beställare blir det nog svårt för AI att komma åt … eller?
Haha det är alltid någon annans fel
Kommunerna kommer aldrig sänka tomtpriserna. Många kommuner är beroende av att sälja mark. I Stockholm steg markpriserna som byggföretagen betalar med mer än 500% på 20 år.
“Kommunerna” är du och jag Brady. Vad som behövs är väljare som tycker stat eller kommun skall prioritera att fler kan bygga och bo istället för att låta nybyggen betala lägre skatter för de som redan äger sitt boende.
(Men våra slutsatser är lika – Det kommer nog inte att hända.)
Sänker kommunerna priserna så kommer det bara öka vinsterna för byggarna, som kommer sälja vidare till samma pris ändå.
Så är det. Bostäderna prissätts till vad marknaden tål, inte självkostnad.
Det är såklart att kommuner med mark över kan sälja den billigare på vissa premisser såsom att det byggs hyresrätter, men de blir inte billiga och om de skulle vara billiga blir det inte nettoskattebetalare som flyttar in.
Det är bara löjligt att tro att offentlig sektor gör något billigare för övrigt.
Nu går du helt emot etablerad ekonomisk teori Lars.
Som säger att om bara tillräckligt mycket mark görs tillgänglig med tillräckligt kort plantid kommer konkurrens att tvinga fram effektivare byggföretag. Och skulle det vara så att hela Sveriges byggindustri är en stort korrupt kartell skulle marken kunna upplåtas till allmännyttan som ju funkade rätt bra för 60 år sedan. Min teori är att det är Kommunernas ransonering av byggbar mark som möjliggör problemen med ineffektivitet i byggbranchen, inte att problemen är en naturlag.
Min far granskade svensk byggmarknad runt 1980. Han noterade särskilt att det beställdes 120 badkar för ett bygge på 100 lägenheter.
Det kommunala mark- och planmonopolet har lett till djupgående dysfunktionalitet och korruption i hela branchen samt ett närmast ryskt förhållningssätt där ett bygglag kan bygga något de VET är fuktskadat och måste rivas om 5-10 år.
Om staten någon gång får tummen ut och omförhandlar arbetsfördelningen stat-landsting-kommun borde byggande i vid bemärkelse ha prioritet.
Vadå, dom kanske bara gillade att bada…
Byggbranschens största problem är:
1. Minskade svensk befolkning. Befolkningen har tidigare ökat med över 100 tusen personer per år. Nu ökar den knappt. Detta innebär att vi behöver bygga färre bostäder, dagis, skolor etc.
2. Minskat behov av kontorslokaler samt butikslokaler.
Det som blir kvar är infrastruktur.
Men den klena befolkningsökningen de senaste åren drivs ju främst av extremt ökad utvandring. Och enligt säkra källor (nätet de senaste decenierna) så löser sig allt om rätt folk börjar utvandra.
Man kanske skall läsa fotnoterna. Det handlar tydligen mest om att skatteverket har förbättrat registreringen av utvandrade.
Det var länge sedan du kommenterade om Bitcoin (om jag inte missat något). Kan man tolka det som att du inte längre är lika starkt emot det, utan kanske tom börjar förstå konceptet?
Du = LW
(om det inte var självklart 🙂 )
Jag har sagt mitt, jag är extremt emot det och allt jag påtalade från början har stämt, överträffats och visat sig vara ännu värre än jag trodde. Men jag tjatar inte om saker som någon jävla haverist.
Du menar att klubben som samlar på Pokemonkort är överens om vilka kort som är värda mest?
Eller, förlåt, samlar på digitala tokens.
Allt kan få ett värde om vi är överens om att det har ett värde. Papperssedlar eller bitcoins.
Problemet med Bitcoin är pyramidsspelsupplägget. För nya spelare är det bättre att samla på andra kort, för de exklusiva Bitcoin-korten är ju redan ägda av någon annan.
Tulpanlökar var också hett en gång i tiden. 😉
Pokemonkort eller Magickort drar inte energi hela tiden och det kostar inte vare sig energi eller enorma transaktionsbelopp att låta dem byta ägare. Bitcoin förbrukar som bekant mer energi än ett mellanstort europeiskt land och det för att ha svindyra och långsamma transaktioner och utan att lösa några problem som mentalt friska människor upplever.
+1
Det är dyrare att skicka tusentals pokemon kort runt halva jorden än det är att skicka lika många Bitcoin transaktioner runt halva jorden.
