Enligt SCB:s statistik var endast 43% av Sveriges befolkning sysselsatta i arbete förra året. Detta när man tittar på faktisk befolkning och alltså inte räknar bort sådana som av olika anledningar inte ska räknas till arbetskraften. Lite drygt fyra av tio personer i landet försörjer alltså på ett eller annat sätt övriga nästan sex av tio.
 |
| Fördelning befolkning efter ålder och sysselsättning 2019. Data: SCB |
Sysselsättningsstatistik brukar utgå från personer i arbetskraften, dvs man räknar bort de som av olika anledningar är avskrivna, t ex de som inte söker jobb eller går på olika rätt permanenta socialförsäkringar, t ex sk förtidspension. Pensionärer och unga kan förstås också räknas som inte i arbetskraften.
Men det är intressant att titta på hur många som faktiskt jobbar i Sverige som totalen av befolkningen när vi har en regering som skryter över högsta sysselsättningen sedan förra regeringen.
Verkligheten är att endast 43.2% är sysselsatta i arbete, och försörjer i praktiken övriga 56.8% av befolkningen på olika vis, om det så är som föräldrar som försörjer sina barn, eller som löneskattebetalare som försörjer för dem främmande människor via skatten.
En andel av dessa som är sysselsatta i arbete är dessutom offentligt anställda och får därmed sin lön via främst skattepengar. Statligt och kommunal sektor hade i december 2019 hela 1 473 400 anställda, eller 33.1% av de sysselsatta i arbete. Det betyder inte att dessa offentliganställda inte gör ett viktigt jobb, bara att övriga 2 987 700 sysselsatta i arbete eller 28.9% av befolkningen ska finansiera resten. Egentligen ännu färre, eftersom en andel av de privat anställda är leverantörer åt den offentliga sektorn. Ja, även a-kassetagare och pensionärer betalar skatt, men pengarna de får ut betalades från första början in av skattebetalarna. Nej, dina egna skatteinbetalningar under arbetslivet har inte fonderats på ett konto (utom PPM), utan gick till de som inte arbetade eller statskassans tomma hål. Om ingen annan jobbar så kan du inte få a-kassa, socialförsäkring eller pension idag (undantaget PPM). Du försörjde andra med din skatt när du jobbade, och nu försörjer andra dig.
Kanske är det detta som Socialdemokraterna och finansminister Magdalena Andersson (S) menade med vanligt folk igår. Att de ekonomiska förstärkningarna skulle tillfalla den majoritet som inte är sysselsatta i arbete. Klassisk socialdemokratisk politik att vara stolt över. För med hög sannolikhet hittar man dessa som inte jobbar bland de lägre inkomstdecilerna, som stärktes i höstbudgeten.
Skillnaden mellan sysselsatta och sysselsatta i arbete är de som är frånvarande hela veckan, och alltså inte är på jobbet, utan t ex sjukskrivna, tjänstlediga eller föräldralediga. SCB redovisar inga sysselsatta från åldern 75+ även om det kan finnas.
För övrigt jobbar 97% av alla vuxna med jobb minst 20 timmar i veckan, så tro inte att sysselsättningssiffrorna blåses upp genom en timmes jobb i veckan, vilket administrativt skulle vara mycket dyrt och ineffektivt för en arbetsgivare. Kortare arbetstider än 20 timmar hittas främst i åldern 65+ och under 24 års ålder.
29 kommentarer
Givet denna statistik kan vi säga att i en vanlig lat svensk trebarns-familj, arbetar bara föräldrarna!
Hur stor del jobbar faktist om man räknar bort alla låtsasjobb på vuxendagis som t.ex. göra onödiga appar, upprätthålla byråkratin, managementkonsulter, mellanhänder etc… Kan inte vara lång ifrån 10%. Teknologin har sprungit om hur vi lever våra liv några varv. Är det inte dags att tänka om hur samhället fungerar?
För att inte tala om onödiga möten. Där kan vi stryka 20% av 100%-iga arbetstyrkans 80%-iga jobb.
Hur ser det ut i våra grannländer?
Finns statistik på ekonomifakta, arbetade timmar per år tittade jag på. Sverige ligger ~5% högre än Norge/Danmark.
Jo, det är häftigt att betala skatt….. De riktigt värdefulla arbetstagarna är de som jobbar i exportindustrin, där kommer ju pengar in i landet. Denna jämförelse blir riktigt dråplig när man använder SCB statistik, varför tar inte statsmedia och gör en genomlysning på detta? Ja, just det deras sk opartiskhet tillåter inte att klanka på det system de själva är en dela av.
#47: Kan inte undgå lägga märke till att du synes förespråka Merkantilism. Det senare då en skola som i stort sett övergavs allaredan på 1800-talet … Även om undantagsvis exempelvis Maud Olofsson i modern tid i vissa fall gjort sig till företrädare för densamma och detta under villfarelsen att det skulle existera något som närande och tärande sektorer.
Det enda jag förespråkar är att sänka skatterna, för att uppnå det så behöver fler jobba och därmed färre leva på bidrag eller"tillfälliga åtgärder". Jag nämner ingenting om närande/tärande sektorer-det gör du, jag nämner att exportföretag genererar mervärde i SeK för landet-vilket de gör i jmf med dem som endast jobbar på svenska marknaden.
Jag skulle vilja se en riktigt genomlysning av vårt Svenska korthus där media granskar politikerna och det system de skapat, tydligen för mycket begärt av dem, framförallt av statsmedia, då det inte ger snabba klick i sociala media.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
#47: Raderade ovanstående eftersom den var illa formulerad.
