Vi kan alla vara ganska överens om att vård, skola, omsorg, ekonomisk trygghet och de statssäkrande rättsväsendet och försvaret är nödvändig verksamhet för staten. Exakt utformning kan diskuteras, vilket kallas politik, men frågan är då av hur mycket av statens beräknade 1 132 miljarder kronor (GSEK) i skatteintäkter för 2021 går till dessa kärnverksamheter? Svar nedan.
 |
| Sverige. |
Enligt regeringen beräknas de statliga skatteinkomsterna för 2021 landa på 1132.3 GSEK, upp över tio procent från beräknade 1005.0 GSEK 2020 och högre än även innan pesten slog till och året 2019 med 1 108.5.
Detta handlar alltså om statlig skatt och berör inte kommun- och regionskatten. Hit räknas t ex moms, statlig skatt på inkomster över cirka 40 000:- SEK i månaden, skatt på företagens jobbskapande inklusive 31.42% arbetsgivaravgifter och bolagsskatten, skatt på kapital och olika punktskatter för att straffa oönskat beteende.
De flesta i Sverige är överens om att vård, skola, omsorg, ekonomisk trygghet för utsatta och rättsväsende och försvar är statens kärnverksamheter. Vård, skola och omsorg faller mest på kommuner och regioner, men även staten skjuter till pengar till detta, bland annat via de sk allmänna bidragen till kommunerna. Kommunerna kan förstås resa en rondellstaty över kommunens starke man men vi är snälla och antar att pengarna går till vård, skola och omsorg. Att titta på kommunerna är mer komplicerat, och ett ärende för ett separat blogginlägg. Av ren välvilja låtsas vi att de allmänna bidragen går till skola och omsorg och i fallet regionerna även vård, och inte till att bygga en hockeyarena åt kommunpampens sons hockeylag.
Till rättsväsendet räknar bloggen även tull, skatteindrivning och exekution och utan rättsväsende så är staten meningslös. Det går t ex inte att stifta lagar om att man ska ta pengarna från de som lyckats i livet, utan att ha myndigheter som kan göra detta i sista hand med våldsmonopolet, och man kan inte stifta lagar om att sluta ge pengar till socioekonomiskt utsatta och inte förvänta sig att kriminaliteten ökar. Utan försvar av rikets gränser , nationella oberoende, demokrati och suveränitet upphör Sverige ganska snart att existera och vård, skola, omsorg och ekonomisk trygghet blir därmed en icke-fråga.
Så vad är utgifterna enligt regeringens beräknade utgiftsområden?
Rättsväsendet plus skatt, tull och exekution 58.1 + 12.4 = 70.5 GSEK
Försvar och samhällets beredskap 71.5 GSEK
Hälsovård, sjukvård och social omsorg 94.4 GSEK
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, vid ålderdom, för familjer och barn 98.4 + 37.7 + 103.6 = 239.7 GSEK
Utbildning och universitetsforskning, studiestöd 92.1 + 28.3 = 120.4 GSEK
Allmänna bidrag till kommuner 153.5 GSEK
Summa: 750.0 GSEK eller 66% av 1132.3 GSEK skatteintäkter.
Totalt går alltså 66% av statens skatteintäkter till kärnverksamheten. Det finns därmed ett utrymme för skattesänkningar om 34% för de statliga skatterna. Avrundat uppåt kan kapitalinkomstskatten kan sänkas från 30% till 20%. Bolagsskatten från 21% till 14%, momsen från 25% till 17%, vilket skulle göra alla fullt momsade varor och tjänster cirka 6% billigare för dig som privatperson, arbetsgivaravgifterna kan sänkas till 21%, statlig marginalskatt på höga inkomster kan sänkas osv.
Någon vän av ordning kanske säger men infrastruktur då?
Infrastruktur betraktas inte som utgifter, utan som investeringar, och finansieras därmed med lån och ser därmed inte ut att belasta statsbudgeten. Staten får en tillgång i form av en järnväg och har inte eldat upp pengarna, utan bara flyttat dem från bokföringsposten bankkontot till posten infrastruktur. Posten kommunikationer är på 73.9 GSEK och inkluderar underhållet av vägar och järnvägar, samt avskrivningen av dessa. En annan post ovan är arbetsmarknad och arbetsliv, som kanske kan ses som ekonomisk trygghet, vilken ligger på 105.7 GSEK.