Säger detta för att poängtera att det gäller att vara saklig om man vill föra en ärlig diskussion.
Bitcoin mining drar en 10:del av bankindustrin. Kan Bitcoin ersätta 50% av bankindustrin, så är det ett netto positiv, eller hur?
Vidare, så går Bitcoin på över 50% grön energi där en stor del av enerin annars gått till spillo. Går bankindstrin ens på 10% grön energi? Extra relevant om man räknar in helheten så som tex transporter av folk till och från bankerna för att se till att bankerna ens fungerar.
En Bitcoin farm kan du sätta rakt på en geotermisk källa, och driva den gratis. Visst kan du flytta en bank dit, eller ett stålverk, men får sådana här energikällor är belägna så att det blir lämpligt att göra så.
“Vidare, så går Bitcoin på över 50% grön energi där en stor del av enerin annars gått till spillo.”
Länk?
Bitcoin mining sustainable energy usage hit a new all-time high of 54.5%, according to the Bitcoin ESG Forecast
https://cointelegraph.com/news/bitcoin-mining-renewable-energy-transition
Du menar alltså att om vi inte grävt efter bitcoins i de norrländska dataventralerna så att kraften från älvarna vaskats och gått till spillo?
Nej, verkligen inte. Om det är på den nivån du vill lägga dig så är det bättre att avsluta än att vara osaklig.
All energi, även om den är grön, är inte energi som annars gått till spillo. Men det är en växande energikälla för Bitcoin i jakten på så billig energi som möjligt. Mest utvecklad är den i Texas där man tar tillvara på flare gas, som annars eldats upp (och dessutom förorenat atmosfären).
Det börjar dessutom poppa upp solenergidrivna Bitcoin farmer på ställen där det inte är lönsamt att driva annat på. Detta återigen för att man kan ställa farmerna på enegikälllan istället för att förolra energin i transportkostnader.
Klart är att ingen industri i samma storlek går på lika mycket grön energi som Bitcoin miningen (54%), vad jag vet.
Energi -invändningen mot Bitcoin är inte ett starkt argument emot Bitcoin. Vill marknaden ha grön energi så skaffar sig markanden sådan. Det är ingen skillnad för Bitcoin jämfört med flygindustrin, stålsmältning, gruvdrift and what have you. Snarare tvärtom, så är det lättare att applicera grön energi på Bitcoin mining jämfört med andra industrier.
Jag citerar bara dig där du hävdar att en stor del av energin annars hade gått till spillo. Givetvis är det jag som är osaklig.
De andra industrierna du nämner producerar något av värde, vilket är tveksamt om det sker i farmerna.
Efterfrågan på Bitcoin är rekordhög.
Kan det vara du som inte riktigt förstått värdet hos Bitcoin, eller är det alla andra som inte förstått om Bitcoin vad du nu har förstått?
Att efterfrågan på tulpanlökar är rekordhög visar ingenting om det underliggande värdet.
BEAST:
Om Lars påstående att Bitcoin drar energi som ett Europeiskt land är sant och ditt påstående att Bankindustrin tar drar 10 gånger mer energi än Bitcoin också är sant blir väl slutsatsen att bankindustrin drar energi motsvarande 10 europeiska länder – halva EU?
Det är inte rimligt – någon av er har fel.
RUTGER VON RÄFVENSTRÅÅLE
Den matten går ihop, givet att premisserna du använder dig av är sanna. Eller hur?
Bitcoin drog ca 120 TWh förra året
Hur mycket energi världens bankers alla datacenter drar är svårare att googla fram. Sedan får man lägga till alla annan energi (värdetransporter, VISA/AMEX/MasterCard system, anställda och allat annat), sedan får man fundera om bankerna bidrar med något som Bitcoin och/eller DeFi kan ersätta.
Jag vill poängtera att det är lätt att peka på att Bitcoin drar energi (varav 54% är grön), men det måste ställas i perspektiv mot vad Bitcoin kan ersätta.
“A 2021 study by Galaxy Digital provided similar findings. It stated that Bitcoin consumed 113.89 terawatt hours (TWh) per year, while the banking sector consumed 263.72 TWh per year”
https://www.cnbctv18.com/cryptocurrency/bitcoin-gold-traditional-banking-which-uses-most-energy-15117061.htm
Det är hög tid att debunka påståendet om att energiaspekten vad som är det stora problemet hos Bitcoin. Det verkar nästan snarare som att energiaspekten är vad som talar FÖR Bitcoin, om man dyker ner i detaljerna och försöker se helheten.
