Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Svensk inflation landade på 5.4% för KPI och 3.3% för Riksbankens KPIF, vilket bägge är kraftigt över prognosen. Börserna i Asien inleder veckan blandat i de asiatiska tidszonerna. Socialdemokraternas Damberg har lagt fram ett vettigt förslag om SBAB för att kunna sätta press på de svenska storbankernas vinster, men det kommer förstås avfärdas av Tidölaget.
Stockholmsbörsen steg förra veckan och på veckan gick OMXS30 +2.40% medan OMXSPI gick +0.87%. Den svenska kronan har stärkts något och en USD kostar 10:41 medan euron kostar 11:23, och stärktes på de höga inflationsbeksedet. Guldpriset hittas på 677:- SEK per gram.
I USA gick veckan dock back. Nasdaq 100 gick -1.54% och S&P-500 -0.42%. Sämst inom FANANGST gick Google med -5.69% och bäst gick Netflix med +4.03%.
Som ni ser har jag bytt FAANGST till FANANGST, då Nvidia lagts till bland techjättarna efter hypen på grund av generativ AI, vilket förmodas draupp efterfrågan på bolagets processorer. Senast nu med OpenAI:s filmgenerator Sora, som nog förväntas dra energi ungefär som för en söt mysig kärnkraftsreaktor (SMR) för att generera en minut film, och antagligen inte kosta 149:- SEK per månad att prenumerera på.
Mina portföljer hos Lysa, både privat via investeringssparkonto (reklamlänk) och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk) gick +0.49% på veckan, vilket förvånar mig lite med tanke på hur mycket börserna backade i USA, och USA är typ (killgissning) 70% av världsindex. Kanske inte säkert att kurserna är helt uppdaterade än. Lysa erbjuder just nu nya kunder rabatt på första halvårets avgifter.
I de asiatiska tidszonerna går börserna blandat nu på morgonen. I skrivande stund är ASX 200 oförändrad på +0.09%, Hang Seng backar -0.77%, KOSPI stiger +1.19%, Nikkei är oförändrad på -0.04% och Straits Times går +0.36%.
Svensk inflation som mätt via konsumentprisindex landade rejält över prognosen. Trading Economics uppger att konsensusprognosen var 5.1% för KPI och 3.1% för KPIF. Faktiska siffror blev 5.4% respektive 3.3%. Den svenska kronan stärktes marginellt på beskedet, då marknaden därmed i ökad grad tror att Riksbankens räntesänkningarna uteblir.
Det som fick KPI att stiga i januari var elpriser, hyror och räntekostnader. Resor utomlands och hotell blev billigare, liksom drivmedel som sänktes politiskt.
KPIF-XE, dvs konsumentpriser både utan räntekostnader och energikostnader landade på 4.4%, vilket visar på att bränslepriserna sänkte inflationen.
Framöver pekar mycket på att inflationen som mätt via KPI kommer stiga, vilket bloggen skrivit om. Företagen – särskilt de konsumentnära – förväntar sig höja priserna i vår. I USA stiger för övrigt penningmängden igen, och där förväntas höjda löner och även höjda priser från företagen, så det är inte bara en svensk trend.
Socialdemokraternas Mikael Damberg har gjort ett utspel med ett vettigt förslag för statens bolånebank SBAB, och som därmed inte kommer genomföras av Tidölaget. Det handlar om att ge SBAB utökat uppdrag att även börja konkurrera med storbankerna inom betalningar och transaktionskonton, dvs att SBAB ska bli en fullservicebank som alltså även kan ta hand om ditt lönekonto och dina räkningar. Helst även ett fondtorg för sparande.
Som det är nu så ska SBAB vara prispressande på bolån och har lägre avkastningskrav på sin vinst än vad storbankerna har, men får samtidigt inte storbankernas kassakor betalningar och lönekonton som intäkter. Det gör att man inte kan vara så konkurrenskraftiga som man kunde varit om man även fått in vinst på det och därmed kunnat pressa bolåneräntorna ytterligare. Man slår så att säga från underläge.
Nu är det inte gratis att ansluta sig till de ålderdomliga girosystemen som ägs av storbankerna. Utanför Norden är man modern i EU och betalar med IBAN istället, samt har omedelbara banktransaktioner istället för att som man gör i Sverige hålla på pengarna och leva kvar i 60-talets girosystem trots att vi idag har modern IT. PRiset för att få tillgång till bankgirot är dock sådant att uppstickarbanker som t ex Lunar inte kan hantera den delen av kundernas ekonomi. Så storbankerna kan nog hålla ute SBAB eller kräva orimligt mycket betalt.
Men framför allt så kommer inte Tidölaget ge SBAB ett utökat uppdrag, eftersom det var Socialdemokraternas förslag.
Och så var det med den saken. Bra förslag annars, men det kommer alltså inte bli mer än ord av det hela. Hade det dock varit SD som lagt förslaget och S som suttit i regering hade S lagt fram det som eget förslag och genomfört det om 2-3 år.
Sedan är det förstås ett populistiskt förslag – alla hatar bankerna, så alla uttalanden mot bankernas vinster är förstås populära och därmed enkla att göra. Sedan ser en av Sveriges starkaste lobbyorganisationer, Bankföreningen, till att stoppa det hela förstås med valfri argumentation.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
128 kommentarer
Mjo, “slurp” är nog en bra illustration över dagsläget. Lön på fredag och när alla höjda fasta utgifter är betalda återstår mindre än jag haft sedan… 2014? Eller nåt. Undrar i mitt stilla sinne om jag någonsin kommer ikapp med den disponibla inkomsten igen, eller om jag får vänja mig vid att ständigt skära i budgeten. Kompenserande löneökningar är då inte till för Kreti och Pleti.
Mvh Pleti
Min prognos är att man är ikapp 2028 – 2030.
Det är optimistiskt och kräver årliga reallöneökningar på runt 3-4%; beroende på om man siktar på 28 eller 30.
Det blir nog svårt att nå. Oavsett om du låter facket förhandla eller inte.
Möjligen det blir bättre 26 o framåt om konjunkturen är uppåt då. 24 lär inte vara särskilt muntert.
Svernsk inflation är för övrigt inte driven av några lönekostnader utan externa faktorer så allt snack om 70-talet är void.