Lägger man till dessa två poster till kärnverksamheten dras utigfterna upp till 750.0+73.9+105.7=929.6 GSEK eller 82% av statens skatteintäkter. Skatten kan fortfarande sänkas, men bara med 18% i detta fall, t ex avrundat uppåt till 21% i moms, 18% i bolagsskatt, 26% i arbetsgivaravgifter och så vidare.
En annan åsikt kan vara att vi istället kan höja anslaget till vård, skola, omsorg rätt rejält om vi stryker det som är utanför kärnverksamheten.
Man kan diskutera om t ex flera punkter på ekonomisk trygghet kan slopas och självfinansieras, liksom t ex vård via privata försäkringar. Det blir antagligen inte särskilt mycket billigare för skattebetalarna, utan utgiften flyttas bara från staten till din egen plånbok. Många kommer också strunta i det och istället köpa hattar för pengarna (obskyr pop-kulturell referens). Då vi redan har privata utförare av välfärd kan vi se att det inte lett till lägre utgifter, så antagligen är ett system som hanteras av staten en bra kompromiss som ger ett heltäckande skyddsnät för hela befolkningen. Hur grova maskorna i nätet är upptäcker du först när du faller, men det känns ju tryggt att se nätet där nere under livets balansakt på slak lina.
Men oroa dig inte, förr eller senare faller du, om inte annat när du inte orkar hålla dig på den slaka linan när åldern tar ut sin rätt och gravitationen vinner. Frågan är bara om du hunnit skaffa dig en egen säkerhetsele för de pengar staten inte tagit ifrån dig i skatt.
Sannolikt och empiriskt bevisat finns det en hel del slöserier dolda under posterna för statens kärnverksamheter, så även på dessa går det att spara in. Det är dock svårare att kvantifiera hur stort det slöseriet är. Vad gäller övriga statliga verksamheter så råder det knappast politisk enighet om de utgifterna och det får svenska folket tycka till om vart fjärde år.
Ha en fortsatt underbar söndag. I morgon är det måndag och möjlighet för de som lönearbetar att generera skatteintäkter. Härligt!
En annan är förstås solidarisk och jobbar sju dagar i veckan, 365 dagar om året, och genererar därmed skatteintäkter varje dag.
24 kommentarer
Den privat utförda vården jobbar enligt offentlig fastställd prislista, så vi vet inte vad det skulle kosta om vården i verklig mening var konkurrensutsatt.
Nu är läkeriet hårt reglerat under ivrigt påhejande av sina skrån, men i en värld där jag betalar är jag fri att vända mig till lokal häxdoktor eller kristallhelare med min tennisarmbåge. Kunden bestämer!
Jag kan ju till och med nät-anlita en häxdoktor på en annan kontinent, som förvisso inte är medlem i eller godkänd av häxdoktorförbundet.se, men för 1/3 av priset levererar han samma kycklingoffer+dans.
Jag kan ha fel nu, men ta USA:s system med privat sjukvård (via sjukvårdsförsäkringar) så har jag hört att det är ÄNNU dyrare. Fakturan skickas ju till ett försäkriningsbolag istället för staten så troligen saltas notan än värre i detta system. Jmfr kostnaden för bilreparationer – där man byter en hel dörr på din nya BMW av 50tkr för en liten buckla. Utan försäkring hade nog de flesta påkt runt med mindre skavanker i större utsträckning och bilverkstäder hade behövt erbjuda ett billigare alternativ för att få några uppdrag. Så ett helt privat alternativ hade nog totalt sett vart biligast men många hade inte fått ngn sjukvård alls. Kanske inte ett helt dumt alternativ på samhällsnivå i överbefolkningens tid?
En annan aspekt är att i ett system med en utförare är du helt utlämnad, eftersom du inte kan gå någon annanstans om du är missnöjd. Troligen lär du inte ens kunna stämma denna utförare. Detta tar även bort alla incitament för utföraren att förbättra verksamheten. Indirekt leder detta även till lägre löner för personalen eftersom de inte kan byta arbetsgivare om de är missnöjda.