“According to his report, power consumption of the traditional banking sector stands at a whopping 4,981 TWh, more than 50 times more energy than Bitcoin. Khazzaka arrived at this figure after factoring in the creation and transportation of money, along with energy usage of physical banking infrastructure, such as banks, ATMs, data servers, etc.”
https://www.cnbctv18.com/cryptocurrency/bitcoin-gold-traditional-banking-which-uses-most-energy-15117061.htm
BEAST
Du skriver: “Bitcoin mining drar en 10:del av bankindustrin.”
Du skriver: Bitcoin drog ca 120 TWh förra året
Om det stämmer bör väl Bankindustrin ha dra mer än 1200 Twh?
Men du skriver också:
“A 2021 study by Galaxy Digital provided similar findings. It stated that Bitcoin consumed 113.89 terawatt hours (TWh) per year, while the banking sector consumed 263.72 TWh per year”
Jag får fortfarande inte matematiken att gå ihop.
(Plus att jag naturligtvis inte ser Galaxy Digital, vars affärside är krypto, som en oberoende och trovärdig källa.)
Dessutom kan man ju undra vad energiåtgången är per transaktion. Om banker lades ned och alla transaktioner gick med bitcoin skulle då energiåtgången, totalt, bli högre eller lägre än nuvarande för bankväsendet?
Som magicspelare så håller jag med om detta. Jag samlar magic som man faktisk kan spela med och ha trevlig kvällar med polarna. Frugan bygger Lego.
Båda har haft otroligt fin värdeutveckling på vår hobby som dessutom ger oss massa kul också.
Frugan har lite bitcoin men mest på skoj.
Jag är i princip emot alla investeringar som inte kan skapa värde av marxistisk princip. Endast produktionsmedel gör någon rik (läs aktier antingen på börsen eller direktägda). Resten är tulpanlökar som man endast bör köpa för att det är en rolig hobby. Alltså, samlarkort, Lego, Rolex, bilar, väskor, skor, vårlökar, bitcoin, konst samt guld etc.
Tror du blandar ihop Bitcoin med NFTs nu?
Pokemon kort är inget för mig, men tydligt att dom har värden vilket gör det svårt för mig att påstå att det inte finns efterfrågan på digitala pokemonkort.
Tulpanlök jämförelsen tyder på att man inte riktigt har koll på vad man jämför. Tulpanhysterin varade några månader på sen medeltid. Bitcoin är inne på sitt 15:e år, och ruttnar inte så som tupanerna gör.
Klart är att blomindustrin i Holland är en av världens största börser utanför aktiebörserna så här 400 år senare.
Pyramidspel? Det är något där jag säljer något till dig, och sedan passivt tjänar pengar på arbetet du gör. Säljer jag en Bitcoin till dig så tjänar jag lika lite på vad du nu gör med denna som om jag sålt en aktie till dig.
Förstår du vad ett pyramidspel är ens? Om inte, varför har du en åsikt om något du inte förstår?
Med 0,1-0,2% tillväxt per månad är det bara att inse att vi faktiskt inte har en lågkonjuktur (Undantaget överdrivet skuldtyngda branscher/privatpersoner.)
Då detta är en helt normal ränta bör den inte sänkas.
Jag är benägen att hålla med, känns som vissa grupper villa värka ner räntan.
Kikat runt lite på journalisternas “takes” på inflationen och det verkar vara en kombination att nämna det kortfattat eller låtsas att det regnar och inte nämna det alls. Lite roligt då när inflationen gått ned i USA ser man bl a SVT peta in sina åsikter i artikeln att nu är det bara en tidsfråga tills räntan ska ner men nu när inflationen går upp blev det bara 2 korta paragrafer. De enda som verkar diskutera det verkar vara DI och det mesta ligger väl bakom betalväggar där.
Say no evil, hear no evil, see no evil.
Journalisterna sitter högbelånade med en etta på Södermalm och är desperat ute efter sänkta räntor.
Finns det statistik som belägger denna ofta spridda uppgift att Sveriges samlade journalistkår bor på Södermalm?