Vi har väl bara tappat 10-15% reala inkomster. 2% nettolönepåslag blir 5-7 år, så 28-30.
Dock ska jag medge att jag bara höftade till och det förutsatte att inflationen skulle gå ner till 2%. Så blev det inte, och biter den sig kvar uppe på 5% så kommer svenskarna aldrig ikapp. 7% lönehöjningar om året kan vi glömma.
Istället kommer man fortsätta tappa i reallöner år efter år.
Ja, det beror lite på perioden man tittar på. Potäter , potatis 🙂
Jag höfträknade också men uppskattar att KPI gått från mitten 22 till april 25 ökar 20% . Och så 7-8% löneökning så 13% reallöneökning.
Att ta igen 13 % på 3 år (2028) kräver 4% reallöneökningar.
Även 3% kommer nog bli tufft, om inte konjunkturen är på väg upp rejält.
Det är det jag ser i min framtid, att jag inte kommer ikapp igen. Känner mig för gammal och krasslig för att byta bransch för att få upp lönen, och där jag är nu är lönerna notoriskt låga. Så tappet kommer bli större år efter år, och om ungefär sex år tror jag nästan hela mitt sparutrymme kommer vara utraderat, om vi ligger kvar runt 5% inflation. Det blir en fin pensionstid. Not!!
Krävs en jävla tur med avkastningen på sparandet över lång tid om man ska slå inflationen på sikt.
Samtidigt som bidragen är indexreglerade.
Arbetslinjen. Javisst.
Jag tror ni delvis har fel. Vi kommer att se en stagnering av befolkningen nu (Kommer nya siffror på Torsdag tror jag det var från SCB)
Så en stagnering av befolkningen men då många blir gamla nu och blir pensionärer så kommer det bli brist på arbetare. Det i sin tur kommer flytta över pengarna från de gamla som levt gott på billiga räntor i många år till de yngre som kan kräva vilka löner de vill.
Så ja, de äldre 55+ kommer få det sämre och sämre med hög inflation (drivit av brist på arbetare) och höga räntor. De yngre kommer få det mycket bättre med kraftig sjunkande priser på bostäder nu när marknaden kommer kollapsa (Vem ska köpa när befolkningen minskar) samt höga löner då det kommer var brist på arbetare.
Så nu vet ni hur det kommer se ut de närmsta 10-20 åren 😉
Jag tror inte en sekund på det här. Jag har sett svenska företag påstå att de har brist på arbetare sedan Lehman Brotherskraschen. Det var inte sant då, det är inte sant nu, det kommer aldrig att vara sant. Snackandet om “brist på arbetksraft” är bara ett skenargument för att få tillbaka Reinfeldterans ultraliberala system för arbetskraftsinvandring.
Vill du ha en utmärkt illustration av hur det inte hänger ihop är det bara att titta på svenska IT-företag som närmast konstant påstår sig ha kompetensbrist. Detta innebär dock inte att de sänker kraven och börjar ta in nyutexaminerade. Istället svarar de på den påstådda bristen genom att skruva upp kraven. Min magkänsla är att större delen av de som redan är anställda inte skulle ha en chans att klara det som krävs för en juniortjänst idag.
Finns det en konspirationsteori om att påståendet om arbetskraft brist handlar om att få tillbaka “Reinfeldterans ultraliberala system för arbetskraftsinvandring”. Så kanske det är sant det har jag ingen aning om. Jag driver ingen agenda om det iaf.
Mitt påstående bygger på att det föds betydligt färre barn nu och har gjort så ett tag. Vilket innebär att det kommer finnas färre arbetare framöver. Dessa kommer ju såklart även i framtiden vara av varierad kvalité likt idag vilket innebär att det även i framtiden kommer finnas människor som inte matchar med ett jobb alls.
Men även de som klarar av mer avancerade uppgifter kommer bli färre vilket leder till mitt påstående ovan om att vi kommer få en löneinflation i framtiden. Sen är detta problemet liknande i hela väst så konkurrensen om arbetarna kommer vara mer global vilket driver på det ännu mer. Här finns också en risk att kompetens flyttar ut från Sverige och vi mer blir en koloni i Europa för råvaror och energi…. (Elkraft, malm, skog…)
Sen har du säkert rätt i ditt exempel om att IT-bolagen påstår kompetensbrist mer än vad det är i verkligheten precis som andra branscher gör. Men en av anledningarna till att de gör det är att få in fler människor i yrket vilket gynnar dem såklart när de ska anställa. Fler sökande om samma tjänst ökar chansen till en bra kandidat samt gör det möjligt att hålla ner lönerna.
Min uppfattning är nog inte att det är så svårt att få jobb som nyexad, nu umgås jag inte så mycket i de kretsarna men har bla handlett en LiA student som fick jobb rätt omgående (på annat bolag är här då) i vart fall om man ska tro på hans linkedin.. Och en lokal bartender har gjort ett lite kortare inhopp i den branschen efter examen men nu fått jobb som systemutvecklare. Och det är nog alla anekdoter jag har om nyexade senaste åren.. sen finns det säkert statistik också för de som vill ha någon sorts fakta.. 🙂
Jag har sökt 150 jobb som systemutvecklare av olika slag sedan jag tog examen i Maj. 2 intervjuer totalt, men gott om berättelser om hur många kvalificerade sökande de har haft.
55+ har inte mycket lån på sina bostäder så de är inte så påverkade av stigande räntor.
De flesta som drabbas av räntorna är folk mitt i livet, dvs 30+ med första lägenheten eller familjer med barn osv.
55+ har dessutom för det mesta en lång bostadskarriär och därmed en fördubbling av värdet på sina bostäder med sig, så ett prisfall nu är från toppen.
Kom ihåg att priserna på bostäder NU är tangenten på en ökning sedan 2010 ungefär. Att priserna fallit ca 20% är från Coronatoppen 2022 som var helt orealistisk.
Förvisso kanske befolkningen minskar, men bostadsbyggandet har och kommer än mer minska MYCKET kraftigt.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/makroekonomi/bostader/bostadsbyggandet-i-sverige/
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/byggprognos/rev-oktober-2023/
På kort så har du helt klart en poäng. Problemet blir när 55+ går i pension och pensionen inte hänger med inflationen längre. Då tror jag de som är nu 30+ kommer ha en ljusare framtid när de väl kommit förbi tuffare åren med lån familj osv… De har ju en chans att haka på det som jag tror blir en rejält lönelyft.
