Den första lägenheten i Göteborgs Karlatornet verkar nu lagts ut på eftermarknaden, antagligen utan att ens vara färdigställd. Lägenheterna bokades vid nollräntor och det har också tagit mycket lång tid innan det är dags för inflytt, vilket gör det naturligt att förutsättningar ändrats och oinflyttade lägenheter nu alltså börjat dyka upp. Tillägg: Det finns ytterligare en lägenhet på våning 62 till salu sedan tidigare och fler lägenheter till salu. Totalt är det ca tio lägenheter till salu redan. Har gjort en anpassning av rubriken.
Det handlar om en 106 m2 stor lägenhet på våning 62 av 73 i Karlatornet, på den sk Skylevel-bostadsrättsföreningen, och är en trea plus stort kök där man även ska ställa sina vardagsrumsmöbler, vilket numera är det normala då nybyggda svenska lägenheter oftast saknar vardagsrum. Annonsen finns hos föga sexiga Swedbanks Fastighetsbyrån och inte hos någon sådan där stjärnmäklare.
Det finns inga lägenheter till salu på Skylevels våningar 59-66 på Karlatronets officiella hemsida, utan detta är alltså eftermarknaden. Vad priset ursprungligen var låter jag vara osagt, men på våning 55 i en annan bostadsrättsförening i huset begärs det för en tvåa med kök utan vardagsrum och 99 m2 i etage för 11 900 000:- SEK enligt sajten. Tillägg: Här uppges det att ursprungspriset var 12 350 000:-.
Det finns inte heller några interiörbilder från lägenheten som nu är till salu, inte ens en utsiktsbild, vilket gör att man kan misstänka att den inte är färdigställd än.
Karlatornet är försenat, men det verkar inte som att köparna lyckats ta sig ur detta oavsett. Lägenheter tror jag började bokas runt 2017 – 2018 och nu sex år senare kan förutsättningar ändrats radikalt – både familjeförhållanden, jobbsituation eller jobbort, samt förstås räntekostnaden – vilket gör att med hundratals lägenheter blir det naturligt att en del måste sälja innan inflytt.
Överlag är det så att bostadsköpare alltid är i underläge mot de så kallade bostadsutvecklarna, som i detta fall Serneke och Balder. En bostad köper man ett fåtal gånger i sitt liv medan bostadsbolagen är proffs och dessutom har en enig branschs stöd bakom om det ska bråkas juridiskt om att häva avtalen. Det är av största vikt för bostadsbranschen att prejudikat inte går dem emot och att skriva på ett köpeavtal eller bokning av en lägenhet ska vara att sälja sin själ på ett kontrakt i blod för all framtid. Privatpersonen har alltid ett sämre läge vid tvist än ett miljardföretag. Det bästa hade varit en fungerande bostadsmarknad, där lägenheter först säljs när de är inflyttningsklara och det inte finns några förhandsbokningar.
Jag tror inte heller att någon inbillar sig att det ska gå att sälja lägenheten till högre pris än ursprungliga försäljningspriset, då ränteläget idag är lite annorlunda. Men osvuret är bäst. De som köper objekt som kanske kostar uppåt 15 – 30 MSEK kan vara extremt prisokänsliga. Förhoppningsvis drabbar det ingen fattig att så här kanske sex år senare ha andra förutsättningar och behov. Vi önskar alla säljaren lycka till här.
På våning 70 finns en trea plus stort kök utan separat vardagsrum till salu för 37 500 000:- från Serneke. En fyra plus kök, och med riktigt vardagsrum också på våning 70 och med 202 m2 går för 41 500 000:-. De två 370 m2 respektive 365 m2 penthouseetagevåningarna i tre våningar finns för 59 995 000:- respektive 69 395 000:- SEK. Dessa fyra lägenheter är det dock äganderätter och egna fastigheter, som därmed tillåter juridiska personer (=aktiebolag) att köpa och göra vad de vill med, inklusive hyra ut via hotellet i huset, som erbjuder service för de lägenheterna, eller privat. Dessa penthouse har dessutom separat kök, så man behöver inte stå och fippla med matlagningen bland gästerna.
Skillnaden i pris på Penthouselägenheterna beror nog på åt vilket håll man har utsikt. Det är nog mer värt att titta mot havet och hamninloppet och sydväst än mot Hisingen och norr.
Överlag ett smart drag med äganderätter på de översta lägenheterna i Penthouse, så företag kan köpa dem åt sina chefer som tjänstebostäder eller rika företagare kan ta dem oskattat på företagets kapital. Synd att man inte gjorde äganderätter av resten av huset också, men det kanske hade urvattnat värdet på de översta våningarnas egna fastigheter.