Var lite chockad när jag var på Södermalm för ett tag sedan och hälsade på dottern till morsans gubbe samman med dem. Bodde i en liten, gammal etta på 30kvm och tydligen var den lika högt värderad som min nybyggda lägenhet på 50kvm med hyffsat läge i Norge.
Känns som en prisjustering kan behövas.
Gick snabbt att Googla: https://www.mediestudier.se/reports/dar_bor_journalisterna_2023
“Det bor drygt 1 000 journalister på Södermalm. Det är fler än i hela Norrland (drygt 900), och mer än var tionde av Journalistförbundets yrkesverksamma medlemmar.”
Så mjo, beroende på hur du spinner det finns det väl ett visst fog för påståendet.
Det finns statistik. På Södermalm är det i snitt 40 meter mellan varje journalist.
https://www.mediestudier.se/reports/dar_bor_journalisterna_2023
Avståndet mellan journalister är ett ganska ovidkommande mått. På Södermalm bor ca 130.000 människor och i Norrland ca 1.200.000. Dvs på Södermalm är det ca 770 journalister per 100.000 och i Norrland ca 75 per 100.000. Något mer relevant än att det är 40 m mellan dem jämfört med vad det nu skulle vara för avstånd i Norrland.
Journalistyrket är alltså 10 gånger vanligare på Södermalm än i Norrland. Visst en skillnad, men ganska förväntad, eller hur?
Och närmast samtliga journalister är miljötalibaner (fanatiker) eller för övrigt till vänster😄
Man kan fundera på hur de olika livssituationerna påverkar journalisternas rapportering.
Med så stor koncentration på Södermalm kanske det inte ger en bra balans.
Å andra sidan minskar journalistdensiteten på Södermalm vilket säkert kan förklaras av bostadspriserna.
Men att Stockholm har tveklöst mest journalister per capita är fakta. Om det är pga liknande orsaker som att antalet regeringstjänstemän är flest i Stockholm (dvs flest arbetsplatser där) eller andra skäl kan man diskutera. Där det finns redaktioner finns det uppenbarligen journalister.
Och överlag minskar journalistdensiteten överallt i landet med tiden.
https://www.newsworthy.se/artikel/215893/varannan-svensk-journalist-bor-i-stockholms-l%C3%A4n
Det finns ingen normal ränta, möjligtvis finns det en neutral ränta. Vad som är högt eller lågt är helt relativt till mängden krediter och den neutrala räntan är nivån som kollektivet kan bära utan att den varken är åtstramande eller expansiv. Därmed kan den vara både 3 eller 10%. Om man jämför historiska räntor ser man också att det inte finns någon normal ränta. På 80-talet låg ex bolånen på ca 14,5% men rasade till ca 1,5% under slutet av 2010-talet. Under 2020-talet har räntorna börjat gå upp igen. Det finns ingen ränta som är normal, och den neutrala räntan ändras över tid baserat på omvärldsfaktorer.
En ‘normal’ ränta måste åtminstone vara en positiv realränta, det torde vara uppenbart.
Tyvärr helt hopplöst att hänga här när du hela tiden kommer med felaktiga uppgifter.
Sista gången och sista inlägget från min sida tills du upphör med din desinformation.
Officiellt är vi i en lågkonjunktur oavsett vad du kokar ihop för alternativa fakta.
Hur vet du så tvärsäkert att vi, just nu, befinner oss i lågkonjunktur? Ofta kan man först se i efterhand när skiften i konjunkturläge sker (säger inte att du nödvändigtvis har fel men någon gång kommer skiftet ske…).
Med all respekt HEASM så blir det extremt konstigt att diskutera konjunktur med människor som inte vet hur man räknar på konjunkturen. Vi är fortfarande i en lågkonjunktur 2024-04-11. KI-s prognos är att lågkonjunkturen pågår till slutet av 2026 (vilket säkerligen kommer att revideras på vägen).
Det roliga är ju att du bara ska idiotförklara mig istället för komma med fakta som motargument.
Men om vi har tillväxt av BNP, stora grupper har det extremt bra och arbetslösheten knappt märks. Då har jag svårt att se det som nån lågkonjunktur.
DU kanske mår dåligt och har det dåligt ekonomiskt. Men det kanske beror mer på personliga val än att du ska projicera landet till lågkonjunktur.
Konjunkturinstitutet är det som räknas som officiell statistik och det många använder. Det finns andra mått men jag ser inte dig referera till några etablerade sådana utan du tittar på något du själv har kokat ihop.
