Vi svenskar älskar ju att hata vårt eget land och t ex gnälla på låga löner och höga skatter, och hur mycket grönare gräset är på andra sidan. Men när man jämför svenska löner med andra länder borde man väl lägga på arbetsgivaravgifterna som lön, och sedan när man räknar ut skatten dra bort socialförsäkringsavgifterna och även landstingsskatten som går till sjukvårdsförsäkring? Sådant man i länderna med allra högst lön måste betala med sin skattade lön.
Andra pengar |
Det är ju populärt att dissa Sverige för de höga skatterna och låga lönerna vid en jämförelse med t ex Tyskland eller Schweiz. Men den faktiska lönekostnaden för arbetsgivaren är inte bara din bruttolön,utan även 31.42% arbetsgivaravgift, som betalas in till staten, samt förstås din tjänstepension.
Nu kan man tycka att arbetsgivaravgifterna är skatt, och det gäller definitivt för den sk allmänna löneavgiften om 9.65%. Men övriga är olika former av socialförsäkringar – sjukförsäkringsavgift vid sjukdom, föräldraförsäkringsavgift vid föräldraledighet och vård av sjukt barn, ålderspensionsavgift och efterlevandepensionsavgift ill din pension, arbetsskadeavgift vid skada på jobbet och arbetsmarknadsavgift som är den verkliga betalningen till din a-kassa, där din medlemsavgift bara är en liten formall medlemsavgift i sammanhanget.
Många av dessa försäkringar måste du betala själv med din skattade lön i andra länder.
Därtill är större delen av landstingsskatten, som är en del av kommunalskatten, din sjukvårdsförsäkring och går till regionen för att betala den offentliga sjukvården.
Ska du således jämföra vad du får i lön med vad du får i Schweiz, respektive hur hög skatten är så bör man jämka så att de faktiska lönekostnaderna är din inkomst och så att de faktiska kostnaderna för att få samma försäkringsskydd dras.
Därmed är inte sagt att Sverige skulle stå som vinnare på det, och många andra länder har också arbetsgivaravgifter, offentlig sjukvård, arbetslöshetsförsäkringar, allmän pension osv.
Men att jämföra utan att justera för detta blir missvisande. Men det är förstås enklast så.
Men verkligheten är att din faktiska lön(ekostnad) är 31.42% till ca 40% högre för arbetsgivaren än vad du kanske tror, beroende på hur mycket du får i tjänstepension. Som egen företagare vet du detta och ser lönekostnaden som din lön, men många anställda stirrar sig istället blinda på löner i andra länder utan att fråga sig vad fan måste de betala själva.
45 kommentarer
På den här bloggen är väl i och för sig de flesta mogna nog att förstå att lönekostnader i andra länder nästan alltid innehåller en stor mängd indirekta skatter (motsv arbetsgivaravgifter), även om den biten i Sverige är lite större än i andra länder.
Danmark är ett klassiskt sånt undantag, där bruttolönen är högre, skatten på arbete högre men arbetsgivaravgifterna lägre.
Man kan söka på "OECD Taxing Wages" för en internationell jämförelse.
Danmark är intressant just nu. Jobba hemifrån mot kund i Danmark, anställd i Sverige -> Skatta lågt i Sverige.
Fakturera i DKK. Med lite erfarenhet inom IT, lön runt 75kkr alltså.
Efter skatt?
Nej innan Svensk skatt. För en senior i Köpenhamn så ligger såklart lönen betydligt högre. Vet inte hur det förhåller sig till Stockholmslönerna, kanske bara valutan som är skillnaden d v s 37% högre lön då för motsvarande jobb. Post-Corona, fungerar det såklart utmärkt att arbeta på tåget, med max 183 dagar på plats går det utmärkt att lågskatta i Sverige. Danmark har betydligt högre skatter än här.
Min arbetsgivare specar tydlig vad jag kostar. Arbetsgivaravgiften är föredömligt uppdelad i 7 poster där jag kan se vart mina pengar tar vägen.