Bostadsmarknaden är intressant och jag tror precis som du att den kommer minska kraftig med nybyggnation . På vissa orter kan den säkert göra att priserna stabiliseras då det inte tillkommer något nytt. Och trenden med inflytande till de stora städerna ser inte ut att ändras (läs Stockholm, Göteborg, Malmö mm…) Men sen när “sanningen” om att priserna alltid ökar kommer försvinna och spekulanterna på marknaden försvinner så tror jag att det kommer vara stiltje under många många år i storstäderna och rejält prisfall runt om kring i landet.
Även om bostadsbyggandet minskar så kan väl det inte väga upp en minskande befolkning?
Minskade befolkning betyder färre människor minskande bostadsbyggande betyder fortfarande att det byggs mer bostäder men i lägre takt.
Stora smällen kommer att bli för större lägenheter och hus då antalet barnfamiljer kommer börja minska.
Kollar man på antalet barnfamiljer så har antalet barnfamiljer börjat stagnera redan 2022. Kollar man på barnfamiljer med ”svensk” bakgrund så minskade de 2022 medans familjer med utländsk bakgrund står för hela ökningen.
Försöker inte sprida någon rasist propaganda här men tänker mig att barnfamiljer med utländsk bakgrund inte är lika kapitalstarka som de med svensk bakgrund, detta innebär en negativ påverkan på bostadsmarknaden.
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0102__LE0102B/LE0102T17/table/tableViewLayout1/?loadedQueryId=145837&timeType=from&timeValue=2014
Det är förstås lobbyverksamhet och likt alla soldater i alla tider saknat ammunition har alla arbetsgivare i alla tider haft brist på arbetskraft.
Ja vore mer ärligt att arbetsgivare säger som det är att de tycker det är för dyrt att få den personal man vill ha.. Och hur det skulle påverkas av nuvarande regler om arbetskrafts invandring ser jag inte alls, man kan rekrytera inom EU till alla löner och utanför EU måste man lägga sig på median lön och då har man dessutom gjort undantag för vissa kategorier som tex bärplockare
Minskande befolkning tillsammans med inflation och normala räntor kommer vara ett dödsslag för bostadsbubblan vi haft i Sverige sen 2010 ish.
De som invandrar för arbete nu kommer att behöva ha högre löner än tidigare. Tidigare var golvet 13 tusen nu är det 27 tusen. Så tror lönerna på det stora hela kommer pressas upp.
Ge det ett år till med dessa räntor samt en inflation på sådär 5% så kommer det inte vara så roligt att vara högbelånad pensionär längre och många kommer behöva sälja sina hus och stora lägenheter till kraftigt rabatterade priser.
Är där många högbelånade pensionärer?
Det finns en del. I senaste rapporten FI gav ut av svenska bolånemarknaden så säger de att belåningsgraden för 65+ är ca 40% samt att deras medel lånebörda är 1,8 miljoner.
Dock så är det bara ca 2% av pensionärerna som har en skuld på över 450% av årsinkomsten samt en belåningsgrad över 70%. Vilket innebär att med 2,1 miljoner personer över 65 år där 60% äger sitt boende så är det ca 25 tusen överbelånade pensionärer i Sverige 2023. Om detta är många eller få får ni avgöra själva (men ungefär lika många som hela Katrineholms eller Enköpings befolkning).
Högbelånad pensionär? Känner inga.
Enligt finansinspektionen så finns idag ca 25 tusen högbelånade pensionärer. Ungefär som hela Katrineholms befolkning.
Det finns inte så många högbelånade pensionärer, men däremot pensionärer med ej belåningsbara tillgångar i form av lågbelånade bostäder. De kanske tycker de har gott om pengar men i verkligheten är belåningsutrymmet mycket litet på en i stort sett avbetald bostad om man är pensionär.
Den demografiska fördelningen framåt förväntas inte heller förändras så mycket. Vi har den andel pensionärer, ungdomar, unga vuxna osv som vi har och det gäller för mycket lång tid framåt. Något minskande i den arbetande andelen 24-64 men eftersom vi förväntas arbeta längre framöver och får en stigande pensionsålder så jämnar det ut sig.
Man räknar med ungefär 2% årlig tillväxt.
https://www.scb.se/pressmeddelande/sa-vantas-sveriges-befolkning-vaxa-till-2070/
Inflationen kommer stiga ännu mer då nätägarna lyckats få igenom chockhöjningar av nätavgifterna framöver genom en kreativ modell för hur elnätet ska värderas.
https://marcusoscarsson.se/uppgifter-tung-small-for-hushallen-kan-hoja-hutlost-mycket/
Framöver är redan här.
Vattenfall, vårt kära statliga bolag som har så dålig ekonomi, höjde avgifterna för vårt företagsabonnemang med 65-70% vid årsskiftet. Jo, ni läser rätt: Från 4976 kr/år till 8444 kr/år för den fasta avgiften och från 16,40 öre/kWh till 27,20 öre/kWh för elöverföring.
Tack och lov ligger egna huset i ett annat koncessionsområde och den nätägaren, ett kommunalt energibolag, nöjde sig med 9% i höjning.
Kan storbankerna sätta vilka priser de vill på Girot? Vad säger EUs konkurrensmyndigheter?
Staten kan ju hämnas genom att tvinga alla in i ngt statligt betalningssystem? Bankerna har ju försök öka konkurrensen genom att sluta använda kontanter.
Kivra, Klarna osv är alla privata verksamheter. Lite oroväckande faktiskt att Kivra är privat med tanke på mängden information de använder.
Å andra sidan minns vi ju Transportstyrelesen och stressen med Bonus/Malus som MP tvunget skulle införa till varje pris.
Kivra är både gratis och bra. Kan leva med det.
Gratis är det inte.
Bra är det för det mesta, förutom vi inte vet ngt om det säkerhetsmässigt.
Ok, korrigering – jag betalar inte något. Det är inte gratis att skicka e-fakturor eller pappersfakturor heller. För mig är det enormt bekvämt att få massa post digitalt via Kivra istället för i brevlådan.
Hänger inte med riktigt, innebär statligt ägande mer öppenhet gällande just säkerhetsaspekterna med tjänsterna?
