På översvämningsområdet Liljeholmskajen sänker JM priset på lägenheter med 28% rapporterar SvD.
 |
| Översvämningsområdet Liljeholmskajen. |
SvD rapporterar alltså om att nyproducerade tvåor, som förra sommaren kostade 4.6 MSEK har sänkts till 3.3 MSEK, en total nedgång med 28%. Artikeln är dock bakom en betalmur, men ett referat går att läsa hos Aftonbladet.
“Tvårumslägenheter som i den ekonomiska planen kostade 4,6 miljoner kronor förra sommaren erbjöds för några veckor sedan för 4,3 miljoner kronor, skriver Svenska Dagbladet. Och nyligen sänktes priserna med över 25 procent till 3,3 miljoner kronor.”
Sedan är frågan vem som betalar sänkningen?
Jag gissar att föreningen betalar sänkningen och istället tar på sig lån, men att den ekonomiska planen får någon form av kapitaltillskott från JM för de första åren, så att inte avgifterna behöver höjas initialt. Bostadsrättsinnehavarna betalar i praktiken lika mycket, men man döljer detta i föreningens skuldsättning. OBS: Detta är en hypotes från min sida – man måste granska en ny ekonomisk plan, för att avgöra vad som egentligen pågår.
Möjligen kan förstås JM också tullat lite på sin egen vinst – kanske delar föreningen och JM på smällen och hälften går på JM:s minskade vinst och hälften i höjda skulder hos föreningen, plus en grundplåt från JM åt räntorna de första åren? Kan bli spännande för de som köper utan att granska ekonomisk plan, om den alls uppdateras.
Artikeln hos Aftonbladet är dock lite kryptisk och använder “underbud” hos mäklaren Erik Olsson. Eventuellt handlar det inte om en prissänkning, utan om vad folk faktiskt är villiga att betala. Tillfrågade mäklare hävdar officiellt dock att priset bara sänkts 5%, medan anonyma mäklare säger att de sänkts 10%.
Tydligen försöker många hoppa av sina förhandsavtal enlig Aftonbladet (eller SvD?), vilket förstås inte är möjligt utan stora kostnader.
Exakt vad som står i SvD:s originalartikel vet jag inte. Har inte för avsikt att betala pengar för att länka till SvD.
 |
| Dagschart JM. |
JM:s aktie upplever en kursutmaning på Stockholmsbörsen sedan länge.
83 kommentarer
Kul för dom som pyntat 4,6 mille..
Mellandagsrea-fenomenet, men i lite större skala bara!
Verkligen, ouch.
Kanske inte var lgh i bästa läge etc som reades ut dock.
Reymar: Är inte redan läge i huset etc redan med i ursprungligt pris.
Nu har jag inte läst artikeln, men tvivlar skarpt på att man kan göra om den ekonomiska planen och behålla befintliga bokningar utan vidare.
Nej, det är extremt tveksamt om detta går att göra.
Lars hittar bara på ("hypotes") ett scenario som låter lagom spännande. Har svårt att se att detta går att genomföra, om inte annat bör ju köplagen sätta stopp väl.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Kan nån söga vad som står i artikel . På Svd kan man läsa att priset sänktes till 3.3 med underbud hos Erik Ohlsson.
Fick de köpa för 3.3 då eller?
Oklart vem som sålde, men enligt ek plan var ursprungligt (tänkt) pris 4.600. Sista bud 3.410 enligt https://www.booli.se/bostad/3861110
Ja, se på fan! JM verkar alltså ha tagit smällen och gett upp sista miljonen i vinst på projektet.
Lgh 1403? 4,3 MSEK i ekonomiska planen? Men jag e lite trött nu så kan ha sett fel. Men asså, ligger den ute som kommande försäljning hos fastighetsbyrån nu? Köptes den av en flippare? Jag dör.
28 % sänkning! Det här verkar vara värre än jag trodde. Ojoj det här kan bli illa….
You ain´t seen nothing yet. Vänta bara till Black Friday …
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Har vi inte stark ekonomi? Varför sänkar priset? De köpte för 4.6Mkr kan väl dra sig ut gratis ?
Har nu läst artikeln. Sånt borde kanske fler göra emellanåt. Nöjer mig med att säga att jag inte ör imponerad av blogginlägget.