* Ålderspensionsavgift
* Sjukförsäkringsavgift
* Föräldraförsäkringsavgift
* Efterlevandepensionsavgift
* Arbetsmarknadsavgift
* Arbetsskadeavgift
* Allmän löneavgift
Åtminstone två av dessa är rena skatter som det vore ärligare att redovisa som skatt på lön. Arbetsmarknadavgift och allmän löneavgift verkar vara rena skatter som går rakt in i statskassan.
Arbetsmarknadsavgift går till a-kassan. Du tror väl inte att du med 50000 i lön kan få en arbetslöshetsförsäkring för 140:- SEK i månaden?
Den går till att finansiera a-kassan, men det mesta är för en höginkomsttagare att anse som skatt.
Exempelvis ålderspensionsavgiften ökar med stigande lön trots att du inte får motsvarande förmåner = ren skatt.
På samma sätt arbetsmarknadsavgiften, du har ett tak för a-kassan men betalar ändå proportionerligt högre arbetstmarknadsavgift = ren skatt.
Plus då att den som är högavlönad betalar betydligt mer via arbetsgivaravgifterna än försäkringen faktiskt kostar. T ex akademikernas a-kassa har en månadsavgift på 140 kr, som täcker ungefär hälften av utbetalningarna till arbetslösa akademiker (övriga, säg 140 kr till per månad, kommer från staten). Detta eftersom arbetslöshetsnivån är rätt låg för akademiker. Sen har du ju ett tak för a-kassan dessutom, och måste lägga ut 150 kr till per månad för att kunna få 80% av den faktiska månadslönen.
Fast du bör se hela a-kassan som den kollektiva försäkringen. Annars betalar du ju alltid för mycket så länge du själv inte behöver försäkringen om man hårdrar det till dig som en grupp på en person.
Om man ser till kollektivet akademiker täcker månadsavgiften på 140 kronor per månad ungefär halva den faktiska arbetslöshetskostnaden för kollektivet akademiker. 2019 var den 100 kronor per månad och täckte 53% av kostnaden enligt årsredovisningen.
Ja, givetvis är det så att det är kollektivet "alla arbetstagare på arbetsmarknaden" som tar del av arbetsmarknadsavgiften. Dvs detta är till största delen en skatt.
Rent formellt är det en skatt, men då ska svenska löner jämföras med andra länders inklusive arbetsgivaravgifterna.
Alla påtvingade "avgifter" är skatter. Inkl "tv avgift"…
"Arbetsmarknadsavgiften har kritiserats därför att den uttagna avgiften kraftigt överskrider de kostnader den ska täcka samtidigt som allt fler når taket för t.ex. arbetslöshetsersättning." – wikipedia
Således en förtäckt skatt.
Är syftet från arbetsgivaren att påvisa totala kostnaden så att arbetstagaren ska kännas sig i underläge i lönesamtalet – "se vad jag betalar för dig redan så var nöjd med hundralappen du får i år" ?
Syftet är nog att man skall förstå totalkostnaden, och att kunna se var pengarna går. Det har aldrig tagits upp vid löneförhandlingar.
Svinto: Jag kan tänka mig försiktigt ansluta till din kommentar om det rör sig om personliga förhandlingar mellan den enskilde och arbetsgivaren. Däremot vad gäller förhandlingar fack-arbetsgivare är den totala personalkostnadsnivån en parameter som är högst involverad i förhandlingarna.
Förhandlingsläget har pendlat mellan att förhandla i stort sett själv till att det här är det du får. Göra det själv var i mitten på 90-talet och just innan IT-kraschen. Nu har pendeln svängt tillbaka mot det här är vad du får. Chefen har en begränsad budget som skall fördelas efter förtjänst, så om det är 3% som är årets tillskott, då är det det som skall fördelas. Och där är vi nu. Chefen går förstås till extremer för att ingen skall känna sig eftersatt, kalkylark kors och tvärs, utvärderingar etc, och rättvist förklara in absurdum de ynka procenten som varje löneslav får.