Myndigheterna använder en privat tjänst för att förmedla information.
Du behöver identifiera dig för att komma åt tjänsten och informationen.
Men hur vet vi att inte främmande makt är inne och pillar i skiten?
Springer det runt gröna gubbar i Tomtebodaterminalen med en massa fake-brev så lär det upptäckas.
Eller vänta nu, det är Postmord med allt vad det innebär. Glöm det, kör på Kivra…
Seriöst, jag är inte negativ till Kivra som funktion, jag bara undrar hur säkert det är. Sedan kan man såklart undra, men kasnke inte får svar med tanke på sekretess och ev säkerhet.
Eftersom svenska myndigheter är segare än inlandsisen och saker och ting rör sig fort kan jag mycket väl tänka mig att en massa tjänstehjon vars jobb det borde vara att titta på dessa sakerna OM de fick händerna ur arschlet, släppte sin fobi för att “inte följa processen” osv och faktiskt började jobba.
Vi har för många offantliganställda byråkrater.
Knappast.
I övrigt har ju inte Kivra blivit hackade. Än. En massa statligt och kommunalt via TietoEvry däremot …
Tänker att ett privat bolag dels har lättare att rekrytera experter inom olika områden, fullblodsproffs inom säkerhet bland annat. Tänker även att risken/oron att ha ett dataintrång eller läckage som resluterar i att alla drar sig bort från tjänsten, vilket stryper alla intäkter och resulterar in konkurs är en bra drivkraft att hålla sin säkerhet och dataintegritet på högsta nivå
Känner inte direkt att offentliga handlingar som omfattas av offentlighetsprincipen och skickas till mig på Kivra skulle vara ett säkerhetsproblem om de kommer ut. De kan begäras ut via offentlighetsprincipen redan idag om någon brydde sig.
Privata handlingar som företagsfakturor via Kivra är också rätt meh. Buhu, jag betalade 1936:- SEK i elräkning, usch vad integritetskränkande.
Det gäller att ha i åtanke vad som är skyddsvärt och vad som är integritetskränkande, och vad man har för säkerhetskrav därefter, och inte bara rabiat prata om maximal säkerhet för allt.
Det jag har högst krav på har jag på Proton, med klientsidekryptering som ingen annan än jag kan läsa. Det inkluderar mailen till bloggen, som dessutom raderas.
+1 LW 08:59 om att fundera på vilka skyddsbehov som finns för respektive kategori uppgifter. Allt måste inte hanteras på samma sätt.
Sen kan ju data vara skyddsvärd även om den inte är hemlig. De där backuperna av offentliga handlingar hos TietoEvry hade ju t.ex. säkert mått bra av en något högre grad av skydd.
Självklart är det så att FM inte använder Kivra för kritisk information osv.
Det finns också en säkerhet i mängden information. Men ponera att man skickar ut fakemeddelanden eller fakturor eller vad som helst som en komponent i ett cyberangrepp.
Bara för att det är privatägt är det inte säkrare. Se på Tietoevry.
@Rikki 09:13 “Men ponera att man skickar ut fakemeddelanden eller fakturor eller vad som helst som en komponent i ett cyberangrepp.”
Ja, vad händer då? Alltså förutom att ett gäng företag och privatpersoner blir irriterade av att man får merarbete med att sålla bort och bestrida fakturor för saker man aldrig beställt eller köpt?
I det stora hela känns påverkan av det på samhället som ganska begränsad.
@Rikki 09:13
Få privata kunder med grundläggande självbevarelsedrift anlitar ovan nämnda bolag.
Det var visserligen länge sedan jag hade något med offentliga upphandlingar att göra, men som jag minns det så finns det avgörande tidsaspekter i det sammanhanget. Som jag minns det:
Fram till dess att tidsgränsen för att lägga anbud inte passerats så är alla anbud sekretessbelagda. F-n vet om ens myndigheten fick titta på dem innan dess. Efter att anbudstiden gått ut är anbuden självklart offentliga.
Innan anbudstiden gått ut skulle det givetvis vara oerhört intressant för en presumtiv intressent att ta del av konkurrenters anbud.
Harr Jan, bloggade för många år sedan om Fort Nox och sådana företagstjänster för bokföring, fakturor, offerter mm. Alla sysadmin på sådana sajter kan få full insyn i kundbolagens ekonomi, inklusive offerter till deras kunder. Direkta företagshemligheter. Rätt praktiskt om man har en anhörig som har ett konkurrerande företag, att kunna kolla konkurrenternas offerter.
@HARR JAN stämmer att inte ens myndigheten får se anbuden innan sista anbudsdag passerat. Däremot blir inte anbuden offentliga därefter utan det råder sekretess även under anbudsutvärderingen fram tills man utsett vinnaren. Sen blir anbuden offentliga, med undantag för delar som bedöms vara företagshemligheter som skyddas av kommersiell sekretess.
Tack för korrigeringen. Det var som sagt ett tag sedan och jag hade inte hand om några praktiska detaljer angående anbudsförfarandet.
Som vanligt då det gäller förslag inom politiken så är budbäraren viktigare än budskapet, dvs höger kommer inte tycka ett vänster förslag är vettigt och vice versa, förslaget måste kallna några år innan det tas upp igen med en lätt korrigering.
Jag skulle snarare säga att politikerna är överens och röstar likadant betydligt oftare än de bråkar om saker, men det blir så klart inga nyheter när de är överens.
Jag tror att Tidölagret gärna ser att bankerna gör stora vinster. De skiter i de som betalar vinsterna.
Det är väl så att bankerna till stor del ägs av pensionsfonderna så dina boräntor räddar pensionssystemet, åtminstone för stunden.
Ett argument som Bankföreningen kommer föra fram.
Ett argument som bankerna redan har fört fram.
Jo, men mina hypotetiska ränteinbetalningar går inte till MIN pension. Pensionssystemet är en form av ponzi…
Ja inte premiepensionen då.
Öppna ditt snåla skånska hjärta, Rikki! Det gör gott någonstans
Fuck them.
Its my money.