Jaha, tror att det skulle vara bra att utveckla det lite…
Lars verkar bygga sina inlägg på att de ska generera klick genom maximal sensation, inte maximal fakta. Verkligheten är ofta inte lika dramatisk men det är skit samma, för det kommer ingen uppföljning utan det blir nya inlägg på nåt annat roligt tema veckan efter.
Hinner inte nu, jag är på väg till Liljeholmskajen, en kompis ska skriva kontrakt på en 5:a som sänkts med 80%
Det va väl ungefär såhär Trump vann valet. Cornu har väntat länge nog, länge nog, länge nog.
Nu har vi väntat länge nog, länge nog länge nog , nu börjar vi få gråa hår, gråa hår, gråa hår…
Nästan så jag undrar om detta är helt sant. Ser att det såldes en tvåa för 3,1 milj den 20 oktober strax norr om Hallonbergen, ett område som inte är i närheten lika eftertraktat som Liljeholmskajen.
Åas kanske de tvåorna kostar 2,6 nu 🙂
Tja, Erik Olsson verkar inte ha någon lägenhet på liljeholmskajen att sälja. Hos jm verkar de måttligt populära, vad jag kan se inga? Sålda av de som har inflyttning q1 2018 verkar konstigt så tror nog att deras webbplats inte visar dom även om man ber om det.
Språket är ibland en ledtråd. Vi talar om "bubbla" och "krasch" i dessa sammanhang. Det är talande för en bubbla, när den spricker, går på ett ögonblick från att vara något till synes stort och imponerande till i stort sett ingenting. Och man märker ingenting i bilkraschen förrän det plötsligt är tvärstopp. "Plötsligt" och "ett ögonblick" är i dessa sammanhang några veckor eller ett par månader. Men ändå, det känns som en plötslig, och total, omsvängning. Typiskt för en brusten bubbla! Jämför med Irland 2007-08. Nästan en direkt kopia av vår situation. Ingen ser däremot likheterna förrän efteråt.
Sägs att 8 av 10 lägenheter där är köpta på spek. Men 28% är 28% är ganska mycket…
Är JM nervösa?
Googla jm Liljeholmen själv, ingen sänkning.
Antingen var det ursprungliga köparen som sålde med förlust eller JM som sålde den "under bordet", enligt ek plan var ursprungligt (tänkt) pris 4.600. Sista bud 3.410 enligt https://www.booli.se/bostad/3861110
Det är bara att samla stake och ha is i magen.
Exakt, alla bör sitta stilla i båten medan allt fastighetsrelaterat dumpas. Svårt att hinna leva som man lär, har kvar typ 10 st osålda OP pref som en souvenir. Borde förstås stagit rygg omedelbart på Engelbert.
Tack för kaffet 🙂
Så JM försämrar enligt teorin föreningens ekonomi både för dem som köpt till utgångspris och de som köpt med rabatt?
Totalstopp av bostadsutveckling i Uppsala, teknikkonsulterna där sitter med 0 beläggning på sina kontor. Någon har dragit väldigt hårt i handbromsen.
Jag tror att det inte är långt borta innan någon byggare börja kicka folk, kan ju inte ha överflöd av arbetare då det inte finns några byggen att skicka dem till. Nu ligger ju projektering före byggande men det säger ändå en hel del tycker jag.
Tja, dessa teknikkonsulter får väl börja köra (stads)buss då så att det blir åtminstone några "etniska svenskar mitt i livet" som man ser bakom ratten…
BEAR jm x3 korta positioner för den som vill spekulera under korta tider? Obs, ingen rekommendation, bara tänker högt.
Köpte Bear JM X 5 för en månad sedan. Den är upp ca 110 %.
Tyvärr för en ganska liten summa dock så i reda pengar är det än så länge inte mer än några bättre restaurangbesök i vinst.
Hade CFD-kortningar på både JM och Balder i våras hos IG. OP i bevakningslistan med CFD-kortning i sikte. Stoppade ut då det fortsatte uppåt lite till, tappade sedan sugen. Det känns alltid värre att ligga fel i en kortning än i en långning. Jaja, vad är väl en bal på slottet.
Enough of this – nu tycker jag vi diskuterar att Mikael Lustig har blivit gotchad med att kalla italiensk publik för fittor.