Klart det borde visas som skatt. Att ta avgiften från arbetsgivaren istället för löntagaren och att det inte får visas på lönespecen är bara fiffel för att dölja det verkliga skattetrycket för massorna. Det är maskirovka från staten mot medborgarna för att de inte ska börja rösta borgerligt om de förstår vad som händer. Tyvärr passade inte Alliansen på att fixa detta av någon anledning (kanske skulle sett ut som att de chockhöjde skatten, så de valde att fortsätta maskirovkan?)
Det är ju helt fritt fram för arbetsgivaren att göra detta. Förstår inte varför det skulle vara något som staten ska bestämma att alla arbetsgivare ska göra.
Jag trodde inte att man fick visa arbetsgivaravgiften på lönespecen, iom att det blir regelmässigt inkorrekt pga den officiellt sett inte dras från lönen. Är det inte så?
Jo, det är fullt tillåtet.
Ok, tack för tydliggörandet! Jag har själv aldrig fått den redovisad på lönespec, men tycker det skulle va bra om man fick det. Så att man ser tydligt hur mycket skatt man betalar.
Det är lite extra administration som krävs, men lite sökande visar att det finns lönesystem med stöd för detta.
Gissar att det finns fackföreningar som motsätter sig att detta specas.
Jobbar i produktionen (faktiskt just nu) i ett Schweiziskt företag, vi är delägda av svenskt bolag och vi har haft arbetsgivaravgiften med på lönespecen i minst 10 år. Troligen 15-20.
Har varit fackligt aktiv, katt bland hermelinerna, i många år. Ingen har tagit upp detta som något problem eller så. Tycker det är bra info.
Min arbetsgivare visar exakt hur mycket de betalat i skatt och avgifter på min lön så det är definitivt möjligt.
Bra att ibland se ur arbetsgivarperspektiv. Nackdelen dock att jämförelsen då stannar vid kronor och ören. De sk indirekta skatterna i andra länder har fördel att nytta och konsekvens får en tydlig och synlig koppling till respektive avgift.
Det är också svårfrånkomligt att ha valfriheten som grundkriter vid internatinella jämförelser oavsett om det bara handlar om en valfrihet i tex maffians bemärkelse. I slutändan handlar allt fördelning, produktivitet och livskvalitet.
Intressant blogg-inlägg och bra poäng. Jag blir så klart nyfiken på vad man i Schweiz då betalar för att få sina tjänster? Hur dyr är sjukförsäkringen i Schweiz jämfört med det jag betalat om jag hade 32 000 i månaden?
Ingen aning. Hört siffror om 10000:- i månaden, men om det var per person eller för en familj minns jag inte. Tror det var för 2 vuxna + 2 barn. En bekant har en hyra på 50000:- SEK i månaden för ena halva av ett parhus i Schweiz.
Efter att googlat en del så hittar jag inte så mycket mer info än wikipedia egentligen. Och där verkar det hävdas att en vuxen betalar 3648 kr för billigaste lagliga sjuk-försäkringen. Och när jag försöker hitta vad en sån innehåller så är det inte så lätt, men det ser ut att vara betydligt mer garantier än man får i Sverige även på den billigaste man enligt lag måste ha.
Inom flera branscher i produktion ingår detta, företaget betalar, och påverkar inte ditt netto. Ja, lönen är god.
Ofta samma i amerika. Kanske inte för akademiker som trivs bäst i en stol.eller?
Iaf Kraft produktion skall väl nämnas…
Betalar ca 3000 kr/mån för grundförsäkring i CH. Sen kan man addera extra optioner så kan bli mycket mer. Dessutom beror det på hur frisk man är och vilket bolag och hur hög självrisk man väljer.
Parentetiskt att för sjömän tillkommer på toppen av lönen beskattningsbar kostförmån om 5985:-/mån vilken är pensions- och försäkringsgrundande.
Vi blir ju även dubbelbeskattade med 8% för norsk trygdeavgift (socialförsäkringsbiten av lönen) helt i strid med gällande lagstiftning då Sverige inte anser det vara en skatt trots att det är det. Skatt är coolt.