@Rikki 09:31 Har du samma resonemang när du vänder dig till sjukvården också? Eller åker bil eller buss på allmän väg? Eller får besök av brandkåren efter en snabb exotermisk oxidationsprocess i fritösen? 🙂
Inga pengar är dina pengar, förutsatt att du inte tryckt dem själv. Ettorna och nollorna på banken är bara dina så länge de som kontrollerar systemet tycker att det ska vara så.
Grävligen, det är pensionspengar JAG betalar, via min arbetsgivare till ett system som skriver ut en IOU lapp (orange kuvertet) . What can possibly go wrong, liksom.
Det bygger på att vi har tillväxt och i framtiden det finns tillgångar som kan betalas ut.
Sjukvård, vägar, försvar, rättsväsende, vård omsorg osv är löpande drift och naturligtvis något vi skall betala tillsammans.
@MattiasJ. så kan man också resonera om ditt liv och rätten till det. Vi lever i en rättsstat får man förmoda och det betyder att min egendom respekteras.
Vill bara säga att vi lever i en rättstat så länge vi kan hålla Ryssland och Kina stången. I Ryssland och Kina äger inte befolkningen rätten till sitt eget liv och Putler eller Nalle kan ta dem ifrån dig om de känner för det.
Rättsstaten är ett ganska nytt experiment (inte mycket äldre än 100år) och behöver vårdas och tas hand om inte tas för given.
Det är högst frivilligt att betala ränta till bankerna. Jag har valt att avstå.
Ser ju väldigt olika ut för alla och somliga lyckas med det och bara att gratulera. Att säga att de som inte lyckas skulle vara som att säga att alla kan komma med i landslaget i någon sport. Jag tycker ivf det är jäkligt olyckligt för de som ska ut i livet och bygga boende nu när vi har höga byggpriser och höga (läs vanliga) räntor. Att skramla ihop till en insats på 2 arbetarlöner om man redan bor i något man hyr är sannerligen inte lätt. Har egna barn som befinner sig där i livet och har sammanlagda månadsinkomster på över 100 k och tom de tvekar på att köpa hus här i Norrbotten
Jag skulle tacksamt läsa en artikel eller kommentar som förklarar skillnader, för och nackdelar, mellan IBAN och Giro.
Jag förstår det skulle vara tidskrävande för Lars att förklara alltihop men kanske kan han eller någon i kommentarsfältet ge ett par lästips?
IBAN ger jääääättelånga kontonummer, ofta med en massa nollor i följd. Folk klarar ju knappt av att skriva in ett OCR-nummer på sisådär 10-15 siffror, vad ska man då inte säga om IBAN på i storleksordningen 20-25 siffror? 🦡 Ett tyskt företag jag köper en tjänst av har IBAN på 22 siffror.
Annars erbjuder ju alla svenska storbanker EU-betalning (även om man ofta får böna och be om att de ska sätta på funktionen, för det är ju sååååå osäkert att kunna skicka pengar till Finland eller Frankrike) och skriver ut BIC/IBAN. En del företag skriver ju till och med ut det på sina fakturor. Undrar vad det skulle ge för effekt för företaget om man använde de betaluppgifterna istället för girot.
Man skriver ju bara in siffrorna en gång när man reggar betalningsmottagaren.
Absolut. Men så gör jag regelbundet IBAN-betalningar också.
Kan vara värt en separat artikel, ja. Har en möjlig gästartikel på gång från någon som är betydligt mer insatt än jag.
I grund och botten – regga ett IBAN för överföring och betala dina räkningar med, istället för ett bankgiro. Same shit, andra kontosiffror. Skillnaden är att det fungerar över hela EU och utanför Norden sker direkt.
+1
Gillar dessa informativa artiklar, syltade med lite tips här och där. Exempelvis tipset om Revolut som nämndes i någon äldre artikel.
För egen del band jag en del av bolånet på tre år i förra veckan. Fick 4,1% att jämföra med 5,2% i tremånadersränta. Tiden får utvisa ifall det var en bra idé, men det kändes i alla fall rimligt. Riskbanken skulle behöva sänka gradvis till ungefär 2% under perioden (alltså från nuvarande 4% till runt 2%) vilket skulle motsvara åtminstone en 25-punkterssänkning vartannat möte och boräntan skulle behöva följa med ner i motsvarande mån för att det ska bli dyrare för mig i slutänden.
Svårt att veta om det var smart. Men du får mer pengarna fickan nu som du kan spara sen ränta på ränta på det.
Jag tror det kan gå på ett ut men då är du vinnare pga att du trollat bort en del av risken.
Jag tror också snarare på plus/minus noll ekonomiskt än att faktiskt spara pengar på det. Att jag som enskild skulle sitta på bättre information och prognosmöjligheter än bankerna känns osannolikt. Men det sänker kostnaden i det korta perspektivet och minskar min personliga risk (volatilitet) under räntebindningstiden.
Landshypotek har ju 3,6 % (3,66) på tre år om ni har möjlighet till den procenten. Det kanske är under typ 60% belåning.
Dags att lagstifta bort bankgiro monopolet och meddela att alla kommersiella aktörer måste ta emot IBAN-betalningar. Men detta kommer aldrig att hända.
Håller dock med Damberg. Bra med mer konkurrens.
Mitt bolag har IBAN på sina fakturor. Och bankgiro. Allt betalas förstås via bankgirot …
Jag tror inte man kan göra IBAN-betalningar utan att få SEPA-betalningar. Då måste man gå till banken och be att få den tjänsten. Antagligen en ganska hög tröskel för många.
Du tänker kanske på motsvarande autogirot som är standard för att betala räkningar på många håll i EU? Vanlig IBAN kan man betala normalt.
Nej, jag tänker på att ha möjligheten att genomföra en betalning/banköverföring med mottagare som anges med BIC/IBAN, dvs SEPA-betalning. Det som många svenska banker väl kallar EU-betalning?
Nu gjorde jag det iofs senast för ett gäng år sedan när jag bytte bank och visste sedan tidigare att jag hade behovet så jag tog upp det direkt i första diskussionen med nya banken. Vill minnas att när jag först skulle ha tjänsten så ville banken veta både varför jag ville göra utlandsbetalningar och ungefär hur mycket pengar det skulle röra sig om i månaden.
De gånger jag handlagt betalningsuppdrag via IBAN/BIC har bankernas avgifter varit några hundralappar. Har det ändrats nyligen?