Diskutera i små grupper: Måste fotbollslandslaget läggas ned nu? Räcker det med grupp-avbön på Sergels torg? Kan verkligen SVT sända matcherna från Ryssland nästa år utan att bryta mot värdegrunden efter detta?
Happy days, ett land kan inte leva på att spekulera i tegel sa Hans Werthen, trots det försöker Sverige gång på gång just det, har man som jag väntat på det oundvikliga och det äntligen kommer så finns det köptillfälle inom fastighet när vi närmar oss botten, men det är troligen minst ett år dit.
Nu har jag kollat lite Hemnet och hittat en flippare i vad som verkar vara en relaterad grannförening (kanske) i en annan fastighet byggd av JM.
Sjöviksvägen 128, 7 tr
3 795 000 kr (och prissänkt från 4 050 000 kr). Enligt den ekonomiska planen, som finns bifogad, kostade denna 3 550 000 kr när den var ny (förra året).
Kanske drog JM till en rövare och försökte höja priserna för nästa etapp lite extra, för att nu dämpa utgångspriserna till mer rimlig nivå.
… liten check säger att JM har en eller två osålda tvåor i den här föreningen. Stryk mitt förra påstående, de två begagnade lägenheterna som är ute på Hemnet tillhör samma förening.
Om vi tittar på det som JM säljer: Originalpriset på dessa var mellan 4 000 000 kr och 4 600 000 kr (4,6 milj om det är den som ligger högst upp i det huset). Stämmer ju bra med artikelns siffror, men var 3,3 milj skulle komma ifrån är oklart… Kan ju ha varit nån som skambudat bara.
"Mäklarmöblerat"! 😉 INTE har det öht bott någon i den lgh..
Fast numera verkar de tidigare så mäkta populära snorgröna eller orange "ryamattorna" med lång lugg vara borta eller otrendiga..
Ja.
Någon större katastrof är det nu inte om JM måste rea bort de sista 1-2 lägenheterna. De fick ju sålt de andra 34 så totalt sett går de med vinst även på detta projekt. Och nej, något fusk med att slänga in större lån i föreningen kommer knappast inträffa.
JP
Du skriver ofta att sparkvoten i samhället är historiskt god/hög, men jag förstår inte hur detta hjälper överskuldsatta hushåll. Det är ju inte samma hushåll som samtidigt sitter på de stora skulderna och de stora tillgångarna. Har du lust att utveckla hur du tänker? Klassisk omfördelning?
JP:
Så du menar att Cornucopia överdriver i sina artiklar för att få läsare?
Jag tänker så här.
Om vi utgår från aktuella sparkvoter här: Hushållens konsumtion och sparande
… så menar jag att hushållen i stort har större motståndskraft när "finansiell sparkvot" är hög än när den är låg.
Jag förstår att det inte alltid är samma hushåll som är skuldsatta som sitter på stort kapital.
Men det är en indikator på sektorns sårbarhet i stort att sparkvoten idag är högre än tidigare. Jämför till exempel med 80-talet! En finansiell sparkvot på -12,0% (1988) är en mycket högre risk än -3,7% (2007), som i sin tur är en betydligt högre risk än +4,6% (2016).
Dessutom finns det faktiskt lite fördelningssiffror på skulderna. Personer med högre inkomst har också större skulder. Det framkommer av Finansinspektionens rapport "Den svenska bolånemarknaden" (2017).
Ta en titt på sidan 11. Det ser ut som om de rikaste hushållen också tar på sig störst lån (samtidigt som de inte har högst belåningsgrad, se sid 9).
Skillnaden i amortering är också upplyftande. Se sidan 12-15 och notera hur mycket amorteringarna ökat (på grund av amorteringskravet, givetvis). Det är också intressant att se att det finns en del marginaler, se sidan 16-17.
Detta gör att jag anser att hushållens sparkvot är en positiv signal, tills något annat visar sig. Jag ändrar åsikt om någon kan visa att hushållens överskott minskar eller att den egna finansiella sparkvoten skarpt viker nedåt, vilket jag bara tror händer om vi får en lågkonjunktur _och_ samtidig ränteuppgång (den perfekta stormen). Tror inte vi är där riktigt ännu.