Bitterchiefen: Så vitt jag kan se så anser både Norge och Sverige att trygdeavgiften är just en avgift och inte en skatt.
Nu har jag förvisso inte grävt djupare i detta eftersom jag endast har några korta törnar under NIS och frågan därför ej varit aktuell för min del.
Ointressant då detta är vad arbetsgivaren betalar. Man har tjatat sedan 80talet att detta är lön, men en sak är säker och det är att om man tar bort arbetsgivaravgiften så inte tusan kommer jag få se en krona av detta. De pengarna kommer ägarna till företaget ta hand om.
De som tror på en nära 50% löneökning vid borttagande av avgiften kan ju fortsätta drömma.
Det räcker att titta på Danmark för att se att det nog skulle jämna ut sig. I Danmark har man betydligt högre bruttolöner än i Sverige, eftersom arbetsgivaravgifterna är mycket lägre. Det är som alltid en förhandlingsfråga när löner sätts.
pratade med några personer som har levt utomlands och är invandrare i Sverige, de säger att det är betydligt enklare här i Sverige, med mindre stress pga att man inte behöver oroasig för att ha pengar till att betala barnens skolavgift osv… Sverige är rätt problem fritt för den vanlige knegaren. Stor pengastress utomlands.
I många länder är den s k arbetsgivaravgiften två delad. En del som arbetsgivaren betalar och en del som arbetstagaren betalar. Tex i UK så betalar arbetsgivaren ca 13% och arbetstagaren ca 5-6% + inkomstskatt på det. Utöver det måste man även betala för universitetet. Har inga barn själv men tror det ligger på runt 100 000 SEK per läsår. I USA ännu dyrare.
Oavsett hur det räknas så ska pengarna in sas. Mest hederligt är det ju om de faktiskt syns och inte bara betalas in utan att arbetstagaren har en aning.
En lustig relaterad sak är ju benämningen. Arbg.-avg hävdas ofta med efas att det inte är skatt utan försäkring. Samtidigt lovprisas vår skattefinansierade föräldraledighet. Här har man gärna dubbeltänk. Antingen är tex föräldra- och sjukpenning inte skattefinansierade eller så är arbetsgivaravgiften en skatt. (I de delarna iaf).
Här finns masssor av jämförelsedata:https://www.oecd-ilibrary.org/taxation/taxing-wages_20725124.
Med all den smaskiga informationen kunde de gjort lite snyggare grafer.
Om jag tolkar datan rätt så tittar de både i procent av total lönekostnad och i procent av BNP. Sedan får man nog gå in och kolla i detaljerna om man känner igen sig, man kan nog bli rejält bortkollrad här. Vad gäller inkomstskatt verkar t.ex. Belgien, Frankrik och Italien ha gått om Sverige. Sedan har väl i alla fall Belgien och Frankrike lägre momssatser…..
Men som Cornu egentligen skriver……Vi lever kanske inte längre i ett extremt högskatteland. Skattetrycket verkar mer normalt i ett Europeiskt perspektiv som dock är högt ur ett internationellt.
Det stämmer ganska bra. Belgien, Frankrike och Danmark har större skattetryck (total skatt som % av BNP) än Sverige. Finland, Österrike och Italien har nästan lika högt som vi (skiljer mindre än en procentenhet). Vi sticker inte ut lika mycket som förr, vilket är en bra sak.
Intressant blogginlägg och en bra poäng. Jag tycker att "egenavgifter", och även bruttolön, borde betalas i sin helhet till den enskilde löntagaren, och sedan bör denne själv ombesörja att allt detta inbetalas till skattemyndigheten. På så sätt blir det mer synligt, och mer kännbart, hur höga skatter vi egenligen har.
Mats L: Skall jag tolka ditt inlägg som att du förordar en återgång till det system av skatteinbetalningar som var gällande fram till 1947?
Låt oss diplomatiskt uttrycka det som att landets löntagare välkomnade 1947 års omläggning till nuvarande ordning med Källskatt inbetald av arbetsgivaren.