565
Gårdagen bjöd på en hård börsnedgång i Europa och Stockholm och motståndet på uppsidan verkar ha hållit. Verkar vara dåligt med berättelser om varför dock.
 |
| Dagschart OMXSPI |
OMXSPI stängde på -3.26%, OMXS30på -3.53%, medan tyska DAX rasade hela -4.37% och brittiska FTSE -3.38%.
Även i USA var börserna ner rätt hårt, men vände sedan upp och Nasdaq 100 stängde rent av på plus och S&P-500 återhämtade sig till -1.16%.
Detta talar för en upprekyl idag, även om det verkar vara fortsatta motstånd på uppsidan. Måndagens ras var dock från högstanivå för Stockholm sedan coronakraschen. Någon särskild berättelse om varför det gick som det gick igår har jag inte sett.
Idag kommer Riksbanken med sitt räntebesked, som väntas bli oförändrat, men det kanske kan skrälla till.
5 kommentarer
0,00% de tre närmaste åren enligt Riksbanken. Borde ge fortsatt uppgång under de tre åren eller?
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det är redan inräknat i dagens kurser att vi kommer ha jättelåga räntor under en bra stund framöver (det kan förklara varför värderingarna har ökat en hel del). Men att det skulle gå upp framöver kan ju lätt hindras av att man tittar lite längre fram, vad händer 2023/2024? Kommer folk fortsätta finansiera ökande statsskulder runt om i världen eller blir det skattehöjningar? etc etc.
Är det inte logiskt att räntan är 0% eller t.o.m. blir negativ? Vi lever i en värld av materiell överskott <=> Pengar i överskott. Problemet är fördelningen av det i en rivaliserad ekonomi där vinnaren tar allt. Det mesta verkar hamna i den finansiella världen (banker, BlackRock…), som bestämmer fördelning först efter egna vinster. Varför inte kapa onödiga mellanhänderna som tekniskt spelat ut sin roll och trycka pengarna rakt ut till folk? I Sverige är det i princip det teknisk möjligt.
Kanske fortsatt uppgång så länge centralbankers gränssnitt är mot finansmarknader. När och om det ändras, borde en korrektion ske med sänkt värde på börs, och insikten att det är människor som bidrar med faktiskt värde, och en stor funderare kring hur vi ska leva våra liv, post-scarcity.
Fast indirekt blir effekten liknande eftersom mängden pengar ökar det nominella priset på alla tillgångar (för de som har), samt att när pengarna konsumeras så hamnar de ändå hos de som äger produktionsmedlen (samma personer). Det hade ju isf varit bättre fördelningspolitik att sänka skatten på arbete relativt kapital än att trycka mer pengar. Problemet är så att säga ökande penningmängd i sig.
Skulle säga naturliga svängningar.