Mr P: Ja, så är det och det tror jag inte Lars förnekar heller. Ingen verkar tyvärr vilja läsa endast fakta utan det ska spekuleras lite lätt dramatiskt för att locka läsare. Det gör att man själv får vara rätt försiktig i sina tolkningar (tyvärr verkar det ändå finnas folk som svalt rubbet och försöker "tajma marknaden" och har gjort så i åtta år).
I detta fallet, "JM-fallet", så handlar det om att ett par (kanske så många som tre?) lägenheter inte sålts utav 91 producerade i en viss förening. Då får man sänka priset tills de säljs. Kanske var den tvåan som kostade 4,6 miljoner lite väl saftigt tilltagen, när samma tvåa några våningar ner kostade 4 miljoner som utgångspris, och grannhusets (i samma förening) tvåor kostade 3,5 millar.
Tack för länkarna. Jag delar inte helt din analys. Pudelns kärna är fortfarande detta:
"Det är en fortsatt stor andel hushåll som har höga skulder i förhållande
till sin inkomst, över 450 procent (diagram 12). Andelen hushåll med
skuldkvoter i intervallet 450 till 750 procent ökade från 30 procent 2015
till 32 procent 2016."
Därmed blir dessa hushålls sparkvoter mycket intressanta, och jag tror att de är låga. Gissningsvis är det 50-plussare som köpte sina bostäder när räntorna var högre som nu har möjlighet att spara.
Bläddra fram till sidan 18-19, så ser man att det potentiella sparandet faktiskt är stort även i åldersgruppen 31-50.
Nu skrev jag plötsligt "potentiellt sparande" — det kan vara så att det överskott som man skriver om i rapporten förstås används till annat än sparande, till exempel lyxkonsumtion. Men i en situation där priserna vänder nedåt är detta det första som man drar in på, vilket kommer att göra krögare i Stockholm ganska ledsna.
Fakta är att med dagens räntor så är räntekvoten (sid 16) rekordlåg. Det finns alltså relativt gott utrymme att spara, men av olika skäl kan säkert vissa hushåll välja att inte göra det (typ, "endast den bästa barnvagnen är god nog åt mitt barn"). Men möjligheten finns där.
… sen så går det nya tuffare amorteringskravet förhoppningsvis igenom, och då kommer färre att vilja ligga på hög belåningsgrad. Sen — är 500% av disponibel inkomst mycket eller lite, när räntan kanske snittar på 3-4% kommande tio åren? (Den orolige kan redan idag binda till 3% på 7-10 år).
15% upp på en dag då.
Känns fortfarande inte säkert att du är rätt ute… men hade uppskattat om blogginlägget haft liknande information och ett liter mer försiktigt påstående så hade jag sluppit känslan av ”svensk man får inte hämta på dagis pga personal med burka” med efterföljande högkvalitetsdiskussion.
JP:
Sparkvoten drivs av finansiellt (börsen) och reellt (fastigheter) sparande. Så om det går inflation i dessa två tillgångsslag, ex pga låga räntor och ökad skuldsättning, så ökar sparkvoten med ökad skuldsättning. Jag tycker sparkvoten verkar vara ett helt kontraproduktivt mått att hänvisa till i det här sammanhanget. Om man inte förnekar att bostäder och aktier är övervärderade pga en ökning av penningmängden naturligtvis. Kallas även för inflation.
Förstår jag dig rätt JP, det är positivt att det är medel- och höginkomsttagare som är högt skuldsatta? Borde snarare vara tvärtom, dessa står för större delen av konsumtionen och börjar de hålla i pengarna blir det inte trevligt.
Vad baserar man sparkvoten på, nettolönen? Jag känner INGEN som lägger undan 5-10 % av sin nettolön varje månad och jag jobbar med välutbildade människor. Folk har svårt att lägga undan 500-1000 kr i månaden, å då talar vi inte om yngre människor utan 40-50+.
Konstvetare? Musikhistoriker?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Erik: Sparkvoten är _inflödet_ till tex börsen och fastigheter. Värdeökningar räknas inte igenom i sparkvoten, utan det är nysparande som mäts av SCB. Titta till exempel på 1980-1987 som exempel, sjunkande sparkvot, stigande fastighetsmarknad och börs.
VP: Det har jag inte sagt, det är inte nödvändigtvis positivt. Men det är heller inte en indikator på att läget är katastrof på dagens skuldnivå — det är inte bra, men förhoppningsvis dämpas skuldökningen nu.