@Darzyl 10:25
Minns inte exakt kriterierna men betalning inom eurozonen i euro ska kosta som en inhemsk betalning/överföring. Finns någon EU-reglering på det.
Sen kan man välja att göra expressbetalning vilket bankerna brukar ta extra för.
Jag betalar regelbundet till företag runt om i eurozonen och även om man kanske inte får bästa växlingskursen EURSEK så är det absolut inte några hundralappar i avgifter. Möjligen om det är en annan avgiftsstruktur för företag men det låter märkligt.
Alla storbanker erbjuder väl redan idag möjligheten? Och en hel del svenska företag skriver ut BIC/IBAN på fakturorna.
Skrev en längre kommentar 09:04 som fastnade i filtret…
Ja, det är nog rätt väg att gå, dvs att vingklippa Bankgirots monopol. T ex genom att lagstifta om att IBAN måste finnas på alla fakturor. Idag så måste ju Eurokonton använda IBAN, men det vore ju en smal sak att harmonisera det så att det gäller även SEK.
Jag begriper inte vad det var som hindrade S från att lägga fram sitt SBAB-förslag under de åtta år man styrde skutan?
Då var det ju inget problem.
Alla problem har rent magiskt uppstått efter september 2022.
Kommentaren kan innehålla spår av ironi.
Just då VAR väl räntorna inget kortsiktigt problem?
Men, hade varit en bra idé oavsett.
Räntan började ju stiga under förra mandatperiodens sista sex månader, och när valet närmade sig så var det ytterst få som prognosticerade något annat än att lågränteperioden nu såg ut att vara över, så jag tycker det är en befogad fråga att ställa varför S alltid tycks komma på alla lösningar kort efter att de hamnat i opposition.
För att då fick man inte skälla på oppositionen?
Hmm det var väl det vi hade förut med PK-Banken som blev Nordbanken som blev Nordea-där staten sålde sitt sista innehav 2013 -eller?
Hittar inte hur mycket förluster som kom från PK-banken(som var statlig), och hur mycket som kom från nordbanken(som var privat). PK-banken köpte upp nordbanken 1990.
Men det enda vi egentligen kan lära oss av det är att politikerna ska ge fan i att låta statliga bolag köpa upp privata bolag och driva dem. Lex Nuon.
Det va rsåkalet möjligt, om man tänkt på saken. Det är inte konstigt att man efter tider av skenande inflation sökt nya möjligheter att öka konkurrensen och minska utgifterna för vanligt folk.
Synd att regeringen inte nappar på det, borgarna har såklart inget intresse av det med SD brukar ju i alla fall föröska låtsas som om de bryr sig om vanligt folk.
Intressant att alla är fixerade vi inflationen. Det är lätt att konstatera att affärerna höjer priserna men får de sälja mer?
jag gissar att de flesta gör som oss. Vi har just konstaterat att vi i år lägger något mindre pengar på maten än vad vi gjorde 2021. Vi spar inte ner på barnen men jag t.ex. istället för att dricka en stor kopp te varje morgon så dricker jag nu en vanlig kopp te och istället för att ha tre skivor ost på varje macka har jag två skivor.
Vi sparar men märker ingen större skillnad på vår levnadsstandard.
Jag tror de flesta gör som vi och trots inflationen tror jag att intäkterna för affärerna minskar. Vi borde mäta tillväxt i penningmängd istället för inflation.
60% (eller ngt) av hushållen har bolån. För många/de flesta är det deras största utgift numera. Inflationen påverkar räntan.
Därav intresset.
Vi har också bolån ca. 2,8 miljoner på en villa senast värderad till 6 miljoner.
Går du fortfarande på gamla bundna lån så du inte märkt av räntekostnadsökningen? 3-mån har väl mer än dubblats på två år vilket förenklat ger 70 000 kr -> 140 000 kr på 2,8 Msek/år.
Lite blandat. Till skillnad från de flesta andra så amorterade vi en massa på lånen under lågränteperioden men nu kommer vi nog få sluta att amortera.
Att du måste sluta amortera för att upprätthålla din levnadsstandard visar ju att det fortfarande finns en bostadsbubbla i Sverige. Har du inte råd att betala ränta samt 2% amortering på ditt befintliga lån hur ska någon annan som köper ditt hus ha råd med detta?
För varje miljon i lån man har så måste man betala ränta 5% + amortering 2%. Vilket innebär att man ska ha 5830kr för varje miljon i lån (visst man får lite avdrag men det får man i efterskott). Då har man inte ens börjat betala för andra kostnader som kommer med att äga sitt boende.
Ska man ta lån på 5 miljoner för att köpa ditt hus (om man sitter på 1 mille i kontantinsats) så ska man alltså punga ut 29 166kr till banken varje månad, sen tillkommer massa andra kostnader. Tänker man att man ska lägga 30% av inkomsten efter skatt på boende så måste man alltså tjäna 90 tusen efter skatt för att ha råd att låna 5 miljoner alltså vara två personer som båda har en månadslön på 70 tusen.
Två skivor ost istället för tre är även bra för midjemåttet. Rekommenderas är att göra ärtpesto baserad på svenska ärtor (gröna) och ukrainska solrosfrön (rosta lätt). Både billigt och nyttigt samt gott på mackan.
Den gamla devisen att det är lättare att påverka sina utgifter än inkomster stämmer fortfarande. I varje fall de utgifter man kan påverka
Håller med i detta Brady.
Folk köper varor tills de inte gör det längre. Det har uppvisats en större motståndskraft än man kunnat tro givet höjda räntor. Men så är det alltid, en längre fördröjning än vad de flesta anar.
Sparade pengar och av vana kanske.
Många tar också av kapital så länge de har.
Är ju rätt lätt för de flesta att leta upp månatliga utgifter som bara ligger och tickar. T.ex. detdär gymkortet som aldrig används, eller netflix-abbonemanget som inte ledde till något netflix’n’chill.
Antar att du köper billigaste osten också om det är på nivån att få osten att räcka en tredjedel längre, besparingen är i nivån 30 kr i månaden. Är det värt det? Men jag ska inte raljera, jag förstår att många har det extremt knapert och kanske hoppar över frukosten för att pengarna inte finns. Om maten fortsätter stiga 5-10 % i månaden och pensionen ligger still så blir det allt fler som har det extremt fattigt efter ett helt arbetsliv.