En annan miss undantaget de översta etagevåningarna är att det inte finns separat andra ingång till lägenheterna, med tillgång till separat badrum och arbetsrum, så företagare kunde tagit ett rum som kontor åt företaget och hyrt ut korrekt skattemässigt. Det är ovanligt för lägenheter, men hade antagligen gjort många exklusiva lägenheter mer attraktiva då det hade varit godkänt av Skatteverket. Den hyra det egna företaget hade kunnat betala till företagaren för ett kontor på 62:a våningen hade antagligen varit Ganska Hög (TM). Något för bostadsutvecklare att ta med sig framöver i exklusiva och dyra prestigebyggen. Det är få anställda lönearbetare som har råd med sådana objekt, men en lägenhet där man kan ta hela bostadskostnaden genom att hyra ut ett rum till egna företaget med bara 30% i skatt är eftertraktat. Hyr man ut till arbetsgivaren är det skatt från första kronan, och inte 50 000:- SEK + 20% av intäkten skattefri.
Möjligt att någon lägenhet varit ute på eftermarknaden lägre ner i huset, men detta är bland de mer spektakulära Skylevel, som bara toppas av Penthouse. Sedan finns det bostadsrättsföreningen Twisten där gylfen på blixtlåset är halvvägs nere, och bostadsrättsföreningen Highrise på våning 5 – 37, medan våning 3 – 4 var oinredda ägarrätter att göra vad man vill med, inklusive kontor.
Tillägg: Det finns ytterligare en trea plus kök utan vardagsrum till salu på våning 62. Den ligger ute för 12 100 000:- SEK och ska kostat 10 900 000:- SEK från början enligt uppgift, så här tänker man sig gå med vinst via en kändismäklare. Samma mäklare har också lägenheter på våning 61 för 10 500 000:- SEK och våning 59 för 9 975 000:- SEK till salu. Avsaknad av interiörbilder talar för att även dessa är oinflyttade. Totalt verkar ett tiotal lägenheter vara till salu redan. Det är jag som inte kollat. De har varit till salu i upp till ett år, så det verkar lite trögt på marknaden. Flera av de lägenheter som ligger till salu på Skylevel är dessutom identiska, men ligger bara på olika platser i huset.
40 kommentarer
Den som köper får iaf en utsikt fri från Karlatornet…
+1
True that!
Nu kanske vi har två definitioner på överklass.
1. Man har ränteinkomster större än ränteutgifterna
2. Man har ett vardagsrum separat från köket (Har haft förmånen att få besöka en del finare våningar/bostäder genom åren. och nu slår det mig att det verkligen bara är medelklassresenären i bostadsbubblan som tyckt att vardasrum och kök i samma inte har varit ett nedköp)
Ps. Är förbannad medelklass själv så ingen blir kränkt Ds.
Såg att det är vanligt större hus att man har två kök. Ett “Grovkök” där man tillagar mat. Och ett kök där man på sin höjd ställer fram plockmat, har en “kaffe-ö” men aldrig skulle stöka ner-. Även om det såklart är fullt utrustat.
Seså. nu kan ni kolla annonsbilder och inse hur lite “fancy” vi är i Sverige egentligen 🙂
Riktiga överklasslägenheter i New York och liknande platser har ju ett restaurangkök och ett privatkök. Restaurangköket använder personalen eller tillfällig personal vid mottagningar, medan privatköket använder man själv.
Dock restaurangkök är rätt trevligt med ordentlig disksköljning och tio minuters diskmaskin matad från dunk med diskmedel etc.
I Penthouse-lägenheterna kan man iaf ta in hotellpersonalen som fixar festen även om det saknas eget restaurangkök.
Ja det är väl det “grovköket” ska avse 🙂
Riktig restaurangdiskmaskin är episkt. När man väl har kört en sån tycker man att alla andra är… Skit.
Anses väl inte så miljövänlig pga vattenåtgången, och om vi använder så mycket vatten i Sverige så blir det torka i Afrika tydligen.
Har “äldre” släktingar i London, de har aldrig varit i sina vänners kök och vise versa. Trots typ 40års vänskap.
Olika klasser.
Inte säkert de varit i sitt eget kök heller, kanske …
Haha, jo. just dom iaf kommer från vanliga förhållanden och har arbetat upp sig.
Har kompisar som boyt utomlands och de har inte heller varit i sina kök, annat än för att sätta in och plocka ut spriten…
En kompis som bodde i Prag skröt tom om att han inte lagat mat på ett år…
Vilket jag kan förstå. Svensk lön i Prag…
Iofs, har du bra lön i Sverige kan du käka på restaurang lunch (150:-) och middag (250:-) varje dag och frukost på café (100:-). 500:- SEK om dagen = 15 000:- SEK per månad. Att jämföra med 3710:- per månad för all mat hemma.