Jag tror det finns gott om folk som sparar både 10%, 20%, 30% eller mer av sin nettolön, men många kanske inte gillar att berätta det utan håller med sina kollegor "av solidaritet" när privatekonomi avhandlas vid fikabordet. Har en precis motsatt åsikt, pratar också om 40-50+, de flesta har gott om pengar (ynglingarna på jobbet muttrar dock en del om kontantinsatskravet).
Sparkvot som koncept är ganska simpelt. Andel av nettolön som inte konsumeras.
Ha ha, missade länken till ekonomifakta. Sparkvoten du menar (JP) är den bredare och enligt mig helt felaktiga.
"För att beskriva hur hushållens sparande utvecklas över tid ser man ofta till sparkvoten. Denna kan beräknas på lite olika sätt beroende på vilka typer av tillgångar man inkluderar. I den bredaste definitionen, hushållens totala sparkvot, inkluderas både finansiellt sparande (aktier, fonder, etc.) och realt sparande (hus, tomtmark, etc.). Dessutom räknar man också in sparande till tjänste- och premiepension."
Rätt roligt att de inkluderar "hus" i finansiell sparkvot, när ska folk lära sig att boende INTE är en tillgång? Det är ren och skär konsumtion.
Undra hur många procent av de 4,6 som anges som är kopplade direkt till bostadsrättsandelar? Mest troligen ALLT.
Ställ upp en enkel balansräkning över ert boende så ser ni ganska snart att det inte genererar några passiva inkomster, vilket enligt mig är vad som definierar en finansiell tillgång.
Summa summarum, majoriteten av svenskarna har inga finansiella tillgångar att tillgå.
För övrig, läste någon rolig artikel idag att Sverige skulle ha 300' – 400' dollarmiljonärer, den är också bra! Jaja, det håller så länge det håller..
Om jag dag 1 äger 4 miljoner kronor på konto, och dag 2 byter detta mot ett hus värt 4 miljoner, så har min nettoförmögenhet inte ändrats alls. Mitt sparande i det här fallet är exakt noll. Men med ditt sätt att räkna på skulle mitt sparande ha minskat med 4 miljoner. Ett sådant sparandemått är meningslöst.
Egentligen så är det ju också bara nyproduktionen som slår igenom vad gäller realt sparande och "finansiellt sparande i bostadsrätter".
Men låt gå. Tror du _förändringen_ i sparkvot från minus på 80-talet till plus på 00-talet har någon som helst betydelse? Eller förändringen i sparkvot före och efter finanskrisen?
Och visst, topp 10% äger majoriteten av det finansiella kapitalet, det stämmer. Det betyder inte att övriga 90% äger noll.
Joakim:
Om det nya amorteringskravet går igenom lär det ju sänka marknaden. Det handlar om flera tusen lappar extra vid köp av en bostad på t ex 5 milj. Märkbart redan vid 3 milj. Färre kommer att ha möjlighet att köpa bostäder på den nivån.
Eller du håller inte med?
JP: Ser nu i efterhand att du faktiskt hänvisade till 4,6 och inte 8,4 som jag godtyckligt läste från din text först. Ber om ursäkt för det. Hur som helst så ändrar det inte faktumet att den korrekta beskrivningen av sparkvot du nämner har bostadsrättsandelar inkluderade i sig. Vilket enligt mig ger en väldigt missvisande bild.
Fastigheter eller boende? Stor skillnad, känner inte många, om ens någon som investerar direkt i fastigheter. Fastigheter är en tillgång, inte boende.
Är det något jag har lärt mig så är det att man inte ska lita på andra människor. De i åldern 40-50+ är de som är i störst behov av att hävda sig, spec 40-åringar. Klart det låter bra att man har råd att spara stora summor pengar, har hög sparkvot etc men sanningen är nog en helt annan.
De är också ofta välbetalda (40-50+arna), beroende på yrke, och som ni alla säkert vet har människor en benägenhet att öka sina utgifter i samma utsträckning som inkomsterna ökar. Sanningen är den att det slösas något så enormt med pengar i dagens samhälle.
JP:
Och vad visar SCB´s siffror om nysparande? Är det inte pengar som kommer från skuldsättning menar du?
För om bla bostadsrättsandelar ingår vid beräkning av sparkvoten så är det garanterat lånade pengar. Ren och skär konsumtion och inget sparande.