Konj inst. är rätt tydliga med att vi är nu i en lågkonjuktur. Du får gärna hitta på egna mått på konjukturen men om de skall tas seriös måste du visa varför dina måttstockar är relevanta.
https://www.konj.se/publikationer/konjunkturbarometern/konjunkturbarometern/2024-03-26-okad-optimism-om-framtiden-hos-hushallen.html
Jovisst, men har man tagit inteckning i högre tillväxt för att få ihop kalkylen är ju 0.1% ren misär.
Jag får rätt i mitt antagande. M-planen är i full rullning. M som i Mindre. Den svenska ekonomin får rullas tillbaka till hållbara nivåer och din Labradoodle (eller annan helt nödvändig sort) får klara sig utan Chateaubriand till frukost.
Hemska tider väntar oss. Men husvagnar och campingplatser lär få ett uppsving när det återigen anses socialt acceptabelt att vandra i skog och natur som fritidsnöje.
Låneturbon kan vi räkna bort under överskådlig tid.
Jag tror det är lätt att vara pessimistisk när allt pekar nedåt, men samtidigt har ju den här typen av bubblor växt och spräckts flera gånger under min livstid. Teoretiskt sett är utvecklingen med krediter inte hållbar, men samtidigt verkar människor anpassa sig ganska väl till en ständigt växande penningmängd. Den reala begränsningen är ju naturresurser och energi, men med återvinning, ny teknik och nya (icke-fossila) energikällor kan vi nog gasa vidare efter att baksmällan lagt sig om 3-5 år. Det vi upplever nu är ändå mest ett hack i kurvan och mina barn har det avsevärt bättre materiellt än vad jag själv hade i samma ålder. Jag tror inte det blir så illa som det verkar, men det finns andra hot (krig, miljö osv).
Sexton års erfarenhet på denna blogg har lärt mig att den svenska bostadsmarknaden är motståndskraftigare och starkare än all form av statistik och analys kan visa, så den kommer stiga oavsett.
Tror det beror på bostadsrättsföreningarna. Bostadsrättsföreningarna tillåter sällan andrahandsuthyrning för längre tid än ett halvt år. Därför är det ingen idé att köpa bostadsrättslägenhet på spekulation utan lägenheterna säljs för att någon ska bo där.
Njae, som regel är det svårt att neka boende att hyra ut sin bostadsrätt i ett till två år. Reglerna förenklades för några år sedan så det nu räcker att ha skäl för en andrahandsupplåtelse. Tidigare skulle medlemmena ha särskilda skäl.
Vi har väl även under den perioden lärt oss att media hellre lyssnar på “experter” som är fysikprofessorer så länge de säger det journalisterna vill höra.
“mina barn har det avsevärt bättre materiellt än vad jag själv hade i samma ålder” – hur gammal är du? Jag närmar mig 50 och upplever att så inte är fallet, jag hade det precis lika bra materiellt när jag växte upp som mina barn har idag. Mina föräldrar däremot (födda på 40-talet) fick ju uppleva enorma förbättringar i förhållande till sina föräldrar – kortare arbetstid, semester, tryggare arbetsmarknad, säkrare och sundare bostäder, billigare mat med säkrare tillgång, större frihet att inrätta sitt liv som man vill oavsett kön/samhällsskikt etc.
Undrar om dessa avstannande förbättringar har någon politisk/ekonomisk/filosofisk effekt på samhällsutvecklingen? Tänker att våra föräldrar hade mycket större drivkrafter och “buy-in” i samhällsutvecklingen än unga i dag.
Räknar du in föräldrarledighet, längre studieperioder och längre pensionärtillvaro när du jämför arbetsidsförkortingar mellan generationerna? (vi pensioneras kanske senare, men vi lever längre).
Två bilar per familj och resa utomlands var väl ett ovanligt undantag när du var liten? För att inte tala om två ärvda sommarboenden och möjligheten att äta ute varje dag (typ).
Du och jag hörde till den första generationen som fick höra att vi var de första som skulle få det sämre än våra föräldrar. Men precis som du säger så fick vi det mycket bättre. Och jag tror nog att de nya generationerna kommer att få det mycket bättre. De har för tusan tid att springa runt och känna efter hela tiden :-).