Problemet är att det blir dyrt om du också vill ha vin till middagen då och då. Men man kan ju ta hemkört istället isf.
15 000:- för mat per månad är ju ingen stor sak om man plockar ut 50 papp efter skatt varje månad (typ 80 000 i lön eller ngt), så länge man inte torskat dit på bostaden. De flesta väljer dock att belåna sig för en central bostad istället, så de får titta på krogarna de inte längre har råd att käka på dagligen.
En av mina första egna hyresrätter var en lägenhet med kombinerat kök/matsal/vardagsrum. Utöver att alla mina möbler började lukta bacon kom jag till insikten att jag gärna bolånetorskat-skiten ur mig för att ha en rejäl dörr till köket.
MVH från någon som numer bor med en rejäl dörr till köket.
Ja dörr till köket verkar man inte vilja ha, i min nuvarande lägenhet har man renoverat bort möjligheten i den förra bara tagit bort den. Bor i en gammal lägenhet som absolut har ett riktigt kök men dörren har man någon gång tyckt vara alltför otidsenlig. Och att bara äta ute fungerar nog för de flesta om man prioriterar det, så länge man är singel i allafall.. Själv är jag absolut för snål iofs också lat..
Ska du ha
1. Man har ränteinkomster större än ränteutgifterna
som defintion på överklass så måste du i alla fall ha som bivilkor att äga sitt boende.. Jag känner mig inte mycket som överklass även om jag är nöjd med hyresrätt 🙂
Det där med separat vardagsrum eller kök med öppen planlösning kan gå på ett ut, kan jag tycka. För- och nackdelar med båda. Det är ju väldigt trevligt med öppen planlösning om man träffas några stycken och lagar mat eller när det är fest. Det blir betydligt mer gemytligt. Å andra sidan slipper man matos und so weiter (medelklasstänk?)
Sanslösa priser!
Vad är månadskostnaden för dessa lägenheter? 15000:-?
Mer 6-7000:-. Vet dock inte om det är gamla ekonomiska planer som räknar på andra räntenivåer och att det kommer höjas när den riktiga styrelsen ska betala räkningarna.
Är väl även skillnaden på de “fina” husen i sthlm och de för nyrika.
I de finaste kan man stoppa in pengar i föreningen vid behov om det är dags för renoveringar. I de “nyrika” bråkas det hejdlös om pengar och avgifter.
Men det går väl in på det jag menar är skillnaden på äkta överklass eller bara yta, (Går du med skorna inomhus i din ärvda våning men är fattig så kanske det är så att herrskapet ramlat ner en klass 😱 )
Åfyfanken. Hade nog inte trivts i en nyrik bostadsförening … En f.d. kollega till mig är gift med en man som jobbar på ett finansinstitut. Andra av mina kompisar känner honom från universitetet och säger att han är en jättekul typ, men varje gång jag har träffat honom har han bara haft ett enda samtalsämne. Pengar. Tråkigt så man storknar i längden.
I överklassen diskuterar man aldrig pengar.
Kollade lite på den ekonnmiska planen, drygt 11000/kvm och ränta på 3.25% så lite lågt men inte så hejdlöst.. Och vet inte riktigt blir det en dubbel post nu fick felmedelande spamming or javascript disabled.. känner inte att någon är rimlig 🙂
Dum fråga, kanske, men varför köper man a) en lägenhet i Karlatornet och b) en bostadsrätt om man har 10–12 miljoner som ligger och skräpar? Bostadsrättsformen kom ju ursprungligen till som ett sätt för folk att gå samman och gemensamt bygga sina egna bostäder och på så sätt hålla kostnaderna nere. Begriper naturligtvis att detta förändrats rätt rejält genom årens lopp liksom att tornboendet är prestigefyllt samt att (det stora flertalet av) de här människorna har mer pengar än de orkar göra av med och därför inte alls tänker som vi vanlisar, men för att parafrasera Scanias förre vd Leif Östling en aning: ”Vad får de egentligen för pengarna?”
En av de saker som jag tyckte var fint efter att jag avslutat studierna och börjat var att jag hade mer pengar att röra mig med och därför kunde välja ett större och mer påkostat boende än studentkrypinet. Men 100 kvm är inte rasande mycket tänker jag, om man är beredd att lägga dussinet miljoner. Är det tänkt att vara extremt lyxigt, extremt skyddat mot alla kriminella gäng (nu raljerar jag lite) o.s.v. Alltså, vad är grejen jämfört med att istället köpa en betydligt större befintlig lägenhet (om vi antar att man inte vill köpa ett hus)?