Jag bedömer det som att Riksbanken ligger kvar på oförändrat ända tills mötet i september (är det väl). Då räknar jag med att de sänker med 25 punkter. Tidigare var jag “säker” på att de skulle sänka, men nu får jag säga 75 procent för att de sänker 25 punkter i september.
Jag killgissar att de sänker I sommar.
18/6 träffas direktionen på fika, nästa gång är 4/9 och sedan har de ett nytt fikatillfälle 18/9.
En räntesänkning till sill och nubbe?
Låter sannolikt. Månadsförändringarna på KPI, KPIF & KPI-XE var alla negativa. Kort sagt blev det lite billigare i i januari än det var i december. Men eftersom förra årets dec-jan förändringar fasades ut så blev det ändå höjda siffror. Förra årets förändring var ganska kraftigt nedåt (jag minns inte riktigt anledningen) medans jan-feb steg ganska mycket. Om inget dramatiskt sker nu i februari är det stor chans att totalsiffrorna rekylerar nedåt vid nästa redovisning.
Vi har legat på en reporänta på 4% sedan 27 september 2023, alltså knappt 5 månader. Tar såklart längre tid än så för räntan att verkligen slå igenom.
Räntesänkningen i september hänger mycket på inflationen från februari som rapporteras 14 mars, då nästa av riksbanksdirektionen möten är 26 mars. Då får vi se vad de tänker. Tror de är oroliga både för stabiliteten i ekonomin samt för att inflationen blir långvarig.
Till detta kommer att SCB har gjort större förändringar när de gäller att räkna fram KPI denna månad. Vilket innebär att korgeffekten för denna månad är -.25 procent. Så att jämföra jan med feb med den nya korgen kommer bli väldigt intresserat.
SBAB hade faktiskt vardagsbanktjänster/initiativ under 10-talet men avveckade dessa då dem inte var lönsamma.
Så just då var det iaf ett medvetet val att endast fokusera på bolån/sparkonto för att maxa vinster.
För att irritera skåningarna.
Vet om en av de stora bilföretagen som skulle starta upp ett kontor i Malmö ifjol. Men då de inte fick tag i relevant kompetens kommer de nu lägga kontoret i Sthlm.
Den där arbetsmarknaden KPH-Malmö var tydligen extremt fattig på seniora ekonomer/IT folk/Duktiga säljchefer (Och ingen kompetent dansk verkar vilja jobba i Malmö)
Minns såväl Malmös politiker som sa: Kommer vi bara få bron till Köpenhamn så kommer vi bli motorn i Sverige. Hur blev det med det?
Minns såväl Malmös politiker som sa: Kommer vi bara få bron till Köpenhamn så kommer vi bli motorn i Sverige. Hur blev det med det?
Som vanligt hörsägen från Roslagen. Dvs skitsnack.
Kom med något bättre.
Snart är Arlanda bara en matarhub till Frankfurt där man får byta flyg för att komma vidare ut i Europa.
För att inte tala om världen…
Naturligtvis jobbar inte danskar i Sverige, det är en enorm lönesänkning att göra så. Lönerna i Köpenhamn är signfikant högre. Så höga att det lönar sig att köra över brojäveln. Med en leasad Tesla. Och man får pengar över.
Rejält.
Inte hörsägen. Jag var i kontakt med företaget i fråga kring tjänsten och frågade om de inte nyss “skulle etablera i Malmö”.
Varvid de förklarade att det inte var möjligt kompetensmässigt.
Den “gemensamma” regionen fungerar ju inte om ingen dansk vill jobba i Sverige.
(De är ju som alla andra normala inte förtjusta i Skåningar) 😉
Skämt åsido så har ju alla danskar fått 25% lägre län om de jobbar i Sverige. Så Malmö är bara en förfinad bordershop.
Just kompetent IT-personal är svårt att rekrytera idag. Vi har nog förlorat ett par generationer där den kunskapen är så gott som borta. Att vara bra på IT har förväxlats med att kunna peka på en Iphone. De som växte upp på mitten av 70-talet till mitten av 90-talet har lärt sig hur teknik egentligen fungerar och lärde sig det på egen hand. De som kom senare har begränsats av utvecklingen inom UI/UX, vilket förstås är jättebra för användandet av tjänsterna och produkterna. Men att du kan använda en produkt betyder inte att du förstår hur den fungerar.
Nästa problem är den brutala konkurrensen från utlandet. I Sverige är det dyrt att anställa någon som är kompetent och på det kommer de extrema skatterna, vilket lämnar en högst medioker lön till den anställde.
Hög ingenkänningsfaktor.
Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag hört kommentarer av typen “Det måste kännas tungt att ha utbildat sig inom IT nu när varenda tonåring vuxit upp med datorer från födseln och kan mer än er?” vilket för alla insatta är en extremt skrattretande kommentar.
Alltid intressant att se reaktionen hos dem som bara lärt sig peka runt i Windows när man ber dem gräva lite i loggar och som hjälp ger dem en CLI-pipe i fem sex steg, gärna med några grep, cut och sed och säger “Du kan nog utgå från den här och modda lite…”.
“Min son är duktig på datta”
Men World of Warcraft eller Fortnite/andra spel är ju inte det.
Upplever att generellt är den yngre generationen inte intresserade när det är svårt. Att sitta och kolla kod, mappa data, jaga information är för “gammalt” för att hålla på med.
Det fåtal i Gen Z som faktiskt vill jobba med riktig IT har en god framid.
Nya påfundet är dock att man vill ha IT chefer som inte kan IT. Och det fungerar ungefär lika bra som att polisen har chefer som inte är poliser. (Se bara på Tietos prioritering av säkerhet före kortsiktiga vinster….. eller hur det nu blev)
Så är det. De yngre är på många sätt väldigt lika den äldre generationen när det gäller data. Så fort de stöter på minsta lilla problem så sitter de som fågelholkar i några sekunder innan de ger upp utan minsta försök att ta reda på vad som gått snett.
För övrigt har jag sett att man numer erbjuder rejäl pensionsavsättning istället för högre lön (som äts av skatt).
Vi pratar 30% på lönen i avsättning. Vilket är väsentligt mer än kollektigavtal. Då det dessutom ger lägre arbetsgivaravgifter så ses det som ett bra sätt att “runda” att man inte kan ge specialisterna konkurrenkraftiga internationella löner
Totally off topic, men mycket fint porträtt av din partner in crime i dagens Fokus.