Två bilar per familj och resa utomlands var ganska vanligt på 80-talet upplever jag det som. Om vi ska sammanfatta utvecklingen:
40-talister jämfört med 10-talister (grovt räknat såklart, och många av dessa förbättringar kom ju även 10-talisterna till godo): Kortare arbetstid, semester, tryggare arbetsmarknad, säkrare och sundare bostäder, billigare mat med säkrare tillgång, större frihet att inrätta sitt liv som man vill oavsett kön/samhällsskikt etc.
00-talister jämfört med 70-talister: möjlighet att flyga till Thailand istället för att bila till Italien, två ärvda sommarboenden, möjlighet att äta ute oftare.
Vill nog påstå att utvecklingen bromsat upp.
Materiellt är det bättre, men själslig betydligt sämre.
Tror en del campingplatser kan vara helt okej att bo på, nu var det en 5 år sedan de stängde men talade med någon bodde på Gillersklack skidcamping. Tror han sa att han betalade 5000kr per säsong plus ström att ha sin husvagn där, med fri ingång till badhuset med bastu hundra meter bort och tacobuffe på fredagar på restaurangen där med frågetävling för 100kr. Skidbacke någon kilometer bort och vacker natur i närområdet också.
Gick i konkurs efter ägaren skattefuskat men hade absolut inte haft något emot att bo på sådan camping en längre period.
10 objekt i samma område i norrort i ett halv nybyggt område med kvmpris runt 45-50 tkr har försökt kränga lyorna i flera veckor inga bud,
Hade varit intressant att se vilka objekt som sånts och gjort att omsättningen ökat ( enligt mäklarstatistik) och att priset ökat lite nyfiken
För jag kan iallafall inte se det där jag tar tempen
Men snart sjunker tomater 5 öre vinden blåser från väst och solen står högt på himlen vilket indikerar räntesänkning i maj journalisterna vaskar nog fram orsaker
Vi får se
På Booli kan du se vad för objekt som sålts.
Det jag kan se är att det rör sig. Säga vad man vill om Booli men dess värderingar är faktiskt rätt vettiga.
Mäklarna lägger inte ut slutpriserna på villor här längre (passar inte deras narrativ). Men i Booli kommer lagfarternas slutpris upp. Och de speglar boolis värdering väldigt bra.
Så villamarknaden borde man kunna ha extremt god koll på.
@HEASM66 https://www.mediestudier.se/reports/dar_bor_journalisterna_2023
“Mer än varannan svensk journalist bor i Stockholm och allra helst på Södermalm, där det i snitt är 40 meter mellan varje journalist. Trots det bor fler journalister idag utanför innerstan än tidigare. “
Tack för länken. 3 av 10 bor i Stockholm Stad står det dock, och då tvivlar jag på att alla av dessa bor på Södermalm.
Har den hemma inte på mobilen men var en studie gjord på partisympatier hos journalister också, var från 2013 om jag minns rätt. Tror det var så att 51% av journalister inom privat nyhetsmedia och 58% inom public service mest sympatiserade med miljöpartiet och cirka 20% på borgerligheten.
Demokratiproblem åsido är det en lite tragikomisk observation att de största supportrarna till miljöpartiet belånar dig till skyarna för att komma så långt bort från berg, dal och skog som möjligt.
Det går att resonera att tätbebyggda bosättningar är mer miljövänliga då de öppnar för t ex mer optimerade transportlösningar.
“kulturvänstern” har i viss mån blivit utprisade från söder.
Årsta, midsommarkransen och telefonplan är där de hänger nu. (frilansarna bor i Hagsätra)
Om livstil, bostadsort och allt annat pekar på att en mer trolig borgerlig tillhörighet. Kan det istället vara så att journalisterna känner sig tvungna att uppge att de sympatiserar med vänstern pga av smål åsiktskorridor och helt enkelt få uppdrag? Göran Greider bor väl inte i Sofo?
”ECB-chefen Christine Lagarde påpekade också på presskonferensen efteråt att man inte är beroende av Fed även om man nu tittar på all data”
Någon som fattar detta. Sådär nu är det upplagt för ränteslakt, bostäderna i Sverige kommer såklart fortsatt rusa i värde när väl räntan slaktas till hälften (?). Självklart är FED bara en liten pusselbit i kommande Juni beslut.
Mest sannolikt sänker vår RB i Maj styrräntan. Allt är väldigt förutsägbart gissar jag. Under hösten får vi nog ordentliga prisuppgångar på bostäder. Men timing är svårt, kan bli våren -25 också. Nedgången är ju redan bruten