JP
Jag tycker fortfarande att du inte har svarat på pudelns kärna. Hur mycket sparar/sparat kapital har hushåll som har mer än 450% i skuldkvot?
Det håller jag med om.
Nu har bankerna redan ett sorts tak vid 5 x bruttoinkomsten (vissa banker beviljar helt enkelt inte lån över denna nivå till normala kunder), som det rapporterats om senaste året. Det kan i sig vara tillräckligt för dagens nedåtgående trender.
FI-förslaget innebär att man utöver detta också får amortera mera vid 4,5 ggr bruttoinkomsten (en procentenhet extra). Ja, det handlar om stora pengar extra sparande vid den nivån.
Vi tar väl ett Malmö-exempel.
Hushållsinkomst: 800 000 kr per år
Bostadens pris: 5 miljoner
Lån: 4 miljoner säger vi
Bankerna kan mycket väl bevilja ett lån till en sådan bostad. 5 x bruttoinkomst = OK. 2% amortering = 80 000/år = 6 667 kr/mån, tungt men inte alls omöjligt. Säg 2% ränta = 1,4% netto = 56 000/år = 4 667 kr/mån, dvs tot 11 334 kr/mån.
Efter de nya reglerna blir amorteringskravet istället 3% = 120 000/år = 10 000 kr/mån, och det gör säkert mer ont. Samma ränta och därmed total kostnad 14 667 kr/mån.
Jag tror att man på sikt anpassar sig till "kassaflödet ut"-nivå och att därför priserna i exemplet ovan kan sjunka en del tills de når samma nivå. Det kanske är det vi ser nu? Man kan alltid hoppas.
Du litar på dina kolleger som säger att de har svårt att spara 500-1000, men JPs kolleger som sparar mer ljuger?
JP: Rätt i sak, absolut, men vi har olika synsätt på det hela märker jag.
Sedan, hur många har 4 miljoner i likvider på ett konto som de sedan köper ett hus för? Inte det bästa exemplet, de flesta är ju inte nettoförmögna med tanke på att väldigt många får tillbaka pengar på ränteavdraget. Och varför får man tillbaka pengar för det, och vad är kravet? Jo det ska jag säga Er, nämligen för att man har UNDERSKOTT av kapital!
Skulle vara rätt sorgligt att låsa in 4 miljoner netto i ett hus när man kan få så mycket bättre avkastning på annat håll. Betydligt bättre att låna för huset, för snacka om kapitalkostnad!
Den personen som gör det vill jag personligen träffa och lära en läxa om pengar.
Än mer skrämmande vore det ifall man bara tillät 4 miljoner ligga på ett konto med låg eller ingen ränta i dagens miljö, vet folk inte vad inflation är? (Dum fråga, självklart vet de inte det!)
Erik: Lånen ingår på minussidan (annars blir ju sparkvoten svårligen negativ).
VP: Men dina kollegor i 40-50-årsåldern kunde inte spara säger du? Ja, den stora boven i det hela är "livsstilsinflation". Man måste ha den där Porschen eller huset på 180 kvadrat eller den finaste barnvagnen.
SIWOTI: Tyvärr saknas statistik. Vore kul att gräva fram denna. FIs kalkyler visar att man åtminstone i teorin vid dagens räntenivåer har marginal nog att spara. Sen väljer man kanske inte att göra det. Förmodligen var sparmöjligheterna sämre 1989, som exempel.
VP: Mitt exempel på 4 milj handlar bara om hur sparande definieras. Med din definition vore ett köp av en villa ett jättelikt "negativt sparande" just det året. Det är orimligt.
@Gunanr, "Svårt att spara" = vill inte spara för det är roligare att konsumera. Lever man fr. månad till månad med sina pengar och lägger en viss peng på konsumtion så får man in en viss vana. Att då skära ned på sin standard ses som svårt, ja rentav omöjligt därav problemet med att lägga undan 500-1000 kr netto. Folk gråter ju ut under fikarasterna för att banker kommer med tvång om ökad amortering.
Sedan kanske både mina och JPs kollegor både ljuger/talar sanning, hur ska man veta det egentligen? Är ingen levande lögndetektor direkt..Och herr Persson kanske har människor i sin omgivning som är mer kompetenta vad gäller privatekonomi än vad jag har.