Kommer separat post senare?
Det hon säger om känslan att vara behövd/göra nytta och hur viktigt det är för människor kan inte underskattas.
Om fler människor hade “riktiga jobb” skulle vi inte ha en massa dårar som exempelvis kastar potatismos på tavlor eller limmar fast sig på vägar eller latest cause du jour i sin desperata jakt på Något, Vad Som Helst som kan fylla deras inre tomhet och skriande avsaknad av mening.
(Det är också en av de sista sakerna som *håller kvar* anställda i blåljus- och vårdyrken, för det är då fn inte regionernas m fl attityd till de anställda som gör det.)
Det är egentligen inte dopaminknarkande, för det ÄR (vanligen) inget egoprojekt. Det är ett djupt mänskligt behov av att interagera meningsfullt med andra, även i en litet större grupp.
Något statsindividualism imho berövar oss.
Vi mår därefter.
(Att skatten då även skulle räcka till försvar infrastruktur vård och skola mm är bara en positiv bieffekt.)
Ballt hus! Hoppas det inte är samma isolering under fasaden som det där höghuset i England som brann som en fackla för några år sedan.
Men vilka priser!
Pengar räcker inte långt i Sverige!
Jag satt uppe i går och letade reservdelar på nätet till en amerikansk bil från 2005.
En bromsskiva kostar 362:- i USA
https://www.rockauto.com/en/moreinfo.php?pk=1288707&cc=1434056&pt=1896&jsn=471
Exakt samma bromsskiva med samma tillverkare och artikel nr kostar 1405:- på Mekonomen i Sverige.
https://www.mekonomen.se/bromsskiva-ray-10006788
Nån annan sålde samma skiva för 1800:- i sverige.
Det är sjuka påslag någonstans och det är inte bara frakt, tull och moms.
Det gäller ju även vanliga bilar i EU. Har en liten fransk bil. Bosch, Brembo, Valeo bromsar (skivor o belägg) är ju tre-fyra gånger så dyra på vlafri svensk reservdels-ditto vs tyska sidor.
Visst, kundservice osv är väl obefintligt. Men när man slår in ett Bosch nummer får man ju ut allt exakt rätt för din bil.
Har också svårt att motivera att köpa från Sverige då. Även om jag i största mån försöker handla lokalt eller svenskt.
Ja det stämmer!
Det slutade med att jag faktiskt köpte Brembo bromsskivor på en tysk sida för 850:- st.
Den billigaste ful-bromsskivan av okänt fabrikat i Sverige hos Skruvat.se gick på 1059:- st och Brembo är ett premiummärke.
Jag köper vanligtvis hos Biltema, Skruvat, Auto-Doc eller Mister-Auto.
Mekonomen är inte sällan dyrare än originaldelar, eller strax där under. Biltema håller ganska dålig kvalité.
Fördelen med de tyska är att man kan välja bland flera märken och prisklasser på en resevdel.
Jämför delar till en Tesla hos Rock Auto och tex Mekonomen, det är skrattretande vilken skillnad det är!
Det kan inte bara vara inflation?
Mekonomen är erkänt dyra på reservdelar oavsett bilmärke. Skruvar man själv så handlar man helt enkelt inte där.
Den som tror att Mekonomen är lågpris är ett offer för reklam framför sunt förnuft.
Nästa kapitel, säljaren drar sig ur.
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/mellby-gard-backar-blir-ingen-forsaljning-av-academedia/
Gillade de inte Akelius uttalande eller?
Meh?!?
För Baaaasrnens skull accepterar de inte Akelius planer på minskad utdelning.
Vem vill gå i såsseskola, utan utdelning lixom?
Det vore ju Piiiiiiiin!!!
Ah.. bloggens älskling Akelius. Det framgick ju att den självgoda gubben inte alls hade några planer på att driva såsseskola. Han skulle hitta på en helt egen utbildningform och strunta i skollagen..
Var såg du det?
Det Socialdemokraterna föreslår dvs att ge statliga SBAB i uppdrag att vara “fullservicebank” hjälper ju bara storbankerna att cementera bankgiro- och swish-monopolet 🤷♂️
Direkt kontraproduktivt förslag som på inget sätt hjälper Lunar eller andra nischbanker
Varför inte istället ge Skatteverket, Vattenfall, Trafikverket, CSN och några andra centrala statliga verk/myndigheter/bolag i uppdrag att införa IBAN baserad in och utbetalning för alla medborgare och företag som primär betalningsmetod framför bankgiro och swish ??
Skatteverket tex erbjuder idag bara bankgiro och eller swish för betalning, båda tjänsterna är en del av storbankernas oligopol stuktur.
Sverige som nation skulle ta ett stort steg framåt i digitaliserings resan och över en natt kan alla nischbanker konkurrera på mer lika villkor om istället IBAN baserad betalning/utbetalning är normen för svenska betalningssystemet.
Skulle också hjälpa de 400k-500 000 utlandssvenskars som inte har tillgång till de speciella svenska betalningsalternativen bankgiro, postgiro samt swish.
Skulle vara bra om bankID också klubbades ihjäl.
En federerad lösning för online ID är att föredra men EU kommer troligen som vanligt att tvinga att till en monolitisk lösning
https://www.politico.eu/article/estonia-digital-id-scheme-europe/
Men som svenska röstsystemet ser ut med alla utlandssvenskar strösslade över svenska röstområden så behöver man inte bry sig om vad de tycker, de kan ändå inte påverka något.
Dambergs förslag kanske fungerar som röstfiske i Sverige där man är okunnig om EU. Men det är inte tillåtet
av EU för en stat att driva en bank och det vet socialdemokraterna. Sverige kan göra det om de lämnar EU men inte annars.
Och kom inte dragande med att länder gick in och räddade banker under finanskriserna, det var specialfall som EU tillät men sedan tvingade länderna efter ett par år att sluta med och sälja av sina bankinnehav.
https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/f6fcf330-b731-4d53-8a75-cdd4a2799fa6/language-en
SBAB lever förmodligen också på lånad tid.
Kom nu inte här och förstör Dambergs populistiska utspel med en massa fakta!