Det finns mycket att säga om sjukvård i USA, men där kan du som försäkringstagare iaf veta att du får sjukvård i tid. Den enda sjukvården du är garanterad i .se är paliativ.
Jaha Laban. Där var det inte mycket som var klart, tror du man byter hela benet på folk om de får ärr?
Ska allt vara "billigt"?
Hur har Sverige med låga födelsetal kunnat bli överbefolkat? Detta är ingen agenda för globalismen?
Laban: Sveriges system är också en försäkring, men du kan inte välja försäkringsmoment och självrisk själv. Kostnaden tror jag är ca 30 000 per år och person för landstingsvården i Stockholm som ett exempel. Även om jag vet att det förekommer saltning även i Sverige är det principiellt ingen skillnad. Om landstinget kan sätta upp kontroller mot sina vårdgivare kan försäkringsbolaget också göra det. Skillnaden är istället att i USA kan du bli stämd på stora belopp om du gör fel, vilket driver kostnader i form av fler prover mm.
Sjukvården i USA är som sagt väldigt dyr, 17% av BNP lägger man, mot ca 11% i Sverige, vilket i sin tur är något över EU-snittet på 10%.
Så som det amerikanska systemet är konstruerat så skapas incentiv för att driva upp sjukvårdkostnaderna samtidigt som vården fördelas väldigt ojämnt och inte efter behov. Oförsäkrade personer vållar också stora problem, inte bara för sig själva utan också för de privata sjukhusen vilka kan gå omkull om de tar emot för många oförsäkrade patienter (vilka de inte har rätt att neka).
Svensk vård kostar alltså strax över 4000 kr/månad och svensk. "Amerikansk vård" skulle innebära strax över 6000 kr/månad och svensk.
Förmodligen skulle skatterna dessutom att gå att sänka ännu mer efter de första sänkningarna. Genom att tvinga manageriatet att söka sin utkomst i den producerande delen av ekonomin skulle Sverige plötsligt få en stor grupp med i allmänhet kapabla människor att bidra till det allmänna.
Oavsett hur det i slutändan finansieras är jag av den åsikten att totalförsvar och sjuk- och hälsovård bör förstärkas betydligt. Jag har mycket svårt att se hur en sådan uppbyggnad skulle kunna kombineras med skattesänkningar. I synnerhet då jag tycker att det bör ske skyndsamt.
För egen del accepterar jag skattehöjningar för att få jobbet gjort.
För det första har skatteintäkterna ökat trots skattesänkningar, så det är inte säkert eller ens troligt att en höjning skulle ge ökade intäkter. För det andra är det ju meningslöst att kasta mer pengar på ett problem när pengar inte är problemet. Vi har ju redan en av världens högsta skatter så din höjning lär mestadels gå till annat. För det tredje funkar inte ett försäkringskassan system där det frikostigt delas ut pengar utan att premier betalas in. Den stora befolkningsökningen har lett till högre utgifter men inte ökade intäkter i motsvarande grad. Fokus borde vara att lösa detta och andra problem såsom slöseri istället för att höja skatter.
Det är högst otroligt att skattehöjningar inte skulle resultera i ökade skatteintäkter för staten, förvisso med andra negativa effekter men att statens inkomster blir större råder det inte mycket tvivel om.
Kan behovet jag beskrev lösas tillräckligt skyndsamt utan skattehöjningar är det givetvis bra. Dock tvivlar jag idag på att det är möjligt. Jag skulle tro att vi pratar om hundratals GSEK i nödvändiga satsningar.
Edis, hört talas om Laffer-kurvan? Googla den, läs, och skriv gärna en ny kommentar när du tänkt på saken.
En post jag saknar här som vore intressant att ha med är bidrag till andra länder. Självklart måste vi stödja länder som Indien, så att de har råd att köpa kärnvapen, stridsflygplan och hangarfartyg, det måste ju räknas som svenska statens kärnverksamhet.