Frågar åt en vän, gungar Karlatornet i vinden?
Antagligen. Viss rörelse är det väl alltid i så höga byggnader. Jmf Kaknäs, som ju är helt i betong. Där gungade kristallkronorna i restaurangen även vid vanligt väder, innan skyddsobjektet stängdes för allmänheten.
Finns inte någon motvikt i Karlatornet då det är penthouselägenheter hela vägen upp.
Första riktiga höststormen blir nog intressant.
Har varit i hög byggnad i Shanghai under tyfon. Det var…intressant.
Vissa stormar i Götlaborg kan nog vara rätt så kraftiga men kanske inte tyfonstyrka fast huset är rätt högt ändå.
Gäller att man räknat rätt på byggnaden förstås.
Jobbigt med storm när man sitter och läser Ukrainabloggen på morgonen. I ena stunden kan man peka långfinger åt pöblarna på gatan när fönstret vetter mot marken, och i nästa stund kan man vinka till vännerna som flyger över Babeltornet i första klass.
Ja, vid “normala” stormvindar räknar de med någon decimeter blev jag informerad om för några år sedan när jag var innee på att spekuleringsköpa en lägenhet. Men med facit i hand var det klokt att jag lät bli.
Bortsett från ägarlägenheterna, har man delat upp tornet på flera bostadsrättsföreningar? Varför? Vad tillför det?
Segmentering. Lättare att nå olika målgrupper genom paketering. Ingår olika förmåner i olika föreningar, som gym mm. Det gör också att de som köper t ex Skylevel kan vara beredda att betala mer, då de vet att de slipper dela förening med pöbel som kanske inte har råd med avgiftshöjningar eller nya insatser i föreningen för att ta bort skulderna, medan det längst ner blir ständigt bråk på stämmorna när ekonomin tas upp.
Spontant gissar jag att belåningen i föreningen i Skylevel är lägre än i Twister, och ännu lägre än den nedersta föreningen. Skylevel förväntas ha ekonomin att stoppa in mer eget kaptial, och därmed få lägre månadsavgifter, samt är även ekonomiskt mer kompetenta och fattar att det är bättre betala högre pris och få lägre avgift, då räntorna i föreningen inte är avdragsgilla, medan de längst ner inte har samma insikt och framför allt inte samma ekonomi att låna eller sätta in eget kapital.
Segmenteringen motsvarar således radhus-villa-gräddhylla i upplägg.
För att hålla borta pöblen hittar du inte heller några ettor eller tvåor uppe på Skylevel, utan bara stora lägenheter.
Intressant.
Dock är det ju en och samma byggnad, som ska underhållas utvändigt och invändigt, stambytas osv. Det måste ju oundvikligen innebära potentiella konfliktytor. Om en enda förening, med en styrelse, kontrollerar hela byggnaden, blir det rimligen enklare att besluta om större underhåll, när den dagen kommer.
Det är nog löst genom en förening som förvaltar gemensamhetsanläggningen. Är ju inte jätteovanligt när föreningar delar på resurser att de är medlemmar i en sådan.
Är nog inte heller ovanligt att det blir konflikter, sen kanske det blir mindre mellan föreningar som medlemmar än vad det blir mellan personer som direkta medlemmar. Man slipper förhoppningsvis medlemsföreningar med rättshaverist ambitioner.
Det finns garanterat en samfällighetsförening för själva byggnaden, dit även äganderätterna betalar och är medlemmar.
Rätt höga priser det där för 3rok.
LW ska vi inte crowdfunda till den billiga lyan på 59 995 000? Då kan du och Lena hålla lite bokaftnar samtidigt som ni kan rapportera in LUFOR om det skulle komma en snedseglande SU35 över hamnen. Lite “timesharing” så varje investerare kan få stå i vardagsrummet motsvarande sin insats ( typ 25 minuter i köket)…
Frågan infinner sig: Hur mycket fick den nedersta föreningen i K-tornet i ersättning för byggrätten på sitt tak? Och hur mycket fick föreningen ovanför i sin tur i ersättning för byggrätten ovanpå sitt tak? Osv. Hur mycket betalade ägarlägenheterna för byggrätten ovanpå den översta föreningen? Fick alla skälig ersättning, eller symbolisk?
Det som konfunderar mig är att man med en lägenhet som kostar 10-tals miljoner inte haft kunskapen att sätta in riktiga spisfläktar så att man slipper matos lukt i hela lägenheten.