@Joakim Persson den låg näst högst upp, ref https://www.booli.se/bostad/3861110, 4.6 enligt ek plan som jag utläste det, frågan är om det var JM eller ursprungliga köparen som sålde..
Om amorteringskravet (skuldkvotstak) går igenom skulle man kunna tänka sig att det ger belåningen en "cap", skulderna borde tendera att bättre följa löneutvecklingen i landet vilket bara känns sunt.
Precis. Vi ser detta tak in action i realtid just nu verkar det som. Priserna anpassar sig efter ett framtida hårt eller mjukt tak vid 4,5-5 ggr bruttoinkomsten.
Som ni ältar…förstå att alla era logiska resonemang flyger ut genom fönstret när psykologin i marknaden träder in.
@Unknown, Visst är det så, men nog har väl psykologin redan gjort sitt avtryck?
VP: Det tror jag ärligt talat inte. Jag tror att förnekelsefasen kommer att bli mkt lång pga en sådan lång uppgång (+20 år) som vi haft. Väldigt många tror verkligen inte att bopriser kan falla, än mindre har de upplevt en riktig lågkonjunktur. Men om något år eller två, då tror jag att priserna riskerar att falla av klippavsatsen. En halvering ligger i korten. Är det månne Sverige som startar nästa finanskris, precis som lilla Island gjorde det -08…?
@ vp Att basera sin syn på en hel marknad på sin vänskapskrets ellet sina kollegor är vanskligt. De kollegor jag har pratat privatekonomi med sparar 30%+ av sin lön varje månad och de är medelinkomsttagare i åldern 27 – 39 som äger sitt eget boende. Även mina vänner spara mer än 10% av sin inkomst varje månad (såväl hög- som lågavlönade). Alla är dock välutbildade. Jag skulle dock aldrig få för mig att detta skulle vara representativt för befolkningen i stort.
Frågan är om den brf det talas om , Liljeholmskajen är en brf med medlemmar som äger sina bostadsrätter, eller om det fortfarande är JM som är majoritetsägare?
De flesta BR är sålda i föreningen, och det finns en styrelse som består av folk som bor på addressen, så JM har nog bara kvar ett par bostadsrätter själva som de nu rear ut.
Byggbolaget får ta hela smällen för osålda lägenheter. Ändrar man ekonomiska planen väsentligt blir förhandsavtalet ogiltigt. Det står i brf-lagen
Ja det stod väl även att JMs trygghets-nånting innebär att de själva köper eventuella osålda lgh. Tolkar det som att det gäller för ”alla” JMs byggen
Helt rätt. Vi kan alltså begrava fantasin att "föreningen betalar sänkningen".
Då kan man dra ut sig gratis. Du får handpenning tillbaka.
Vanligt att 1-5 lägenheter av 90 st totalt är svårsålda, händer även under högsta tryck på marknaden. Dessa har sämst läge i huset eller annat som talar mot dem. Då sänker man priset för att avlusta affären. Märks att den som skrivit artikeln inte varit med i praktiken. Det är rent nonsens.
"Jag gissar att föreningen betalar sänkningen och istället tar på sig lån", nu är du helt fel ute Wilderäng. Jag har inte läst artikeln, men den som tar smällen är den som föreningen sålt bostadsrätten till, vilket antingen är en kund eller JM själva. Ekonomiska planen ändras inte. Vid behov av prisjustering så köper JM själva bostadsrätten av föreningen och överlåter den därefter till en köpare till justerat pris.
Så är det såklart, det förekommer dock bland mindre utvecklare att de hävdar ökade byggkostnader och tar upp mer lån i föreningen. De fall jag noterat detta på har gjort så när räntan sänkts under byggtiden. I informationen till köparna fokuserar man självklart på att "månadsavgiften" fortfarande är lägre (pga av sänkt ränta) än i den preliminära ekonomiska planen. Tror inte JM/HSB skulle vågar göra detta men jag kan ha fel.
Med dagens upplägg, (fastighets-AB säljs in till brf och avvecklas, brf köper totalentreprenad) så är det nästan inte möjligt att ändra priset för bygget. Enda skulle vara en tilläggsbeställning från brf.
Den som tar smällen för dyrare bygge är utvecklingsbolaget.
Bostadsmarknaden står inför många spännande utmaningar. Tur att Sverige gillar sådana…