Enligt mig är en högprioriterad åtgärd att ta bort den ofantligt skadliga arbetsgivaravgiften på 31.42%. Man skulle kunna skifta enorma pengar från försörjningsstöd till att finansiera den borttagna arbetsgivaravgiften när folk får jobb istället för bidrag.
Det finns jättemånga enkla jobb som helt enkelt inte är lönsamma med denna straffskatt på att anställa. En hel del av den svarta sektorn skulle kunna bli vit dessutom.
För mig är det ett öppet mål som alla politiker lämnar walk over på. Lite som att de inte ens förstått frågan för att de aldrig varit företagare.
Det är säkert jättepraktiskt att arbetsgivaravgiften är kopplad till pension etc. Men det underlättar mest för byråkraterna, de får väl hitta en annan beräkningsmodell bara.
Är ju inte många procentenheter av arbetsgivaravgiften som går till pension.
@Tomas Nielsen
2019 drog arbetsgivar- och egenavgifterna in 600,6 miljarder medan försörjningsstödet stannade på 11,6 miljarder kronor.
Som andel räknat utgör arbetsgivaravgifterna endast cirka 1,9 % av summan försörjningsstöd. Full sysselsättning hade inte räckt på långa vägar för att avskaffa ovan skatter. Dessutom är försörjningsstödet en kommunal kostnad.
https://www.esv.se/contentassets/5d23470c15b74963b5810881f0d524ac/esv-2020-16-utfallet-for-statens-budget-2019-2.pdf sida 24
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/ekonomiskt-bistand/
Skattedelen av det hela kunde ju i alla fall tas bort, den allmänna löneavgiften.
@Apan, jag tror du OCD:ade på att jag nämnde försörjningsstöd och direkt gick in i Excel mode. Vad jag ville exemplifiera är att folk som aldrig skulle fått ett jobb skulle ha chans att få ett jobb, en framtid, ett sätt att försörja sig på ett värdigt sätt.
Enkla jobb finns inte i Sverige med den enorma bördan som arbetsgivaravgiften är. Man får hitta de intäkterna på annat håll och framförallt spara inom ofantlig sektor, för det är så viktigt för människor att känna sig behövda och ha ett jobb att gå till.
Kan bara instämma! Vart går de övriga 34 %? Politikerpalats?
Ja Cornu, du är gammal slöseriombudsman, så det vore väldigt intressant att få se en liknande sammanställning av återstoden av statens utgifter.
@Thomas Nielsen det finns gott om enkla jobb utan några som helst krav på kvalifikationer även i Sverige. Dock så finns inget egentligt "löneslaveri" om än gig-ekonomin eftersträvar det du saknar. "Egenanställda" som lever i ett paralellsamhälle utan tryggheten, med låg lön och liten arbetstid. Fråga bara de som "jobbar" åt Uber, Foodora etc.
Det är ju känt även bland ekonomer i USA att dessa jobb oftast kostar mer än de smakar. Underhåll på bil, kostnad för försäkring/soppa och den ojämna arbetsbelastningen ger väldigt låg effektiv kön. Lägg till ingen anställningstrygghet, ingen egentlig A-kassa, ingen möjlighet att göra karriär och rsiek att ersättas av första bästa AI/EU-migrant som tar än mindre i lön. Då är det bättre att jobba på Ica, på ett äldreboende eller på fabrik och få en schysst lön, schyssta villkor, trygghet.
Allmänt vet vi också att skattesänkningar har mest effekt ju längre ner i hierarkin de görs, och minst på toppen. Såklart, en hederlig arbetare kommer använda sina pengar medan den som har 50k efter skatt kan leva gott och ändå ha pengar över att investera snarare än slänga in i ekonomin genom impulsinköp.
Pengarna rullar ändå uppåt, en hundring eller två hos Kalle Jönsson slutar sin resa hos Kamprad när Kalle köper nytt. Så sätt in resurserna på botten så gör de mest nytta, de kommer ge mest BNP för pengarna helt enkelt.
Sänk skatten på arbete. Höj skatten på energi och naturresurser. Då blir det mer innovation för ett smartare, resurssnålare samhälle och billigare med tjänster.
Dessutom kan statens skyddsnät krympa eftersom det blir lättare att tjäna in brödfödan för de med lägst inkomst.