#47: Jag är av helt annan åsikt om vad som genererar mervärde … nämligen att mervärde genereras av vad som helst verksamhet där försäljningsintäkterna överstiger produktionskostnaderna, oavsett vi talar om varor eller tjänster, och där skatter och avgifter ingår som del i produktionskostnaderna. Detta då alldeles oavsett det rör export eller inhemsk marknad. En logisk följd av detta blir då att offentlig sektors verksamheter blir del av produktionskostnader. Ur detta sammanhang drar jag den implicita slutsatsen om närande-tärande i din argumentation.
Export är givetvis bra, men att tillverka något här är lika bra. Importerar jag något och säljer med vinst här så stiger också värdet för samhället. Riktigt bra är när en ny tjänst/produkt gör äldre varianter olönsamma.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det är det fina, du och jag får ha vilken åsikt vi vill, du får tolka mina ord som du vill, om jag förklarar så ser du hur jag tänker och tolkar du då mina ord på det sätt du gör så får du det, det är ok för mig att inte vara överrens.
Det finns de människor som missbrukar det system vi har och där bör systemet och dess utövare vara mer konsekventa i sitt agreande mot dem, dessa skulle jag se som tärande. Någon anställd inom vård/skola/omsorg ser jag inte som tärande.
Däremot ser jag de som bidrar med intäkter från privata företag, allrahelst de som jobbar på exportföretag är närande, givetivs är det inte svart/vitt då vissa privata företag kan vara helt beroende av offentliga uppdrag-men är de då i sak privata?
#47: Väl genomtänkt och formulerad replik i vilken till dels kan instämmas. Detta också gällande din avslutande reservation om gränsdragning mellan offentlig sektor och privat driven verksamhet.
Alla låtsas som om målet är att maximera antalet arbetade timmar när det i själva verket är tvärtom. Vem vill lägga 10 timmar på något om det kan göras på en? Problemet är att så många ersättningssystem bygger på tid och inte resultat. Kvalificerade konsulter som fakturerar per timme är patetiskt.
Japp. Konsulter vill gärna fakturera resultat, men matrisen vill ogärna ändra hur saker alltid har gjorts. Vi verkar inte ha förstått motsättningen i – full digitalisering (automation) vs. full sysselsättning. Vi vill ha båda => Full meningslöshet.
Från arbetsgivarens synvinkel så är det ju jättebra om du kan göra något på en timme istf 10, för så har du 9 produktiva timmar till att göra något nyttigt. 😉
Men visst, det där med arbetstid håller på att luckras upp till förmån för prestation, att man producerar det som förvändas inom rimliga gränser och överenskommelser.
Den sista spiken var nog Corona. Nu när alla (på min arbetsplats) jobbar hemifrån med högre produktivitet än på jobbet så tänker arbetsgivaren om. Den kan faktiskt lita på sina anställda, och de jobbar bättre under eget ansvar. Det kommer bli stora förändringar när pandemin är över vad gäller arbetsplatsen.
Någon skrev på Twitter:
"Förr kunde man försörja två vuxna med en lön. Det gör man iofs fortfarande, skillnaden är att man inte känner den andra personen"
Den var bra.
Gillade den också !!
Klockrent.
Hmm…. så med nuvarande pensionsålder för min åldersgrupp intakt tills jag når dit… om jag skall bara behöva arbeta 43,2% av MITT liv…. så skulle jag behöva bli 106,5 år…. okej…. då vet jag vart jag behöver sikta då….
Jag satsar på att bli 80år. Jag började jobba heltid, och har jobbat heltid, sedan jag var 25. Då blir min pensionsålder 59.5 år. Skönt att veta! Vidare har jag nog egentligen jobbat 110-120% då jag driver eget vid sidan om min anställning sedan dess. Det borde ge mig 10-20% avdrag på pensionsåldern. Jag borde därför rimligtvis kunna vänta mig att få gå redan vid 55 – för då har jag bidragit med min del av det häftiga skattebetalandet 🙂
Bra inlägg!
Vore intressant med en jämförelse med andra länder samt att veta hur många röstberättigade i riksdagsvalet som arbetar.
Oj!!
alltså vår största nytta gör vi inte som löneslavar utan som konsumenter genom att utgöra en aktiv mrknad som födelar gracerna mellan olika producenter av tjänster och produkter så styr vi utvecklingen mot det vi önskar oss. Pengamaskineriet har gått mot en total virtualisering ända sedan guldmyntfoten släpptes och snart har vi passerat att staten låtsas låna pengar och bara trycker på knappen på kontot och trycker mer när det behövs. Mycket mer pengar = mer inflation = mindre skulder = glada medborgare
Om alla börjar jobba vid 25 och slutar jobba vid 65 och sedan lever till att bli 100år så blir ju det 40% av livet man jobbar. Slår man ut det på samhället så är det ju inte extremt konstiga siffror ändå.
Problemet är att en inte försumbar del av befolkningen inte någonsin kommer att jobba, och får genom garantipension och diverse andra sociala insatser nästan lika mycket i pension med det obefintliga s.k. respektavståndet. Och detta måste ju betalas på något sätt. Så de som väl jobbar behöver jobba längre än mellan 25 –> 65, för att andra ska slippa. Rättvist värre!
Sverige har förvisso ca 10,4 miljoner invånare men till detta tillkommer 870 000 samordningsnummer vilka tydligen inte ingår då invånare definieras som folkbokförd i Sverige. Troligen är det alltså typ 4/11 som arbetar.